År 2003 har FN utlyst som det Internationella Vattenåret. Människans ökande tryck på världens vattenresurser är en av de mest centrala framtidsfrågorna och har under det senaste decenniet uppmärksammats vid åtskilliga internationella konferenser och toppmöten.
Line Gordon har fokuserat på kopplingen mellan markanvändning och vattenresurser. Hon visar att vårt samhälle är beroende av mycket mer vatten än vad som tidigare uppmärksammats, framförallt på grund av vattnets roll i ekosystemens förmåga att generera värdefulla varor och tjänster till samhället.
Hon har gjort beräkningar som visar att människan genom omfattande avskogning och bevattning har påverkat och omfördelat vatten på en så pass stor skala, globalt sett, att det riskerar att öka samhällens sårbarhet. Eftersom vattenflöden är i ständig rörelse genom landskapet kan förändringar gjorda lokalt förflyttas genom marken och atmosfären och manifesteras på andra platser. Hon ger exempel från bland annat Australien där avskogning orsakat omfattande försaltning av jordar med minskad produktivitet i jorbruket som följd, och från Sydafrika, där invaderande trädarter från skogsplantager hotar vattenförsörjningen till städerna nedströms. Det finns även tecken på att förändrade vattenflöden från marken till atmosfären kan ge klimateffekter.
Exemplen visar att en mängd kortsiktiga, småskaliga, beslut i flera fall lett till kostsamma förändringar på en större skala. Idag finns en rad intressanta initiativ där lokal förvaltning av ekosystem länkas samman med beslutsfattande på andra nivåer i samhället. Just denna sammankoppling mellan lokala, regionala, nationella och internationella nivåer är viktig för att kunna hantera allt mer gränsöverskridande vattenproblem.
Doktorsavhandlingens titel: Land use, freshwater flows and ecosystem services in an era of global change
Disputationen äger rum fredag 7 november kl. 10.00 i Nordenskiöldssalen, Svante Arrhenius väg 8C, Frescati. Opponent är Dr. David Molden, International Water Management Institute, Sri Lanka.
Line Gordon kan nås på telefon 08/16 42 15 alt. 0708/18 51 57 (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: line@system.ecology.su.se
Aktivister i denna rörelse interagerar idag i stor utsträckning med andra globalt, som uttrycker liknade erfarenheter och känslor som de själva. De har blivit en del av den globala rättviserörelsen. Många aktivister är kritiska till hinduismen som de uppfattar som grunden till kastdiskrimineringen, och har omvänt sig till andra religioner såsom buddhismen.
Rörelsen är heterogen och aktivisterna kombinerar ett politiskt, religiöst och social arbete. Socialantropologen Eva-Maria Hardtmann har under två års tid följt dalit-aktivister till deras Buddha viharas (tempel), i deras parti-politiska arbete, när de skapar en kristen dalit-teologi, och även i deras hemmiljöer i Indien. I hennes avhandling får vi ta del av aktivisternas arbete och tankar Deras transnationella kopplingar blir tydliga och studien visar också hur dalitaktivister i England är en viktig del av rörelsen. Aktivisterna för en kamp för att FN ska intressera sig för kastdiskrimineringen i Indien, och deltog massivt bl.a. under FN:s Världskonferens om rasism och relaterad diskriminering i Durban, Sydafrika, 2001. Nu planerar de för sitt deltagande i World Social Forum i Mumbai, Indien, i januari 2004.
Doktorsavhandlingens titel: ‘Our Fury is Burning’: Local Practice and Global Connections in the Dalit Movement.
Disputationen äger rum fredag den 7 november, kl. 10.00 i hörsal 10, hus E, Södra huset, Frescati. Opponent är Martin Fuchs, Freie Universität Berlin.
Eva-Maria Hardtmann kan nås på tfn 08-16 26 85 (Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet ) eller e-post eva-maria.hardtmann@socant.su.se
Riksdagen beslutade 1998 att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet skulle integreras, som ett led i att förbättra grundskolans första år. Jan Gustafsson har i sin avhandling undersökt hur denna integrering mellan förskoleklassen och skolan fungerat i realiteten.
Traditioner styr
Det visar sig att ekonomistyrningen av skolan och det lokala utbildningssystemet medför att läroplanen får en underordnad position som styrdokument. Det saknas tid till läroplansdiskussioner, vilket gör att pedagogerna ofta tar hjälp av gamla läroplaner och läroböcker i sin pedagogiska planering. Då det dessutom saknas en gemensam pedagogisk värdegrund har lärarna svårt att utveckla en integrerad och gemensam undervisning. Stora delar av skolarbetet utförs i vad Jan Gustafsson kallar ”trygga regioner”, där pedagogerna arbetar i enlighet med sin tradition utan att bli ifrågasatta.
Jan Gustafsson vill både visa vilka möjligheter och begränsningar som finns i systemet. Och allt är inte nattsvart. Jan Gustafsson har upptäckt områden där det finns utrymme för förändring och mer integrerad undervisning. Han tror att det i dessa områden går att mjuka upp gränserna mellan olika ämnen, så att en annan typ av pedagogik – som har fler inslag av lek och skapande, arbete i tema eller ämnesövergripande undervisning där elever från olika årskurser jobbar tillsammans – kan få mer utrymme.
