Vid en pressträff kring detta nästa vecka kommer även Göran Östlin, forskare i astronomi vid Stockholms universitet, att berätta om den svenska frontlinjeforskning som bedrivs med data från ESO.
Vetenskapsrådets generaldirektör, Pär Omling, finns också på plats och redogör för Sveriges engagemang i ESO.
– Det är viktigt att svenska astronomer ska få tillgång till den främsta tekniken. Vetenskapsrådet satsar 30 miljoner kronor per år och sammanlagt finns omkring 45 svenska astronomer som utnyttjar ESO:s observatorier.
OBS! Journalister är även välkomna att delta under eftermiddagens ESO-konferens, kontakta nedanstående för program.
PRESSTRÄFF TID & PLATS
Tid: Tisdagen den 9 mars 2004, kl 11.00 – 11.40. Tid finns för intervjuer fram till kl 12.00
Plats: Rum C5 – 3059, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21 T-bana KTH uppgång Körsbärsvägen, sedan buss 43/44 till ändhållplats Ruddammen. Vägbeskrivning på AlbaNovas webbplats: http://www.scfab.se/
Kontaktpersoner
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Camilla.Jakobsson@vr.se, 08-546 443 36, 0703-49 35 37
Finn Karlsson, forskningssekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap
Finn.Karlsson@vr.se, 08-546 442 47, 0707-19 89 11
Relaterade länkar:
VLT och Paranal: http://eso.org/paranal/
ALMA: http://eso.org/projects/alma/
OWL: http://eso.org/projects/owl/
Denna avhandling tar sin utgångspunkt i att många av oss har svårt att acceptera klassiska rekommendationer för rationellt beslutsfattande. Principen om förväntat värde eller nyttomaximering är ett sådant exempel. Den säger att när man väger samman information från olika alternativ så skall betydelsen av varje konsekvens i en handling vara proportionell mot dess värde multiplicerat med sannolikheten för att den inträffar. Principen upplevs vara abstrakt och ‘statistisk’ till sin natur. Två delstudier visar att folk istället väljer enkla tumregler när de bedömer och integrerar information. Vanligt är att man sätter upp en samling kriterier för vad som är någorlunda bra och sållar bort alternativ eller aspekter som inte duger. Denna process kan gradvis stramas åt till dess att endast ett alternativ återstår eller att problembilden upplevs som hanterlig. Man kan också leta upp sådant som är riktigt bra och låta hela resonemanget kretsa kring just detta. I båda fallen blir den mentala belastningen relativt liten och man erhåller på köpet robusta argument inför sig själv och inför andra. Priset är att en betydande del av informationen går förlorad.
Folk kan göras medvetna om detta och de ser i allmänhet positivt på mer komplexa procedurer för sammanvägningen. Det är dock tveksamt om de verkligen tillämpar dessa i vardagen. I två andra delstudier undersöks hur vanliga beslutsfattare fördelar sin mentala energi. Det visar sig att flertalet har höga analytiska ambitioner, men att man sällan använder komplicerade strategier. Folk föredrar istället andra typer av överväganden såsom noggrann planering, social lyhördhet, samordning av värden, och förbättringar av redan gjorda bedömningar. Dessa åtgärder bidrar till att höja kvalitén. Samtidigt kan de fungera som en förberedelse för systematiska förenklingar av processen, exempelvis genom ganska stora omstruktureringar av värden och attityder. En starkt reglerande faktor är den intuitiva påverkan från känslor, etablerade normer, identitetsföreställningar och rent önsketänkande.
Den relativa betoningen av värdering framför integrering ger individen vissa fördelar. Prioriteringen är lätt att förstå och att argumentera för. Den har en mer naturlig koppling till grundläggande behov, identitetsfrågor, sociala band, etc. Den har också direkt kontakt med känslolivet och fungerar därför som en brygga mellan analys och intuition. Kort sagt, den länkar det enskilda beslutet till individens totala livssituation. Detta faktum gör det enklare att med olika tekniker utveckla beslutsfattandet, både genom ökad självreflektion och genom extern experthjälp.
Avhandlingens titel: Everyday notions of good decision making: Theoretical and practical implications
Avhandlingsförfattare:Thomas Adelbratt , tel. 031 773 1687(arb.), 031-820050(bost.), 0733-820013
e-post: thomas.adelbratt@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Carl Martin Allwood, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 mars 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Det kustnära havet och angränsande inomskärsområdena har stor betydelse för oss. Det används för vitt skilda ändamål av en stor del av jordens befolkning, bland annat som födokälla, transportväg och för rekreation och friluftsliv. Havet är också en avstjälpningsplats för diverse föroreningar. Utnyttjandet påverkar den marina miljön genom fiske, olika konstruktioner som till exempel broar samt spridning av föroreningar. Det är därför både av teoretiskt och praktiskt intresse att förstå havets fysiska funktion eftersom den kontrollerar många andra faktorer, exempelvis vattnets salthalt och koncentration av näringsämnen.
När man har fått denna förståelse kan man simulera hur olika delar av havet svarar på olika typer av störningar, till exempel om man bygger en bro eller startar en musselodling. I avhandlingen ”Dynamics of the upper coastal ocean with special reference to the inshore-offshore water exchange” behandlas några av de dynamiska processer som kontrollerar tillståndet den övre delen av det kustnära havet.
I många inomskärsområden är de översta skikten starkt påverkade av den lokala sötvattentillförseln från till exempel floder. Vinden blandar sötvattnet med underliggande saltare vatten och skapar på så sätt ett relativt tunt ytskikt med bräckt vatten. Om sötvattentillförseln skulle ändras kommer detta att påverka både blandningen och vattenutbytet, speciellt om utbytet sker genom ett smalt sund. Ett sund kan ha en kraftigt begränsande eller kontrollerande effekt på flödet mellan inom- och utomskärsområdet.
