Av det treåriga projektanslaget går ungefär hälften till Chalmers, som därmed får möjlighet att nysatsa på ett spännande fält med beröringspunkter inom biofysik och nanoteknologi. Anslaget kommer att innebära omfattande nyrekrytering för forskargrupperna, främst i form av doktorander.
Den franska forskargruppen leds av Jean-Marie Lehn som fick nobelpris 1987 för sina upptäckter i supramolekylär kemi. Ledare för forskargrupperna på Chalmers är professorer på Avdelningen för fysikalisk kemi – Bengt Nordén, Bo Albinsson och Owe Orwar.
Målet med forskningen är att på ytor kunna tillverka funktionaliserade ”adresserbara” nätverk med nanometerupplösning (miljarddels meter) för framtida användningsområden inom till exempel molekylär elektronik och diagnostiska sensorer. I motsats till tidigare metoder att bygga nanomaterial, då man arbetat från makro- mot mikroskala, kommer man här att utgå ifrån syntetiska DNA-molekyler och bygga upp strukturer från grunden.
Professor Bo Albinsson beskriver arbetet som en kontroll på molekylens egen skala. Det nya är att bygga oregelbundna, adresserbara nätverk i nanoformat.
– Många andra gör regelbundna nätverk i nanometerskala, vilket idag egentligen inte är så svårt. Men om man vill kunna styra till exempel vart elektronerna tar vägen bör de vara oregelbundna. Finessen är att varje punkt i nätverket har en egen funktion. Till exempel är ju det fina med en DNA-molekyl just att delarna har ett eget budskap, annars vore den inte så intressant, säger han.
– Vi kommer att använda korta DNA-snuttar och bygga nätverk, för att sedan kunna klä dem med funktioner, till exempel fästa olika enzymer eller kemiska sensorer.
Nu väntar närmare kontraktsförhandlingar med EU. Projektet beräknas kunna starta i början av år 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marcus Wilhelmsson, forskare, Fysikalisk kemi, Chalmers
tel: 031-772 30 51, mobil: 0709-64 87 71
mawi@chembio.chalmers.se
Bo Albinsson, professor, Fysikalisk kemi, Chalmers
tel: 031-772 30 44
balb@chembio.chalmers.se
Bengt Nordén, professor, Fysikalisk kemi, Chalmers
Tel: 031-772 30 41
norden@chembio.chalmers.se
Bakom konventet står Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet i samarbete med Center for Tehnolution vid LTH. Över 500 ungdomar i åldern 15-18 år från 150 länder runt hela världen har deltagit i en webbaserad kurs, som avslutas med det stora konventet (ett tiotal ungdomar från Lund deltar).
– Jag har samarbetat med Internationella miljöinstitutet i ett och ett halvt år och bl a gjort bildmaterialet till deras verksamhet i Kina. Till den nu aktuella utställningen kompletteras ett 50-tal äldre bilder med åtta nya (Alexandria-oktetten) där jag hårdare trycker på att det är tekniken som är lösningen på våra miljöproblem. Teknik är inget fy-ord, säger Peter Broberg.
Han skulle själv ha rest till konventet för att föreläsa om sin syn på människa och teknik, om humanism och kulturell utveckling men avstår av hälsoskäl. Peter Broberg är professor i human-teknologi vid LTH och har tillsammans med professor Skotte Mårtensson utarbetat 100 bilder med text som illustrerar människans utveckling, hur människan skapat tekniken och skapats av tekniken. Man har också gjort en film som i Alexandria ska presentera konceptet och engagerat en student som ska demonstrera det och kolla ungdomarnas reaktionerna.
Peter Broberg har i flera år arbetat tillsammans med gymnasier runt om i hela Norden och bl a kompetenshöjt 500 lärare och nått tusentals av deras elever. Nordiska kulturrådet har stött denna bildverksamhet. Nu har projektet fått pengar av Sparbanksstiftelsen Skåne (700.000 kronor under två år) för att arbeta med bild och teknologi vid ett tiotal grund-skolor i Malmö-Lund-området.
– Det ska bli intressant att se hur många nya kontakter vi får i Alexandria. Vi uppmanar de unga forskarna att kontakta oss, säger Peter Broberg.