”Kokbok” räcker inte
– Det är viktigt att vi redan i lärarutbildningen för in mer resonemang kring själva läraryrket som sådant och den professionelle pedagogen. Många lärarstudenter förväntar sig ”en kokbok” för hur de praktiskt ska klara av sitt framtida arbete. Men det räcker inte för dem i det långa loppet. De behöver också kunskaper om hur systemet de ska verka inom fungerar och sitt pedagogiska uppdrag. Dessutom tror jag att lärarna behöver stärka sin kollektiva identitet om en förändring ska vara möjlig, säger Jan Gustafsson, som hoppas kunna föra in fler idéer av det här slaget i HTU:s egen lärarutbildning.
Fotnot
Jan Gustafsson är universitetslektor i pedagogik med inriktning mot didaktik inom yngre skolåldern. Hans avhandling: ”Integration som text, diskursiv och social praktik. En policyetnografisk fallstudie av mötet mellan skolan och förskoleklassen” är framlagd på Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Gustafsson, tel 0521 – 26 48 34, jan.gustafsson@htu.se
Som skribent måste du tänka på att din text ska fungera så situationsoberoende som möjligt – texten måste helt enkelt kunna stå på egna ben.
Därför är det med stort nöje vi på detta sätt presenterar boken ”Bra skrivet Väl talat” skriven av Bo Renberg, lärare i retorik vid Luleå tekniska universitets institution för språk och litteratur.
Det är en bok för dig som vill utveckla din förmåga att tala och skriva och den förmedlar ett förhållningssätt till språk, tänkande och kommunikation som är av grundläggande betydelse för det praktiska arbetet med texter och tal samtidigt som den ger konkreta råd och tips om hur du kan göra för att bli en bättre språkanvändare.
Också den som i första hand är intresserad av skrivande har nytta av att läsa den del som behandlar talandet – och tvärtom!
Tal- och skrivprocesserna är som bekant intimt sammanflätade i både teori och praktik.
Upplysningar: Bo Renberg, tel. 0920-49 28 44, bo.renberg@lh.luth.se eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
GEMI Funds första anslagsutdelning ägde rum i Boston USA torsdagen den 23 oktober. Sju anslag delades ut för att stödja forskning och utveckling kring gas för avancerad medicinsk diagnostik och behandling. Anslagsmottagarna är aktiva vid forskningscenter i USA, Tyskland och Portugal. The GEMI Fund (Gas Enabled Medical Innovations) grundades av AGA Linde Healthcare i samverkan med Harvard Medical International i Boston USA och Karolinska Institutet i Stockholm i början av 2003, och kommer att dela ut en miljon USD vartannat år till forskare från hela världen.
Forskningsanslag delades ut vid en av GEMI Fund anordnad ceremoni på Fairmont Copley Plaza i Boston USA torsdagen den 23 oktober. Utdelningen föregicks av en serie föreläsningar av framstående forskare, bl a 1998 års Nobelpristagare i medicin eller fysiologi, professor Louis J. Ignarro PhD och professor Warren M. Zapol, klinikchef anestesi vid Massachusetts General Hospital i Boston, USA. Värdar för evenemanget var grundarna av GEMI Fund, AGA Linde Healthcare, Harvard Medical International i Boston USA och Karolinska Institutet i Stockholm.
De sju forskare som mottog GEMI Fund anslagen 2003, som delades ut av 1998 års Nobelpristagare Professor Louis J. Ignarro, var
· Mark Conradi, PhD (Washington University i St Louis, USA). Studie av användningen av specifika gaser i samband med magnettomografi.
· Massimo Ferrigno, MD (Brigham and Women’s Hospital i Boston, USA). Studie av ny metod för framkallande av hypotermi.
· Tadeusz Malinski, PhD (Ohio University i Athens, USA). Studie av gasers effekt på sårläkning.
· Danielle Morse, MD (University of Pittsburgh i Pittsburgh, USA), Atsunori Nakao, MD (University of Pittsburgh i Pittsburgh, USA) och Miguel Che Parreira Soares, PhD (Gulbenkian Institute for Science i Oeiras, Portugal). Studier av kolmonoxids (CO) effekter i tre olika projekt.
· Markus Rehm, MD (Ludwig-Maximilians Universität i München, Tyskland). Forskning på nya aspekter avseende inhalerad kvävemonoxid (NO).
GEMI Fund grundades i mars 2003 för att stödja forskning och utveckling kring gas för avancerad medicinsk diagnostik och behandling i syfte att möta ännu ej tillfredsställda medicinska behov.
Fonden kommer att dela ut en miljon USD vartannat år till forskare från hela världen. Nästa ansökningsperiod infaller i mars – april 2005.
För mer information och pressmaterial, vänligen besök www.gemifund.org.
Frågor besvaras av Per Blom, chef för Product Search & Development, AGA Linde Healthcare, tel. 070 652 25 14.
Harvard Medical International (HMI) är en icke-vinstdrivande organisation som tillhör Harvard University, USA. HMI grundades 1994 av ledningen för Harvard Medical School för att ansvara för skolans engagemang i internationella hälsovårdsprojekt. Sedan dess har HMI varit involverat i 50 projekt i över 30 länder.
AGA Linde Healthcare är världsledande inom farmaceutiska gaser och verksamt i utvecklingen av patentskyddade terapier och diagnostiska förfarandes där gaser, gasteknologi eller gaskompetens efterfrågas. AGA Linde Healthcare var tex i stor utsträckning delaktiga i utvecklingen av kvävemonoxidoxid som läkemedel, INOmax®. INOmax® används i USA och Europa för behandling av nyfödda med vissa typer av lungskador. AGA Linde Healthcare tillhör den tyska Linde-gruppen.
Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet. Det är också Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning med 30 procent av den medicinska utbildningen och 40 procent av all medicinsk akademisk forskning i landet. Karolinska Institutet handhar utdelningen av Nobelpriset i fysiologi eller medicin, efter att ha utsetts till detta av Alfred Nobel 1895. Priset började delas ut 1901.
Åsa Anderssons avhandling grundas bland annat på intervjuer av 24 tonårsflickor i en av Göteborgs multietniska förorter.
Svaret på frågorna är att det beror på situationen. Gentemot jämnåriga är oftast stadsdelstillhörigheten viktigast.
Den egna etniska tillhörigheten lägger tonårsflickorna vikt vid inom intimsfären, i umgänget med egen familj och släkt.
Åsa Andersson ser sin avhandling som ett sätt att bättre uppmärksamma flickors kulturella uttryck, något som ofta hamnar i bakvatten inom forskningen om ungdomskultur.
Tonårsflickorna är ett slags experter på mångfald, de klarar att kombinera sin etniska bakgrund med svensk kultur. Framförallt har de lärt sig att navigera i den mångkulturella ungdomsmiljö där etnisk bakgrund bara är en av flera möjligheter för identifikation.
– De här tjejerna är riktiga ”code switchers”. Frågan är var deras kunskap premieras, säger Åsa Andersson.
Det finns en spridd offerbild av invandrarflickor som utmålar familjen och hemmet som flickornas huvudsakliga problem. Det kan leda till att flickor som verkligen lever utsatt i sina hem blir dubbelt utsatta. Genom att det svenska samhället genom så kallad kulturalisering tenderar att se problemen som uttryck för normaltillstånd i familjernas ursprungskulturer drabbar det flickorna. Förutom utsattheten drabbas de också av en ytterligare förstärkt lojalitetskonflikt gentemot familjen; de vill skydda sin familj från att förknippas med den etablerade problembilden av den förtryckande invandrarfamiljen.
Doktorsavhandlingen ”Inte samma lika. Identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel” är framlagd vid Etnologiska Institutionen, Göteborgs universitet”
Pressmeddelandet lämnat av: FoU-informatör Torsten Arpi, 0520-475015, torsten.arpi@htu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Åsa Andersson, tel. 0521-264819, 031-241249, 0707-545419, asa.andersson@htu.se
Kalvningsförloppet styrs av kons och kalvens gener, men även av djurens miljö. Svåra kalvningar som kräver veterinärhjälp ökar risken för att kalven dör vid födseln. En stor kalv tar mer plats och är ofta svårare att föda fram. Även kons storlek på bäckenöppningen och hennes värkarbete påverkar hur lätt kalvningen förlöper. Genom avel kan risken för att få för tunga kalvar minskas så att kalvningsförmågan blir bättre.
En relativt stor andel av de dödfödda kalvarna föds dock utan svårigheter. Varför de dör är ännu till stor del oklart, men man vet att miljön är en viktig faktor när det gäller dödfödslar. Miljöns starka inflytande gör det svårare att välja ut de avelsdjur som har bra gener för livskraftiga kalvar.
Agronom Susanne Eriksson har funnit att vissa genetiska egenskaper som är gynnsamma för köttproduktion kan försvåra kalvning. Därför är det viktigt att ta hänsyn även till kalvningsegenskaperna vid avelsarbete som syftar till bättre tillväxt hos nötkreatur.
Hittills har det svenska avelsarbetet med köttdjur koncentrerats på födelsevikt och tillväxtegenskaper. Susanne Eriksson har visat att även slaktkroppens kvalitet kan påverkas genom avel. Tydligen räcker det inte med god tillväxt för att slaktkroppen skall hålla hög kvalitet. Det beror på att de gener som styr tillväxten endast i liten utsträckning påverkar slaktkroppens sammansättning. Vill man påverka slaktkroppen med avel bör därför även mått på fett- och muskelinnehåll ingå i avelsmålet.
Tillväxt i olika miljöer behöver inte vara uttryck för exakt samma genetiska egenskap. Vissa gener kan vara viktiga vid intensiv utfodring, tex. vid stationsprövning*, medan andra har betydelse när utfodringen är mindre intensiv, som i besättningar i fält. Resultaten visar att det genetiska sambandet mellan tillväxt på station och i fält var svagare för nötköttsrasen Hereford än för Charolais. Med modern metodik kan avelsdjur väljas ut direkt baserat på tillväxt i fält (köttboskapskontrollen**), vilket minskar betydelsen av stationsprövning.
*Vid stationsprövning mäts unga tjurars tillväxt i en kontrollerad miljö.
**I köttboskapskontrollen, KAP, registreras bl.a. köttdjurens härstamning, vikter vid olika åldrar och kalvningsresultat.
Agronom Susanne Eriksson vid Institutionen för husdjursgenetik, försvarar torsdagen den 30 oktober kl. 9.00 sin avhandling med titeln Genetic aspects of calving, growth, and carcass traits in beef cattle. Opponent är professor John Pollack, Cornell University, Ithaca, USA. Plats: Hörsalen, Loftet, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information: Susanne.Eriksson@hgen.slu.se
Tel: 018-67 20 07
Det är trombinhämmaren ximelagatran från AstraZeneca som testats på patienter med venös tromboembolism – blodpropp i benets vener eller i lungan.
