Våren 2020 började några forskare vid KTH att utveckla en metod för att analysera mängden virus i avloppsvatten. Analyserna användes sedan för att slå fast när olika smittvågor var på väg eller och klingade av i städer som Stockholm. Den nya metoden gör det nu även möjligt att spåra virus som orsakar hepatit hos barn, förekomst av viruset mpox samt säsongsinfluensa.
Ny metod för att upptäcka adenovirus F41
– Vår forskargrupp har utvecklat en ny metod för att påvisa förekomsten av adenovirus F41, ett virus som pekas ut som den primära orsaken till det nya utbrottet av hepatit (leverinflammation) hos barn. Vår metod är specialiserad på att mäta mängden mänskligt adenovirus och vi har precis presenterat vår metod för EU-kommissionen och Folkhälsomyndigheten, säger Zeynep Cetecioglu Gurol, universitetslektor på KTH.
En ökad spridning av hepatit bland barn världen över ligger till grund för forskarnas jakt efter hepatitvirus. Bild: Mariel Perez Zabaleta
Ökat antal utbrott av hepatit hos barn
Forskningsarbetet har utförts vid Albanova universitetscentrum och kollegan Mariel Perez Zabaleta, postdoktor på avdelningen Industriell bioteknologi vid KTH, berättar att det finns goda anledningar att hålla kolla på spridningen av olika virus i samhället. Världshälsoorganisationen WHO har rapporterat om ett ökande antal utbrott av hepatit bland barn under 16 år i världen under 2022. De exakta siffrorna är 1 010 fall varav 22 döda i sammanlagt 35 länder.
– Dessa fall har ingen koppling till resor, och de flesta barn testade positivt för adenovirus F41 som den dominerande, nya hepatitvarianten. Fem procent av 1 010 barn har behövt genomgå en levertransplantation, säger Mariel Perez Zabaleta.
Koppling mellan adenovirus F41 och covid-19
Hon berättar vidare att det finns studier från 2022 som pekar på en koppling mellan Adenovirus F41 (HAdV F41) och covid-19 (SARS-CoV-2), att människor med båda virusen kan få kraftfullare inflammationer i till exempel levern. Det gäller inte minst barn.
– Att spåra hur detta hepatitvirus sprider sig i befolkningen, och specifikt hålla koll på Adenovirus F41 i områden med skolor, kan hjälpa myndigheter och sjukvård att agera om de ser hög smittspridning bland unga. En tydlig bild av pågående smittspridning skulle också kunna vara till hjälp för att utreda orsaken till hepatitutbrottet, säger Mariel Perez Zabaleta.
Kan även spåra mpox och säsongsinfluensor
Det är inte bara virus som orsakar covid19 och hepatit som forskarna nu kan upptäcka i avloppsvatten. I jakten på viruset mpox (sjukdomen hittades först hos apor och kallades tidigare för apkoppor) har prover analyserats från vattenreningsverk i Stockholm och Malmö sedan i slutet av juni 2022. Då antalet fall hittills i Sverige varit lågt, färre än fem fall per vecka enligt Folkhälsomyndighetens statistik, så har resultatet dock varit negativt i avloppsvattnet.
Mpox (apkoppor)
Mpox är en ovanlig sjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen kan bland annat orsaka blåsor och feber. Blåsorna kan uppstå på hela kroppen, till exempel runt könsorganet, i ljumskarna, ändtarmsöppningen, i ansiktet och runt munnen. Du kan också få andra symtom, till exempel diarré. Det är inte vanligt att bli allvarligt sjuk och besvären brukar gå över av sig själv.
– Vi står också redo att bevaka utvecklingen av säsongsinfluensor som Influensa A, och vi kan övervaka sjukdomar som Influensa B, Calicivirus (Norovirus och Sapovirus) och respiratoriskt syncytialvirus (även kallad RS-virus). Vi arbetar just nu med att utveckla en metod för att kunna upptäcka förekomsten av antibiotikaresistens via avloppsprover, säger Mariel Perez Zabaleta.
Virus som kan spåras i avloppsvatten
Flera sjukdomar kan spåras via bevakning av avloppsvattnet:
Adenovirus
Tillhör gruppen DNA virus och kan överleva länge utanför människokroppen och det finns ett 50-tal olika typer som alla kan orsaka infektion hos människan. Oftast är det luftvägarna som drabbas men infektion med adenovirus kan ge mycket varierande sjukdomssymtom och från många olika organsystem. Adenovirus F41 (HAdV F41) är den typ som pekas ut som den primära orsaken till hepatitutbrottet hos barn.
SARS-CoV-2
Är ett smittsamt coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Sars-cov-2 orsakar luftvägsinfektioner som i de allra flesta fall leder till mildare sjukdomssymptom som går över inom två veckor. Ibland, främst hos äldre, personer med kronisk sjukdom och vissa andra riskfaktorer, kan en virusinfektion dock få dödlig utgång
Calicivirus
Orsakar stora återkommande årliga epidemier av vinterkräksjuka i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Djupfrysta importerade hallon, ostron och livsmedel som förorenats av en sjuk person är vanliga orsaker till utbrotten. I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus.
RS-virus
Är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år. En infektion med RS-virus ger oftast symtom som vid en vanlig förkylning och vuxna och äldre barn får oftast inga större besvär av sjukdomen. Mindre barn kan dock drabbas av andningssvårigheter och långvarig hosta.
Sanktioner är ett sätt att frysa ut regimer som beter sig illa och neka dem tillgång till marknader utanför landet.
Ett färskt exempel är Ryssland, efter invasionen av Ukraina. En typ av sanktion just nu innebär att andra länder vägrar att göra affärer med en rad ryska oligarker och andra ryska ”höjdare”. Dessa kommer heller inte åt tillgångar utomlands.
En annan typ av sanktion handlar om att begränsa export och import. Företag i EU är till exempel förbjudna att sälja vissa typer av varor till Ryssland. Det kan handla om avancerad teknologi som kvantdatorer, utrustning för energisektorn eller drönare och annan utrustning som går att använda militärt. Det är också förbjudet att exportera sådant som lyxbilar och guldsmycken.
Bryta mot sanktioner inte så svårt
Men sanktioner går att runda. Till exempel kan förbjudna varor importeras och exporteras via personer och företag i länder som inte omfattas av sanktioner, så kallade tredjepartsförmedlare. Sanktioner kan också kringgås genom falska ursprungsmärkningar, felaktiga ursprungsintyg och liknande. Personer som utsätts för sanktioner, som vissa ryska oligarker, kan också låta sina tillgångar byta ägare och tvätta pengarna via skalbolag. Alla dessa sanktionsbrott kan vara mycket svåra att upptäcka.
Bild: Dmitry Demidko, Unsplash
Ett sätt att bekämpa detta är att skärpa kampen mot penningtvätt. Kampen mot sanktionsbrott och kampen mot penningtvätt hänger ihop, menar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm. Med ett bra system för att bekämpa penningtvätt, skriver de i en artikel, kan man också lättare fånga dem som försöker kringgå sanktioner.
Penningtvätt – olagliga pengar blir ”lagliga”
Penningtvätt är en verksamhet där svarta pengar, alltså pengar som förtjänats olagligt, överförs på ett sätt att pengarna tycks vara lagligt förtjänade, eller kan användas för privat konsumtion utan att det väcker misstankar. Ofta sker överföringarna över landsgränser.
Det handlar inte bara om kontanta överföringar, utan även om överföringar och andra tjänster via exempelvis internet och telefon. Utöver banker kan exempelvis företag och föreningar utnyttjas för att tvätta pengar. Exempel på aktörer som kan hjälpa till vid penningtvätt är finansiella rådgivare, fastighetsmäklare och advokater.