Kontaktinformation
Peter Broberg kan nås via telefon: 0418-280 50 eller epost: peter.broberg@landskronagruppen.com
Mängden information som kan lagras i dagens hårddiskar har miljondubblats sedan den första hårddisken tillverkades kommersiellt för 50 år sedan. Detta har åstadkommits genom att minska storleken på varje informationsenhet (eller ”bit”). En ytterligare ökning av lagringskapaciteten med denna metod är hämmad av något som kallas superparamagnetismen, vilken uppstår när den magnetiska energin i varje ”bit” är lika stor som den termiska energin (som bestäms av temperaturen inuti t.ex. en dator). Detta leder till att informationen raderas inom en tid som är alldeles för kort för att praktiskt kunna lagra information. För att även i framtiden kunna öka lagringskapaciteten är det nödvändigt att ta fram nya material. De tekniska krav som ställs på sådana material handlar framför allt om magnetiska egenskaper.
– Stor magnetisk anisotropi förhindrar att datainformationen (”bitarna”) raderas av termisk energi inom för kort tidsram.
– Stort magnetiskt moment är nödvändigt för att kunna skriva ned information i det magnetiska materialet, och underlättar samtidigt processen att ”läsa av” informationen.
Olle Erikssons forskargrupp, vid fysiska institutionen, avdelningen för teoretisk magnetism, har tillsammans med amerikanska forskare vid Seagate Inc., identifierat ett material som bör ha betydligt bättre egenskaper för datalagring. Materialet, som har en prestanda som är c:a tusen gånger bättre är vanligt järn, är en blandning av järn och kobolt med en speciell struktur. Järn har vanligtvis en så kallad kubisk struktur med en hög symmetri. Genom att bryta denna symmetri samt att noggrant kontrollera legeringskoncentrationen kan den magnetiska anisotropin öka tusenfalt. Forskare vid Ångströmlaboratoriet försöker nu syntetisera materialet.
Kontaktinformation
För mer information: Olle Eriksson 018-471 36 25, 0704-25 07 77 eller via e-post Olle.Eriksson@fysik.uu.se
Om människans arvsmassa från en enda cell sträcks ut i all sin längd omfattar den cirka två meter. Utmed denna sträcka har arvsanlagen under evolutionens tryck fördelats klumpvis i öar eller oaser. All denna information ska packas i många lager för att få plats i cellkärnan som är mindre än spetsen på en synål samtidigt som arvsanlagen ska aktiveras eller inaktiveras i mycket precisa mönster för att exempelvis fosterutvecklingen ska fortgå normalt. Tyvärr kan denna precision, som kallas epigenetisk med ett facknamn, förloras och skapa sjukdomar som cancer. Även om vi numera känner väl till epigenetiska principer har vi liten eller ingen kunskap om hur den reglerar aktiviteten inom klumpar av arvsanlag.
I ett arbete som idag publiceras i Nature genetics, har en grupp av Uppsalaforskare under ledning av professor Rolf Ohlsson, institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi vid Evolutionsbiologiska Centret, identifierat en helt ny typ av mekanism som förklarar hur arvsmassan är uppdelad i olika territorier. Dessa fungerar ungefär som nationsgränser eller ”tullstationer” med arvsanlagen placerade i en aktiv eller inaktiv ”nation”.
Principen är helt ny och styrs av en kemisk modifiering, som kallas poly(ADP-ribosyl)erring, och som måste kopplas på till ett protein som kallas för CTCF för att ”tullstationen” ska fungera.
Dessa fynd är viktiga eftersom de skapar en ny dimension av vår förståelse för uppkomsten och därmed diagnos och behandling av sjukdomar hos människan. Således kan i ett enda slag hela balansen vad gäller arvsanlagens ”nationstillhörighet” förändras med antingen katastrofala, exempelvis hos cancerpatienter, eller ibland med goda konsekvenser, som till exempel under evolutionens gång.
Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel. 018-471 26 60, 0704-25 02 31 eller via e-post Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se
En forskargrupp vid fysikalisk-kemiska institutionen vid Uppsala universitet har sedan 1998 arbetat med utveckling av s k elektrokroma bildskärmar som potentiellt kan göras mycket tunna. Till skillnad från den vanligare tekniken för exempelvis bärbara datorer, att använda flytande kristaller, kräver elektrokroma skärmar inte lika mycket bakgrundsbelysning och kan läsas i solljus.
– De är ljusa, lättlästa och syns bättre från sidan än skärmar med flytande kristaller, säger Mårten Edwards, en av forskarna i gruppen.
Bildpunkterna i elektrokroma skärmar utgörs av små tunna elektrokemiska ”batterier” som ändrar färg när de laddas upp elektriskt. Man kan alltså få färgmönster – bilder – genom att ladda bildpunkterna olika mycket. Tekniken bakom den skärm som nu finns på marknaden (lanserad av det irländska företaget Ntera) har tagits fram i olika europeiska projekt.
Uppsala universitet och industriforskningsinstitutet IVF i Mölndal har utvecklat ett nytt koncept för elektroderna som finns i bildpunkterna. Detta används nu av Ntera. I det nya konceptet består en av bildpunkternas elektroder av en porös film med många små nanopartiklar av ledande material.
Elektroden beter sig inte som ett konventionellt elektrokemiskt system utan fungerar som en kondensator – den kan laddas upp men släpper inte igenom ström mellan elektrolyt och elektrod.
– Skärmen är nu vit och blå och passar bäst för siffror. Nästa steg är att kunna visa bilder, och för det behövs skärmar med flera tusen bildpunkter. Vår forskning är inriktad på att ta fram teknik för att styra skärmar med tusentals bildpunkter.
Den elektrokroma tekniken är en av de mest lovande för att få fram pappersliknade skärmar i framtiden, d v s skärmar som både ser ut och beter sig mekaniskt som papper. Och det är den tillämpning som Uppsalaforskarna tror tekniken passar bäst för.
– Frågan är nog inte om elektriskt papper bli verklighet, utan vad det kommer att tillverkas av, säger Mårten Edwards.
Kontaktinformation
För mer information: Mårten Edwards, 018-471 3656 eller Marten.Edwards@fki.uu.se och Anders Hagfeldt, 018-471 3642 eller Anders.Hagfeldt@fki.uu.se
Fredagen den 10 september skrivs samarbetsavtalet under i Uppsala av Winston Tabb, dekan för universitetsbiblioteken vid Johns Hopkins University och Ulf Göranson, överbibliotekarie vid Uppsala universitet. Eva Müller, chef för bibliotekets enhet för digital publicering, har stora förhoppningar:
– Vi har mycket gemensamt och kommer att samarbeta inom flera områden. Vi kommer bl a att ansöka om pengar till gemensamma projekt. Det nya avtalet ger också utrymme för personalutbyte och det inte enbart på områden knutna till digitalt bibliotek. Vi hoppas att även andra delar av verksamheten kan dra nytta av detta samarbete och delta i t. ex. personalutbytesprogram.
Ett viktigt område att samarbeta kring är digital arkivering. Hur ska man försäkra att dokumenten bevarar sin autencitet och läsbarhet? Vilket format ska texterna lagras i, för att garantera hållbarheten? Sheridan Libraries vid Johns Hopkins University har värdefull expertis att bidra med, genom sitt samarbete med Library of Congress i Washington.
”Sheridan Libraries Digital Knowledge Center” är en del av universitetsbiblioteket, enligt samma modell som vid Uppsala universitet. Det är en ganska ovanlig lösning inom universitetsvärlden. Oftast är utvecklingen och forskningen kring digital publicering utspridd mellan olika institutioner.
– Vi har samlat kompetensen på ett ställe, vilket ger oss en stor fördel jämfört med att arbeta endast i nätverk, säger Eva Müller.
Enheten för digital publicering inrättades för fyra år sedan vid universitetsbiblioteket i Uppsala, med syfte att hitta nya vägar att sprida forskningsresultat vid Uppsala universitet. Den första uppgiften var att skapa ett system för att publicera avhandlingar på nätet. Systemet fick namnet DiVA och togs i drift i januari 2003. Det fungerade så bra att det nu har spritt sig till 11 universitet i Sverige, Norge och Danmark.