I en multicenterstudie, som gick över hela världen fick patienter, som redan hade behandlats med Waran eller motsvarande i ett halvt år, antingen ximelagatran i tabletter eller sockerpiller i ytterligare ett och ett halvt år.
– Med ximelagatranet minskade vi risken för nytt insjuknande med ca 85 procent, vilket är vad man även uppnår med Waran, utan att få ett ökat antal blödningar, i synnerhet inte fler allvarliga blödningar, säger Sam Schulman.
Patienterna behövde inte gå och ta regelbundna blodprover, för att kontrollera effekten, som man ju behöver göra med Waran, och de kunde äta vad de ville, vilket kan vara ett problem med Waran.
– Dessa resultat är mycket lovande, och innebär att livet kan bli betydligt enklare för patienter som är i behov av långvarigt skydd mot nya blodproppar, menar Sam Schulman.
Kontaktinformation
Sam Schulman, överläkare vid koagulationsmottagningen, Centrum för Hematologi, Karolinska Sjukhuset.
Telefon 08-517 722 80. Mobil 070-495 56 84.
Referens: New England Journal of Medicine 2003; 349:1713-21
Avhandlingen, ”Adaptive Algorithms for Collision Detection and Ray Tracing of Deformable Meshes”, är skriven av Thomas Larsson, doktorand vid Institutionen för Datavetenskap. Ett av institutionens profilområden är spelutveckling och interaktiva miljöer.
Inom datorgrafik och visualisering finns det många tillämpningar som bygger på realtidssimulering av olika förlopp, där objekten är geometriska modeller internt i datorn, men som på skärmen föreställer bestämda föremål, industriprocesser, människor eller något annat.
Ett återkommande problem är alltså vad som händer då objekt kolliderar. En kollision behöver inte vara en olycka eller ett misstag, det kan vara en önskvärd handling i ett dataspel eller i en simulering av t ex en operation där man vill följa kollisionen som kanske är när kirurgens kniv går igenom vävnaden.
Om inte särskilda åtgärder vidtas passerar modellerna rakt igenom varandra som om kollisionen, mötet mellan figurerna på skärmen, inte hade hänt. Om vi tar exemplet med kirurgen så är detta naturligtvis en stor brist att simuleringen inte efterliknar verkligheten.
Simuleringssystemet måste därför kunna avgöra vilka delar av modellerna som är i kontakt med varandra och vidta lämpliga åtgärder med hänsyn till modellernas egenskaper och rörelser.
I vissa tillämpningar vill man undvika de verkliga krockarna och därför simulerar man för att fastställa säkra krockfria rörelsebanor för objekt. Ett bra exempel på detta är simulering av en robots rörelse för att utföra ett visst arbete. Men roboten måste också kunna greppa tag om saker och förflytta dem vilket är en form av önskad kollision eller kontakt mellan modeller.
Eftersom modellerna, som ligger till grunden för tillämpningen, kan vara uppbyggda av hundratusentals geometriska element krävs det mycket effektiva metoder för att lokalisera dem som är inblandade i en viss kollision. För att klara detta krävs det datastrukturer och algoritmer som möjliggör effektiv sökning efter kontaktytor.
I många tillämpningsområden krävs dessutom att modellerna ska kunna ändra form under simuleringens gång, till exempel inom animering eller virtuell kirurgi. Detta utgör en extra utmaning, eftersom de datastrukturer som används i dessa fall måste uppdateras i betydligt större omfattning än då enbart stela kroppar används.
Även inom interaktiv ray tracing uppkommer ett liknande problem. Ray tracing är en metod för att generera realistiska syntetiska bilder av tredimensionella scener eller världar som representeras av geometriska modeller. Metoden bygger på att färdvägen för miljontals ljusstrålar beräknas från betraktarens öga och baklänges ut i scenen som ska visas på skärmen. För att kunna göra detta måste de geometriska element som strålarna skär lokaliseras på ett effektivt sätt.
I avhandlingen beskrivs nya metoder för att upptäcka kollisioner mellan kroppar i rörelse och för ray tracing av deformerbara modeller. De lösningar som föreslås är baserade på hierarkier av omgivande volymer som representerar modellerna.
Modellerna, i sin tur, representeras av polygoner som är ihopkopplade och de tillåts att ändra sin form genom att polygonernas hörnpunkter kan förflyttas godtyckligt. Olika metoder för att uppdatera hierarkierna då modellerna deformeras föreslås och utvärderas i avhandlingen.
För att undvika onödigt arbete, och därigenom vinna prestanda, föreslås bland annat ett sätt att senarelägga uppdateringar tills det visar sig absolut nödvändiga att utföra dem. Resultaten från de experiment som har utförts visar att de nya metoderna kan leda till avsevärda prestandaförbättringar jämfört med tidigare föreslagna metoder.
En ny metod för kollisionsdetektering mellan modeller som deformeras med hjälp av så kallad morphing presenteras också i avhandlingen. I detta mer specifika fall kan en särskild form av datastrukturer skapas som gör det möjligt att beräkna kontaktytor mellan kropparna med motsvarande prestanda som för helt stela kroppar.
Avhandlingen presenteras vid ett licentiatseminarium vid Mälardalens högskola.
Tid och plats: Måndag 3/11 kl 14.00, Mälardalens högskola, Sal V262, Vargens Vret, Norra Ringvägen, Västerås.
Kontaktinformation
Thomas Larsson nås via mail thomas.larsson@mdh.se eller telefon 021-10 15 14, 070-456 49 44.
