Nyligen träffade Staffan Janson, barnläkare och professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, det walesiska delstatsdepartementet för att informera om barnmisshandelssituationen i Sverige. I Wales vill man nämligen införa en anti-aga-lag. Förebilden är Sverige.

– Fysisk misshandel av barn har minskat drastiskt i Sverige. För 40 år sedan blev nio av tio barn slagna. Idag är situationen den motsatta. Nu uppskattar vi att ett av tio barn utsätts för någon form av fysisk misshandel. Jag skulle vilja kalla det för århundradets största beteendeförändring hos vuxna, säger Staffan Janson.

Under 1960-talet hörde det till vardagen att förskolebarn blev agade av sina föräldrar. Under 1970-talet tycks kroppslig bestraffning ha minskat till att gälla knappt hälften av barnen och under 1980-talet till en tredjedel. Minskningen tog alltså fart redan innan Sverige införde 1979 års anti-aga-lag. Sedan dess har antalet misshandlade barn blivit allt färre.

Andra studier talar för att kroppslig bestraffning av barn även minskar kraftigt i våra nordiska grannländer. Däremot ser man inte samma goda utveckling i USA eller England.

– Vi vet inte säkert varför vi har haft denna gynnsamma utveckling i Sverige, men mycket tyder på att ett medvetet arbete med lagstiftning, familjepolitik, bearbetning av attityder och förebyggande arbete har varit avgörande. Ett av de mest positiva resultaten av våra utredningar är den ökade medvetenheten hos barnen själva om deras rättigheter, berättar Staffan Janson.

Staffan Janson har under flera år forskat om barnmisshandelssituationen i Sverige. Han har bland annat suttit med i Kommittén mot barnmisshandel, som 1998 fick i uppdrag av regeringen att se över dessa frågor. Under hans ledning genomfördes flera stora studier om föräldrars bruk av kroppslig bestraffning som uppfostringsmetod och om barns erfarenheter av och attityder till aga och mobbing.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Staffan Janson, tfn 054-700 25 17 eller 0708-27 55 75, e-post Staffan.Janson@kau.se

Man vet att en asteroid slog ner på Yucatanhalvön i Mexiko. Den lämnade en 180 km vid krater efter sig. Från nedslagspunkten spred sig väldiga svallvågor och Västindien begravdes av aska och annat nedfall. Asteroidnedslagets verkningar var globala. Vajda och McLoughlin har tidigare undersökt spåren efter nedslaget på Nya Zeeland och vilka följderna blev för djurlivet. I den nu aktuella undersökningen har man kunnat visa vad som hände med vegetationen.

I slutet av kritatiden dominerades vegetationen på Nya Zeeland av barrträd och blomväxter. Många av dessa arter försvinner plötsligt i sedimentföljden och ersätts av ett fyra millimeter tjockt lager av svampsporer och svamptrådar. Lagret sammanfaller med ett förhöjt nedfall av iridium, ett på jorden sällsynt grundämne som det fanns höga halter av i asteroiden.

– Vi har lyckats rekonstruera utvecklingen från månad till månad, alltså med mycket hög tidsupplösning, säger Vivi Vajda. Under en mycket kort period – från några månader till ett par år – måste svampar och andra saprofyter som lever på död organisk materia ha dominerat växtligheten. Atmosfäriskt damm har blockerat solljuset och lett till att växter som är beroende av fotosyntes har dött.

Över lagret av fossila svamprester finns ett 60 cm tjockt lager som återspeglar hur växtligheten relativt snabbt återhämtade sig, till en början med marklevande ormbunkar och senare med en alltmer artrik vegetation.

Ett liknande lager av svamp- och algrester är känt från en tidigare katastrof för 251 miljoner år sedan. Det var en ännu mer omfattande massdöd: ca 90 procent av alla de existerande arter försvann. Med anledning av de nya rönen finns det nu skäl att åter undersöka vad som hände vid detta tillfälle.

Vivi Vajda kan nås på tel 046-222 39 59 eller 0730 708 925 samt på e-post Vivi.Vajda@geol.lu.se

Gudiksen arbetar vid Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik vid AlbaNova universitetscentrum. Hans resultat visar att rörelser i solens magnetfält kan förklara temperaturstegringen, från dess betydligt svalare yta. Han har utfört simuleringar parallellt på superdatorer i både Danmark och Sverige. Simuleringarna är byggda på enbart kända grundläggande fakta kring solen och har krävt omkring en månads datorkörningar.

Resultaten av simuleringarna visar att rörelser på solens yta tvingar magnetfältet att frigöra en del av sin energi som värme till koronan. Den höga temperatur koronan får tvingar fram solvinden, som om i områden där magnetfältet är för svagt kan bli byig eller stormig. Detta kan störa satelliter, påverka människans elektriska kraftnät på jordytan och framkallar också norrsken.