Genom en serie observationer från olika områden har tidigare studier och teorier angående vattenutbyten och deras begränsningar kunnat revideras eller bekräftas. Mattias Greens avhandling innehåller bland annat en experimentell studie av hur ytskiktets salthalt och tjocklek i en fjord påverkas av en reglering och ökning av sötvattentillförseln, samt en jämförelse med förutsägelser baserade på existerande teorier.
Utomskärs har vinden inte bara en omblandande effekt utan ger också upphov till vattenståndsförändringar, täthetsvariationer och strömmar. Dessa vinddrivna variationer har stor betydelse för det marina systemet både lokalt och för vattenbytet med inomskärsområden. Det är därför av stort intresse att kunna beräkna hur havet svarar på variationer i vindhastighet och -riktning och vilken inverkan bottentopografin har på havets respons.
Det har tidigare inte funnits enkla simuleringsverktyg som kan används för att bedöma storleken på variationerna av till exempel täthet eller på strömsystemen, speciellt inte när man tar hänsyn till dynamiska effekter av bottentopografin. En del av avhandlingen har därför ägnats åt att utveckla simuleringsverktyg för att göra enkla uppskattningar av vattenutbyten samt variationer i lokal ström.
Mattias Green, Institutionen för geovetenskaper, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i oceanografi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:”Dynamics of the upper coastal ocean with special reference to the inshore – offshore water exchange”.
Disputationen äger rum fredagen den 27 februari 2004 kl 10.15 i Stora hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5A, Göteborg.
För mer information, kontakta:
Mattias Green
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
E-post: magr@oce.gu.se
Tel: 031-773 28 68
Kontaktinformation
Camilla Carlsson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: camilla.carlsson@science.gu.se
Växter är en fantastisk grupp av organismer. De finns nästan överallt och uppvisar en mycket stor variation. De fanns långt före människan och utan dem skulle människan inte kunna existera, och därför är det viktigt att lära sig så mycket man kan om dem.
Det mest grundläggande arbetet består i att beskriva och namnge alla arter, och placera dessa i större grupper som man också namnger. Alla andra vetenskaper och yrkesområden som använder växter kommer att använda dessa namn. Många tror kanske att växterna redan är kända, att Linné gjorde allting redan på 1700-talet. Det är helt fel. Än i dag vet vi inte hur många arter det finns. Ett flertal vetenskapliga tidskrifter publicerar varje år många nya arter, och så har det varit hela tiden sedan Linnés dagar. Det material som har insamlats under lång tid är deponerat i herbarier runt om i världen. Dessa herbarier utgör ett ovärderligt bibliotek över all världens växter och materialet är fritt tillgängligt för forskning.
Den grupp av växter som Claes Gustafsson studerat har inget svenskt namn. På latin heter den Randia och tillhör en växtfamilj som heter Rubiaceae. Familjen är den fjärde största i världen och består till den allra största delen av träd och buskar. Vildväxande i Sverige finns en grupp av små örter som vi kallar för måror, till exempel vitmåra och gulmåra. Två ekonomiskt viktiga växter tillhörande familjen Rubiaceae är kaffebusken vars frön man gör kaffe av, och kininträdet ur vilket man utvinner kinin. Kinin var en gång det enda verksamma medlet mot malaria, men används även till att skapa beska i tonic water. Randia utgörs av träd och buskar vars vida utbredning sträcker sig ända från Mexico i norr till Argentina i söder.
Claes Gustafssons bidrag till ny kunskap om Randia är koncentrerat till de i Sydamerika förekommande arterna, och han har kommit fram till att det där finns 49 arter av vilka 25 har utsetts som nya. I avhandlingen presenteras även hur dessa växter är besläktade med varandra. Claes Gustafsson har analyserat sekvenser av det genetiska material (DNA) som förs vidare från en generation till en annan. Vi kan se på oss själva att barn har likheter med sina föräldrar. Dessa likheter har sitt ursprung i det genetiska materialet som föräldrarna fört vidare till sina barn. Så fungerar det även hos växterna. Skillnaden är att det passerat väldigt många generationer mellan dessa växters föräldrar och de i dag levande generationerna. Principen är att de växter som har flest likheter i DNA-sekvensen är närmast släkt med varandra.
Släktskapsanalysen visar att Randia inte är en enhetlig grupp, utan istället bör delas upp i tre separata grupper. Endast en grupp (46 arter i Centralamerika-Mexico) kommer att behålla namnet Randia . De andra två (37 + 12 arter) kommer att ges nya namn.
Claes Gustafsson, Botaniska institutionen, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i systematisk botanik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Taxonomy and phylogeny of Randia(Rubiaceae, Gardenieae) ”.
Disputationen äger rum fredagen den 27 februari 2004 kl. 10.00 i Botaniska institutionens föreläsningssal, Carl Skottsbergs Gata 22 B, Göteborg.
För mer information, kontakta:
Claes Gustafsson
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
E-post: claes.gustafsson@botany.gu.se
Tel: 031-97 38 61
Kontaktinformation
Camilla Carlsson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: camilla.carlsson@science.gu.se
Att betrakta ett landskap som en helhet där olika processer verkar och interagerar rumsligt och i tiden brukar benämnas ett ”holistiskt landskapsbegrepp”. Louise Simonsson har i sin avhandling redogjort för betydelsen av ett sådant angreppssätt, och hur det kan användas som bas för tvärvetenskapliga studier i miljöanalyser och miljöbedömningar. Hon visar också hur uppfattningar om miljö och naturresurser skiljer sig åt beroende på perspektiv. Ofta betonas fysiska, mätbara, och synliga objekt av utomstående personer, men för att få en nyanserad helhetsbedömning av ett landskap måste de kompletteras med insyn i sociala faktorer.
