Nu har en studie vid Karolinska Institutet och Uppsala Universitet undersökt hur syskon till patienter med schizofreni upplever situationen av att ha ett sjukt syskon.
I den aktuella studien gjordes en kvalitativ analys kring de psykologiska aspekterna av att ha ett syskon som lider av schizofreni. Intervjuer gjordes med 16 personer med en bror eller syster som drabbats av sjukdomen. Syskonen fick svara på frågor om själva sjukdomen, hur de hanterat denna och hur det påverkat dem. Sammanställningen av svaren utmynnade i tre huvudteman: syskonrelationens betydelse, anpassningsmönster och rädsla för ärftlighet. Vid samtal om relationens betydelse framkom starka känslor av kärlek, sorg, ilska, avund, skuld och skam i relation till sitt sjuka syskon. De olika anpassningsstrategier syskonen tillämpade var undvikande, isolering, normalisering, omhändertagande och sörjande. Syskonen använde huvudsakligen en strategi. Majoriteten av syskonen uttryckte även en stark rädsla för att själv drabbas av psykisk sjukdom vilket i sin tur påverkade förhållningssättet till det sjuka syskonet.
Sammanfattningsvis så visade denna studie att syskon till patienter med schizofreni i allra högsta grad påverkas av att ha ett sjukt syskon. Samtidigt som man har medlidande med sitt sjuka syskon är man rädd för att själv insjukna. Dessutom känner man skuld över att vara den som skonats från sjukdomen. Många upplever sig själva vara bärare av ”dåliga gener”. Resultaten från studien är i linje med tidigare studier om hur syskon hanterar situationen av att ha en psykiskt sjuk bror eller syster. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning genom att även visa på att syskonens egen oro för ärftlighet är betydligt större än förväntat. Detta är ett outforskat område som förtjänar fortsatt uppmärksamhet. Genom att erbjuda syskon till patienter samtal om sin unika situation, kan behandling och stöd till såväl det sjuka som det friska syskonet förbättras
Studien publicerades i juli i tidskriften Schizophrenia Bulletin.
Referens
Stålberg G, Ekerwald H, Hultman CM. Siblings with schizophrenia: sibling bond, coping patterns and fear of possible schizophrenia heredity. Schizophrenia Bulletin, 2004, vol 30(2), s. 445-58.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta Gabriella Stålberg, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 861 66, 0703-42 52 46
E-post: Gabriella.Stalberg@meb.ki.se
Regnvatten som rinner över hårdgjorda ytor, till exempel vägar och tak, transporterar föroreningar till mark och vattendrag. Att använda dagvattendammar är ett erkänt och numera vanligt sätt att förbättra kvalitén på detta vatten innan det rinner ut i sjöar och hav. Hur väl dammen fungerar beror på flödesförhållandena såsom hastighetsfördelning och kortslutande strömmar. En väl fungerande damm kännetecknas av lång uppehållstid för föroreningarna så att de faller till botten, sedimenterar.
För att bättre förstå de processer som påverkar sedimenteringen, utforma effektivare dammar eller utvärdera hur en redan byggd damm fungerar, kan man använda datorsimuleringar. Traditionellt har man använt tumregler och enklare datormodeller i en och två dimensioner vid utformning av dagvattendammar. Den vanligaste metoden för att bedöma hur väl en damm fungerar har emellertid varit mätningar.
– För att kunna använda tredimensionell simulering som ett ingenjörsverktyg för utformning av dammar, är det viktigt att resultatet från en simulering speglar de verkligs flödesegenskaperna i dammen. Därför har jag jämfört simulering och mätning i skalmodeller av en rektangulär dagvattendamm och ett utjämningsmagasin. Överensstämmelsen är god mellan mätning och simulering, förklarar Åsa Adamsson.
– En damm bör utformas så att kortslutande strömmar undviks eftersom de förkortar uppehållstiden för föroreningar. Datorsimuleringar visade att en ö placerad framför inloppet är bästa sättet att undvika kortslutningsströmmar i en befintlig damm. Bäst effekt får man om ön utformas så att det inkommande vattnet träffar ön vinkelrätt, fortsätter hon.
En stor del av partiklar och tungmetaller i dagvatten avskiljs genom sedimentering. Vid simulering av sedimentering är randvillkoret för vad som händer med partiklar när de når bottnen viktigt för att kunna utföra de nödvändiga beräkningarna. Åsa Adamsson föreslår ett randvillkor baserat på skjuvspänningen vid bottnen. Det är ett enkelt randvillkor, men ger trots detta goda resultat vid jämförelse med laboratoriemätningar för sedimentavskiljning. Simuleringar kan också användas till att förutsäga var i dammen sedimentering kan ske.
Avhandlingen ”Three-Dimensional Simulation and Physical Modelling of Flows in Detention Tanks – Studies of Flow Pattern, Residence Time and Sedimentation” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2004.
Åsa Adamsson är uppvuxen i Skultorp utanför Skövde.