Solkoronans oerhörda temperatur fastslogs 1941 av den svenske atomfysikern Bengt Edlén. Redan 1869 hade observatörer av en total solförmörkelse i spektroskop hittat spektrallinjer av vad man trodde var ett nytt grundämne. Edlén kunde visa att linjerna härrörde från flera gånger joniserade järnatomer, något han kunde fastslå endast var möjligt om temperaturen i koronan var minst två miljoner grader. Nu har alltså en förklaring till hur denna enorma temperatur uppnås kunnat presenteras.

Doktorsavhandlingen ”The coronal heating problem” av Boris Gudiksen, försvaras fredag 5 mars kl. 13 på AlbaNova universitetscentrum i Stockholm. Opponent är Dr. James Klimchuck, Naval Research Laboratory, Washington, USA.

Mer information och bilder:
http://www.kva.se/KVA_Root/swe/_news/detail.asp?NewsId=490

Boris Gudiksen kan nås på 08-5537 85 29 eller e-post boris@astro.su.se

Sexton patienter som tidigare haft polio och sedan utvecklat ökande symptom med muskelsvaghet, typiska för postpolio syndromet, behandlades med immunglobulin intravenöst. Patienternas höga nivåer av pro-inflammatoriska cytokiner i ryggmärgsvätskan, vilka är ett tecken på en pågående inflammatorisk process, sjönk dramatiskt efter behandlingen.

Patienter med post-polio har visat sig ha avsevärt högre nivåer av cytokinerna TNF-a, IFN-g och IL-10 i ryggmärgsvätskan, jämfört med en kontrollgrupp. Nivåerna är lika höga som hos patienter med multipel skleros (MS), en sjukdom med inflammation i ryggmärgsvätskan.

Efter behandling med immunglobulin intravenöst dagligen under tre dagar sjönk nivåerna av proinflammatoriska cytokiner till i stort sett noll. Uttrycket av cytokinernas mRNA mättes sex till åtta veckor efter behandlingen. De flesta patienterna upplevde också förbättringar av sitt tillstånd. Värdet av detta behöver dock undersökas vidare, då denna första studie inte hade någon kontrollgrupp som fick placebo (sockerpiller).

Postpolio syndromet karakteriseras av tilltagande rörelsehinder, tiotals år efter den akuta polioinfektionen, vilket orsakas av en hela tiden pågående nervförtvining som leder till muskelsvaghet. Bakgrunden till att nerverna förtvinar har hittills varit okänt. Oberoende av orsaken till den ökande cytokinproduktionen, vet man att både TNF-a och IFN-g är inblandade i mekanismer som förstör motoneuroner, de nervceller som är kopplade till musklerna. Det är därför möjligt att en kronisk produktion av cytokiner inom nervsystemet har klinisk betydelse för symptomen vid postpolio.

Resultaten öppnar upp för en helt ny behandlingsmetodik vid postpolio. En större placebokontrollerad studie av intravenös immunglobulinbehandling av postpolio har inletts vid Karolinska Institutet.

För mer information, kontakta:
Professor Tomas Olsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tfn 08-517 762 42, 070 721 3598, mail tomas.olsson@cmm.ki.se
eller
Professor Kristian Borg, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för rehabiliteringsmedicin, tfn 08-517 760 13, mail kristian.borg@phs.ki.se

Publikationer:
Prior poliomyelitis – IvIg treatment reduces proinflammatory cytokine production.
Gonzalez H, Khademi M, Andersson M, Piehl F, Wallström E, Borg K, Olsson T.
Journal of Neuroimmunology (2004). In press.

Prior poliomyelitis-evidence of cytokine production in the central nervous system.
Gonzalez H, Khademi M, Andersson M, Wallström E, Borg K, Olsson T.
J Neurol Sci (2002), 205: 9-13.

Det är en av de frågor som Henrik Jönsson, doktorand i matematik/tillämpad matematik, har undersökt i en licentiatavhandling som han nyligen lade fram vid Mälardalens högskola.

Henrik Jönsson i har i sin forskning framför allt studerat strukturen på den mängd av aktiepriser som ger högre utdelning idag än vad det förväntade värdet kommer att vara. Han beskriver problemet så här:

– Anta att du äger en Amerikansk köpoption som ger dig rätten att köpa en aktie under optionens löptid. När ska du lösa in optionen för att maximera optionens utdelning? Värdet på den underliggande aktien kommer att variera under optionens löptid på ett slumpmässigt sätt, d.v.s. vi kan inte idag veta vad värdet på aktien är imorgon. Vi kan endast förutsäga vad det förväntade värdet på varan kommer att vara.

En köpoption är ett kontrakt på finansmarknaden som ger ägaren rättigheten, men ingen skyldighet, att köpa en underliggande vara, till exempel en aktie, för ett bestämt pris, oberoende av hur mycket den underliggande varan är värd. Optionen är endast giltig under en bestämd tidsperiod, den s.k.löptiden. Slutdagen är den sista dagen som optionen är användbar.