Världsbanken räknar med att mellan två och fem procent av världens samlade bruttonationalprodukt genomgår penningtvätt årligen. De uppskattar också att myndigheter endast lyckas beslagta och frysa runt 0,2 procent av alla brottsvinster som tvättats via banker och andra finansiella institutioner.
Källor: Svenska Bankföreningen samt Handelshögskolan i Stockholm
Ge pengar till visselblåsare
Det finns ett internationellt system för att motverka penningtvätt, men det ses av många som ineffektivt. Redan före Rysslands invasion av Ukraina varnade forskarna från Handelshögskolan i en artikel för att det nuvarande systemet inte kan hålla penningtvättare borta från det internationella finansiella systemet och att brottslingar kommer undan.
I en ny artikel föreslår forskarna en skärpning av systemet. De menar att det ska löna sig att skvallra på andra i ”penningtvättsbranschen”. Med andra ord – ett belöningssystem för visselblåsare.
– Visselblåsare drabbas ofta av repressalier. Dessa kan bli värre när det gäller brottslighet som penningtvätt, jämfört med andra typer av ekonomisk brottslighet. Det krävs starka incitament för att träda fram med information, säger Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm.
”Tjallaren” får 10-30 procent
USA har redan ett liknande system. Där tillämpas systemet på sådant som skatte-, försäkrings- och upphandlingsbedrägerier. Ger någon avgörande information som leder till att olagliga tillgångar beslagtas kan vederbörande få 10-30 procent av den beslagtagna summan, alternativt en andel av de böter som brottslingarna döms till.
Visselblåsaren får alltså inte sin belöning av skattebetalarna, utan pengarna kommer på olika sätt från dem som har brutit mot lagen.
Förslaget: Testa detta mot penningtvätt
Testa detta på bredare front, i kampen mot penningtvätt, föreslår forskarna från Handelshögskolan. Ett sådant system skulle bland annat kunna användas för att komma åt oligarker som, på olagliga sätt och i strid med sanktioner, försöker flytta tillgångar.
Ser man till hur det funkar i USA bör ett sådant system ha goda chanser att bli effektivt, säger Theo Nyreröd.
– Flera empiriska studier har visat att belöningssystemen i USA är effektiva för att upptäcka och avskräcka sådant som skattebrott och upphandlingsbrott.
Visselblåsare inte alltid oskyldiga
Ett sådant här system bör inkludera vittnesskydd samt immunitet för vittnen som själva begått brott, enligt forskarna vid Handelshögskolan i Stockholm. Vittnen, eller visselblåsare, i den här typen av fall är nämligen sällan helt oskyldiga.
– Ibland är visselblåsaren delaktig på något sätt i den aktuella brottsligheten. Man hamnar kanske i en kontext där det redan pågår oegentligheter och blir själv delaktig, säger Theo Nyreröd.
I systemet i USA kan en visselblåsare få belöning även om de själv deltagit i brottsligheten det handlar om.
Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har blivit ett allt viktigare forskningsområde. En ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications bidrar med ökad kunskap om sambandet mellan de bakterier som lever i tarmen och metaboliter i blodet.
Metaboliter är små molekyler i blodet. Kroppsegna substanser och tillförda läkemedel kan omvandlas till metaboliter.
Studien bygger på avförings- och blodprover från 8583 deltagare i den svenska befolkningsstudien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study). Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
– Våra resultat visar att det finns en stark koppling mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. I vår studie har vi lyckats identifiera många nya samband eftersom studien är så mycket större jämfört med tidigare studier och mätmetoderna så precisa, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Forskarna vid Uppsala universitet och Lunds universitet har även studerat associationer mellan läkemedlet metformin och tarmfloran hos deltagare som har behandlats med läkemedlet. Behandling med metformin är vanligt vid typ 2-diabetes och kan sänka blodsockret och förebygga följdsjukdomar av diabetes. En del patienter får biverkningar av metformin, som magbesvär. Forskarna har identifierat 462 bakteriearter som kan kopplas till läkemedlet.
– Fynden bekräftar tidigare forskning som har visat att behandling med metformin kan kopplas till förändringar i tarmflorans sammansättning. Vi har dessutom hittat nya associationer mellan metformin och tarmfloran och sett att individer som behandlas med metformin har högre nivåer av vissa bakterier och lägre nivåer av andra bakterier, jämfört med personer som inte får behandlingen, säger Marju Orho-Melander, forskargruppsledare inom diabetes och kardiovaskulär sjukdom vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av de ledande författarna bakom studien.
Resultaten kan bland annat bana väg för studier om varför vissa personer med typ 2-diabetes får magbesvär av läkemedlet medan andra inte får samma problem, baserat på hur deras tarmflora ser ut.
– På sikt kanske det går att utveckla nya probiotika som patienter med magbesvär kan ta tillsammans med sitt läkemedel så att de tål metformin bättre, säger Marju Orho-Melander, som också är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Forskarnas resultat finns tillgängliga genom en stor databas som har publicerats på webben. Forskarna ser det som sitt bidrag till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa. Marju Orho-Melander tror att den fritt tillgängliga databasen kommer att ge diabetesforskare nya möjligheter att studera sjukdomen.
– Vi vet att både tarmflora och metaboliter har stor betydelse för typ 2-diabetes och fetma och databasen kan användas i fortsatta studier av oss och andra forskare. Datan vi har samlat ihop kan även kopplas ihop med annan typ av data, vilket gör det möjligt för oss att studera hur tarmflorans sammansättning och metaboliter påverkar eventuell framtida sjukdomsutveckling, säger Marju Orho-Melander.
Text: Petra Olsson, Lunds universitet
Vetenskaplig artikel:
An online atlas of human plasma metabolite signatures of gut microbiome composition, (Koen F Dekkers, Sergi Sayols-Baixeras, Gabriel Baldanzi, Christoph Nowak, Ulf Hammar, Diem Nguyen, Georgios Varotsis, Louise Brunkwall, Nynne Nielsen, Aron C Eklund, Jacob Bak Holm, H Bjørn Nielsen, Filip Ottosson, Yi-Ting Lin, Shafqat Ahmad, Lars Lind, Johan Sundström, Gunnar Engström, J Gustav Smith, Johan Ärnlöv, Marju Orho-Melander, Tove Fall), Nature Communications.
Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” eller ”fitspiration” ska inspirera andra till träning och hälsa. Det är tanken, i alla fall.
”Fitness” och ”fitspiration”
Fitness kan översättas till att ”ha goda fysiska färdigheter” och att ”vara i form”.
”Fitspiration” eller ”fitspo” står för fitness + inspiration. På Instagram finns i dag cirka 75 miljoner inlägg på hashtaggen ”fitspo”, och 20 miljoner inlägg under ”fitspiration”.
Fler unga kvinnor än män publicerar inom denna kategori på sociala medier.
Bilder som ges etiketten/hashtaggen ”fitspiration” visar inte nödvändigtvis upp träning, enligt forskaren Aurélien Daudi:
– Bilderna på sociala medier visar oftast inte själva träningen även om bildtexterna många gånger innehåller tydliga referenser till träning. Bilderna visar i stället snygga poseringar och framhäver utvalda kroppsdelar.
Källa: Forskning.se samt Malmö universitet
Men det finns något problematiskt i detta, menar Aurélien Daudi. Han är doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och har gjort en filosofisk och psykoanalytisk analys av fitnesskulturen på sociala medier utifrån vetenskapliga artiklar i ämnet.
– ”Fitspiration” fångar kärnan i det som är mindre bra med sociala medier, säger Aurélien Daudi.
Snygg och sexig kropp är det viktiga
Bildbaserade sociala medier som Instagram har en inneboende logik som handlar om objektifiering. Att representera hela sig själv genom en bild är egentligen omöjligt, det går inte att visa allt det man är som person via en bild.