Louise Simonssons studie ingår delvis i ett större forskningsprojekt om hur mänsklig aktivitet påverkar torrskogar av miombotyp, som upptar en stor yta i södra och östra Afrika. Cirka 50 miljoner personer på landsbygden är beroende av den, dessutom används brännved och andra produkter från miomboskogen av cirka 15 miljoner stadsbor. Denna och tidigare studier visar att denna skog exploateras och fragmenteras alltmer, vilket får negativa konsekvenser för biologisk mångfald och människors försörjning.
Louise Simonssons studie visar att lokalbefolkningen anser miomboskogen vara mycket viktig, men att den även förknippas med problem, främst vilda djur som förstör odlade grödor. Hon har även undersökt lokalbefolkningens uppfattning om platser som är bra för odling och bosättning. Faktorer som tillgång till sjuk- och hälsovård, skola, marknader och arbete överväger ofta framför biologiska och fysiska faktorer. Det innebär att platser som naturmiljömässigt egentligen inte lämpar sig för odling kan bli utnyttjade.
Lokalbefolkningens inställningar till närmiljön är därför viktiga att studera för planering som syftar till att vara uthållig för ekologiska och mänskliga system. Hon har använt sig av metoder från flera vetenskapliga fält; från fjärranalys och jordanalyser till intervjuer och arkivstudier. Det metodförslag hon utvecklat är främst ämnat för arbete i utvecklingsländer där data ofta är otillräckliga, och där studien utförs av experter med annorlunda perspektiv än de som kommer att beröras av det tilltänkta projektet.
Spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4054
Namn: Louise Simonsson
Avhandlingens titel: Environmental Assessments of Landscape Changes – Interdisciplinary studies in rural Tanzania
Institution: Institutionen för geovetenskaper
Opponent: Dr Annika Dahlberg, Kulturgeografiska institutionen, Stockholm
Disputationen äger rum: Fredagen 5 mars, kl. 10.15, sal IV, Universitetshuset.
Kontaktinformation
Louise Simonsson kan nås på 018-471 7155 eller via e-post Louise.Simonsson@geo.uu.se
Avhandlingen studerar abort, preventivmedel och sexualitet från männens perspektiv i Chiredzi-distriktet nära huvudstaden Harare. Tvärtemot förväntningarna uttryckte män oro över både abort och bruket av preventivmedel, dock inte för att de frågorna berörde kvinnors hälsa utan snarare för att männen förknippade dem med utomäktenskapliga förbindelser som de trodde att kvinnorna förteg. Att förstå vilka faktorer som skapat sådana attityder verkade vara ett nödvändigt steg för att förbättra kvinnors hälsa. Mäns oro över sina fruars sexualitet verkade tillta på grund av deras separation från familjen genom arbete på annan ort och genom oförmåga att axla den invanda rollen av familjeförsörjare. Männen beskrev olika sätt att se till att deras fruar inte använde preventivmedel.
Avhandlingen belyser också den paradoxala situationen när det gäller ungdomens sexualitet och reproduktiva hälsa. Som föräldrar beskrev männen att de inte tolererade föräktenskapligt sex och graviditeter som kan hota de förväntade ekonomiska fördelarna när en dotter eller syster blir gift. Därför reagerar männen med våld. Ironiskt nog avvisas också den preventivmedelsinformation som skulle kunna hjälpa ogifta kvinnor att undvika graviditet, trots familjernas stora oro för oönskade graviditeter och trots den allmänna kännedomen om att unga kvinnor ofta utnyttjas av vuxna män. I intervjuerna beskriver män och pojkar de påtryckningar de använde för att tvinga flickor till sex, men också hur de sedan beskyller flickorna för att bli gravida med avsikt för att framtvinga ett äktenskap. Pojkarna är emellertid också oroliga för tidiga graviditeter på grund av rädsla för våld eller för att tvingas sluta skolan. Flickorna kände sig klämda mellan hot från både föräldrar och partner, en situation som kan leda till farliga, illegala aborter.
Tystnaden, förnekandet och våldet innebär att de unga inte kan diskutera sexuella övergrepp eller abort med sina föräldrar – eller söka medicinsk hjälp när det behövs. Sexuellt överförda sjukdomar uthärdas i tysthet eller självbehandlas, abort söks i hemlighet. Försiktighetsåtgärder som kondomanvändning bland ungdomar är svårt. Den kunskap som kan finnas om HIV och AIDS kan rentav bli en börda eftersom det finns så lite utrymme för att skydda sig.
Avhandlingens resultat är en utmaning för de synsätt på folkhälsoarbetet som tror att individer oberoende om sin omgivning ska ändra beteende när de väl fått information. Oavsett om det gäller AIDS-upplysning eller mäns roll vid sexuell och reproduktiv hälsa är det avgörande att förstå de sociala sammanhangen och krafterna.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln Gender power dynamics in sexual and reproductive health. A qualitative study in Chiredzi District, Zimbabwe.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Rita Liljeström, Inst. för sociologi, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Jeremiah Chicovore kan nås på tel. 090-785 12 19, e-postadress jchikovore@hotmail.com
I sin epidemiska form drabbade polio till synes bara länder i västvärlden som hade ett väl utvecklat hälsoarbete. Polions första epidemier angrep Sverige 1881. Sverige kom att bli det land som hemsöktes hårdare än andra länder av de epidemier som ägde rum under 1900-talets sex första decennier. Vaccinets tillkomst på 1950-talet innebar att epidemierna upphörde på 1960-talet.