Ett annat projekt är Waller-projektet, som går ut på att digitalisera historiska dokument, såsom handskrivna brev ur bibliotekets samlingar.
Eva Müller hoppas att samarbetet med John Hopkins University ska ge upphov till nya spännande projekt, både när det gäller publicering av forskningsresultat och bevarande av kulturarvet.
– Vi har väldigt mycket gemensamt och har redan inlett samarbetet. Vi testar och utvärderar varandras system och samarbetar inom ett nystartat tidskriftsprojekt.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Eva Müller, tel: 018-471 71 05, 0704-25 03 10 eller e-post: Eva.Muller@ub.uu.se
Studien visar att förarnas uppmärksamhet påverkas negativt av telefonsamtal med såväl handsfree som handhållen mobiltelefon. Dock var deltagarna i studien betydligt mer positiva till att använda handsfree än handhållen telefon under färd. Man upplevde även sin egen körprestation som bättre vid användning av handsfree jämfört med handhållen telefon. Detta trots att studien inte visar på några skillnader i körprestation mellan handsfree och handhållen mobiltelefon.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt visade det sig mer osäkert att ringa upp med mobiltelefon än att tala i mobiltelefon. Förarna försökte kompensera för mobilhanterandet genom att sakta ner men hade svårt att köra utan att vingla på körbanan.
I studien gjordes även två mindre experiment med att läsa SMS under färd samt att titta på DVD-film under färd. Dessa två mindre experiment bör utökas för att det ska vara möjligt att dra säkra slutsatser från dem.
Resultaten från studien är tidigare redovisade i samband med Tylösandsseminariet 2003 och Transportforum 2004.
Kontaktinformation
Anne Bolling, projektledare VTI, 013-20 41 65
Det främsta syftet med modellerna är att förutsäga inväxningen, det vill säga hur många småträd som växer in i trädskiktet under en viss tid, som ett komplement till de nya tillväxtfunktionerna i det nya skogsplaneringssystemet Heureka. Modellerna ger även kunskap om under vilka förutsättningar och i vilken grad småträd av en viss art förekommer.
I avhandlingen presenteras även en undersökning om hur morfologin hos småträd påverkas av att utvecklas i ett underbestånd. Resultaten visar att tall och contorta som vuxit i skuggan under en skärmställning får högre andel stam, lägre andel kvist och slankare stam jämfört tall och contorta som vuxit på kalhygge. Inga tydliga skillnader hittades hos gran.
Det är fredagen den 10 september 2004 kl 10.00 som fil mag Per-Erik Wikberg, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Förekomst, morfologi och tillväxt av småträd i underbeståndet i svensk skog (Occurrence, morphology and growth of understorey saplings in Swedish forests).
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är skogl dr Christer Karlsson, Siljansfors och Jädraås försöksparker, SLU.
Kontaktinformation
Per-Erik Wikberg, inst för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 85 41, 070-656 33 69. E-post: Per-Erik.Wikberg@ssko.slu.se
Det är väl känt att man genom att klippa av toppskottet på en växt ökar förgreningen på stammen under toppen. Detta fenomen används till exempel för att förtäta en vanlig häck. Förutom toppskottet så finns även så kallade laterala skottanlag. Dessa bildar så småningom grenar på en växt. Förhållandet mellan växthormonerna cytokinin och auxin tros påverka graden av förgrening och därmed kontrollera graden av ”uppåtväxt” eller apikaldominans. Tidigare experiment har visat att man kan stimulera förgreningsgraden genom att öka mängden av cytokininer i växten, samt förminska förgreningsgraden, eller stimulera uppåtväxt, genom att öka mängden auxin. Avhandlingen visar att dessa två växthormoner kan motverka varandra genom att negativt reglera varandras tillverkningsgrad. Detta skulle kunna delvis förklara fenomenet apikaldominans. Om toppskottet klipps bort tas en stor källa till auxin bort. Mängden av cytokininer skulle då kunna öka genom att blockering av tillverkningen tas bort. När cytokininerna ökar så ökar även graden av förgrening.