– I stället reducerar man sig själv till identifierbara och kommunicerbara tecken. Inom den här kulturen ligger ett stort fokus på den vältränade, snygga och sexiga kroppen, det är vad man visar upp av sig själv, och då gifter sig objektifieringen naturligt med en sexualisering.
Bakom en publicerad bild finns oftast väldigt många fler varianter av bilden och den bästa, mest perfekta bilden publiceras. Den status som bilden visar upp blir viktigare än att visa att man faktiskt har praktisk nytta av en stark kropp, menar Aurélien Daudi.
Instagram spär på vår narcissism
Det man kommunicerar, när man lägger ut sådana här bilder på sociala medier, är ett budskap om ett ”jag” snarare än ett budskap om inspiration. Det ligger nästan i mediets natur. Instagram inbjuder den som publicerar bilder och videor att bejaka sin egen narcissism vilket inte bara är bra.
– Narcissism används ofta som ett skällsord, men inom psykoanalys beskriver begreppet också en drivkraft, att vilja och begära något för egen del. Det finns anledning att kontrollera narcissismen, och i sociala sammanhang hålls den normalt i schack. På Instagram späs den i stället på, säger Aurélien Daudi.
Den narcissism som vi alla har inom oss får alltså på detta vis bränsle, enligt forskningen.
Blir en negativ cirkel
Att jämföra sig själv med andra och vilja leva upp till andras ideal skapar stress. Att själv publicera foton och videor kan också skapa stress, på följande sätt:
Bilder som ständigt visar idealiserade versioner av en själv och andra, och som inte känns helt sanna, skapar känslomässig dissonans. Man känner sig otillräcklig. Den känslan kan dövas genom att man lägger ut ännu fler bilder i jakt på positiv respons, alltså att man ger utlopp för ännu mer narcissism. Det ena föder det andra och kan bli en cirkel som är svår att bryta.
Resultatet kan bli psykisk ohälsa.
Förvrängda kroppsideal
– Även tidigare forskning visar att fitspiration-kulturen bidrar till mental ohälsa, förvrängda kroppsideal och negativ självbild i allmänhet, säger Aurélien Daudi.
– Sociala medier-bilden kan motivera till träning, men om motivationen kommer utifrån – att man tränar för att behaga andra snarare än av inre motivation – så följer också risken för fler negativa effekter.
Kvinnor mer utsatta
Bilder av träning och kroppar publiceras av både män och kvinnor. Unga kvinnor har dock traditionellt varit mer utsatta för medias kritiska blick och därför kan påverkan av ”fitspiration” bli större, enligt studien.
Artikeln om den narcissistiska kulturen inom ”fitspiration” är en del av en avhandling om fitnesskulturen på sociala medier.
Aurélien Daudi, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet aurelien.daudi@mau.se
Andelen flyktingar och flyktinganhöriga som arbetar de första åren efter att ha kommit till Sverige är låg, men efter tio år har två av tre flyktingar någon form av kontakt med arbetsmarknaden.
Hur lång tid det tar att få sitt första jobb i Sverige, kan också bero på var du bosätter dig, visar forskning från IFAU.
De flyktingar som bosatt sig i Stockholm-Solnas lokala arbetsmarknadsregion har betydligt oftare en arbetsinkomst jämfört med dem som bosatt sig i Malmö-Lund. Flyktingar i Göteborgsområdet har också en starkare ställning på arbetsmarknaden än i Malmö-Lund.
I Malmö-Lund har endast var tredje flykting- eller anhöriginvandrare inkomster som återspeglar en *relativt stabil ställning på arbetsmarknaden,
jämfört med 41 procent i Göteborg
och 47 procent i Stockholm-Solna.
Med *relativt stabil ställning på arbetsmarknaden menas i den här studien en årsinkomst som motsvarar halva medianinkomsten för sysselsatta 45-åringar, det vill säga 200 000 kr per år (2019).
Få flyktingar i Malmö-Lund arbetar i Danmark
Det är svårt att förklara vad skillnaderna mellan arbetsmarknadsregionerna beror på. Varför är det svårare för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden i Malmö-Lund än i Stockholm och Göteborg?
Studien pekar på att skillnader i ålder, utbildning och ursprungsland, imellan befolkningsgrupperna, kan förklara en liten del. Men merparten av skillnaderna går inte att förklara alls, menar forskarna.
– Flykting- och anhöriggruppens sammansättning på lokal nivå, de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna och demografiska skillnader verkar endast kunna förklara en mindre del av skillnaderna i flyktinggruppens förankring på arbetsmarknaden. Malmö-Lunds sämre utfall beror inte heller på *arbetspendling till Danmark, säger Mattias Engdahl, vid IFAU.
*Få flyktingar i Malmö jobbar i Danmark. Arbetspendling förekommer bland 0,5–1 procent av dem som invandrade mellan 2000 och 2017 och hade arbetsinkomster från Danmark under 2000–2021.
Skillnader mellan grupper
Särskilt svag anknytning till arbetsmarknaden har kvinnor, personer med enbart förgymnasial utbildning samt de som är äldre när de invandrar.
Efter 10 år i Sverige hade kvinnliga flyktingar i Malmö-Lund lägst etableringsgrad, i de tre *arbetsmarknadsregionerna, bara 27 procent hade en årsinkomst på 200 000 kronor. För kvinnor som kom till Sverige i den senaste invandringsvågen har det varit lättare att ta sig in på arbetsmarknaden..
– Etableringen går något snabbare för dm som invandrade under 2010-talet eller senare jämfört med dem som anlände tidigare, vilket är positivt, säger Linus Liljeberg, forskare vid IFAU.
Flyktingar bosatte sig i Malmö, Göteborg och Stockholm
Sedan det tidiga 2010-talet har antalet flyktingar och flyktinganhöriga som beviljats uppehållstillstånd i Sverige ökat kraftigt. År 2016 nåddes en topp då över
50 000 flyktingar och flyktinganhöriga i åldrarna 18–64 år invandrade. Ungefär 40 procent av dem har bosatt sig i någon av Sveriges tre största arbetsmarknadsregioner: Stockholm-Solna, Göteborg och Malmö-Lund. Källa:Flyktingar och flyktinganhörigas etablering på arbetsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport 2022:15 från IFAU
Så gick undersökningen till:
Forskarna har följt flyktingar och anhöriga till flyktingar som kom till Sverige i vuxen ålder, mellan åren 2000–2017, och som bosatte sig i en av Sveriges tre största lokala arbetsmarknadsregioner, Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg. Forskarna följde flyktinggruppen fram till 2019. Data kommer från Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsregionerna är stora och utgår från pendlingsmönster, exempelvis består Stockholm-Solna av 37 kommuner och Malmö-Lund av 28 kommuner.
– En förklaring kan vara att tränarna utvecklas som instruktörer med tiden och då tydligare kan visa hur man ska träna för att undvika skador, säger Mamunur Rashid, doktor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Över 1100 personer deltog i studien, som genomfördes som ett internationellt samarbete mellan Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet, och ett sjukhus i Bangladesh. Resultat var tydligt: Att anlita en personlig tränare med minst fem års erfarenhet minskar risken för småskador och smärtkänningar jämfört med att ta hjälp av en mindre erfaren tränare.
Mätning av smärtkänningar
Försökspersonerna var mellan 15 och 55 år gamla, de var mestadels män, och bland dem fanns både rutinerade gymbesökare och personer som bara hade tränat sedan några veckor tillbaka. Träningen speglade det utbud som fanns på gymmen, det vill säga träningsredskap och utrustning för styrketräning med fria vikter och maskiner för olika muskelgrupper, men även rörlighetsträning på en öppen yta i form av exempelvis aerobics och cross fit.
Deltagarna fick dagligen under en vecka svara på frågor om de kände av muskelsmärtor. Om svaret var ”ja” så fick de definiera i vilken av åtta olika kroppszoner de kände smärta (nacke, axel, armbåge, handled/hand, rygg, höft/lår, knä, och/eller fotled/fot).