Polio är en infektionssjukdom som kan orsaka tillfälliga eller permanenta förlamningar i allt från ett lillfinger till hela kroppen. Drabbar den andningsorganen kan den leda till döden. Sjukdomens vanligaste form saknar dock förlamningssymtom. De olikartade yttringarna innebar att polio betraktades ha ett mycket gåtfullt spridningsmönster. Detta tillsammans med att de flesta sjukdomsfallen ägde rum under hösten, innebar att sjukdomen uppfattades som ett höstens spöke.
Den idag rådande förklaringen till varför polioepidemierna drabbade Sverige och västvärlden så tidigt förklaras av att hygienen var särskilt god i dessa regioner, vilket gjorde människor mottagliga för viruset. Förklaringen, som varit gällande från 1950-talet, har relaterat olika nationers spädbarnsdödlighet till dess poliosjuklighet och visat att länder med låg spädbarnsdödlighet har hög poliosjuklighet. Fram till 1940-talet ansågs däremot sjukdomen vara orsakad av smuts och dålig hygien. En studie på regional nivå mellan 1909-1952 visar att detta samband inte kan förklara polions förekomst i Sverige. Teorins snabba accepterande föreslås i denna avhandling istället höra samman med de starka hygieniska strömmingar som fanns under perioden. Teorin kunde förklara varför Sverige kunde drabbas av en epidemisk sjukdom och fortfarande anses vara ett land i välstånd med god hygienisk och sanitär standard.
Till följd av de tidiga epidemierna kom svensk forskning att inta en ledande roll i den internationella polioforskningen. Polio uppfattades inte som en smittsam sjukdom förrän 1905, då den lades in under epidemistadgan. 1908 konstateras att polio sprids via ett filtrerbart virus och i och med detta får laboratorieforskning en betydande roll i att klarlägga sjukdomens egenskaper.
Axelsson argumenterar för att det mellan 1910 och 1940 etableras två sätt att se på sjukdomens spridning och preventiva åtgärder. I USA ansågs virus komma in genom näsan, spridas via hjärnan till ryggmärgen där förlamningar utvecklades. Därtill betraktades den som föga smittsam. I Sverige vid Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL) bedrevs forskning som menade att sjukdomen var en tarmsjukdom som kom in genom munnen, spreds via matsmältningskanalen och gick ut via rektum. Vidare etablerades i Sverige en teori om att viruset kunde spridas med hjälp av vattenvägarna. Dessa två olika synsätt gav upphov till skilda preventiva åtgärder i USA och Sverige. Skillnaderna blev även tydliga när forskningen under 1950-talet ledde fram till ett vaccin. Sverige och SBL kom att framställa ett eget vaccin som skilde sig något i tillverkningsmetoder och material från det vaccin som kom att användas i USA och de flesta andra länder.
En demografisk studie som berör åren 1905-1962 visar bland annat att av de 51 000 som rapporterats ha insjuknat, dog ungefär 6000 individer. Sjukdomen förändras också under perioden från en barnsjukdom till en sjukdom som angriper alla åldrar. De polioskadade vårdas främst på institution. 1905, när polio blev ansedd som epidemisk sjukdom isolerades de sjuka på statliga epidemisjukhus till dess att förlamningarna gått tillbaka och de ansågs smittfria. De som fick permanenta förlamningar överflyttades till vanföreanstalter som drevs av filantropiska föreningar som erhöll statligt stöd. Under 1950-talet tog staten över ansvaret helt för vården av de poliosjuka.
Fredagen den 12 mars förvarar Per Axelsson, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Höstens spöke. De svenska polioepidemiernas historia. Disputationen äger rum kl 10.15-12.00 i Samhällsvetarhuset, hörsal B. Fakultetsopponent är docent Signild Vallgårda, institut for folksundhedsvidenskap, Köpenhamns universitet.
Per Axelsson är uppvuxen i Stöcksjö utanför Umeå
Kontaktinformation
Per nås på: Institutionen för historiska studier avd. historisk demografi
Tel: 090-7866741
E-post: per.axelsson@ddb.umu.se
Evert Vedung är professor i statskunskap, mångsidig expert och en av de ledande forskarna i landet när det gäller i utvärdering av offentlig verksamhet.
Ulf P Lundgren är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och expert i utvärdering av utbildning. Han har tidigare bland annat varit generaldirektör för Skolverket och rektor för Lärarhögskolan i Stockholm.
De två gästprofessorerna kommer att knytas till Mälardalens utvärderingsakademi (MEA), som är en forskningsmiljö vid Mälardalens högskola med deltagare från olika ämnen. Det gemensamma intresset för forskarna vid MEA är att utveckla kunskap om utvärderingens teori och praktik och hur utvärderingar används i den politiska beslutsprocessen.
– Men vi är också intresserade av hur utvärdering kan användas för lärande och kunskapsutveckling, säger Ove Karlsson, ansvarig för Mälardalens utvärderingsakademi, som poängterar att forskningen vid MEA är ämnes- och institutionsöverskridande. Vi vill bygga ut de nationella och internationella kontakterna och det är därför mycket glädjande att kunna knyta ytterligare kompetens till forskningsmiljön genom professor Ulf P. Lundgren och professor Evert Vedung, som båda är väletablerade utvärderingsforskare i Sverige och internationellt.