Det finns olika typer av köpoptioner. En köpoption av Amerikansk typ ger ägaren rättigheten att köpa den underliggande vara vid vilken tidpunkt som helst under löptiden fram till och med slutdagen för optionen. En europeisk köpoption ger ägaren rätt att lösa in optionen endast på slutdagen. De flesta optioner som handlas på den svenska marknaden är amerikanska.

För att beskriva aktieprisets förändring under löptiden använder Henrik Jönsson olika matematiska modeller.

Avhandlingens titel: Structural Studies of Optimal Stopping Domains for American Type Call Options.

Granskare var Dr Johan Tysk, Uppsala universitet. Handledare har professor Dmitrij Silvestrov, Institutionen för Matematik och Fysik vid Mälardalens högskola, varit.

Kontaktinformation
Mer information:
Henrik Jönsson, Institutionen för Matematik och Fysik, Mälardalens högskola, tel 021-10 16 60, e-post: henrik.jonsson@mdh.se

Nyström föreslår en modell för hur man kan utvärdera de bedömningar som görs i skolan. En viktig aspekt är att granska om slutsatser och åtgärder är rimliga utifrån hur bedömningen gjorts. En annan viktig, och mindre självklar aspekt, är att även konsekvenser av bedömningen måste beaktas. För att kunna göra en sådan värdering av slutsatser, handlingar och konsekvenser av till exempel ett prov i skolan krävs ett klargörande av provets syfte, läroplanens mål samt den kunskapssyn som eftersträvas.

Syftet har betydelse för värdering av bedömningens kvalitet eftersom det anger vad man vill uppnå. Om en bedömning har flera syften är det angeläget att varje syfte granskas för sig. Läroplanen definierar utbildningens mål, och därmed vad som ska bedömas. En viktig egenskap hos bra bedömningar är att de är samstämmiga med läroplanen. Alla bedömningar förmedlar en syn på kunskap och lärande. En konsekvens är att den som bedöms också får en uppfattning om vad som betraktas som viktig kunskap. Detta är något som måste tas med vid en värdering av bedömningen.

I en av de studier som ingår i avhandlingen har gymnasieelever besvarat en enkät som handlar om vilka ledtrådar de använder för att bilda sig en uppfattning om sin kompetens i matematik. Svaren visar att eleverna lägger störst vikt vid en inre känsla av förståelse. Enkätsvaren indikerar att eleverna inte lägger så stor vikt vid provresultat för att bilda sig en uppfattning om sin kompetens. Detta kan bero på att den återkoppling av provresultat som görs i skolan är ganska summarisk, ofta bara i form av en provpoäng och eventuellt ett provbetyg.

Nyström hävdar sammanfattningsvis att det är viktigt att diskutera och utvärdera kvaliteten hos de bedömningar som görs i utbildningssammanhang. Hur bedömningar görs och hur bedömningssituationer utformas har stor betydelse för bland annat studerandes självuppfattning och deras uppfattning om studier och ämnen för studier. Den modell för värdering av bedömningar som framhävs i avhandlingen pekar ut vad det är hos bedömningar som bör beaktas för att de ska anses hålla hög kvalitet.

Peter Nyström är född och uppvuxen i Skellefteå. Efter sin lärarutbildning arbetade han som gymnasielärare i Skellefteå under ett antal år. När Umeå universitet, och nuvarande institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, fick uppdraget att göra nationella prov i matematik började han arbeta i Umeå. Han har fortsatt inom projektet nationella prov och provbank samtidigt med sin forskarutbildning i pedagogik.

Elektronisk publikation: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=198

Fredagen den 12 mars försvarar Peter Nyström, pedagogiska institutionen samt institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Rätt mätt på prov. Om validering av bedömningar i skolan.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är professor Gunnar Gjone, Institutt for lærerutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo.

Kontaktinformation
Peter Nyström nås på:
Tel. 090-786 99 49
E-post: peter.nystrom@edmeas.umu.se

Blod-hjärnbarriären skiljer hjärnan från övriga kroppen och skyddar hjärnan från giftiga ämnen. Den skyddande effekten beror av barriärens struktur med tätliggande celler och transportproteiner som ofta pumpar främmande ämnen ur hjärnan. Dessa egenskaper gör att många läkemedel har svårt att nå tillräckligt höga koncentrationer i hjärnan för att ge önskad effekt. Karin Tunblad har bland annat studerat hur transporten av morfin påverkas av ämnet probenecid som blockerar vissa transportproteiner i blod-hjärnbarriären. Hon fann att mängden morfin i hjärnan var högre hos råttor som fick både morfin och probenecid än hos dem som fick enbart morfin. Det tyder på att de transportproteiner vid blod-hjärnbarriären som blockeras av probenecid också hindrar morfin att ta sig in i hjärnan. Detta kan ha betydelse för patienter som behandlas med flera läkemedel eftersom sådana interaktioner kan leda till oväntat höga eller låga koncentrationer av ett läkemedel i hjärnan.