Malaria, som orsakas av encelliga organismer av släktet Plasmodium, är ett av världens stora hälsoproblem. Minst 300 milj. människor har kronisk malaria. Sjukdomen förekommer i alla tropiska områden, men 90 % av alla fall finns i Afrika. Trots alla ansträngningar för att hitta ett bra sätt att kontrollera sjukdomen, har framgångarna begränsats genom att parasiterna utvecklat motståndskraft mot läkemedel och att de smittbärande myggorna blivit motståndskraftiga mot insektsmedel. Mot den bakgrunden har man försökt förstå de naturliga försvarsmekanismerna bättre för att hitta nya angrepssätt.
Avhandlingen koncentreras på en genetisk analys av en malariaform som orsakas av Plasmodium berghei ANKA och angriper gnagare. Målet var att undersöka den genetiska variationen hos både ”vilda” och laboratorieavlade musstammar – s.k. wild-derived-inbred strain (WDIS) – för att hitta de gener som har betydelse för motståndskraft mot eller mottaglighet för infektionen. En jämförelse med helt laboratorieavlade former visar att WDIS-formen har högre grad av genetisk variation. Slutsatsen är att WDIS därför är mer användbar för att studera komplexa fenotyper, dvs. resultat av både arv och miljö. I avhandlingen används WDIS för att hitta nya fenotyper med betydelse för malariainfektionen och det visade sig att flera av dem var resistenta mot malariaformen ECM (Experimental Cerebral Malaria). I avhandlingen lokaliseras dessa resistensgener till kromosomerna 1 och 11. Andra gener på kromosomerna 1 och 9 visade sig ha betydelse för överlevnadstiden vid ECM-infektion.
Sammanfattningsvis visar studierna på värdet av att använda den här typen av ”halvvilda” musstammar för att undersöka de genetiska faktorer som ligger bakom malariautveckling. Målet är att nå bättre förståelse för de genetiska faktorer som kan bidra till motståndskraft mot denna viktiga och allvarliga sjukdom och eventuellt att visa nya vägar till behandling.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk kemi, och har titeln Genetic analysis of murine malaria.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal EO4, byggnad 6E, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Nils Lycke, Avd. för klinisk immunologi, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Susana Campino kan nås via e-post: scampino@igc.gulbenkian.pt
Avhandlingen är elektroniskt publicerad på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124
Har du opererats någon gång? Kanske har du haft sönder ett korsband eller blivit brännskadad? Behovet av till exempel nya korsband och ny hud är mycket stort och därför räcker inte de mänskliga donatorerna till. Problemet har man löst genom att tillverka konstgjorda kroppsdelar.
Det som saknas i dagens material är dock att det inte går att förutbestämma alla egenskaperna. Eftersom kroppens olika delar är olika töjbara och skall tåla olika mycket påfrestningar vill man istället tillverka nya material med specialdesignade egenskaper och man vill innan tillverkningen veta vilka egenskaper materialet kommer att få.
Med hjälp av nya polymera (plastliknande) material kan man få helt nya möjligheter. Istället för att som tidigare odla celler på en platt matta kan man låta dem växa tredimensionellt kring och inuti materialet.
Materialet är nedbrytbart och fungerar då bara som en slags byggställning som cellerna växer på. Då cellerna själv återuppbyggt den skadade vävnaden bryts det konstgjorda materialet ner och försvinner. Redan nu finns exempel på sådan teknik. Sytråden som läkaren syr ihop sår med inuti kroppen är oftast nedbrytbar, men i framtiden kommer man även att kunna sätta in nedbrytbara senor, ben, brosk och hud i våra kroppar. Till exempel kan man tänka sig att materialet i framtiden kan användas vid ett svårt benbrott. I början fungerar det som stöd och efter ett tag, när kroppen har läkt sig själv, löses materialet upp och försvinner. Det gör att ett läkarbesök för att ta bort det inopererade materialet inte behövs, vilket sparar både tid, pengar och eliminerar riskerna som uppkommer vid varje operation.
Denna avhandling beskriver hur man på olika sätt kan tillverka dessa nya material och möjligheter till att förändra materialens struktur och därigenom dess egenskaper.
Avhandlingen har skrivits av doktoranden Anna Finne och handletts av professor Ann-Christine Albertsson på institutionen KTH Fiber och polymerteknologi.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Anna Finne, doktorand på KTH Fiber och polymerteknologi. Tel. 08-790 89 24, 073-632 07 14, annaf@polymer.kth.se
Ove Karlsson kom till Eskilstuna i början av 1970-talet och arbetade i kommunen på olika befattningar inom socialtjänsten. Akademiska studier i slutet av 70-talet resulterade i en fil.kand. inom offentlig administration, vetenskapsfilosofi och pedagogik.
Ove Karlsson har varit engagerad i flera omfattande utvärderingsuppdrag inom utbildningsområdet och har bland annat skrivit boken ”Förskolan – 80-talets viktigaste skola” tillsammans med Alva Myrdal.
1990 fick han en doktorandtjänst vid Lärarhögskolan i Sthlm och sedan följde forskarutbildning vid bland annat Colorado University. 1995 disputerade han med avhandlingen ”Att utvärdera – mot vad? Om kriterieproblemet vid intressentutvärdering”. Parallellt med sin forskarutbildning deltog han i starten av Centrum för välfärdsforskning vid Mälardalens högskola. 1995 anställdes han som lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola och blev 2002 utnämnd till docent vid Stockholms universitet.