– En avgränsning i studien är att vi fångade in smärtkänningar som i många fall orsakats av mindre muskelskador, men som inte nödvändigtvis behövde innebära en skada. Smärtkänning var det centrala, säger Mamunur Rashid.
Deltagare från 74 gym
I gruppen med en tränare som hade mindre än ett års erfarenhet var det mer än dubbelt så vanligt med muskelsmärtor jämfört med dem vars tränare hade mer än fem års erfarenhet. Hade tränaren mellan ett och fem års erfarenhet var också risken för smärtkänning högre, men bara omkring 20 procent än för gruppen som anlitat de mest erfarna tränarna.
Deltagarna i studien ägnade sig antingen åt styrketräning, rörlighetsträning eller både och på 74 olika gym i Bangladesh, och samordnades av Sohel Ahmed, fysioterapeut och verksam på ett sjukhus i Bangladesh.
– Träningen på gymmen i Bangladesh är väldigt lik den i Sverige. En skillnad är att man vanligtvis där har små grupper som delar på en tränare under styrke- och andra typer av träning, medan man i Sverige nästan som regel är ensam med tränaren när man styrketränar eller tränar självständigt, säger Manzur Kader, doktor i fysioterapi.
”Erfarenhet har stor betydelse”
Forskarna undersökte också om tränarens utbildning hade någon betydelse för smärtkänning och småskador, men fick inget tydligt svar.
– Utbildning är så klart viktigt, men vi behöver en större datamängd med tillräcklig spridning när det gäller tränares utbildningskvalifikationer och erfarenhet för att kunna avgöra vilken inverkan den kan ha. Det vi kunde se tydligt var att erfarenhet har stor betydelse. Jag tror att en förklaring till det är att tränarna utvecklas som instruktörer med tiden och tydligare kan visa hur man ska träna för att undvika skador när de är mer erfarna, säger Mamunur Rashid.
Mamunur Rashid, doktor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, mamunur.rashid@hig.se
Manzur Kader, doktor i fysioterapi vid Karolinska Institutet, manzur.kader@ki.se
Permafrost är den jord som förblir frusen året runt på olika delar av planeten, till exempel i Arktis och Antarktis, samt på höga berg och högplatåer. Den aktuella studien fokuserar på arktiska sjöar i den så kallade sporadiska permafrostregionen i norra Sverige.
I detta område är mellan 10 och 50 procent av marken permanent frusen. Medeltemperaturen i området har stigit avsevärt under de senaste åren och ligger nu över noll grader Celsius. Det gör att permafrosten med sitt organiska material, rikt på kol och växthusgaser, tinar.
Grundvattnet forslar sedan dessa växthusgaser till närliggande sjöar. Där, i sjöarna, släpps gaserna ut och hamnar i atmosfären.
Bild: David Seekell
Ny kunskap om flödet under jord
Hittills har forskarna inte vetat så mycket om betydelsen av den här processen, men en ny studie från universiteten i Umeå, Barcelona och Linköping kastar mer ljus över det som händer i jord och vatten.
Studien visar bland annat att inflödet av metangas via grundvattnet till sjöarna är mer intensivt på sommaren än på hösten. Det beror på den större mängden vatten som cirkulerar i underjorden.
De högre temperaturerna på sommaren gynnar också metanproduktionen i underjorden och berikar därför gasinnehållet i det grundvatten som leds till sjöarna.
Ökande mängd växthusgaser
– Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet, säger Carolina Olid, docent vid universitetet i Barcelona.
– Den ökade nederbörden, upp till 40 procent i Arktis under det kommande decenniet, kommer också att öka grundvattenflödet och därmed utsläppen av metan till sjöarna.
Kvicksilver läcker också ut
Permafrostsmältningen orsakar dessutom inte bara större utsläpp av växthusgaser utan även utsläpp av sådant som kvicksilver. Det kan få skadliga effekter på livet i och omkring sjöarna.
Det är fortfarande svårt att avgöra var på planeten som permafrostsmältningen blir störst, eller sker snabbast. I vissa områden kommer sjöar att torka ut eftersom vattnet rinner ut genom de utlopp eller nya kanaler som har bildats till följd av smältningen. I andra fall kommer sjöarna att utvidga sina gränser i takt med avsmältningen och nya sjöar uppstår.
Bättre prognoser
Att föra in grundvattenutsläpp till sjöar i olika klimatmodeller kommer att förbättra förutsägelserna inför framtiden, enligt forskarna.
– Det kommer att göra det möjligt för oss att bedöma sjöarnas verkliga roll i kolcykeln och om de verkligen fungerar som källor eller som möjliga reservoarer för växthusgaser. Denna information är en nyckel till att kunna utveckla lämpliga bevarandeåtgärder för att mildra klimatförändringarna, säger Carolina Olid.
Carolina Olid, Department of Earth and Ocean Dynamics, Universitat de Barcelona, Spanien carolina.olid@ub.edu
Forskarna fick svara på två frågor:
Vem tror du tilldelas Nobelpriset i litteratur i år?
Vem tycker du borde tilldelas priset i år?
Se på tillkännagivandet av årets nobelpris i litteratur
Vem det blir som vinner priset får vi veta på torsdag den 6 oktober, klockan 13.00. Följ tillkännagivandet på svtplay klockan 12:50 (sändningen är nu avslutad)
Maria Olaussen, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Den finländsk-estniska författaren Sofi Oksanen som skriver om de baltiska ländernas historia och förtryck av oliktänkande i Ryssland. Hon är en flitig debattör med ett tydligt feministiskt perspektiv. Hennes böcker är översatta till flera språk och hon har mottagit flera litterära utmärkelser.
2. Den sydafrikanska författaren Zoë Wicomb som är att betrakta som lika betydelsefull som de tidigare nobelpristagarna Nadine Gordimer och J. M. Coetzee. Hon skriver om den sydafrikanska historien från ett unikt perspektiv med en blick för samhällets komplexitet.
Paulus Tiozzo, doktorand i tyska med ett avhandlingsprojekt om Nobelpriset och den tyskspråkiga litteraturen
1. Att gissa är vanskligt när det gäller Nobelpriset eftersom valet av pristagare är ett rent lotteri som saknar logik; den avgörande faktorn är akademiledamöternas personliga preferenser och nycker. Själva urvalsprocessen styrs sen av somliga ledamöters förmåga att övertyga en majoritet av de aderton som ofta motiveras av tvivelaktiga skäl. Hursomhelst lär de välja antingen en känd eller en okänd författare som man tror tilltalar – detta är en hjärtesak för Akademien.
2. Det finns tre författare som jag av följande skäl tycker förtjänar Nobelpriset: Yang Lian, för hans sublima lyrik som estetiskt bygger en bro mellan kinesisk tradition och den västerländska modernismens finaste former och etiskt visar litteraturens gränsöverskridande kraft; Claudio Magris, för hans mästerliga prosa som förenar spänning, historia samt en skärskådande blick, i synnerhet i hans stora roman I blindo; samt William Boyd, för hans sprudlande, fantasirika berättarkonst som kännetecknas av djupt medkännande.
Britt-Marie Karlsson, universitetslektor i franska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Jag är inte så säker på att det blir en franskspråkig författare som får Nobelpriset i litteratur i år, men ett antal finns med bland favoriterna, som Annie Ernaux, Maryse Condé, Hélène Cixous, Pierre Michon och Michel Houellebecq. Av dessa brukar den senare, som har beskrivits som ett visionärt geni, placeras högst på listorna.