För att kunna studera dessa två hormoner, som finns i extremt små mängder i växten, har kemiska analysmetoder utvecklats som kan mäta halten av dessa ämnen i nivåer av 1 picogram (0,000000000001 g). I de praktiska experimenten på växter motsvaras detta av att kunna hitta ett sandkorn i en sandlåda som är 1x1x1 meter stor (1 kubikmeter).
Det är fredagen den 10 september 2004 kl 13.00 som fil mag Anders Nordström, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Cytokinins in Arabidopsis, tools, pathways and interaction with auxin.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är professor Michel Laloue, Laboratoire de Biologie Cellulaire, Institut National de la Recherche Agronomique, Frankrike.
Kontaktinformation
Anders Nordström, inst för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, 090-786 86 07. E-post: Anders.Nordstrom@genfys.slu.se
Hennes försök visar att två veckors behandling med östrogen minskar genuttrycket av vissa serotoninreceptorer i hjärnan hos honråttor. Om östrogenbehandlingen däremot kombineras med progesteron ökar samma genutryck. Dessa förändringar kan vara en delförklaring att behandling med enbart östrogen ofta ger positiv effekt på humöret, medan kombinationsbehandling med progesteron kan ge negativ humörpåverkan.
Progesteron omvandlas i kroppen till bl.a. allopregnanolon, som påverkar det signaldämpande GABA-systemet i hjärnan. Allopregnanolon är en av de faktorer som verkar ha betydelse vid humörpåverkan. Studierna visar att progesteron kan medföra akut tolerans mot allopregnanolon samtidigt med förändrat genuttryck för GABAA-receptorn i specifika hjärnregioner.
Studier av allopregnanolons effekter på hjärnan är därför av intresse för att förstå mekanismen bakom detta tillstånd, och för att i framtiden hitta en medicin för behandling av bl.a. patienter med nedstämdhet i samband med menstruationen.
Substanser som aktiverar GABAA-receptorn kan ha negativa effekter på minne och inlärning. Studierna visar att allopregnanolon blockerar rumsinlärning och ändrar navigeringsstrategin. Substansen UC1011 fungerar som en allopregnanolonantagonist, dvs. kan minska ämnets negativa effekter på inlärning. Detta fynd visar en möjlig väg att hitta medicinering mot sjukdomar och besvär som försämras av neuroaktiva steroider som allopregnanolon, t.ex. Alzheimers sjukdom.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap och Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Den har titeln Neuroactive steroids and rat CNS. Svensk titel: Neuroaktiva steroider och centrala nervsystemet hos råtta.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, by 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Bo Söderpalm, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Vita Birzniece är doktorand vid enheten för obstetrik och gynekologi, tel. 090-785 34 61, e-post mailto:vita.birzniece@obgyn.umu.se
Världen förändras snabbt, som bekant.
Det som var välbekant och sant i går är i dag hopplöst ute och nästan oviktigt.
För några månader sedan fick EU tio nya medlemsländer och ända sedan 1989 har Europas gränser ritats om vid flera tillfällen.
Vi rör oss mer obehindrat än tidigare över dessa gränser, vi arbetar och studerar i andra länder än i de vi är födda, vi knyter vänskapsband och professionella kontakter över snart sagt hela världen.
För medarbetarna vid Avdelningen för kvalitets- och miljöledning vid Luleå tekniska universitet innebär dessa snabba förändringar också möjligheter. Till den förändrade världsbilden hör nämligen också en allt mer snabbt utvecklad teknik och förenklade kommunikationer. Något som i sin tur föder oro – hos enskilda individer, hos enskilda företag och ibland på hela orter. Hur överlever en bygd där själva grunden för existensen plötsligt läggs ner och försvinner?
Bengt Klefsjö, professor vid Avdelningen för kvalitets- och miljöledning, menar att det finns gott om möjligheter för dem som vågar göra något annorlunda, de som kanske vågar bryta mönster och etablera samverkan och tillsammans med andra nyttja sin styrka på olika nivåer.
– Uttrycket ”made in Sweden” kanske borde bytas ut mot ”made by Sweden” i ett läge när exempelvis en Volvo S40 består av delar från ett tiotal länder och sätts ihop i Belgien.