Förutom sitt arbete med undervisning, är han idag prodekanus i fakultetsnämnden för Humaniora, Samhälls- och Vårdvetenskap och ledamot i lärarförslagsnämnden vid Mälardalens högskola. Han bedriver egen forskning kring utvärdering, lärande och demokrati och har ett omfattande internationellt nätverk inom utvärderingsforskning. Han har ett etablerat samarbete med Utbildningspolitiska institutet (UPI) i Uppsala och har även startat ett utvecklingsarbete vid Mälardalens högskola kring forskning om högskolepedagogik.
Ove Karlsson är en av de drivande i starten av Mälardalens utvärderingsakademi/ Mälardalen Evaluation Akademy (MEA), som är ett nätverk för forskare från olika ämnen och institutioner vid Mälardalens högskola och andra lärosäten. Under hösten kommer ett antal seminarier att genomföras och en hemsida som presenterar deras forskning att starta.
Kontaktinformation
Ove Karlsson nås på tel 016-15 34 56, e-post ove.karlsson@mdh.se
Bakgrunden är att svensk forskning tappar mark och det uppstått en kraftig obalans i det svenska forsknings- och utvecklingssystemet. Flera studier visar att svensk forskningskvalitet sjunker och det blir alltmer ovanligt att forskningsresultat blir till nytta för samhället och därmed bidrar till ökad tillväxt. En kursändring är nödvändig för att Sverige ska kunna hävda sig väl i det globala samhälle där alltmer av ekonomin grundas på kompetens, kunskap och idéer.
Obalansen i systemet beror delvis på den kraftfulla utbyggnaden av grund- och forskarutbildning vid universitet och högskolor de senaste tio åren, samtidigt som medlen till forskning har stagnerat. Till detta kommer rapporter om att allt färre svenska forskningsresultat omsätts i industriell verksamhet. Nu krävs, för att skapa balans och för att Sverige ska klara den internationella konkurrensen, en omfattande satsning på forskning av hög kvalitet och på innovationssystem (samspel näringsliv, forskning och offentliga insatser).
Fokus på forskningskvalitet, konkurrens och innovationssystem
I dag ligger de statliga forskningsanslagen på ca 20 miljarder kronor per år. Målet bör vara att de årliga statliga anslagen till civil forskning ska motsvara minst en procent av BNP. Förslaget innebär att staten successivt ökar anslagen till 27,5 miljarder mot slutet av detta årtionde. Det motsvarar cirka en procent av BNP.
Insatser, finansiering och ansvar:
* Område: Högkvalitativ forskning, starka forskningsmiljöer, karriärtjänster för forskare. För att kunna behålla både nödvändig bredd och spets i svensk forskning. 3 miljarder via de statliga forskningsråden
* Område: Forskningens infrastruktur, till fakulteter i konkurrens och efter kvalitetskriterier, samt lärares kompetensutveckling och undervisningens forskningsanknytning. För att skapa en bättre balans mellan arbetsuppgifter och resurstillgång på universitet och högskolor och för att förstärka forskningens infrastruktur. 3 miljarder via universitet och högskolor
* Område: Behovsmotiverad forskning, särskilt teknisk-industriellt orienterad, och innovationssystemet. Viktigt för att stimulera uthållig ekonomisk tillväxt. 1 miljard via VINNOVA
* Område: Särskild satsning på inkubatorer*, tidig såddfinansiering, universitetens holdingbolag, teknikbrostiftelser och forskningsinstitut. För att fler svenska idéer ska få en chans att omsättas i industriell verksamhet i Sverige. 0,5 miljard via VINNOVA
Konsekvenser om satsningar uteblir
Följderna blir betydande om inte satsningarna kan genomföras: Om Sverige ska ha kvar en högskola som ger forskningsanknuten undervisning måste målet att hälften av en årskull ska gå vidare till högskoleutbildning avskrivas. Det går inte att fortsätta utbilda lika många forskare som i dag.
Forskningsmedlen måste koncentreras till färre forskare. Det vore en riskabel strategi eftersom det är svårt att i förväg välja ut vinnarna på forskningsarenan.
Om inte forskningssystemet tillförs mer resurser är det mycket troligt att Sverige successivt kommer att tappa i konkurrenskraft i den alltmer kunskapsbaserade och globala ekonomin, med minskad tillväxt som följd.
Mer information och pressbilder
Den gemensamma skrivelsen till regeringen, pressbilder mm finns på www.vr.se. Mer fakta kommer även under november då de olika organisationernas underlag till den kommande forskningspolitiska propositionen lämnas in till regeringen.
Kontaktinformation
Organisationer bakom och undertecknare av skrivelsen:
Vetenskapsrådet, VR, är en statlig myndighet och har ett nationellt ansvar för att utveckla svensk grundforskning och forskningsinformation. VR har tre huvuduppgifter: forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation. (www.vr.se). Underlag in: 17 nov Bengt Westerberg, styrelseordförande och Pär Omling, generaldirektör Presskontakt Kajsa Eriksson, presschef: 08-546 44 216, 0733-666 216, Kajsa.Eriksson@vr.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning om arbetsliv, hälsa och välfärd. (www.fas.forskning.se) Underlag redan inne: 27 okt Anita Gradin, styrelseordförande och Robert Erikson, huvudsekreterare Presskontakt Bodil Gustavsson, pressansvarig: 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
(www.formas.se) Underlag in: 11 nov
Bo Kjellén, styrelseordförande och Lisa Sennerby-Forsse, huvudsekreterare Presskontakt Thomas Gustafsson, pressekreterare: 08-775 40 09, 073- 642 32 88, thomas.gustafsson@formas.se
Verket för innovationssystem, VINNOVA, är en statlig myndighet med uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning.