Tillsammans med de nya gästprofessorerna ska Ove Karlsson starta forskningsprojektet ”Demokratiskt beslutsfattande och utvärderingens nya former”. I projektet deltar också tre amerikanska professorer. Avsikten är att kritiskt granska frågor kring utvärdering, demokrati och offentlig styrning samt diskutera de utmaningar som olika typer av utvärderingar ställer det representativa demokratiska systemet inför. Projektet ska pågå under 2005-2006 och kommer att stärka samarbetet mellan de olika forskningsmiljöerna vid högskolan med Mälardalens utvärderingsakademi som en samordnande institution.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ove Karlsson, Mälardalens utvärderingsakademi, tel 016-15 34 56, e-post: ove.karlsson@mdh.se eller rektor Magnus Söderström, tel 021-10 13 55.
Samtidigt som den svenska folkhälsoforskningen håller hög kvalité finns det också risker för att denna inte skall kunna upprätthållas på grund av minskande resurser. Detta gäller särskilt forskningen kring arbetsrelaterad hälsa som bör vara särskilt viktig när sjukfrånvaron är rekordhög. Det är några av slutsatserna som sex internationella forskare från olika delar av det folkhälsovetenskapliga fältet drar i en utvärdering av den svenska folkhälsoforskningen.
Utvärderingen är gjord på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) i samarbete med Statens folkhälsoinstitut (FHI) och ingår i ett regeringsuppdrag till FAS och FHI inför nästa forskningspolitiska proposition. Rapporten överlämnas i dag till Socialdepartementet.
Brist på interventionsforskning
Utvärderarna betonar särskilt den stora bristen på framför allt interventionsforskning som skulle kunna stimulera utvecklingen av effektiva metoder för att minska sjukligheten och ojämlikheten i hälsa.
Utvärderarna framhåller också att Sverige och de övriga nordiska länderna har unika möjligheter till att studera konsekvenser av folkhälsoproblem tack vare den omfattande registerbaserade informationen. Många framstående forskare i andra länder är angelägna om samarbete tack vare denna registerbaserade information, vilket också ger svenska forskare värdefulla kontakter med den internationella forskningen.
Utvärderarnas rekommendationer
I rapporten föreslås bl.a. att:
· anslagen för svensk, offentlig folkhälsoforskning bör fördubblas,
· svenska regeringen bör försöka påverka EU:s forskningspolitik i en mer folkhälsovetenskaplig riktning,
· fler anställningar på mellannivå för folkhälsoforskare bör inrättas,
· resurserna och förutsättningarna för samkörning av relevanta register bör förstärkas,
· interventionsstudier bör prioriteras (dvs. studier om effekter),
· stödet till longitudinell forskning bör förstärkas,
· forskningen om arbets- och miljörelaterad hälsa bör förstärkas,
· mekanismerna och orsakerna bakom ojämlikhet i hälsa för olika etniska grupper och för män och kvinnor bör ytterligare betonas,
· hälsofrämjande insatser för äldre människor och livsförloppsstudier bör prioriteras,
· ytterligare investeringar i multidisciplinära forskningscentra bör göras,
· en ny nationell forskningsstrategi för forskning om hälso- och sjukvårdssystemen bör utvecklas,
· forskning om följderna av sjuklighet i den framtida forskningsstrategin bör inkluderas,
· den framtida forskningsstrategin bör anpassas till de nya folkhälsopolitiska målområdena.
Kartläggning
FHI har tidigare genomfört en kartläggning av pågående forskning och forskarmiljöer som också legat till grund för utvärderingen. Kartläggningen visar att svensk folkhälsoforskning år 2001 fick ca. 225 miljoner kronor i anslag, hälften från forskningsråd och hälften från andra källor. Inom det folkhälsovetenskapliga området arbetar drygt 600 forskare och lika många doktorander på hel- eller deltid. En sammanställning av vetenskapliga artiklar (1.280 st.) publicerade på engelska visar bl. a. att ca. tre fjärdedelar av studierna behandlade förekomst av och orsaker till ohälsa medan endast fyra procent gällde interventionsforskning.
Exempel på förslag till åtgärder från FAS och FHI
· Utarbeta en särskild forskningsstrategi för att klarlägga förutsättningarna, metoderna och intresset för interventionsstudier. Ett viktigt inslag i en sådan strategi bör vara ett krav på vetenskaplig effektutvärdering och finansiering av större offentliga åtgärder.
· Förstärka forskningen om hälso- och sjukvårdssystemen.
· Utvidgade ekonomiska resurser för att kunna bibehålla och bredda samkörningen av de svenska individbaserade registren.
· Utvidga forskning av relevans för de av riksdagen fastställda elva målområdena för folkhälsopolitiken för att effektivisera folkhälsoarbetet och säkerställa de bästa metoderna för uppföljning.
Om lägesrapporten
Rapporten och en svensk sammanfattning finns som pdf-fil på FAS hemsida, www.fas.forskning.se och på FHI:s hemsida www.fhi.se
Kartläggningsrapporten, både på svenska som engelska, finns i sin helhet att ladda ner från FHI:s hemsida, www.fhi.se
Kontaktpersoner:
Rune Åberg, professor, FAS, tel. 08-775 40 71
Kerstin Carsjö, forskningssekreterare, FAS, tel. 08-775 40 89
Christer Hogstedt, professor, FHI, tel. Tel. 08-566 136 02
Carina Källestål, docent, FHI, tel. Tel. 08-566 136 48
Pressmeddelandet skickat av:
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm,
www.fas.forskning.se
I tidskrifter och böcker finns rekommendationer hur man ska kombinera exempelvis vin och ost, men dessa bygger ofta på författarnas personliga smakpreferenser och sällan ges en förklaring till varför kombinationen är passande. Den vetenskapliga metoden sensorisk analys kan användas för att undersöka samspelet mellan mat och vin på ett vetenskapligt sätt. Det finns sedan tidigare kunskap om smakegenskaperna hos individuella livsmedel som exempelvis fett, ost och vin. Däremot är samspelet mellan två livsmedel är outforskad.