Kontaktinformation
Mer information
Åsa Adamsson, Institutionen för vatten, miljö, transport, Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 2151,
e-post asa.adamsson@wet.chalmers.se
Informationssökning handlar om att söka efter information i mycket stora databaser. En användare tillhandahåller en sökfråga och söksystemet returnerar relevanta dokument till sökfrågan.
En sökmotor på Internet är ett bra exempel på ett informationssökningssystem. Dagens enorma tillgång på elektronisk information omvandlar informationssökning till ett gigantiskt beräknings problem. Sökmotorn Googles databas innehåller till exempel mer än tre miljarder webbsidor som snabbt och effektivt behöver genomsökas för att finna de som är relevanta till användarens sökfrågor. Vid högtrafik, skickar användare över hela världen mer än 3000 sökfrågor per sekund till sökmotorn.
Inte nog med att användarna förväntar sig att få ett snabbt svar på sina sökfrågor – de förväntar sig också att svaret ska motsvara deras förväntningar. De vill inte ha för många icke relevanta träffar (de vill ha hög precision) och de vill hitta alla för frågan relevanta dokument (de vill ha god täckning).
Behovet av söksystem som snabbt söker igenom mycket stora datamängder och som returnerar ett svar med hög precision och god täckning är stort.
– Jag har undersökt och anpassat en klass av metoder, Krylov metoder som vanligtvis används i helt andra beräkningssammanhang, till informationssökning, säger Katarina Blom.
– Med hjälp av numerisk linjär algebra har jag skapat en informationssökningsmodell. En modell som kan användas för att beskriva många andra, redan befintliga, metoder. I avhandlingen presenterar jag inte den optimala sökmetoden eller det optimala söksystemet, utan jag har snarare avsett att introducera en teknik för hur man kan bygga söksystem och pekat på möjliga vägar inom området.
Metoderna som utvecklats är enkla att tolka matematiskt och de är relativt enkla att tillämpa. Metoderna visar också mycket god prestanda jämfört med befintliga metoder i de experiment som utförts – god prestanda både för precision och täckning, men också för hur snabbt svaret kan ges.
– Jag hoppas att mitt arbete skall inspirera till fortsatta studier kring möjligheterna att använda linjär algebra för utveckling av informationssökning, avslutar Katarina Blom.
Avhandlingen ”Information Retrieval Using Krylov Subspace Methods” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2004.
Kontaktinformation
Mer information
Katarina Blom, Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs universitet,
tel 031- 772 1060,
e-post: blom@math.chalmers.se
Three icebreakers will carry a team of international scientists to the Arctic Ocean next month (8 August), to study its geological history. The Arctic Coring Expedition, ACEX, aims to reach several hundreds of metres into the sediments of the Lomonosov Ridge, an underwater mountain chain, which contain millions of years of climate history. No operation on this scale has ever before been attempted by scientists in such a hostile environment and the project has the highest scientific priority.
By analysing samples from the 500 metre-thick sediment on top of the ridge scientists will reconstruct the climatic and environmental history of the Arctic. The Arctic plays a fundamental role to the climate and the complexity of this basin can only be examined by direct sampling of sediments.
Climate change, from hothouse to icehouse, and the cause of this change is vigorously debated among scientists and the ACEX team will make a valuable contribution to the discussions by revealing the long-term history of Arctic sea ice.
The Lomonosov Ridge, about 1000 metres under the sea-surface, located at 88°N about 250 kilometres from the North Pole. The expedition will return after six weeks, in mid-September, and later during the year the analysing work will start at Bremen University in Germany.
ACEX is a very complex mission and the operational plan includes three icebreakers; the Swedish registered Vidar Viking which will serve as the coring vessel, the Swedish icebreaker Oden which will be a “protection shield” as well as the operational HQ and the Russian icebreaker Sovetskiy Soyuz will be the main icebreaker. As the Arctic weather and ice conditions can be very harsh it is a great challenge to keep the vessel-mounted rig stationary while it retrieves cores from the seabed below.
Notes for editors:
1. More information concerning the ACEX can be found at the expedition web site www.iodp.de. A logbook with reports and pictures can also be found on this page.
2. Due to security regulations it is absolutely necessary for ALL participants in the press conference to register their participation in advance (at the latest 5 August).
3. For further information and registration, please contact Eva Grönlund, Information Officer at the Swedish Polar Research Secretariat, e-mail: eva@polar.se or telephone: +46 703449251 (mobile), +46 86739730 (office), or Andy Kingdon, British Geological Survey, e-mail: aki@bgs.ac.uk or telephone: +44 115 936 3415 (office), +44 7779 616 602 (mobile).
4. The press conference will take place on board Oden in Breivika, Tromsø, on Friday 6 August 2004 at 11.00.
5. An overview of the scientific objectives as well as the operational management will be given at the press conference. There will also be a guided tour onboard for interested, and good opportunities for photographing and interviews.
6. The Integrated Ocean Drilling Program, IODP, is an international scientific endeavour that supports basic research into the history of the ocean basins, the nature of climate change, the composition and structure of ocean crust and sediments and life that exists beneath the seafloor. IODP conducts technologically advanced ocean drilling expeditions which investigate regions beneath the seafloor that are inaccessible by any other technology.