2. En personlig favorit är annars Marie NDiaye. Hon är förhållandevis ung, så kanske får hon vänta några år, men hon står redan nu för ett brett och varierat författarskap och har vunnit flera litterära priser, bland annat Goncourt-priset år 2009. NDiaye gestaltar ofta svåra och komplexa ämnen utan att döma eller förenkla. Som läsare dras man in i berättelserna, som inte sällan är mångtydiga och överlämnar åt läsaren att tolka snarare än att ge färdiga svar.
Fredrik Fällman, docent i sinologi och styrelseledamot i Svenska PEN
1. Man skulle kunna tänka sig att det blir ett ”känt” namn i år, någon som länge varit föreslagen som t.ex. Ngũgĩ wa Thiong’o, Haruki Murakami eller Jamaica Kincaid. Akademien säger sig ofta inte primärt tänka på varifrån författare kommer, men det kan ändå tänkas att det spelar viss roll. Men det kan också bli Jon Fosse eller Ismail Kadare, man vet aldrig.
2. Jag skulle gärna se att Yan Lianke eller Can Xue fick priset. Yan Lianke skriver ofta med svart humor, kritiskt och gripande. Can Xue är mer experimentell med ofta surrealistiska eller absurda noveller och romaner.
Marius Hentea, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Kriget i Ukraina kan ha fått Akademien att tänka på ryska dissidenter eller ukrainare som är värda priset, någon som Lyudmila Ulitskaja. Men en tillrättavisning mot den ryska invasionen kan också komma i form av en paneuropeisk författare som Milan Kundera eller Dubravka Ugrešic eller, i en annan riktning, Claudio Magris. Den fruktansvärda attacken mot Salman Rushdie kan också ha fått Akademien att vilja hedra honom, vilket på många sätt skulle vara välförtjänt med tanke på det absoluta mästerverket ”Midnight’s Children” (Midnattsbarnen) och för den betydelse Rushdie har haft som symbol för ett engagerat författarskap som står upp mot de röster som försöker tysta uttryck och yttrande. Jag skulle inte heller bli förvånad om den återkommande favoriten Ngũgĩ wa Thiong’o skulle vinna.
2. Den ungerske författaren Laszlo Krasznahorkai skulle vara ett underbart val. Hans arbete är intensivt konstnärligt och engagerat, men samtidigt roligt och briljant. Det finns en sprudlande verbal virtuositet i var och en av hans meningar som kan slingra sig över sidor och sedan explodera i en blixt av briljans. Romaner som ”The Melancholy of Resistance” (Motståndets melankoli) eller ”Baron Wenckheim’s Homecoming” är stora, djärva verk som belönar läsaren och tar den samtida litteraturen till nya höjder. Andra värdiga vinnare skulle vara den rumänska författaren Mircea Cartarescu, en av uppfinnarna av den absurda berättelsen, och Annie Ernaux, den franska författaren vars arbete är i en helt annan riktning; hårda, mejslade berättelser om svåra barndomar, sexism, aborter och klass. Bland författare som skriver på engelska värderar jag den amerikanska författaren Marilynne Robinson, den brittiska författaren Rachel Cusk och den irländska författaren John Banville högt.
Salman Rushdie, Sofi Oksanen och Ngũgĩ wa Thiong’o är några av namnen som nämns när forskare vid Institutionen för språk och litteraturer tippar vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022. Bild: Wikimedia Commons
Andrea Castro, professor i spanska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Jag kan helt enkelt inte gissa. Möjligheterna är många och min förmåga som individ för begränsad. Jag läser mycket, men mitt fokus de senaste 20 åren har legat huvudsakligen på spanskamerikansk och svensk litteratur. Det är inget snävt fokus, men det är ändå för snävt för att kunna komma med en kvalificerad gissning. Men jag tänker att Akademien vill vigda sina vyer och därför kan det hända att de i år väljer att lyfta fram ett språk eller ett land som inte brukar uppmärksammas i nobelprissammanhang.
2. Här nämner jag två författare som jag uppskattar som läsare och som jag tänker mig skulle bli värdiga pristagare: Den första är schweiziskan Fleur Jaeggy som skriver på italienska. Jag älskar hennes egensinniga mörka berättelser med gotiska och fantastiska inslag, otroligt tätt och vackert språk, formuleringar som etsar sig in i kroppen och ett vasst och kyligt sätt att närma sig relationer, ensamhet, tystnaden.
Den andre är en argentinsk författare som dyker upp ibland bland de tippade författarna, César Aira. Han arbetar i en absurdistisk och dadaistisk tradition och använder sig av en stor repertoar av populärkultur. Och så vill jag nämna min kandidat för tidigare år som sorgligt nog gick bort i våras. Mexikanska Gloria Gervitz var en fantastisk poet som skrev Migrationer, en långdikt som levde och andades och förändrades under 40 års tid. En föränderlig text om livet, som inte är annat än ständig förändring.
Svetlana Polsky, universitetslektor i ryska med litteraturvetenskaplig inriktning
1 och 2. Jag tror och hoppas att Nobelpriset i litteratur 2022 tilldelas Salman Rushdie för hans livslånga mästerliga litterära gärning samt hans personliga integritet och mod som han har uppvisat under de senaste drygt trettio åren trots de personliga umbäranden har fått utstå. Jag hoppas också att svenska Nobelkommittén uppvisar mod nog att fatta ett sådant beslut.
Anna Forné, professor i spanska med litteraturvetenskaplig inriktning
1. Möjligtvis (förhoppningsvis) vill Svenska Akademien göra ett ställningstagande, det kan vara i förhållande till det geopolitiska läget, klimatkrisen eller det ständigt ökande antalet människor på flykt i världen. Syrien, Ukraina ligger oss nära geografiskt, men jag tänker också på områden och befolkningar i ”the Global South” som är utsatta för extraktivt våld. Där finns många intressanta författarröster. Jag har inget namn och det beror främst på att dessa röster från det globala syd inte cirkulerar i större utsträckning. Många publiceras och läses som etnografiska vittnesmål, tänker tex. på ”La chute du ciel” av Davi Kopenawa. Han är nog ingen kandidat. Annars tycker jag att det finns otroligt många fantastiska ”yngre” kvinnliga författare i Latinamerika, tex. Mariana Travacio, Samanta Schweblin, Rita Indiana, Mariana Enríquez, Fernanda Trías, Fernanda Melchor med flera. Tiden får utvisa om de kommer att uppmärksammas även av Svenska Akademien.
2. Diamela Eltit är ett namn som jag kommer att tänka på. Jag är inte specialist på henne och har inte ens läst alla hennes romaner. Hon är en chilensk författare (född 1947) med ett författarskap som är estetiskt nydanande samtidigt som hennes texter gör skillnad i det sociopolitiska landskapet.
Vilka har tidigare belönats med nobelpriset i litteratur?
I synnerhet unga och kvinnor känner oro för klimatförändringar. Många kvinnor deltar också i klimataktivism, medan så kallade klimatförnekare till oproportionerligt stor del utgörs av äldre män, ofta med sysselsättning inom traditionellt manliga näringar.
Män som grupp har också en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har, som grupp.
Det konstateras i en rapport från Göteborgs universitet, gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I rapporten sammanställs forskning om hur ojämlikheter mellan människor, inte minst ojämlikheter mellan män och kvinnor, påverkar beteenden som i sin tur påverkar klimatet och klimatarbetet.
Män äter mer kött
Det handlar bland annat om stereotypa uppfattningar om vad som är ”typiskt” och ”passande” för män respektive kvinnor. Ett exempel:
I de nordiska länderna står livsmedel, inte minst köttkonsumtion, för en stor del av hushållens resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Män äter mer kött än kvinnor. Det tycks bland annat hänga ihop med idéer om köttätande som något ”manligt”, enligt Jimmy Sand, rapportförfattare och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.
– Till exempel är det män som vill uppfattas som ”riktiga män” som också äter mer kött.