Under årets upplaga av den återkommande kvalitets- och miljöledningskonferensen vid Luleå tekniska universitet får deltagarna, precis som tidigare år, möjlighet att lyssna till representanter från olika delar av samhället.
På föreläsarlistan finns entreprenörer, företagsledare, politiker, en tidningschef, en stå-upp-komiker, en facklig förbundsordförande – och några till.
Ämnena skiftar – från stort till smått, från smalt till brett.
Hela programmet återfinns på intillstående länk.
Dag: 16 september
Plats: Aula Aurora, campus Luleå
Tid: Klockan 08.30-17.00
Medias representanter hälsas varmt välkomna att övervara hela eller delar av konferensen!
Upplysningar: Professor Bengt Klefsjö, tel. 0920-49 11 23, 070-550 05 77, bengt.klefsjo@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
När Öresundsregionen invigdes år 2000 nådde förväntningarna på dansk-svensk integration sin kulmen. Prognoser och framtidsspekulationer haglade. Nyhetsbrev, reklamkampanjer, webbplatser och konferenser producerades på löpande band. En ny gemensam transnationell identitet skulle skapas.
– Massmedierna hade och har en central roll i denna process, säger Jesper Falkheimer. Dels genom sina retoriska berättelser om Öresundsregionen, dels genom ett stort antal satsningar på nya medier med Öresund som marknad.
I sin avhandling försöker Jesper Falkheimer besvara frågan: hur och av vem har Öresundsregionen konstruerats i medierna under perioden 1991-2001? Två dimensioner behandlas särskilt – dels de kommunikationsstrategier som tillämpats av ett urval professionella källor utanför medierna, dels de gestaltningar och föreställningar som förmedlats i den dominerande dagspressen, Sydsvenskan och Berlingske Tidende. Författaren analyserar även de medieprojekt som finns i regionen varav de flesta misslyckats att attrahera läsare, lyssnare och tittare. Undantagen är det nischade affärsmediet Rapidus och möjligen en del projekt inom public service.
Vilka är då slutsatserna? För det första visar studien att de professionella källorna använt sig av tre strategier för att styra nyhetsflödet: faktastrategin, den journalistiska strategin samt publicitetsstrategin. Faktastrategin har varit mest effektiv, särskilt när det gäller opinionsbildning. Denna innebär att källan indirekt försöker påverka medier och opinion genom att sprida rapporter, undersökningar etc. genom attraktiva kommunikatorer (ofta med experstatus). Den journalistiska strategin riktar sig direkt till berörda målgrupper genom att etablera egna pseudo-journalistiska kanaler som nyhetsbrev, kundtidningar, webbplatser och liknande. Denna strategi kan också vara en möjlighet att få massmedial publicitet, då journalister använder sig av pseudo-journalistiskt underlag när det saknas eget insamlat material. Publicitetsstrategin är en klassisk PR-strategi som innefattar arrangemang av händelser, direkta tips och liknande.
Innehållsanalyserna av Berlingske Tidende, Sydsvenska Dagbladet och deras bilaga Öresundsnytt visar bland annat att journalistiken gav en mycket positiv profil av Öresundsregionen 1991-2001. Danska Berlingske Tidende var något mer nyanserad. Den kvalitativa analysen visar att trots den positiva bild som överlag förmedlades i de analyserade medierna så dominerades bilden av nationella stereotyper och format. Danskar är danskar och svenskar är svenskar i medierna. Satsningar på Öresundsregional journalistik stöttas ofta utifrån premissen att sådana gynnar transnationell integration. Avhandlingen visar att det nationella och lokala har betydligt större betydelse för massmedierna än det Öresundsregionala.
Kontaktinformation
Jesper Falkheimer nås via jesper.falkheimer@soc.lu.se eller 0709-350622. Han disputerar den 10 september kl 10-12 Kulturens auditorium.