7. ECORD Science Operator, ESO, is conducting the ACEX operation on behalf of ECORD, for the Integrated Ocean Drilling Program. ESO is a consortium of institutions, coordinated by the British Geological Survey, including University of Bremen, European Petrophysics Consortium and Swedish Polar Research Secretariat.
8. The British Geological Survey, BGS, is the world’s first geological survey, formed in 1835. It is the nation’s principal supplier of geoscience expertise and custodian of much of the country’s geoscientific information. The BGS provides objective, impartial and up-to-date geoscientific information, advice and services which meet the needs of customers in the commercial, governmental and scientific communities of Great Britain and overseas, thereby contributing to the economic competitiveness of the country, the effectiveness of public services and policy, and quality of life.
Kontaktinformation
Eva Grönlund, informationssekreterare
Polarforskningssekretariatet
tel: 070-344 92 51, 08-673 97 30
e-post: eva.gronlund@polar.se
I virtuella miljöer, som ofta kallas Virtual Reality – miljöer eller helt enkelt VR-miljöer, använder man grafiska representationer av personer och objekt som man interagerar med. VR-miljön ger möjlighet till effektivare kommunikation och bättre samarbete, jämfört med enbart kommunikation på telefon.
Här räcker det att peka på objektet eller, varför inte, lyfta det och visa direkt vad man menar, istället för att använda många ord för att beskriva det man pratar om. Det kan vara praktiskt i många sammanhang. Ett exempel är ingenjören i Göteborg som samtalar med konstruktören i London om en bilmotor, där båda har tillgång till samma virtuella representation av motorn. Den ene sätter skruven i den virtuella motorn på ett ställe, som den andre kan ta ut och placera någon annanstans samtidigt som de båda ser hela processen.
De virtuella miljöernas unika, interaktiva karaktär gör det alltså möjligt att plocka upp ett grafiskt objekt och lämna över det till en annan person som kan befinna sig flera hundra mil bort i en liknande miljö. Dessutom kan man ha möjlighet att se den andra personens naturliga rörelser och vardagliga uttryck, istället för att vara begränsad till att tolka undertoner genom att höra på rösten hur den andre mår, till exempel om han eller hon är otålig eller besviken.
Det ställs förstås stora krav på utformningen av datormiljöer för att åstadkomma en tillgänglig och användarvänlig miljö med grafiska representationer som stödjer den mellanmänskliga kommunikationen fullt ut.
Ilona Heldals avhandling ger ett bidrag till att kartläggningen av användbarhetskrav för virtuella miljöer som är avsedda för samarbete. Den bidrar också till att utveckla en struktur för systematisk utvärdering av virtuella miljöers användbarhet.
”Ignore objects”. Försökspersoner arbetade med att lösa ett problem, och under tiden det tog kunde de välja att ignorera vissa objekt, i bilden möblerna. Detta visar vikten av att definiera hur mycket man behöver visualisera och föra över, för att arbeta bra. Bild: Ilona Heldal
Hennes resultat visar bland annat att grafiken i datormiljön bör utformas så att den blir begriplig för alla inblandade i det virtuella samarbetet. Att överföra fullständiga bilder blir onödigt resurskrävande, de måste förenklas. Ilona har arbetat med hur informationsbärande olika objekt är, till exempel hur många och hur stora träd man behöver visualisera för att skogen ska uppfattas som en skog. I VR-samarbete visar det sig även vara viktigt att kunna visualisera olika slags ”pauser” – vilka kan betyda antingen att man jobbar och tänker eller är trött och uttråkad. I telefonen tolkas ofta en paus som eftertanke.
– I de komplexa VR-verktygen visualiseras pauser på nästan samma sätt idag, och kan därför vara tvetydiga, säger Ilona Heldal.
En annan aspekt är att kommunikationen underlättas av att varje part får rätt mängd information om eventuell begränsning och störning i de olika VR-system som de samarbetande personerna använder. Det kan undanröja problem eftersom samtliga inblandade får förståelse för de villkor VR-tekniken sätter.
Det kan vara svårt att välja det VR-system som bäst stödjer en viss typ av arbete. Avhandlingen baseras på fem studier och i varje studie jämförs olika VR-system för olika användningsområden. Eftersom avhandlingen jämför flera system och användningsområden bidrar den också med en kartläggning av för- och nackdelar för respektive system inom varje användningsområde samt redovisar det bästa användningssättet för respektive system.
Avhandlingen ”The Usability of Collaborative Virtual Environments: Towards an Evaluation Framework” försvarades vid en offentlig disputation den 11 juni på Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Ilona Heldal, Institutionen för teknik och samhälle,
tel 031- 772 11 18,
e-post: ilohel@mot.chalmers.se
För bilder kontakta Sofie Hebrand, Informationsavdelningen, Chalmers. E-post: sofie.hebrand@adm.chalmers.se
Första steget i forskningsprojektet är att utveckla experimentella metoder för att bestämma ett limskikts deformationsbeteende. I andra steget utvecklas fysiska och matematiska modeller som beskriver limskiktets egenskaper. I tredje steget implementeras modellerna i en datormiljö för att möjliggöra simuleringar. Projektets mål är genomföra simuleringar där man bedömer styrkan hos exempelvis en bil för att minska behovet av tidsödande och kostsam fullskaleprovning.