Karin Tunblad har även undersökt hur hjärnhinneinflammation och skallskada påverkar mängden morfin som når hjärnan. Koncentrationen av morfin hos grisar med hjärnhinneinflammation var lika i hjärna och blod. Det tyder på att de transportproteiner som brukar pumpa morfin ur hjärnan är utslagna, och/eller att cellerna i blod-hjärnbarriären ligger glesare vid denna sjukdom än vid friskt tillstånd. Förutsatt att hjärnhinneinflammation påverkar funktionen av blod-hjärnbarriären på ett liknande vis i människa, bör därför morfin ges i lägre doser till patienter med denna sjukdom. Hon fann dock ingen skillnad i morfinkoncentration i ”friskare” och ”sjukare” hjärnvävnad hos patienter som råkat ut för svår skallskada. Kunskap om hur sjukdomar påverkar koncentrationen läkemedel i hjärnan är viktig för att patienten ska få bästa behandling.

En jämförelse av hur transportproteiner påverkar blod-hjärnbarriären hos råtta, gris och människa visar att experiment på råtta och gris verkar kunna förutsäga hur morfinet beter sig i en människa. Inom läkemedelsutveckling används djur som modeller för att förutsäga hur läkemedel beter sig i människa. Därför är det viktigt att visa att dessa modeller är adekvata, vilket jag gjort för morfin.

Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4005

Namn: Karin Tunblad
Avhandlingens titel: Blood-brain barrier transport of drugs across species with the emphasis on health, disease and modellig.
Institution: Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Opponent: Elizabeth de Lange, Associate Professor, University of Leiden, Nederländerna
Disputationen äger rum: Fredagen 5 mars kl. 9.15 i sal B:41, BMC, Uppsala

Kontaktinformation
Karin Tunblad kan nås på 018-471 2298 eller via e-post Karin.Tunblad@farmbio.uu.se

När en eldfluga vill hitta sin partner skickar den ut tydliga signaler. Genom en kemisk reaktion i kroppen, styrt av ämnet luciferas, frigörs energi och ett ljussken bildas så att flugorna hittar varandra i natten. Fenomenet kallas bioluminiscens.

Bioluminiscens kan vi människor använda oss av i vetenskapliga syften. Luciferas reagerar nämligen på allt levande material och bildar ljus. På det sättet får vi en indikator för att spåra liv. Tekniken används redan i en del apparater för att upptäcka till exempel bakterier inom livsmedelsindustrin.

Bioluminiscens används också framgångsrikt vid DNA-analys när man läser DNA-strängar med så kallad pyrosekvensering.

Problemet med tekniken är bara att den, liksom de flesta biologiska tekniker, är ganska temperaturkänslig. Vid lägre temperaturer kan det uppstå reaktioner som gör mätresultaten svårare att tolka. Fram tills nu har den därför bara kunnat användas i rumstemperatur. Jonas Eriksson visar dock i sin avhandling en metod hur man genom ett termodynamiskt ”trolleritrick” kan få den att fungera vid högre temperaturer, i dagsläget upp till 37 grader. Den högre temperaturen gör DNA-analyserna säkrare.

Upptäckten kan också leda till fler användningsområden. Ett sånt område skulle kunna bli att utrusta en framtida rymdsond med sensorer som kan upptäcka biologiskt liv. En rymdsond måste klara vissa temperatursvängningar och de små NASA-robotar som rullar runt på Mars idag, Spirit och Opportunity, har endast med sig utrustning för geologiska undersökningar.

Avhandlingens namn: Advancements in firefly luciferase based assays and pyrosequencing technology, Tid och plats: 5/3, kl 10.00, Svedbergsalen, AlbaNova, Roslagstullsbacken 21

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Jonas Eriksson, 0704-584 902, 08-553 78394, jonase@biochem.kth.se
Läs mer på: http://www.kth.se/aktuellt/press/

Miljöforskningsnämnden vid Naturvårdsverket satsar 40 miljoner kronor under fem år för att utveckla ett fungerande system för hållbar förvaltning av vilt och fisk i skogslandskapet.

– Det här är den största satsning kring vilda däggdjur, fåglar och sötvattenfisk som vi någonsin gjort – en riktig kraftsamling, säger Naturvårdsverkets forskningschef Erik Fellenius. Vi räknar med att detta kommer att ge värdefull kunskap om förvaltning av vilt och fisk men också av andra naturresurser.

Programmet ”Adaptiv förvaltning av vilt- och fiskpopulationer” ska utifrån ekologiska, ekonomiska och statsvetenskapliga ansatser belysa och utveckla olika delar i förvaltningsprocessen. Resultaten utvärderas kontinuerligt och läggs till grund för förändringar av inriktningen.