Titel: Att gestalta en region – källornas strategier och mediernas föreställningar om Öresund (Makadam förlag/Centrum för Danmarksstudier 2004)
Det första hon tittat på är slaggbildningen i masugnen. I Sverige är mängden slagg som utvinns ur masugnar relativt låg vilket är en fördel då energiförbrukningen sänks och produktionseffektiviteten blir hög. Nackdelen är att sammansättningen hos slaggen påverkas kraftigt av förändringar i värmeläget i masugnen. En sådan förändring kan leda till att slaggen blir trögflytande vilket stör produktionen.
En metod som består i att injicera så kallade slaggbildare in i masugnen och på så vis kunna styra slaggbildningen har utvärderats. Mängden slagg kan därmed sänkas ytterligare med bibehållet högt alkaliutbyte och god svavelrening av järnet. Idag är inte injektion av slaggbildare en del av den ordinarie verksamheten men i Lena Sundqvist-Ökvists avhandling beskriver hon det som något som kan vara en pusselbit i utvecklingen av masugnsprocessen.
Den andra delen av hennes doktorsavhandling har handlat om hyttsot, det stoft som kommer ur masugnen. SSAB Tunnplåt har, sedan 1993, återanvänt hyttsotet i masugnen via en cementbunden brikett som fungerat bra. Hyttsot har dock en negativ inverkan på hållfastheten i briketten. En sänkt andel hyttsot i briketten minskar bildningen av nytt stoft.
Resultaten av Lena Sundqvist-Ökvists forskning visar att återanvändningen av hyttsotet genom injecering i masugnen är ett effektivt utnyttjande av järn och kol som ingår i stoftet. På SSAB pågår ett arbete med att försöka hitta en tekniskt lämplig metod för att återvinna hyttsot vid injicering i masugn.
Lena Sundqvist-Ökvist är utbildad kemi- och biologilärare. Hon har även en bergsingenjörsexamen från Luleå tekniska universitet.
Den 10 september disputerar hon med avhandlingen Co-injection of basic fluxes of BF flue dust with PC into a BF charged with 100 % pellets – effects on slag formation on coal combustion.
Upplysningar: Lena Sundqvist-Ökvist, 070-358 22 56, lena.sundqvist@ssab.com eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Han uppehåller under innevarande läsår Civil-ingenjörsförbundets professur i miljövetenskap med placering vid Avdelningen för matematisk statistik, LTH. Han samarbetar också med universitetet i Linköping.
På fredag 10 september kl 13.15 presenterar han sig för kollegerna vid Lunds universitet vid ett litet seminarium i Matematikhuset, sal MH:C. Han talar över ämnet ”Environmetrics – Combining Science and Statistics”. Representanter för media är välkomna dit.
Peter Guttorp är född och uppvuxen i Lund och efter en kandidatexamen här fortsatte han sin akademiska bana vid University of California, Berkeley, och har sedan dess länge tjänstgjort vid University of Washington i Seattle, som professor i statistik och direktör för National Research Center for Statistics and the Environment.
Statistiken har t ex en nyckelroll när man bestämmer gränsvärden och kontrollerar vetenskapliga modellbyggen mot uppmätta data. Exempelvis kan kvaliteten hos en modell för spridning av föroreningar i en flod testas genom jämförelse med mätningar vid ett experiment. Ett annat viktigt intresseområde hos Peter Guttorp är hur man kommunicerar dessa frågor till politiker.
Kontaktinformation
Peter Guttorp träffas på tel 046-222 47 47 eller epost: peter@maths.lth.se
Detta medför stora krav på säkerhet så att inte människor, djur eller annat i omgivningen skadas. Robotarna måste även kunna upptäcka om arbetet inte går som planerat. Med andra ord, robotarna måste ha förmågan att upptäcka fel och även kunna ta reda på vad som gick fel.
Det vanligaste sättet att upptäcka fel hos robotar idag är med hjälp av modeller som förutspår robotens position efter ett visst agerande. Om roboten hamnar i den förutspådda positionen agerar den rätt och om den hamnar i en annan position uppstod ett fel. Men när det gäller självgående robotar är det ofta svårt, eller till och med omöjligt, att skapa noggranna modeller.
Ola Pettersson vid Örebro universitet har i en doktorsavhandling undersökt hur man kan upptäcka fel utan modeller. Ola har istället undersökt robotens beteendemönster för att se om den agerar felaktigt.