Idag ställs höga krav på bilindustrin att minska utsläppen med bibehållen eller förbättrad krocksäkerhet. Detta tvingar fram lätta bilar byggda av lätta material. Nya materialkombinationer och fogningsmetoder kräver i sin tur nya konstruktionsprocesser. I knutpunkter fogas lätta och höghållfasta konstruktionsmaterial samman och där kan limförband vara en lämplig metod i stället för den vedertagna metoden punktsvetsning. Limförband gör fogarna lätta och utrymmessnåla, tillåter materialkombinationer som är omöjliga att svetsa och gör konstruktionen styvare. Limförbandet innebär dessutom att material isoleras elektrolytiskt från varandra, vilket gör att man slipper rostproblem. Rost uppstår ofta när olika material kommer i kontakt med varandra.
Alfredssons avhandling behandlar huvudsakligen utveckling av experimentella metoder när man ska bestämma ett limskikts deformationsbeteende. Gemensamt för många traditionella experimentella metoder är svårigheter att utvärdera resultaten. För att kunna utvärdera experimenten tvingas man ofta göra antaganden om limmets deformationstillstånd som är svåra att belägga i praktiken. Dessutom är många traditionella metoder instabila vilket gör det omöjligt att fånga hela deformationsförloppet. De metoder som presenteras i avhandlingen är utvecklade för att undvika instabilitet under experimenten. Metoderna tillåter dessutom att en utvärdering genomförs utan att man gör antaganden som senare inte går att kontrollera.
Avhandlingen ”Constitutive Behaviour and Fracture of Adhesive Layers” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 juni.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Svante Alfredsson, Högskolan i Skövde, tel 0500-44 85 26, e-post: svante.alfredsson@ite.his.se
Några välkända exempel på differentialekvationer är Newtons rörelseekvationer, Navier-Stokes ekvationer för fluidmekanik, Maxwells ekvationer för elektromagnetik, Einsteins ekvation för allmän relativitetsteori och Schrödingerekvationen för kvantmekanik.
Ett talande exempel är det så kallade n-kropparsproblemet. Detta beskriver rörelsen av ett antal (n) kroppar under inverkan av ömsesidig gravitation, som till exempel vårt solsystem. Newton löste själv problemet för två kroppar redan 1687, men ingen har kunnat lösa n-kropparsproblemet för tre eller flera kroppar innan datorn kom in i bilden. Med en vanlig skrivbordsdator, eller en programmerbar miniräknare, kan lösningen till tre-kropparsproblemet beräknas på bråkdelar av en sekund. Genom att datorn på detta sätt möjliggör lösning av differentialekvationer öppnas nya och spännande möjligheter för simulering och förståelse.
Anders Loggs avhandling handlar om automatiseringen av en av naturvetenskapernas huvuduppgifter: lösning av differentialekvationer. Logg analyserar nyckelstegen i denna automatisering och presenterar nya metoder och algoritmer för lösning av differentialekvationer. Dessa metoder finns realiserade i programvaran DOLFIN, som har utvecklats som en del av doktorsarbetet. DOLFIN är fri programvara och används av både studenter och forskare.
En nyckel till effektiv lösning av differentialekvationer är adaptivitet, som innebär strategisk användning av datorn. I en adaptiv beräkning anpassas upplösningen i rum och tid för att möjliggöra att lösningen till differentialekvationen kan beskrivas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det har tidigare varit oklart hur man skall gå till väga för att konstruera multi-adaptiva metoder, som tillåter att upplösningen i tiden kan variera i rummet. Ett huvudtema för avhandlingen har varit utvecklingen av multi-adaptiva metoder och i avhandlingen presenteras en generell teori och metodik för multi-adaptiva metoder. Detta är av stort intresse för simulering av system där en del av systemet förändras snabbt medan resten av systemet förändras långsammare.
Avhandlingen ”Automation of Computational Mathematical Modeling” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 juni 2004.
Anders Logg är uppväxt på Smögen. I september flyttar han till Chicago för att arbeta som Research Assistant Professor på Toyota Technological Institute.
Kontaktinformation
Mer information:
Anders Logg, Matematik, Chalmers och Göteborgs universitet, tel: 031-772 5367, e-post logg@math.chalmer.se
Ett urval av bilder som illustrerar olika aspekter av automatiserad lösning av differentialekvationer kan beställas från Chalmers informationsavdelninga, e-post: jorun.fahle@adm.chalmers.se
– Det är en viktig markering från forskarsamhället. Vi menar bl a att rådet ska vara självständigt i förhållande till kommissionen och att enbart den vetenskapliga konkurrensen och kvalitén ska styra vart pengarna går, säger Pär Omling, generaldirektör för Vetenskapsrådet och svensk representant i ”European Heads Of Research Councils” EUROHORCS.