Vi kör bil olika mycket
Annat har med hem och hushåll att göra. Att sörja för barn och hem är något som ofta faller på kvinnors lott. Den ordningen får betydelse för beteenden som i sin tur påverkar klimatet, enligt forskningen.
Ett exempel: Den som arbetar deltid och ansvarar för lämning och hämtning av barn samt dagliga inköp till hushållet – ofta kvinnor – färdas på andra sätt än den som arbetar heltid. Män kör överlag mer bil, inte minst till och från jobbet.
Omsorg och klimat hänger ihop
Överlag verkar ett engagemang för omsorgsfrågor, alltså sådant som familj och relationer, hänga ihop med ett engagemang i klimatfrågor. Och i båda fallen dominerar kvinnorna som grupp. Men det finns givetvis skillnader mellan individer.
– I studier där det förekommer att män är pådrivande för hållbarhet, så rör det sig om män som tar det huvudsakliga omsorgsansvaret i sitt hushåll, säger Jimmy Sand.
Människor som är orienterade mot omsorg, ett ideal ofta förknippat med kvinnor och femininitet, är alltså oavsett kön mer engagerade för hållbarhet och har mer hållbara beteendemönster i vardagen.
Konsumtionsansvar ger extra arbetsbörda
Rapporten tar också upp det faktum att företag gärna lägger ett klimatansvar på konsumenter istället för att själva ta ett större ansvar. Konsumenter uppmanas att lämna produkter till återvinning, till exempel.
Eftersom kvinnor överlag tillskrivs ett stort ansvar för sådant som inköp av mat och kläder, på obetald tid, ger detta ansvar sannolikt kvinnor en extra arbetsbörda.
Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet info@genus.gu.se
När någon eller några behandlas illa på jobbet ses problemet ofta som en konflikt mellan individer. Vid försök till lösning försöker man komma fram till vem som är offer och vem som är förövare.
– Men särbehandling kan i själva verket ha en pragmatisk funktion i en organisation. En strategi för att manövrera ut dem som inte matchar organisationens ideal, säger Anneli Matsson som nyligen har disputerat vid Malmö universitet.
Har studerat svenskt sjukhus
I sin avhandling har hon tittat närmare på en form av särbehandling som kallas för ostracism. Dit hör sådant som social utfrysning och utmanövrering. Fokuset har legat på ett större svenskt sjukhus och en enhet där.
– Enheten hade flyttats in från periferin i organisationen till kärnan av den medicinska verksamheten. Ledningen i organisationen hade försökt höja statusen för den här gruppen och att lyfta fram deras kompetens, så formellt hade man deras stöd, säger Anneli Matsson.
– Ändå var det tydligt att det pågick olika typer av utmanövreringsprocesser av enheten, även av chefer.
Varumärkespolicyn skapade problem
Enligt Anneli Matssons forskning kunde en del av detta spåras tillbaka till organisationens varumärkespolicy, som formellt var överordnad andra styrdokument i organisationen. Denna överordning osynliggjorde mycket annat.
– Policyn reflekterade ett perfektionsideal. Illusionen av att vara en perfekt organisation gör det svårt att artikulera problem och ojämlikhet. Därför utvecklas tystnadsstrategier.
Nya strukturer och hierarkier
Enligt Anneli Matsson påverkas organisationspolitiken av samhällets ökade krav på att individer ska göra sig själva anställningsbara och attrahera arbetsgivaren, samtidigt som kraven på att lösa problem förläggs på individnivå.
– När vissa enheter inom organisationen är kunder till andra enheter skapas nya hierarkier, en stark informell ledning och fler möjligheter att göra egna tolkningar. Då ansvaret för arbetsmiljön i praxis dessutom delegeras till första linjens chefer blir det svårt att förändra strukturella risker i arbetsmiljön. I förebyggande arbetsmiljöarbete måste det tas med i beräkningen också.
Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt och ett par tidigare studier har också visat att användandet av tyngdtäcken kan ha en positiv påverkan på sömn och välmående. De bakomliggande mekanismerna till den upplevda förbättringen har dock inte blivit riktigt klarlagda.
Forskare vid Uppsala universitet bestämde sig därför för att undersöka hur nivåerna av sömnfrämjande och stressmotverkande hormon såsom melatonin och oxytocin påverkas av sömn under tyngdtäcke. De ville också ta reda på om tyngdtäcket påverkade produktionen av stresshormon såsom kortisol och aktiviteten hos kroppens stressystem.
En ordlista:
Melatonin är ett stressmotverkande hormon som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Melatonin utsöndras när det blir mörkare omkring oss. Då blir vi sömniga. På morgonen när det blir ljusare minskar melatoninet och vi vaknar.
Kortisol är ett stresshormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen och blodflödet. Kortisol ökar i kroppen när den utsätts för allvarlig infektion eller större kroppsskada.
Oxytocin är ett stressmotverkande hormon som frigörs vid beröring. Hormonet ökar känslan av njutning, lugn och ro.
Sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då att förbereda sig för att fly eller slåss.
Källa: 1177
En liten studie
26 unga män och kvinnor deltog i studien där försökspersonerna fick ge återkommande salivprov medan de vilade under vanligt täcke eller tyngdtäcke. Tyngdtäckena som användes vägde 12 procent av testpersonens kroppsvikt.
– Användningen av tyngtäcke ökade halten av melatonin i saliven med 30 procent. Dock såg vi inga skillnader i nivåerna av oxytocin eller kortisol eller i aktivitet i det sympatiska nervsystemet, säger Elisa Meth, förstaförfattare till studien och doktorand vid Uppsala universitet.
Vid användning av tyngdtäcke (streckad linje) var halten melatonin i saliven 30 procent högre än vid användning av ett lättare täcke (heldragen linje).
Varför sover vissa bättre under tyngdtäcke?
Tidigare studier har visat att melatonin kan främja sömnen. Vår studie skulle kunna bidra med en förklaring av de bakomliggande faktorerna till varför vissa personer upplever att de sover bättre under ett tyngdtäcke. Den här studien genomfördes dock på ett relativt litet antal personer och undersökte bara den omedelbara effekten av tyngdtäcket. Det behövs med andra ord större studier för att kunna slå fast det här sambandet med säkerhet. Och för att se om melatoninökningen håller i sig över tid behövs studier över längre tidsperioder, säger Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi vid Uppsala universitet och studiens seniora författare.
Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi vid institutionen för farmaceutiska biovetenskaper vid Uppsala universitet, christian.benedict@farmbio.uu.se
När vi blir äldre blir rösten knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa försämras även andningsfunktionen.
För kvinnors del börjar de här förändringarna i klimakteriet och för mäns del börjar de i regel lite senare, i 65-årsåldern.
Svårare att jobba
En förändrad röst kan få stor påverkan på livet – vi kan rent fysiskt få svårare att göra oss hörda, inte minst. En studie visar att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang eftersom de känner att rösten fungerar sämre.
Det kan också bli svårare att jobba om vi har ett arbete där rösten är viktig, som lärare. Och det blir inte lättare med höjd pensionsålder.
Det här har forskare vid Lunds universitet tagit fasta på och inleder nu ett forskningsprojekt om rösten. Det handlar om vilka ergonomiska anpassningar och vilken röstträning som behövs för att människor ska orka hänga med längre i arbetsliv och socialt liv.
Rösten glöms bort
Just aspekten med människors röstkapacitet tas inte upp i någon av de rapporter som finns kring att höja pensionsåldern. Det är anmärkningsvärt, säger Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare vid Lunds universitet.
– Pensionsåldern för operakorister har tidigare legat på 53 år och för att de ska kunna fortsätta sjunga till 67 år krävs helt andra förutsättningar. Vi vet även att lärare är den yrkeskategori som har mest problem med sin röst och som följaktligen behöver verktyg för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma.