På samma sätt förhåller det sig då man undersökt konsumenters preferenser. Kunskap finns om konsumenters preferens för individuella livsmedel men om kombinationer av dessa finns det liten kunskap. Tobias Nygren har undersökt de faktorer som förklarar vad som händer med de sensoriska smakegenskaperna när mat och vin kombineras och vad konsumenter tycker om.
I avhandlingen har han använt sig av sensorisk analys där en noga utvald smakpanel fått bedöma olika kombinationer av produkter. Panelen har fått smaka på olika sorters vin och hollandaisesås med två fetthalter samt kombinationer av olika vin och två typer av blåmögelost (Bredsjö Blå och Roquefort Société). Panelen har sedan bedömt hur olika smakegenskaper i produkterna påverkas av de olika kombinationerna. Konsumenter har också ingått i undersökningen, men dessa har endast tagit ställning till om en kombination smakade gott eller inte.
– Det har visat sig att smakegenskaperna generellt minskar när produkterna kombineras, säger Tobias Nygren. Om ett vin har exempelvis en viss ekkaraktär, så minskar den karaktären när vinet kombineras med osten.
Den ultimata mat- och vinkombinationen innebär njutning för alla sinnen, syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Men för att kunna skapa en sådan upplevelse behövs kunskap, och Nygrens forskning är ett starkt bidrag till den kunskapen.
Tobias Nygren disputerar för filosofie doktorsexamen i måltidskunskap 12 mars 2004 klockan 10:30 i Gastronomiska teatern, Grythyttan, Örebro universitet. Avhandlingens titel är ”Sensory evaluation and consumer preference of wine and food combinations. Influences of tasting techniques”.
Tobias Nygren kommer från Svanskog i Värmland och är bosatt i Oslo i Norge där han också är restaurangchef på Solsiden Restaurant i Oslo.
Pressbilder på Tobias Nygren finns att hämta på följande webbadress:http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#nygren
Kontaktinformation
För mer information kontakta Tobias Nygren på telefon 0591-341 11 eller norsk mobil 926 36 669.
– Det viktigaste principiella resultatet av denna studie är att vi för första gången visar att destruktionen, mätt med röntgen, går tillbaka under en behandling, säger professor Lars Klareskog, som är huvudansvarig för studien. Det vill säga att behandlingen gör det möjligt för patienterna att inleda en läkningsprocess i lederna.
Studien som har namnet TEMPO (Trial of Etanercept and Methrotrexat with Radiographic Patient Outcomes) är den första studien där både sjukdomsaktivitet och röntgenförändringar av lederna studerats hos patienter med reumatoid artrit som slumpmässigt behandlats med ett av följande tre behandlingsalternativ: etanercept plus metotrexat, enbart etanercept eller enbart metotrexat. De båda terapierna har olika biologiska effekter och griper in i inflammationsprocessen från två håll.
– Denna studie visar alltså på nya möjligheter för den grupp svårt sjuka som inte är hjälpta av annan behandling, fortsätter Lars Klareskog. Den stora utmaningen blir att identifiera vilka grupper av patienter där det är mest meningsfyllt att pröva de nya varianterna av behandling.
682 patienter med reumatoid artrit från 92 behandlingscentra i Europa och Australien har deltagit i studien. Däribland patienter från Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, Länssjukhuset i Kalmar och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Fynden i TEMPO-studien är av stor relevans både för den dagliga reumatikervården och för den principiella synen på leddestruktion, säger professor Klareskog. Detta kommer att kräva fortsatt kliniskt uppföljningsarbete och noggrann uppföljning av behandlingsresultat i den kliniska vardagen.
Ref: The Lancet, Number 9410: Lars Klareskog, MD, PhD et al; Therapeutic Effect of the Combination of Etanercept and Methotrexate Compared With Each Treatment Alone in Patients With Rheumatoid Arthritis.
För uppföljning av kliniskt resultat av behandling av RA har ett kvalitetsregister inrättats för Stockholmsregionen -STURE. Metoder för att registrera patienter i Sverige ger möjligheter till uppföljning som inget annat land i världen har. Kvalitetsregistret är en förutsättning för att vetenskapligt kunna utvärdera olika behandlingar.
Resultatet i TEMPO-studien får stöd av en nyligen publicerad observationsstudie från STURE-registret. I studien jämfördes monoterapi med etanercept å ena sidan och metotrexat i kombination med etanercept å den andra.
Ref: van Vollenhoven R, Ernestam S, Harju A, Bratt J, Klareskog L: Etanercept versus etanercept plus methotrexate: a registry based study suggesting that the combination is clinically more efficacious, Arthritis Res Ther 2003, 5:R-347-R351.
Kontaktinformation
För mer information:
Lars Klareskog, professor/överläkare, reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet, tel: 070-5227788.
För bakgrundsmaterial: http://www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/go.wiz?doc=1046337
– Vi är naturligtvis smickrade av att få så starka näringslivsnamn till vår styrelse. Det tyder på att man har stor tilltro till våra framtidsutsikter inom området, säger Per Levén, föreståndare för UCIT, Umeå Centre for Interaction Technology.
En viktig uppgift för den nya styrelsen blir att etablera UCIT internationellt och regionalt.