Visionen är att få fram och stödja den allra främsta forskningen i Europa. Tanken är att forskare från hela Europa inom alla forskningsfält ansöker i konkurrens om medel. De med bästa vetenskapliga kvalitet får sedan finansiering. Ett europeiskt forskningsråd, European Research Council, ERC, är tänkt som en av de centrala delarna i EU:s satsningar på forskning och utveckling.
Grundläggande principer
I skrivelsen till forskningskommissionären Philippe Busquin beskriver EUROHORCS de fundamentala principerna som bör vara grunden för ett europeiskt forskningsråd. I korthet bör rådet:
* ha som huvudmål att stärka europeiskt forskning i ett globalt perspektiv
* stödja forskarinitierad grundforskning inom alla områden
* vara självständigt i förhållande till kommissionen
* ha en liten organisation där styrelsen representerar de allra bästa forskarna i Europa
* uteslutande ha vetenskaplig kvalitet som kriterium när det finansierar forskning – detta uppnås bäst genom konkurrensutsättning
* använda sig av forskargranskning av ansökningar, sk peer revieiw, som urvalsinstrumentet
Dessutom sägs att rådets finansiering ska ges som fria forskningsanslag istället för målstyrda kontrakt. Läs mer i dokumentet på http://www.vr.se/fileserver/index.asp?fil=CPUYGXEU227N.
Om gruppen EUROHORCS
Ledarna för alla de europeiska forskningsråden möts regelbundet i den fristående sammanslutningen ”European Heads Of Research Councils” EUROHORCS. Man tar här upp frågor som handlar om att öppna gränserna och förenkla för forskarna i Europa. Det kan t ex betyda satsningar på unga forskare eller internationell finansiering. Just nu pågår även arbetet med att skissa på hur ett europeiskt forskningsråd skulle kunna startas och organiseras.
Kontaktinformation
Kommentarer
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet
Par.Omling@vr.se, 0708-229 839
Svenska Bankföreningens modell för att sätta belåningsgrader på aktier används av en klar majoritet av alla banker och fondkommissionärer. Modellen är mycket generell och enkel och beaktar inte individuella skillnader mellan olika aktier utan fokuserar sig på den lista som aktien är noterad på. Värdepappersbelåning kan i viss mån liknas med derivathandel. Till skillnad från värdepappers-belåning finns det dock för derivatpositioner ett mycket sofistikerat sätt att beräkna säkerhets-marginaler.
Utvecklingen av en ny modell för belåning av värdepapper har bedrivits som en integrerad utvecklingsprocess i Nordens största Internetmäklare. Utvecklingsprojektet har genomförts i sam-arbete med den tvärvetenskapliga forskningen om risker och beslutsfattande vid Stockholms universitet. Utvecklingsprojektet består av två delar. I den första delen har en alternativ modell till Svenska Bankföreningens modell för att fastställa belåningsgrader för enskilda aktier tagits fram och testats. Denna del av utvecklingsprocessen har studerats och redovisas nu som en 20 poängs magisteruppsats av Peter Rosenqvist som läggs fram vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
I den andra delen av utvecklingsprojektet, som genomförs under hösten 2004, kommer förutsätt-ningarna för att Internetmäklarens kunder att aktivt medverka i användandet av den integrerade belåningsmodellen att belysas och testas. Detta skall göras på ett sätt som innebär att kunderna skall få möjlighet att ta del av de kunskaper om risker och riskhantering som Internetmäklaren har Den vision som Internetmäklaren Nordnet har är att bägge parter, kreditgivaren och kunden, skall tjäna på ökad insikt och kunskap om risker.
För ytterligare information kontakta:
Peter Rosenqvist, Nordnet Securities Bank AB, tfn 08-506 377 27, peter.rosenqvist@nordnet.se eller docent Bo Green, Företagsekonomiska institutionen, tfn 08-16 32 64, gre@fek.su.se
Vi vet sedan tidigare att mänskliga gensekvenser skiljer sig åt mellan individer. Skillnaderna utgörs till stor del av punktvisa platser i arvsmassan där två olika sekvensalternativ är möjliga. Dessa platser kallas för ”SNPs”, en förkortning av det engelska ”Single Nucleotide Polymorphisms”. Ungefär 15 miljoner av de totalt 3 miljarder positionerna i den mänskliga arvsmassan varierar på ett sådant sätt.
De alternativ som bärs av en individ tros påverka vilka typer av vanliga sjukdomar personen kan drabbas av; till exempel Alzheimers sjukdom, diabetes, cancer eller hjärtproblem.
Den forskning som presenteras i Nature Genetics har avslöjat att många skenbara SNPs inte alls är SNPs, utan följden av en annan och tidigare okänd form av variation i arvsmassan som omfattar skillnader i åtskiljda, men långa och väldigt lika sträckor DNA, som kallas ”duplikationer”.
Forskarna bakom upptäckten är: professor Anthony Brookes och David Fredman från Karolinska Institutet, en forskargrupp ledd av Johan Den Dunnen från Nederländerna och Evan Eichler från USA.