(www.vinnova.se) Underlag in: 11 nov
Greta Fossum, styrelseordförande och Per Eriksson, generaldirektör Presskontakt
Henrik Brånstad, pressekreterare (tom 30 okt): 08-473 30 30, 070-512 55 61, henrik.branstad@vinnova.se
Karin Eriksson pressekreterare (from 1 nov): 08-473 31 68, kopplar auto till mobil, karin.eriksson@vinnova.se
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, är ett samarbetsorgan för Sveriges 39 universitet och högskolor. Förbundet tillvaratar universitetens och högskolornas intressen och är en arena för diskussioner och ställningstaganden i högskolepolitiska frågor. (www.suhf.se) Underlag in: 11 nov
Christina Ullenius, styrelseordförande, Bo Sundqvist, vice styrelseordförande
och Inge-Bert Täljedal, styrelseledamot
Presskontakt
Bengt Karlsson, generalsekreterare: 08-32 28 53, 0708-32 28 53, bengt.karlsson@suhf.ki.se Karin Carlsson, informationschef Uppsala universitet: 0704-25 06 15, 018-471 75 80, Karin.Carlsson@uadm.uu.se
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, är en fristående akademi som till nytta för det svenska samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår akademien åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. IVA:s vision: till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. (www.iva.se) Underlag in: 11 nov Arne Wittlöv, preses och Lena Torell, verkställande direktör Presskontakt Birgitta Björkskär, tf pressansvarig: 08-791 30 41, 070-747 58 68, bb@iva.se
Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, är en oberoende organisation, vars uppgift är att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. Akademien har omfattande forskarutbyten med akademier i andra länder och ger ut sex vetenskapliga tidskrifter. Årligen utdelar akademien Nobelprisen i fysik och kemi, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset samt ett antal andra stora priser.
(www.kva.se) Underlag in: 11 nov
Jan Lindsten, preses och Gunnar Öquist, ständig sekreterare Presskontakt Eva Krutmeijer, informationschef: 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se Pressmeddelande 2003-10-29
* Inkubatorer är organisationer som arbetar nära det akademiska entreprenörskapet och stöttar de första stegen i nystartade företags kommersialisering av forskningsbaserade affärsidéer med rådgivning, affärsutveckling och såddfinansiering.
Många saker påverkar parrelationer. Kristiina Möller har undersökt hur tonårsrelationer till föräldrar, kompisar och motsatt kön hänger ihop med hur parrelationen upplevs i vuxen ålder. Det finns studier som har undersökt sambandet föräldra-barn relation och senare parrelation, men dessa studier är ofta retrospektiva, man tittar i backspegeln.
Kristiina Möllers studie bygger på material som är samlat då personerna var i tonåren och återigen när de är vuxna. Resultaten visar att bra parrelationer i vuxen ålder hänger ihop med bra och tillitsfulla föräldra-barn relationer i tonåren. Även kompis- och motsatt kön relationer hade en viss koppling. Blyga pojkar och ängsliga flickor var inte så lyckliga med partnern senare i livet. Men föräldra-barn relationen verkade ha den starkaste genomslagskraften och detta gällde speciellt förhållandet mellan söner och pappor.
Ytterligare en relationsaspekt är anknytningen, hur människor söker närhet till andra. Tidigare forskning säger att personer med säker anknytning, d v s de som litar på men också vågar vara beroende av den andra, är lyckligare med sina partners. I den här studien hittade inte Kristiina Möller det sambandet, men personer som var osäkert anknutna, d v s var rädda eller ville ha distans, var olyckligare i sina förhållanden.
Vad som också kommer fram i forskning om parrelationer är personligheten och framförallt s k neurotiska drag. Neurotisk betyder att man är orolig, ängslig och överkänslig. Ju mera neurotisk man är desto olyckligare är man i parförhållandet och tidigare forskning menar att detta gäller speciellt kvinnor. I den här studien, som också görs i långtidsperspektivet, finner även Kristiina Möller att neuroticism är kopplad till olyckliga parrelationer. Men hon hittar inte den kopplingen bara i kvinnors fall utan det gäller även mäns relationer. Däremot var inte sambandet så tydligt i långa loppet, d v s neurotiska drag tidigare i livet, i tonåren, var inte tydligt relaterade till den vuxna parrelationen.
En vardaglig faktor, som ofta orsakar konflikter, är det praktiska hushållsarbetet. Forskningsrapporter, framförallt från USA, säger att par klagar på att den ena får göra allt. Detta blir speciellt accentuerat när paret får barn. Vi i Sverige har bättre möjligheter att ta föräldraledigt och vi har välfungerande dagissystem. Vår studie med föräldrar från Göteborg visar dock att hushållsarbetet är en precis lika inflammerad fråga hos oss som i t ex USA. Par som har problem på det området är inte lyckliga med sina partners. Detta gäller även om man tar till hänsyn andra stressande faktorer som t ex barnets temperament eller den övriga arbetsbördan.
Avhandlingen visar med andra ord att de bästa parrelationerna har de personer som har tillitsfulla relationer till sina föräldrar, personer med osäker anknytning är mindre lyckliga, både mäns och kvinnors relationer påverkas negativt av neurotiska drag och hushållsarbetet verkar vara en känslig indikator för hur parrelationen upplevs.