– Vi ska identifiera starka projekt med näringslivsanknytning som kan vara med och slåss på EU-arenan. UCIT ska även fungera som marknadsföringsplats för vår IT-forskning och kunna ta hand om olika affärsmöjligheter, säger styrelseordföranden vicerektor Ulf Edlund.
De IT-kluster som byggs upp vid Umeå universitet ska också samordnas med motsvarande satsningar i Luleå och Skellefteå i de fall som ett samarbete kan ge mervärden. Intentionerna ligger helt i linje med Västerbottens och Norrbottens planerade samverkan kring forskning och utveckling, som länsstyrelser, kommuner och landsting i de två länen nyligen skisserat på. Det finns redan nu en stor samarbetspotential för exempelvis IT inom processindustrin och e-hälsa.
Umeå universitet har, till skillnad från Luleå tekniska universitet, inte lyckas ta hand om den näringslivsintressanta IT-forskningen tillräckligt väl, vilket till exempel avspeglas i alltför få avknoppningsföretag. Per Levén förklarar att samarbetet mellan länen kan öppna många starka affärsområden inom exempelvis trådlös kommunikation, mobila tjänster, interaktionsdesign och inbäddade system.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Ulf Edlund, styrelseordförande UCIT
Tel:090-7867065
Mobil:070-3204646
E-post: ulf.edlund@chem.umu.se
Per Levén, föreståndare UCIT
Tel: 090-786 70 65
Mobil: 070-211 60 70
E-post: per.leven@informatik.umu.se
Nackskador är den vanligaste trafikskadan och bara i Sverige drabbas
25 000 människor varje år. Knappt en av tio får långvariga problem med nacksmärtor som ofta är svåra att utreda. Lotta Jakobssons avhandling visar på ökade kunskaper om vilka faktorer som ökar skaderisken, och riktlinjer för utveckling av skyddssystem då skadebilden inte är helt klarlagd. Denna forskningsmetod ligger bakom utvecklingen och utvärderingen av Volvo Personvagnars säkerhetssystem WHIPS, som lanserades 1998 och som idag är standard i alla Volvobilar. Genom att kombinera analyser från verkliga kollisioner med avancerade datasimuleringar har Lotta Jakobsson studerat rörelsemönstret i nacken hos åkande i olika situationer.
– Vi måste veta hur vi vill att nacken ska röra sig för att få bästa skydd.
Mest känt är att en påkörning bakifrån utgör den största risken för nackskador. Men Lotta Jakobsson menar att risken för nackskador finns vid alla typer av olyckssituationer.
– Eftersom frontalkrockarna är mer än dubbelt så många så är antalet drabbade jämförbart med dem som blir påkörda bakifrån.
Avhandlingen belyser faktorer som ökar skaderisken vid såväl frontalkrock som vid påkörning bakifrån. Dessutom har analyserna av verkliga olyckor visat att flera faktorer påverkar skaderisken i lika hög grad som krockens våldsamhet. Faktorer som kön, ålder, längd, kroppsvikt och sittställning.
– Hela livssituationen har faktiskt betydelse. Tidigare nackbesvär påverkar skaderisken, och flera andra studier har visat att en pressad livssituation påverkar läkningsprocessen, säger hon.
När bilstolen WHIPS utvecklades visste man att den skulle minska antalet nackskador men inte i hur stor utsträckning. I utvärderingen jämförs stolen med sina föregångare i Volvo S/V40 och Volvo S/V70. Beräkningarna visar att WHIPS minskar fallen med ont i nacken direkt efter krocken med 33 procent. De fall som ger besvär i mer än ett år minskar med 53 procent.
Lotta Jakobsson anställdes vid Volvo Personvagnar 1989 som civilingenjör från Chalmers, 22 år gammal. 1991 blev hon biomekaniker inom säkerhetsområdet och nyligen utnämndes hon till teknisk specialist på Volvo Personvagnar.
Avhandlingen”Whiplash Associated Disorders in frontal and rear-end carimpacts: Biomechanical guidelines and evaluation criteria based on accident data and occupant modelling” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 februari kl 10.00 i sal HB2, Hörsalsvägen 8, Chalmers, Göteborg.
Avhandlingen är gjord på Institutionen för maskin- och fordonssystem på Chalmers
Lotta Jakobsson bor i Gråbo utanför Göteborg tillsammans med sin man, sina två barn och en hund.
Kontaktinformation
Mer information
Lotta Jakobsson, Volvo Personvagnar och Maskin- och fordonssystem, Chalmers tel 031-7723693
17 000 barn födda mellan 1997-99 och deras föräldrar har deltagit i studierna. I blodprov från barnen har forskarna letat efter två typer av antikroppar som förekommer vid förstadier till typ 1-diabetes. Samtidigt har föräldrarna svarat på formulär med frågor om familjens livssituation. Provtagningen och enkäten har genomförts vid tre tillfällen: födelsen, 1 år och 2½ år. 250 barnavårdscentraler i sydöstra Sverige har varit inblandade.
Resultaten, som nu läggs fram i en doktorsavhandling i pediatrik av utvecklingspsykologen Anneli Sepa, visar ett säkerställt samband mellan en påbörjad autoimmun process hos barnen och hög grad av stress hos föräldrarna. Skilsmässa och våld mot mamman innebar en trefaldigad risk hos de 2½-åriga barnen. Den vanligaste stressfaktorn är dock mer vardagliga ting som sömnproblem och missnöje med föräldrarollen.
– Våra studier stödjer hypotesen att stress hos familjen ger upphov till stress hos barnen, vilket i sin tur leder till ökad belastning på de betaceller som reglerar insulinutsöndringen, säger Anneli Sepa.