Det har varit känt en tid att vissa DNA-sekvenser i den mänskliga arvsmassan har kopierats under evolutionen, så att de nu återfinns på flera platser. Totalt sett utgör kopiorna 5-10 procent av arvsmassan och innehåller ovanligt många SNPs. Genom att utveckla nya kraftfulla teknologier (Dynamisk Allele-Specifik Hybridisering: DASH, och Multiplex Ligerings-beroende Prob-Amplifiering: MLPA) och koppla dessa till exotiska DNA-prover som innehåller förenklade versioner av den mänskliga arvsmassan, så har Karolinska Institutet med samarbetspartners gjort den överaskande observationen att antalet kopior, och innehållet i dessa, varierar kraftigt mellan olika personer.
Observationen är viktig eftersom den öppnar för helt nya möjligheter i försöken att förstå hur genetisk variation kan påverka vanliga sjukdomar.
– Snarare än att risken för att bli sjuk påverkas av små skillnader i en gen, kan den viktigaste faktorn vara hur många kopior en person har av genen, konstaterar professor Anthony J Brookes.
På en praktisk nivå uppstår problem, eftersom de flesta analysmetoder inte kan skilja variation spridd över flera kopior från variation i en enda kopia. Detta bekymmer utreds i detalj i den nya studien, där den nya termen ”flerkopie-variation” eller ”Multi-site variation” (MSV) presenterades för att beskriva genetisk variation som lätt kunde misstolkas som SNPs. Den nya datan visar klart att minst en tredjedel av skenbara SNPs i duplikationer egentligen är ”flerkopie-variation” (MSV).
Sammanfattningsvis förebådar detta arbete om en ny dimension av mänsklig genetisk variation. Fynden uppmanar till utveckling av nya metoder för analys av MSV och SNP. Detta både för att unvika att SNP-studier vilseleds, och så att ordentliga undersökningar kan göras av variation i och mellan flera genkopior.
– Med detta framsteg, för vår förståelse av mänsklig genetisk variation, tar medicinsk forskning ett steg närmare kunskapen om vad som orsakar vanliga sjukdomar, och till effektiv förutsägelse, förebyggande och botande av dessa, säger Anthony J Brookes.
Publikation:
Complex SNP-Related Sequence Variation within Segmental Genome Duplications David Fredman, Stefan J White, Susanna Potter, Evan E Eichler, Johan T Den Dunnen, Anthony J Brookes. Nature Genetics, *Volume*, *date* July 2004
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Anthony J Brookes, Centrum för genomik och bioinformatik (CGB), Karolinska Institutet. Telefon: 070-648 6630. E-post: Anthony.brookes@cgb.ki.se
Pressmeddelande 2004-07-09
Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att bistå utredningen i vetenskapliga bedömningar av projektet och i initiala kontakter med näringslivet. Det ingår även att klargöra intresset från forskarsamhället och näringslivet samt analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället.
Stark förhandlare
Det är svenska och danska forskare som föreslagit att ESS ska placeras i Lund i Öresundsregionen. Kostnaderna för projektet beräknas till 1-1,5 miljarder euro. Regeringen har utsett Allan Larsson, tidigare bland annat finansminister, att leda utredningen.
– Det är mycket glädjande att regeringen har tillsatt en stark förhandlare i den här frågan som är av stor betydelse för både forskning och tillväxt såväl i Europa som i Sverige, säger Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI, Kommittén för infrastrukturfrågor vid Vetenskapsrådet
Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2005. Därefter kommer regeringen att ta ställning till frågan om ett eventuellt svenskt värdskap.
Kontaktinformation
Kontaktperson
Lars Börjesson, huvudsekreterare KFI, Kommittén för infrastrukturfrågor vid Vetenskapsrådet
Lars.Borjesson@vr.se, 0707-535307
– Under tio månader har drygt 30 deltagare från tolv olika nationer deltagit i programmet för att vässa sin kompetens och i förlängningen höja utbildningskvaliteten vid det egna lärosätet. Vi har fokuserat på användning av olika pedagogiska tekniker och teorier om lärande samt pedagogiskt ledarskap, säger Kristina Nilsson vid HHS, som tillsammans med Magnus Bild och Pär Mårtensson ansvarar för utbildningen.
Deltagarna har varit på plats i Stockholm sammanlagt 20 dagar under året och utöver detta har de arbetat med projektarbeten på hemmaplan, som de kompletterat med livliga diskussioner med andra deltagare via nätet. En av de deltagare som har haft längst väg till ITP i Stockholm är Pat Auger från Melbourne Business School i Australien.
– 48 timmar i flygplan för att kunna vara med på ITP är inte mycket jämfört med vad jag får ut av att vara med, t.ex. i form av nya kollegor och vänner för resten av livet, säger Pat.
ITP är en uppskattad utbildning både bland kursdeltagarna och bland dem som undervisar på programmet. Många av föreläsarna är internationellt erkända lärare eller har ledande befattningar vid toppskolor.
– Trots att de lärosäten som är representerade här är konkurrenter på den internationella utbildningsmarknaden, och tävlar om samma fakultet och studenter, är diskussionsklimatet mycket öppet och hjälpsamt. I mångt och mycket brottas vi med samma dilemman. Hur kan vi t.ex. höja kvaliteten i utbildningen och hur kan vi hantera balansen mellan forskning och undervisning?, säger Pär Mårtensson.