Målet är att utveckla nya teorier och verktyg och genom fältexperiment prova idéer och arbetsformer i nära samarbete med fiskare, jägare och andra nyttjare och intressenter. Programmet lyfter fram behovet att överföra kunskap mellan forskning och förvaltning på olika nivåer, såväl lokalt och regionalt som nationellt. Kortare vägar mellan beslut och åtgärd ska förhoppningsvis leda till att vilt- och fiskbestånden i framtiden nyttjas på ett hållbart och klokt sätt.

Stor vikt kommer att läggas vid att ha en levande och kontinuerlig dialog med beslutsfattare och förvaltare, praktiker och nyttjare, markägare och naturintresserade människor. Centrum för fisk- och fiskforskning får huvudansvaret för dessa kommunikationsinsatser.

Arbetet med ansökan har pågått i nästan två år, berättar professor Kjell Danell, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå. Ett tjugotal av de i landet aktiva forskarna inom ämnesområdet ingår nu i programmet; vilt- och fiskbiologer, statsvetare, ekonomer och datamodellbyggare. Utbytet mellan forskare inom vilt- och fiskforskningen ska stimuleras, men också samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner (naturvetenskap, ekonomi och statsvetenskap).

Torleif Eriksson, föreståndare vid Centrum för vilt- och fiskforskning i Umeå (CWF), framhåller betydelsen av att praktiker och forskare nu för första gången kommer samman i denna stora skala för att gemensamt arbeta för att nå målet, en bättre framtida förvaltning av den viktiga samhällsresurs som vilt och fisk utgör.

Torleif Eriksson hoppas att SLU i Umeå och Umeå universitet så småningom ska kunna bygga upp en forskarskola inom området skötsel av naturresurser. Till den kan knytas ett gästforskarprogram för att attrahera kompetenta internationella forskare till vårt land.

Torbjörn Fagerström, prorektor vid SLU, uppskattar satsningen:

– Det är mycket positivt att svensk vilt- och fiskforskning nu prioriteras, och jag noterar särskilt att inslaget av samhällsvetenskap och humaniora ökar inom områden som tidigare varit naturvetenskapliga. Här har man knutit flera duktiga forskargrupper till sig vilket är en utveckling som syns inom allt fler områden. Totalt beräknas 27-28 personer komma att ingå i projekten. Av dem är betydligt fler än hälften, 17-18 st, SLU-are.

De åtta projekt som ingår i programmet är:

1. Teori och statistik för skötsel av populationer (projektansvarig Per Lundberg, Lunds universitet).

2. Förutsättningar för adaptiv förvaltning (Lars Carlsson, Luleå tekniska universitet).

3. Värden, styrmedel och välfärd (Bengt Kriström och Leif Mattsson, SLU Umeå resp SLU Alnarp, och Runar Brännlund, Umeå universitet).

4. Rumslig skötsel och beskattning av vilt (Göran Ericsson, SLU i Umeå).

5. Effekter av vilt (Roger Bergström, Skogforsk, Uppsala, och SLU Umeå).

6. Monitoring av vilt (Henrik Andrén, SLU Grimsö).

7. Förvaltning av fisk i sjöar (Lennart Persson, Umeå universitet).

8. Förvaltning av fisk i rinnande vatten (Kjell Leonardsson, Umeå universitet och SLU Umeå).

Kontaktinformation
Torleif Eriksson, föreståndare CWF, 090-786 76 88, 070-540 19 91
Erik Fellenius, forskningschef Naturvårdsverket, 08-698 13 08, erik.fellenius@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, pressansvarig Naturvårdsverket, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@environ.se

Ökad kunskap om olika egenskaper i vedråvaran kan få praktisk betydelse för industrin. Det finns ett samband mellan densitet och kvalitet på sågade produkter från sågverken. Innehållet av metaller som mangan och järn spelar en viktig roll i vissa kemiska processer vid tillverkningen av pappersmassa.

Johan Lindeberg har också studerat möjligheterna att med denna teknik använda årsringar i gran och tall som miljöhistoriska arkiv. Det skulle exempelvis kunna vara användbart vid miljöövervakning. Innehållet av olika metaller i årsringarna hos träd i närheten av industrier kan ge information om hur dessa industrier genom åren har påverkat miljön genom utsläpp av tungmetaller och försurande ämnen.

Den 27 februari 2004 disputerade FD Johan Lindeberg, vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå med doktorsavhandlingen Röntgenbaserade årsringsanalyser på träd (X-ray Based Tree Ring Analyses).
Opponent var Dr Geoffrey M Downes, Wood and Fibre Evaluation Team, CSIRO Forestry and Forest Products, Hobart, Australien.

För mer information, se avhandlingen via länken nedan eller kontakta Dr Johan Lindeberg.