– Att undersöka beteendemönster för feldetektering hos mobila robotar är en ny metod, säger Ola Pettersson. Därför krävs forskning för att undersöka om metoden verkligen fungerar. I vår forskning föreslår vi att roboten skall lära sig vad som är rätt eller felaktigt agerande.
Metoden som Örebroforskaren använder kommer att göra robotarna lättare att använda för oss människor.
– Vi kommer helt enkelt att kunna tala om för roboten när den gör rätt eller fel, i stället för att beskriva det i matematiska modeller, säger Ola Pettersson.
Avhandlingen visar att det går att upptäcka fel och även bestämma vilken typ av fel som uppstod genom att undersöka robotens beteendemönster. Flera olika tekniker har undersökts och användbarheten har visats i ett stort antal experiment, både med en simulerad och med en verklig robot. Statistiska metoder har använts för att jämföra de olika resultaten.
Kontaktinformation
Ola Pettersson disputerar i datavetenskap, fredag 1 oktober 2004 klockan 13:00, Hörsal T, Örebro universitet med avhandlingen ”Model-Free Execution Monitoring in Behavior-Based Mobile Robotics”.
För mer information kontakta Ola Pettersson på telefon: 021-34 26 34, mobil: 0739-67 89 07,
e-post: ola.b.pettersson@se.abb.com
Bild på Ola Pettersson finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats.
Adress: www.oru.se/press/bildarkiv/ola_pettersson
Ibland går det flera år innan patienterna får rätt behandling.
– Käkleden och dess muskulatur sitter någon millimeter från örat och symtomen kan yttra sig på flera sätt. Det gör att många inte tänker på att problemen kan komma från till bettet och får lida i onödan, säger Sigvard Åkerman.
En annan förklaring är att tandläkare inte alltid frågar patienterna om de har kronisk värk från leder och muskler. De koncentrerar sig i stället på traditionella besvär från munnen som hål i tänderna och inflammation i tandköttet, berättar Maria Nilner, professor i klinisk bettfysiologi vid Odontologiska fakulteten.
Ett av syftena med konferensen den 9 till 12 september är därför att samla specialister och allmänpraktiserande tandläkare för att sprida kunskap om vad man idag vet om det tandläkarna kallar orofacial smärta: hur den uppstår, hur prognosen ser ut, vilka behandlingsalternativen är.
SMÄRTENHET I MALMÖ
Vid avdelningen för klinisk bettfysiologi på Odontologiska fakulteten finns sedan två år en särskild smärtenhet dit de mest svårbehandlade patienterna skickas från södra Sverige.
– Den typiska patienten är en kvinna i 40-års åldern som haft ont i flera år och som sökt olika läkare och tandläkare utan att få hjälp. Cirka hälften har också problem från andra delar av kroppen och har provat zonterapi, akupunktur, hälsokost och liknande. Vi gör en noggrann utredning och kan via samarbeten med olika vårdgivare i de flesta fall erbjuda någon form av symtomatisk behandling. Det kan handla om allt ifrån bettskenor och käkkirurgi till psykoterapi och mediciner, säger Maria Nilner.
KOMPLEXT PROBLEM
– Smärta i tuggregionen är ett komplext problem med fysiska och psykosociala aspekter. Dessutom är bettfysiologi en relativt ung disciplin och vi behöver mer forskning om hur besvären uppkommer, diagnostik och behandling, säger EwaCarin Ekberg, docent i klinisk bettfysiologi vid odontologiska fakulteten i Malmö.
Här har forskare vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola bidragit till utvecklingen. Bland annat har man visat att förändringar av bettet genom slipning inte hjälper på värk som sitter i musklerna. Och att en bettstabiliserande skena, som är en relativt billig och enkel metod, har god effekt på värk i både muskler och leder.
– Eftersom behandlingen ibland är dyr och tar lång tid är det viktigt att vi vet att den hjälper och att diagnosen är rätt. Det händer att patienter tackar nej till behandlingen av kostnadsskäl, säger Lena Widerström, lektor i oral diagnostik vid Odontologiska fakulteten.
Kontaktinformation
Läs mer om koferensen European Academy of Craniomandibular Disorders.