ITP startades av Harvard Business School men drivs sedan 30 år tillbaka av ett konsortium bestående av tio av världens ledande handelshögskolor, som samtliga kan leverera högkvalitativ pedagogisk utbildning riktad till internationell fakultet. Detta är andra gången Handelshögskolan i Stockholm står värd för programmet. Förra gången var i början av 1980-talet.
Kontaktinformation
Programansvariga för ITP, vid Handelshögskolan i Stockholm:
Magnus Bild, tel: 070-866 26 18
Pär Mårtensson, tel: 070-513 11 63
Kristina Nilsson, tel: 070-562 15 50
Frågan om HIV vaccin är en av frågorna som tas upp på den internationella världskonferensen om HIV och AIDS i Bangkok, Thailand. Konferensen genomförs den11 – 16 juli och Karolinska Institutet är representerat med en rad forskare och samordnare.
Kontaktpersoner i Bangkok under konferensen:
Peter Liljeström, professor vid institutionen för mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum (MTC), Karolinska Institutet och chef på vaccinforskningssektionen, Smittskyddsinstitutet (SMI).
Tel: 08 – 457 25 50, 070 – 595 36 72, mail: peter.liljestrom@mtc.ki.se
Ämne: Expert på DNA vaccin och EU samordnare
Gunnel Biberfeld, professor vid institutionen för mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum (MTC), Karolinska Institutet.
Tel: 08 – 457 26 60, 070 – 377 26 60, mail: gunnel.biberfeld@smi.ki.se
Ämne: Expert på vaccinprövningar samt HIV/AIDS projekt i Afrika
Kontaktperson i Sverige under konferensen:
Rigmor Thorstensson, docent och chefsmikrobiolog vid institutionen för mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum (MTC), Karolinska Institutet.
Tel:08 – 457 26 70, 070 – 256 26 70, mail: rigmor.thorstensson@smi.ki.se
Ämne: Expert på diagnostik.
Britta Wahren, professor vid institutionen för mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum (MTC), Karolinska Institutet.
Tel:08- 457 26 30, 070 – 674 15 27, mail: britta.wahren@smi.ki.se
Ämne: Expert på HIV vaccin.
XV International Aids Conference
– världskonferensen om hiv och aids
Under de senaste åren har både sjuksköterskor och läkare haft högre löneökningar än undersköterskor. Denna utveckling har gått parallellt med att lönebildningen för sjuksköterskor och läkare har decentraliserats och blivit lokal medan undersköterskornas avtal varit centraliserade och rikstäckande.
En mer decentraliserad lönebildning och flera vårdaktörer har ökat konkurrensen om särskilt sjuksköterskorna på arbetsmarknaden. Därmed har arbetsgivarnas möjligheter att genom samordnade löneförhandlingar hålla tillbaka lönerna minskat. Dessutom har senare års medicintekniska framsteg ökat behovet av en individuell och differentierad lönesättning. Den tekniska utvecklingen har också drivit upp lönenivån för framförallt sjuksköterskor eftersom efterfrågan på relativt högutbildad arbetskraft ökat. Rapportförfattarna resonerar om att decentraliseringen av lönebildningen även har inneburit att jämställdheten förbättrats eftersom det är främst kvinnolönerna som påverkats gynnsamt.
Författarna tror att sådana förändringar är en effektivare metod än lagstiftning när det gäller att utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete.
Bakgrund
Lönebildningen inom landstingssektorn har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Det gäller framförallt för sjuksköterskor, läkare och andra akademikergrupper. Lönebildningen har i allt högre grad decentraliserats och blivit lokal. Lönerna har blivit individuella och differentierade. Betydande relativlöneförändringar har skett mellan olika kategorier av landstingsanställda. För sjuksköterskornas del utgör detta fortsättningen på en trend sedan början av 1980-talet. Kommunals medlemmar (som organiserar bland annat undersköterskor) har inte haft samma utveckling. För dessa yrkesgrupper är rikstäckande avtal fortfarande viktiga även om det senaste avtalet kan komma att innebära ett ökat inslag av individuella och differentierade löner.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Lars Calmfors på tel: 0158-300 36 eller per e-post: lars.calmfors@iies.su.se
I studien visar Thor och hans medförfattare hur speciella handledare, så kallade facilitatorer, kan hjälpa chefer och medarbetare i vården att bedriva systematiskt förbättringsarbete. I sitt avhandlingsarbete undersöker Johan Thor hur systematiskt förbättringsarbete etableras i en sjukvårdsorganisation.
– Det är ofta nödvändigt, men väldigt svårt, att genomföra förändringar i organisationer, säger Johan Thor. Forskning visar att mellan 40 och 90 procent av förändringsprojekt misslyckas med att uppnå avsedda mål.
Ett vanligt tillvägagångssätt för att hantera förändring är att arbeta med systematiskt förbättringsarbete enligt beprövade metoder, men det är fortfarande oklart hur detta kan underlättas i praktiken.