Kontaktinformation
Johan.Lindeberg@vfp.slu.se
090-7869095

Folsyra är en vattenlöslig B-vitamin som spelar en viktig roll vid bildning och reparation av DNA. Tidigare studier har visat att en liten mängd folsyra i maten kan vara kopplat till en ökad risk för bröst- och tarmcancer, speciellt bland personer som dricker alkohol. I veckans nummer av Journal of the National Cancer Institute presenteras en studie av drygt 60 000 svenska kvinnor där mängden folsyra i maten ställts mot förekomsten av äggstockscancer.

Studien har gjorts vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Harvard School of Public Health.

Resultaten visar på ett samband mellan en stor mängd folsyra och en mindre andel äggstockscancer. Bland kvinnor som konsumerar mer än 20 gram alkohol per vecka (ungefär två drinkar) och äter en folsyrarik kost var risken att få äggstockscancer 74 procent lägre än bland de som äter en folsyrafattig kost. Inget samband mellan mängden folsyra i kosten och risken att få äggstockscancer hittades bland de kvinnor som dricker mindre alkohol.

Vidare studier krävs för att klargöra om dessa resultat gäller generellt i andra grupper och också för att värdera effekten av tillägg av folsyra.

Publikation:
Dietary folate intake and incidence of ovarian cancer: The Swedish mammografy cohort
Susanna Larsson, Edward Giovannucci, Alicja Wolk.
J Natl Cancer Inst, 3 mars 2004.

För mer information, kontakta:
Susanna Larsson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,
tel 08-524 860 59, mail susanna.larsson@imm.ki.se

Samma studie visar också att Helicobacter-infekterade personer, vars infektion lett till förtvinad magslemhinna, verkar ha förhöjd risk för en annan typ av cancer i matstrupen, så kallad skivepitelcancer.

Tidigare studier har föreslagit ett samband mellan infektion med H. pylori och en minskad risk för adenocarcinom i matstrupen. Man har trott att detta samband beror på att infektionen ofta leder till förtvining av magslemhinnan och minskad utsöndring av saltsyra. Reflux av saltsyra från magen upp i matstrupen har ansetts vara en stark riskfaktor för körtelcancer.

Den aktuella studien har undersökt sambandet mellan infektion med H. pylori, förtvining av magslemhinnan och förekomsten av tre typer av cancer – adenocarcinom i matstrupen, skivepitelcancer i matstrupen och adenocarcinom i övre delen av magsäcken. 133 patienter med de tre typerna av cancer har jämförts med 499 kontrollpatienter.

Resultaten visar att
– infektion med H. pylori var förenad med en 50-80 procentig minskning av risken för adenocarcinom i matstrupen. Förtvining av magslemhinnan hade dock inget samband med sjukdomsrisken.
– infektion med H. pylori gav en dubblerad risk för skivepitelcancer, och risken var då högre hos patienter med förtvinad magslemhinna.

Forskarna tolkar detta som att förtvining av magslemhinnan kan vara ett tillstånd på vägen mellan H. pylori-infektion och utvecklingen av skivepitelcancer. Däremot är det osannolikt att riskminskningen för körtelcancer beror på slemhinneförtvining och saltsyraunderskott. Andra, ännu okända, mekanismer verkar ligga bakom.

Publikation:
Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: Risk of adenocarcinoma and Squamous-cell carcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia
Ye W, Held M, Lagergren J, Engstrand L, Blot WJ, McLaughlin JK, Nyrén O
J Natl Cancer Inst, 3 mars 2004

För mer information, kontakta:
Professor Olof Nyrén, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), tel: 08-524 861 95, mail: Olof.Nyren@meb.ki.se

En viktig faktor i schizofreni och alzheimers sjukdom, liksom vid koncentrationsstörningar av typ ADHD, är att minneskretsarna lätt distraheras av andra signaler. Då är de hämmande cellerna inte tillräckligt aktiva. Patienterna tappar fokus och får svårt att ”hålla flera bollar i luften”.

Nya experimentella fynd visar att signalsubstansen dopamin kan reglera aktiviteten hos de hämmande nervcellerna så att vi inte distraheras så lätt. I artikeln i PNAS visar forskarna hur denna mekanism kan förbättra vårt närminne.

– Brist på dopamin gör oss mindre fokuserade och försämrar korttidsminnet. Vi är ute efter farmaka som påverkar exakt rätt typ av dopaminutsöndrande celler i pannloben, säger Jesper Tegnér, professor i biologiska beräkningar vid Linköpings universitet.

Pannloben är sätet för arbetsminnet, förmågan att hålla information aktiv under korta perioder. Bakom den modell som nu presenteras ligger bland annat studier av hur barn med ADHD reagerar på minnesträning.

– Det har visat sig att träningsprogrammen har kvarstående effekter. Uppenbarligen sker bestående förändringar i nervcellskretsarna, säger Jesper Tegnér.