Så bevarar du din röst – 14 tips från Lunds universitet
1. Håll igång din röst. Läs högt ur tidningen eller sjung i kör.
2. Håll slemhinnorna elastiska genom att dricka mycket vatten. Ät inte halstabletter i onödan eftersom de riskerar att torka ut slemhinnorna.
3. För att slippa muntorrhet: sug på en citronskiva eller drick gärna till exempel ljummen flädersaft som ökar salivavsöndringen.
4. Minska på kaffe och alkohol som torkar ut. Kompensera varje kopp kaffe med ett glas vatten.
5. Undvik att röka.
6. Harkla dig inte vanemässigt. Harkling retar mer än hjälper rösten.
7. Sucka och gäspa. Det skapar avspänning och ökar utrymmet i munhåla och hals, vilket ger mer resonans. Andas ut ordentligt när du pratar.
8. Skratta för att få igång magstödet.
9. Sov ut. Ditt allmäntillstånd återspeglas i rösten.
10. Sträck på dig för att få mer fart på rösten, eller stå upp när du pratar för att få energi från golvet.
11. Titta på den du pratar med – du riktar din röst åt rätt håll och signalerar ”Nu vill jag att du lyssnar”.
12. Överansträng inte din röst. Undvik bullriga platser.
13. Håll igång med fysisk aktivitet. Träning påverkar andningen och ger en starkare röst.
14. Ta gärna kontakt med en logoped. Vissa åldersförändringar kan du få hjälp med.
Det går även kognitivt långsammare när vi blir äldre, vilket påverkar hur vi interagerar med andra. Hörseln försämras och arbetsminnet förändras. Vi tappar lättare tråden och det blir svårare att göra sig hörd i sociala sammanhang.
Svårt med digitala möten
Digitala möten och digitala plattformar har blivit vanligare, inte minst i jobbsammanhang. Men sådana kommunikationsvägar kan bli ytterligare ett hinder för en person som redan har fått problem med till exempel röst och hörsel, säger Emma Lindström, som är doktorand i projektet och undervisar om den åldrande rösten.
– Digitala forum påverkar samspelet och turtagningen blir svårare när man hör lite sämre. Det är många komponenter att hålla reda på och det påverkar den kognitiva förmågan och viljan att vara delaktig, säger hon.
Forskare vill ha röstkontroller
Idag kontrollerar vi syn och hörsel i samband med hälsovårdssamtal. Logopeden och forskaren Viveka Lyberg Åhlander skulle även önska röstkontroller.
– Dock är det viktigt att komma ihåg att bara för att man blir äldre, innebär det inte nödvändigtvis att man måste acceptera alla försämringar. Det finns mycket man själv kan göra för att bibehålla sin röstfunktion, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Kontakt:
Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi och forskare inom ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation vid Lunds universitet viveka.lyberg_ahlander@med.lu.se
De misstänkta sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 utanför Bornholm innebär att stora mängder metangas strömmar ut i havet.
Det ger en klimatpåverkan eftersom metangas är en växthusgas. Hur mycket av metanet som går vidare upp i atmosfären och därmed påverkar klimatet är dock ännu inte fastställt.
100 000 ton gas i varje ledning
Det är också oklart exakt hur mycket metan som flödar ur de läckta ledningarna.
Den rapporterade gasvolymen i rörledningarna varierar kraftigt och har rapporterats mellan 177 och 778 miljoner kubikmeter.
– Om man antar ett tryck på en bar och en renhet på 98 procent av naturgasen, motsvarar det 121 000 till 544 000 ton metan i rörledningarna, förutsatt att ingen ny tillförsel av gas sker genom rörledningarna, säger Volker Brüchert, docent i geokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet.
Det finns rapporter om att trycket sjönk i ledningarna före händelsen, från 150 till 7 bar.
– Om man antar att trycket i rörledningarna var cirka 105 bar före händelsen skulle det ge en mängd på cirka 100 000 ton metan i varje rörledning, säger Volker Brüchert.
Liten global klimatpåverkan
Hur mycket är då det? Ja, det är ett stort lokalt utläpp. Men globalt sett är det inte så stort, enligt Volker Brüchert.
– De årliga globala utsläppen av metan beräknas till cirka 550 miljoner ton per år, så även i det värsta scenariot skulle denna incident bidra med 0,1 procent till det årliga utsläppet, säger han.
Mycket av gasen hamnar i atmosfären
Volker Brüchert gör bedömningen att mycket av det initialt läckande metanet kommer att hamna i atmosfären. Medellivslängden för metan i atmosfären är cirka 9-12 år och beror på koncentrationerna av hydroxylradikaler i atmosfären, som är beroende av UV-strålning. Oxidationsreaktionerna är långsammare under höst- och vintermånaderna.
En del av metanet kan lösas upp i vattnet, men det handlar om små mängder. Upplöst metan kan oxideras till koldioxid i vatten, en process som katalyseras av mikrober, oavsett om detta sker med syre eller andra oxidanter. Eftersom koncentrationerna av koldioxid i det påverkade vattnet skulle öka kan pH-värdet sjunka, åtminstone tillfälligt i det drabbade området, enligt Volker Brüchert.
I sin avhandling pekar han på att säkerhetsbrister hänger ihop med drivkraften att ”vinna” i övningar.
– Säkerhetsreglerna upplevs hindrande och många är beredd att bryta mot säkerhetsföreskrifterna för att skaffa sig fördelar och nå framgång. Det anses viktigt att prestera vid övning och eftersom resultaten är det centrala så styr det hur man beter sig.
Egna erfarenheter från övningar
Att han har utformat avhandlingen kring säkerhetsfrågor har med egna erfarenheter att göra, säger Martin Schüler.
– Det var vissa delar i samband med övningar som jag inte riktigt förstod fullt ut varför vi gjorde som vi gjorde. Varför utsätter man personalen för farliga situationer i fredstid och varför tycker man att det är okej? Jag hade också kollegor inom Försvarsmakten som var duktiga på säkerhetsarbete, som blev undanskuffade och vars kompetens inte värderades, jag ville ta reda på varför det var så.
Kunskaper saknas
Det framkommer i Martin Schülers forskning att det finns en ganska stor kännedom i Försvarsmakten om säkerhetsregler, men inte så mycket kunskap om lagar och föreskrifter.
– Många saknar till exempel kunskap om arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning och de blivande officerarna får bristfällig eller ingen utbildning i dessa frågor, trots att de ska arbetsleda och vara chefer, säger Martin Schüler.
Regler uppfattas som krångliga
Han fortsätter:
– Många på högre positioner har lärt sig att tala engagerat om säkerhet. Man vet att det anses vara viktigt, men det syns inte när man planerar arbetet och det saknas förutsättningar för att det ska få effekt i organisationen. Många av de interna säkerhetsföreskrifterna är inte heller skrivna för de som ska utföra arbetet utan för stabspersonal. Reglerna upplevs därför som krångliga eller omöjliga att följa.
Tävlingsmoment slår ut lärandet
Martin Schüler har också undersökt hur övningar bidrar till lärandet. Försvarsmakten premierar ofta ”görandet” framför ”tänkandet”, vilket spär på det tävlingsmässiga, vilket i sin tur blir negativt för lärandet, menar Martin Schüler.
– Man ser inte övningar som ett lärotillfälle utan mer som en tävling, men det är ju egentligen en pedagogisk situation. Övningarna borde i stället utformas för lärande med tid för reflektion, annars går lärandet förlorat.
– Om man hårdrar det kan det till och med bli så att man lär sig att utföra moment felaktigt. Om man inte reflekterar över lärandet utan fortsätter att göra på samma sätt så vet man inte vad det man gjort är värt eller ens om det är rätt.
Övningar kan bli mer verklighetstrogna
Försvarsmakten skulle behöva ha fler övningar som är oförberedda och närma sig övningar som kan ge faktiska lärdomar, menar Martin Schüler.