Tidigare tillbakablickande studier har pekat på flera bakgrundsfaktorer till barndiabetes. Dit hör föräldrarnas socioekonomiska status, härkomst och ålder, infektioner hos barnen, kejsarsnitt och neonatal intensivvård. Stress kan vara den gemensamma nämnaren som utlöser autoimmunitet hos barnen.
De barn som ingår i undersökningen har ännu inte testats genetiskt för typ 1-diabetes. Ett 20-tal har utvecklat sjukdomen men deras data är ännu inte analyserade.
Studien är en del av det omfattande forskningsprojektet ABIS (Alla barn i sydöstra Sverige) som leds av Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Anneli Sepa 013-228933, 070-3901919, annse@imk.liu.se
Johnny Ludvigsson 013-221333, johnny.ludvigsson@lio.se
Avhandlingen handlar om handen i manuellt arbete. Fokus i undersökningen har varit på vad som händer i hud och muskler då man arbetar med ett handverktyg som till exempel tång eller borrmaskin. Olika aspekter som undersökts är: tryck i handen, effekt på blodflödet i huden, muskelaktivitet i underarmen samt om användningen av handledsstöd ger någon avlastning av handen i olika arbetsmoment.
Resultaten visar att man är mer känslig för tryck över tummuskulaturen på handflatesidan jämfört med övriga handen och fingrarna. Gränsvärdena för både obehag och smärta var lägre i detta område.
Trycket i handen mättes när försökspersonerna använde borrmaskin. Trycket var högst i tumvecket. Trycket minskade med stödhandtag, handskar eller ett mjukare handtag.
Blodflödet i huden i handen stoppades vid ca 50 kilopascal. Detta tryck är lägre än de tryck man får med handverktyg. Risk för vävnadsskada finns om man håller verktygen konstant under lång tid.
Handledsstöd används ofta i industrin för att underlätta arbetet. En vanlig hypotes är att handledsstöd minskar belastningen på sträckmusklerna. Två handledsstöd testades i olika typer av arbete med handverktyg. De testade stöden minskade inte belastningen på musklerna. Den positiva effekt många personer har av handledsstöd beror troligtvis på andra faktorer.
– Vi har arbetat i laboratoriemiljö med försöksgrupper på 12 till 24 personer, hälften män och hälften kvinnor. Studien har bidragit till ny kunskap om effekten på hud och muskler vid arbete med handverktyg som kan få betydelse för framtida verktygsdesign, och vi hoppas att resultaten skall leda till vidare diskussioner med yrkesmän och tillverkare av handverktyg, säger Lena Johansson.
Avhandlingen ”The Hand in Manual Work – Physiological and Psychophysical Studies”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 februari kl 14.00 i sal Vasa C, Vera Sandbergs Allé 8, Chalmers, Göteborg.
Lena Johansson arbetar på Arbetslivsinstitutet.
Kontaktinformation
Mer information
Lena Johansson, Produkt- och produktionsutveckling, Människa – tekniksystem, Chalmers,
e-post: lena.johansson@ali.se
eller handledarna
Roland Kadefors Roland Kadefors, Produkt- och produktionsutveckling, tel 031-501652, e-post: roland.kadefors@niwl.se
Göran Hägg, Arbetslivsinstitutet, Arbetshälsoenheten, tel 08-619 6881
I det nya EU-projektet Prime, Privacy and Identity Management in Europe, deltar mer än 20 organisationer från nio länder, däribland Sverige och Karlstads universitet. Projektet omfattar totalt 10,1 miljoner euro. Kontraktet skrevs under av EU-kommissionen i tisdags den 24 februari.
Drygt fyra miljoner kronor hamnar i Karlstad, där HumanIT-forskarna Simone Fischer-Hübner och John Sören Pettersson leder de aktiviteter som handlar om användarvänlig design av den teknik som ska skydda användares personliga integritet på exempelvis internet.
– Det här är en fortsättning på tidigare HumanIT-projekt om mobil integritet och modellering av användargränssnitt. Bland annat kommer HumanIT:s Ozlab att användas för att testa olika användargränssnitt för de integritetsskyddande funktioner som Prime-projektet utvecklar. Det är viktigt att experter på användbarhet jobbar i nära samarbete med de mer tekniskt inriktade forskarna, säger Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet.
Två Karlstaddoktorander deltar också i projektet, Christer Andersson från datavetenskap och Ninni Danielsson från informatik. Dessutom kommer Simone Fischer-Hübner, stödd av Christer Andersson samt personer från andra organisationer, att koordinera arbetet inom Prime-projektet.
– Jag ska leda produktionen av en rapport om integrationen av juridiska, socio-ekonomiska och tekniska perspektiv på integritetsskyddande identitetshantering, berättar hon.
EU:s stöd till forskning, teknisk utveckling och innovation har sedan 1984 genomförts i form av så kallade ramprogram som sträcker sig över fyraårsperioder. I december 2002 startade det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling. Prime-projektet ingår i det prioritetsområde som kallas ”IST – Information Society Technologies”. Administrativ koordinator för Prime är IBM Frankrike, medan IBM Research Zürich står som vetenskaplig ledare.
Centrum för HumanIT, Human Values of Information Technology, vid Karlstads universitet är en forskningsplattform där samspelet mellan människa och informationsteknologi står i fokus.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Simone Fischer-Hübner, tfn 054-700 17 23 eller 070-297 13 38, e-post Simone.Fischer-Huebner@kau.se. Eller John Sören Pettersson, föreståndare för HumanIT, tfn 054-700 25 53, e-post John_Soren.Pettersson@kau.se.