Tillsammans med amerikanska kolleger har han konstruerat en matematisk modell, baserad på experimentella data, som kan studeras med datorsimuleringar. Det är en nätverksmodell som representerar en krets med 1 000 celler i främre pannloben hos apor. Utfallet av modellen har jämförts med experimentella studier över apors hjärnaktivitet. Simuleringarna gjorde precisa förutsägelser kring dopaminets effekter på de hämmande nervcellerna. Det är väl känt att patienter med schizofreni har störningar i de dopaminproducerande bansystemen. De nya resultaten kan ligga till grund för studier av schizofreni och även för att förbättra träningsprogrammen för barn med ADHD.

Artikeln är publicerad i PNAS nr 5 2004.

Kontaktinformation
Professor Jesper Tegnér kan nås på tel 013-282989, 0703-282989, e-post jespert@ifm.liu.se

Idag används mer och mer avancerad teknik inom sjukvården. Det rör sig till exempel om. avancerade övervakningssystem, narkosapparater och ventilatorer. Det finns också gott om mindre apparater som är svåra att hantera. Förmågan att bota och hjälpa patienter ökar, men samtidigt blir sjukvården mer komplicerad. Detta påverkar inte bara patientsäkerheten, utan också sjukvårdspersonalens arbetsmiljö som blir alltmer påverkad av hur tekniken utformas. Detta ställer inte bara krav på tekniken, utan också på upphandlingen av ny utrustning.

Det finns ett ökande intresse för att kunna jämföra medicintekniska produkter efter hur lätta de är att använda. Idag jämförs oftast pris, funktion, hygien och tekniska faktorer, men det är ovanligt att man jämför hur lätt tekniken är att använda, lära sig och förstå – produktens användarvänlighet. Det finns därför ett behov av metoder som kan utnyttjas för att även kunna jämföra användarvänligheten hos medicinsk teknik.

I Erik Liljegrens forskningsarbete har fyra metoder använts för att utvärdera användarvänligheten hos medicinsk teknik. Utvärderingarna har gjorts som en del i två upphandlingar av avancerad utrustning vid ett svenskt universitetssjukhus. De fyra metoderna är enkäter, kognitiv genomgång, hierarkisk uppgiftsanalys och användbarhetstester.

Enkäterna var specialgjorda för just medicinsk teknik och användes för att samla in personalens egen bedömningar av de olika apparaterna. Kognitiv genomgång är en metod som används ofta inom datormjukvaruindustrin. Metoden går ut på att man stegar sig igenom hur en uppgift utförs för att hitta, till exempel, otydliga knappmärkningar och ologiska menyer. Hierarkisk uppgiftsanalys är en metod som används för att på ett systematiskt sätt beskriva hur en uppgift utförs. Man kan sedan jämföra hur många moment som behövs för att utföra en uppgift med olika apparater.

Användbarhetstester innebär att sjuksköterskor får utföra verkliga uppgifter med en teknisk apparat. I sådana tester kan man se hur lätt eller svårt det är att begå fel med den, men även hur sköterskona löser problem.

Resultaten från de två upphandlingarna visade att de här fyra metoderna klarar av att utvärdera och rangordna olika apparater efter hur användarvänliga de är. I båda upphandlingarna köptes också den apparat som var mest användarvänlig. De som fattade besluten tyckte också att resultaten från de fyra metoderna var användbara, relevanta och beskrev de olika apparaternas användarvänlighet bra. De tyckte också att de här fyra metoderna ska användas för att utvärdera användarvänligheten i framtida upphandlingar.

Baserat på resultaten och erfarenheterna från de två upphandlingarna föreslås i avhandlingen ett nytt sätt för hur utvärdering av användarvänlighet kan göras i framtida upphandlingar och hur enkäter, kognitiv genomgång, hierarkisk uppgiftsanalys och användbarhetstester bör användas. I framtida upphandlingar väljs metoder efter hur mycket resurser som finns tillgängliga, till exempel om sjuksköterskor har tid att delta, hur många sköterskor som kan delta eller hur många apparater som ska testas. Hur de olika metoderna ska användas och kombineras för att ge bästa resultat föreslås också. Genom att utvärdera användarvänligheten när ny teknik köps i framtiden ökar patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö förbättras.

Avhandlingen ”Increasing the Usability of Medical Technology” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 5 mars kl 10.00 i sal Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Chalmers, Göteborg

Kontaktinformation
Mer information
Erik Liljegren, Produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, tel: 031-7723611,
e-post: erik.liljegren@me.chalmers.se

Ämnets aktualitet avspeglas i den senaste tidens mediala uppmärksamhet för doktoranders situation. I media, och i den forskningspolitiska debatten, används dock termen ”doktorander” alltför ofta som beteckning för en förmodat enhetlig kategori.