Han pekar på några faktorer som är viktiga när man designar övningar så att de blir mer oförberedda och verklighetstrogna. Det handlar om att saker kan inträffa utanför övningsområdet, att förbanden får ”tips från coachen” som plötsligt förändrar scenariot, att förbanden får tillgång till utrustning som de egentligen inte ska ha samt att övningsledaren griper in för att skapa något oväntat.
En del i avhandlingen handlar också om att anpassa ett enkätverktyg som kan mäta säkerhetsklimat i flera olika delar av den militära organisationen. Det kan användas både för att mäta militär förmåga och för att arbeta förebyggande med säkerhetsfrågor.
Det finns många föreställningar om tvåspråkiga barn. En är tvåspråkighet i barndomen leder till sämre ordförråd och sämre resultat på språktest.
Det stämmer inte. Däremot verkar det avgörande vid vilken ålder som man börjar lära sig ett språk, enligt forskare vid Stockholms universitet. Ju tidigare, desto bättre, enligt forskarna som har studerat språkutvecklingen i svenska hos fyra grupper:
De som vuxit upp med enbart svenska som språk, alltså enspråkiga barn.
De som vuxit upp med en svenskspråkig och en spanskspråkig förälder och därför börjat lära sig svenska och spanska samtidigt.
De som kommit till Sverige i tidig ålder med spansktalande föräldrar och vuxit upp som tvåspråkiga. Dessa personer började alltså lära sig svenska efter att de börjat lära sig spanska.
De som tidigt i barndomen hade adopterats till Sverige från ett spanskspråkigt land, förlorat sitt förstaspråk och sedan vuxit upp med enbart svenska.
De två sistnämnda grupperna började lära sig svenska vid tre till åtta års ålder.
Adopterade – en saknad pusselbit
– Pusselbiten som saknats, jämfört med tidigare studier, är den sistnämnda gruppen, de som adopterats, säger Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.
– Det faktum att adopterade kort efter ankomsten till den nya språkmiljön glömmer sitt redan etablerade förstaspråk, och ersätter det med ett nytt språk, gör dem rent tekniskt till enspråkiga talare av sitt andraspråk.
Språktest visade skillnader
I forskarnas studie deltog sammanlagt 80 personer ur de fyra grupperna ovan. De fick genomgå ett språktest där forskarna testade sådant som uttal, ordförråd och grammatik. Det undersöktes också om deltagarna kände igen vissa ordspråk.
Forskarna kunde inte höra någon märkbar brytning hos deltagarna, som alltså var vuxna vid testtillfället. Det gick inte heller att på något enkelt sätt upptäcka eventuella språksvårigheter. Vid en närmare titt syntes dock skillnader.
Det visade sig att två av grupperna hade en lika hög nivå på det svenska språket:
De som från första början vuxit upp med enbart svenska samt
de som börjat med svenskan lika tidigt, fast med en svensk och en spanskspråkig förälder.
Dessa gruppers nivå på det svenska språket var högre än de andra två gruppernas, alltså de som adopterats samt de som börjat lära sig svenska efter att de börjat lära sig spanska.
Inlärningsåldern är det viktiga
Åldern när man börjat lära sig ett språk, i detta fall svenska, tycks avgörande för den framtida språkutvecklingen, enligt forskarna.
– Detta är intressant, eftersom det indikerar att tvåspråkigheten i sig inte är det som orsakar lägre resultat på testen. Eller att enspråkighet på något sätt skulle vara en fördel, vilket vissa forskare tidigare antagit. Tvärtom visar dessa resultat att inlärningsålder är den avgörande faktorn, inte hur många språk man talar, säger Niclas Abrahamsson.
Mindre ordförråd
I en annan studie, som forskarna har gjort med kollegor i Åbo, framträder ett besläktat mönster. De fann där att tvåspråkiga förvisso har ett något mindre ordförråd än enspråkiga.
Men – detta gällde enbart de tvåspråkiga som lärt sig ett nytt språk efter sitt förstaspråk. Och allra tydligast var det bland personer som var äldre än tio år när de lärde sig språket.
– Effekten gäller dessutom enbart andraspråket, inte förstaspråket, säger Niclas Abrahamsson.
Många myter om flerspråkiga
Det finns fler felaktiga idéer om flerspråkiga, enligt Niclas Abrahamsson. En del är negativa. Andra är positiva men fortfarande felaktiga, som att flerspråkiga personer skulle få bättre arbetsminne, högre IQ och ett skydd mot demens.
– Man blir inte smartare av att vara flerspråkig. Och behärskning och användning av fler än ett språk skyddar inte mot demens, Niclas Abrahamsson.
– Därmed inte sagt att flerspråkighet inte kan innebära andra stora fördelar. Som att kunna fler än ett språk, till exempel, vilket ju är bra i sig själv. Flerspråkighet medför inte heller några kognitiva nackdelar, som man ju trodde förr, och som tyvärr fortfarande hävdas från vissa politiska och andra håll.
Inga språklektioner på förskolan
Allt detta får dock inte tas som intäkt för att sänka åldern för undervisningen i exempelvis tyska, franska eller spanska som främmande språk i skolan, menar Niclas Abrahamsson. Inte heller bör det användas som argument för att införa främmande språk på schemat redan i förskolan.
– Barns hjärnor är supereffektiva för omedvetet och implicit tillägnande av språk via procedurminnet, genom autentisk språkexponering och verklig kommunikation med kompetenta talare av språket, säger Niclas Abrahamsson.
– Men att lära sig tyska eller franska i ett klassrum innefattar explicit inlärning genom det så kallade deklarativa minnessystemet. Det kräver abstraktionsförmåga, analytiskt tänkande och en viss grad av kognitiv mognad, precis som med andra teoretiska skolämnen. Och där ligger ju små barn i lä, jämfört med lite äldre barn, tonåringar och vuxna.
Dessutom påverkar även förändringar i klimatet och förekomsten av olika rovdjur renbetesmarken.
Renskötsel har setts som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet, genom att de betande djuren håller landskapet öppet. Men en studie från Stockholms universitet visar att nästan all renbetesmark hotas av människors ökande aktivitet i norr.
– Att området är utsatt för många typer av påverkan är inte nytt. Det nya i den här studien är att vi har lyckats skapa en översikt av de sammantagna effekterna på hela renbetesområdet, säger Marianne Stoessel, studiens huvudförfattare och doktorand vid Stockholms universitet.
Mänsklig närvaro hotar hela systemet för renbete
– I norra Fennoskandia har vi kvar ett av de äldsta systemen för djurhållning i Europa, där renar kan ströva fritt på 40 procent av Norges, Sveriges och Finlands yta. Eller åtminstone brukade de kunna göra det. Den ökande mänskliga närvaron hotar hela systemet, säger hon.
Studien visar att drygt hälften av renbetesområdet påverkas av flera olika typer av markanvändning, och att 85 procent av området är påverkat av minst en typ av användning. Det minskar både storleken och kvaliteten på sommarbetesområdet. Den vanligaste typen av mänsklig påverkan är friluftsturism, följt av skogsbruk samt vägar och järnvägar.
– Betande djur är en nyckelfaktor för att bibehålla den biologiska mångfalden bland växer, även i fjällen, säger Regina Lindborg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Hon är medförfattare till studien och koordinerar forskningsprojektet.
Stor risk för förändring av fjällandskapet
– På grund av den stora sammanlagda belastningen på renbetesområdet, liksom klimatförändringarna, finns en stor risk för förändringar i växtlivet och i landskapet i framtiden. Förändringar som leder till att betet koncentreras till de områden som är mindre påverkade och att träd och buskar vinner terräng i de mer påverkade, säger hon.
Studien ingår i forskningsprojektet ”Effekterna av markanvändning och klimat i norra Fennoskandia”.