Den belönade studien baseras på över 1000 möten i 93 förbättringsprojekt på Huddinge universitetssjukhus under åren 1997-2001. På mötena bidrog facilitatorerna till förbättringsarbetet genom att ge metodstöd till chefer och medarbetare, så att de kunde fokusera på själva innehållet i arbetet. Facilitatorerna hjälpte till med att bl.a. sköta om metodiken och dokumentationen och därmed spara på chefers och medarbetares tid. Samtidigt utvecklade de förbättringsarbetet kontinuerligt, genom ett lärande förhållningssätt tillsammans med deltagarna.
– Genomgående användes ett lärande förhållningssätt i linje med teorier om professionellas lärande vilket sker genom praktik och reflektion snarare än genom formella studier i första hand. Det är framgångskonceptet, säger Johan Thor.
The European Health Management Association (EHMA) är ett europeiskt nätverk som stödjer utveckling inom hälso- och sjukvård genom förbättringar av ledning och organisation. EHMAs vetenskapliga kommitté lyfte vid utmärkelseceremonin fram att artikeln förenar praktisk relevans – många lärdomar som redovisas skulle kunna tillämpas direkt av chefer och medarbetare i vården – med teoretisk och metodologisk stringens.
Nio publikationer från Belgien, Irland, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Sverige, och Tyskland tävlade om utmärkelsen.
Läs mer på: http://www.ehma.org/karolinska_home.shtml
Johan Thor är doktorand vid Medical Management Centrum på Karolinska Institutet (http://www.lime.ki.se/mmc). Verksamheten drivs i nära samverkan med bl. a. Stockholms läns landsting.
Johan Thor är läkare från Karolinska Institutet och har en Master of Public Health-examen från Harvard University i Boston, USA.
Idag arbetar han som specialistläkare med kvalitets- och verksamhetsutveckling vid chefläkarenheten på Karolinska Universitetssjukhuset.
Referens:
Thor J, Wittlöv K, Herrlin B, Brommels M, Svensson O, Skår J, Øvretveit J. Learning helpers: How they facilitated improvement and improved facilitation – lessons from a hospital-wide quality improvement initiative. Qual Manag Health Care. 2004 Jan-Mar;13(1):60-74.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Johan Thor, telefon: 073-966 08 04
E-post: johan.thor@cmi.ki.se eller johan.thor@kus.se
En nyckelfaktor för uppkomsten av typ 2-diabetes är insulinresistens som innebär att kroppens celler inte kan svara på insulinet som utsöndras från bukspottskörteln. Detta leder till ökade insulinkoncentrationer i blodet som kompenserar för insulinokänsligheten. När kroppen inte längre kan producera tillräckliga mängder insulin följer höjda sockernivåer i blodet och typ 2-diabetes. Forskning för att finna orsaken till utvecklingen av insulinresistens är väsentligt för att stoppa den pågående diabetesepidemin och för att utveckla specifik behandling.
Interleukin-6, IL-6, är en inflammatorisk markör som normalt produceras av kroppen som ett svar på infektion. Förhöjda koncentrationer av IL-6 i blodet har bland annat hittats hos individer som har risk för att utveckla typ 2-diabetes. IL-6-nivåerna ökar också med ökat kroppsfett, förhöjt blodtryck och insulinkoncentration i blodet.
Fil mag Victoria Rotter Sopasakis avhandling visar att IL-6 produceras i stora mängder i fettvävnaden hos friska män med risk för typ 2-diabetes, oberoende av om de är överviktiga eller inte.
– IL-6 hämmade utvecklingen av nya små fettceller. Det är negativt eftersom små fettceller är mer gynnsamma än stora fettceller, säger Victoria Rotter Sopasakis.
Vid jämförelse av produktionen av IL-6 i fettceller från friska försökspersoner med fettceller från insulinresistenta individer såg hon att den var högre i den insulinresistenta gruppen.
– Det innebär att insulinresistenta producerar mer IL-6 i sina fettceller än friska, säger Victoria Rotter Sopasakis.
Slutsatsen i avhandlingen är att fettvävnadens produktion av IL-6 vid fetma gör fettvävnaden insulinresistent. Det leder till att stora fettceller utvecklas eftersom rekryteringen och utvecklingen av nya fettceller förhindras. När fetma fortgår och det inte längre finns tillräckligt många fettceller som kan förvara det överflödiga fettet införlivas fettet istället i andra organ. Det är en starkt bidragande orsak till utvecklingen av total insulinresistens.
– Mina resultat är ytterligare en komponent för förståelsen av uppkomsten av insulinresistens, typ 2-diabetes och dess koppling till inflammation, säger Victoria Rotter Sopasakis.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Victoria Rotter Sopasakis, telefon: 031-342 66 46, mobiltelefon: 0733-10 15 46, e-post: victoria.rotter@medic.gu.se
Handledare:
Professor Ulf Smith, telefon: 031-342 11 04, e-post: ulf.smith@medic.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för internmedicin
Avhandlingens titel: Interleukin-6 as a mediator of insulin resistance
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