En central aspekt i Peder Karlssons avhandling är doktorandtillvarons mångskiftande karaktär. Forskarutbildning bedrivs på institutioner med olika traditioner och förutsättningar, vilka måste tas i beaktande när doktoranders situation diskuteras.

Forskarutbildningen i Sverige tycks vara utformad med naturvetenskaperna som mall och detta kan få besvärliga konsekvenser för doktorander inom andra vetenskapsområden. En väl fungerande forskarutbildning måste förmodligen anpassas till de varierande traditioner och arbetssätt som råder inom olika vetenskapsområden och institutioner.

I avhandlingen beskrivs socialisationsprocessen som ett sökande efter positioner i ett socialt och kulturellt sammanhang där individuella drivkrafter och föreställningar hela tiden konfronteras med kollektiva kunskaper, traditioner och föreskrifter.

Ett av de viktigaste resultaten är att ”doktorand” kan betraktas som en ömtålig position med vaga konturer. Genom avhandlingens intervjustudie framträder nämligen en otydlig uppfattning om doktorander, både bland doktoranderna själva och i de sammanhang där de inskolas.

Doktorandtillvaron tenderar därmed att bli osäker på olika sätt. En viktig slutsats är dock att denna osäkerhet måste förstås i relation till doktorandernas vardagliga verksamheter i skiftande miljöer.

E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=191

Fredagen den 12 mars 2004 försvarar Peder Karlsson, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Forskares socialisation: Kunskapssociologisk visit i doktoranders livsvärldar. Disputationen äger rum kl 10.15 i Humanisthuset, hörsal E Fakultetsopponent är Docent Mats Benner, forskningspolitiska institutet, Lunds universitet.

Peder är född och uppvuxen i Norsjö i Västerbottens inland, men sedan 1994 bosatt i Umeå.

Kontaktinformation
Peder nås på:
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 95 20
E-post: peder.karlsson@soc.umu.se

Med hjälp av en pulsmätare i miniatyr och en alldeles vanlig mobiltelefon är det i dag fullt möjligt att hemma vid sin egen dator kolla av hur den äkta mannen eller hustrun egentligen har det där ute i Vasalopps-spåret.

Tekniken har funnits i flera år, och på Eislab vid Luleå tekniska universitet har arbetet med att förfina den pågått med extra stor frenesi de senaste månaderna.
Utrustningen testades i söndags i samband med Vasaloppets Öppet spår då de båda professorerna Lars-Erik Persson (som alltså också åker det ”riktiga” Vasaloppet på söndag) och Jerker Delsing, verksamhetsansvarig vid Eislab (Embedded Internet Systems Laboratory) var ”uppkopplade” under den tid det tog för dem att köra loppet.

På webbadressen www.ltu.se/professorskampen kan den som är intresserad själv följa med i de olika terrängsavsnitten i Vasaloppet. Hur bra kondition har egentligen professor A och saktar professor B ner på farten när han når Oxberg? Hur påverkas hjärtverksamheten och hur mår de egentligen efter 20, 35 eller 50 kilometer?
De båda professorernas ”kurvor” illustreras i anslutning till en karta så att du själv kan se exakt var i det 90 kilometer långa spåret respektive professor befinner sig.
På samma adress skriver också de båda skidåkarna om sina tankar och funderingar kring Vasaloppet, för Lars-Erik Persson blir det den 31 tävlingen i ordningen.

Så här går det till rent ”tekniskt”.
EIS-sensorerna skapar en ”intelligent miljö” där information och resurser delas i ett spontant uppkopplat nätverk. På så sätt kan flera EIS-sensorer göras tillgängliga över Internet via en mobiltelefon.
Den batteridrivna EIS-plattformen består av en generell hård- och mjukvarudel. Som hårdvara används en strömsnål 16-bitars mikrocontroller, en enchips-lösning för Bluetooh som integrerar RF- och basbandsfunktioner samt ett gränssnitt att ansluta sensorer till.
Mjukvaruarkitekturen består av minimerade TCP/IP- och Bluetoothstackar med avsikt att minska minnes- och CPU-resurser. Bluetooth-teknik gör det möjligt att skicka data trådlöst mellan olika enheter. Som anslutningspunkt kan EIS-plattformen använda en godtycklig enhet som erbjuder Internetuppkoppling, till exempel en accesspunkt kopplad till ett trådburet nätverk eller en mobiltelefon som utrustats med Bluetooh/GPRS teknik.
Upplysningar:
* Rena teknikfrågor besvaras av Ronny Pekkari, tel. 070-677 76 25 eller ronny.pekkari@sm.luth.se
* De båda professorna bidrar med egna funderingar och tankar kring detta med att tävla, åka skidor och att kombinera dessa intressen med ny, modern teknik. Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42 och Lars-Erik Persson, tel. 070-626 19 31.
* Allmän information kan du få via universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se