Avhandlingens titel: Partner relationships during the life-course
Avhandlingsförfattare: Kristiina Möller, tel. 0470-28959(bost.), 0470-70 82 21 (arb.)
e-post: Kristina.Moller@svi.vxu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Jane Kroger, Tromsø
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 19 november 2003 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Skador i det centrala nervsystemet orsakar ett oersättligt bortfall av nervceller. Forskarna vet ännu inte varför döda nervceller inte återbildas och därför saknas idag effektiv behandling både för patienter som blir blinda som följd av diabetes och patienter som drabbas av blodpropp i hjärnan. Forskarna vet att astrogliacellerna i samband med skada på det centrala nervsystemet bildar ärrvävnad för att avgränsa skadeområdet, men det har varit svårt att avgöra hur denna process påverkar skadan.
I genetiskt modifierade möss, där ärrbildningsprocessen saknas, visas att astrogliacellerna är viktiga för att skydda nervceller efter en blodpropp i hjärnan. Avhandlingens resultat antyder att astrogliacellernas ärrbildningsprocess har en skyddande effekt i det initiala skedet av skadan, medan ärrvävnad som bildas vid senare tidpunkt kan förhindra nervcellåterväxten. Ytterligare forskning på astrogliacellernas funktioner under skada är av stor vikt och har potential att resultera i utveckling av effektiva läkemedel mot följder av skador på centrala nervsystemet.
Många diabetiker drabbas av försämrad syn och blir blinda eftersom blodkärlen och astrogliacellerna i näthinnan förändras. Astrogliacellerna frisätter en förhöjd halt av en blodkärlsbildande tillväxtfaktor som gör att kärl växer in i områden där de inte ska finnas. I avhandlingen visas att kärlutvecklingen under normaltillstånd sker genom att kärlen guidas via ett speciellt mönster av en blodkärlsbildande tillväxtfaktor som astrogliacellerna lägger ut i omgivningen. Vid tillstånd som liknar näthinneförändringar förändras detta speciella mönster. Genom att förhindra förändringen hämmas även den skadliga blodkärlsbildningen. Denna kunskap har stor betydelse för förståelsen av hur blodkärlsbildningsprocessen går till samt pekar på nya angreppssätt för utveckling av blodkärlshämmande läkemedel.
För mer information kontakta:
Fil mag Andrea Lundkvist, telefon: 031-773 34 72, mobiltelefon, 070-942 61 64, e-post: andrea.lundkvist@medkem.gu.se
Handledare:
Docent Milos Pekny, telefon: 031-773 32 69, e-post: milos.pekny@medkem.gu.se
Professor Christer Betsholtz, telefon: 031-773 34 60, e-post: christer.betsholtz@medkem.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen medicinsk och fysiologisk kemi
Avhandlingens titel: The Importance of Astroglial Cells in Ischemia, Regeneration and Angiogenesis
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Under flera årtionden har forskare försökt skala ner strukturer och analyssystem från normalstorlek till mikrometerområdet (1 mikrometer = 0,000 001 meter). Så kallade mikrochip har skapats, som till exempel har kanaler med en storlek av hundra mikrometer, men hela tiden har man strävat att nå ännu längre ner, mot nanometerområdet (1 nanometer = 0,000 000 001 meter). Att göra nanometerstora kanaler med hjälp av dagens tekniker, till exempel mikrofabricering av kiselmaterial, är mycket svårt, och lika svårt är det att skapa vätskeflöden i dessa så kallade nanokanaler.
Därför har forskare börjat vända sig till nya material och metoder och en del har fastnat för hur naturen löst dessa problem. En cell kan ses som den ultimata kemiska fabriken på mikrometerskalan, där mycket små volymer av vätska hanteras och transporteras och där tusentals proteiner skapas samtidigt under hög kontroll. En levande cell är dock mycket komplex och därför försöker man göra konstgjorda celler med samma byggstenar som levande celler. En cell är i sin grund uppbyggd av ett dubbellager av fettmolekyler, ett så kallat membran. Detta membran kan användas för att skapa vesiklar, som bildas när membranet sluter sig själv till en sfär och därmed fångar en vätskevolym inom sig. Dessa vesiklar kan ha storlekar som liknar levande celler med diametrar på tiotals mikrometer och kan därmed ses som den enklaste formen av en konstgjord cell.
I avhandlingen beskriver Roger Karlsson hur vesiklar kan länkas samman med så kallade lipidnanotuber och därmed skapa vesikel-nanotub-nätverk. Nanotuberna är helt enkelt rör som är uppbyggda av samma membran av fettmolekyler som vesiklarna och det speciella med dem är att de kan göras mycket tunna med diametrar ner till 20 nanometer. På grund av de extremt små dimensionerna är det alltså möjligt att transportera och kontrollera vätska med volymer ner 0,000 000 000 000 000 001 liter.
I avhandlingen presenteras dessutom resultat som visar att dessa vesikel-nanotub-nätverk kan användas som modellsystem för levande celler och membran-baserade processer i celler, dels för att de har ungefär samma storlekar som celler, men också för att de är uppbyggda av samma grundmaterial. Ett exempel på en process som kan studeras med hjälp av dessa modellsystem är exocytos, där en transport-vesikel inuti en levande cell smälter samman med yttermembranet på cellen och släpper ut sitt innehåll på utsidan av cellen. Nyligen har man dessutom funnit att lipidnanotuber existerar i levande celler och sammanlänkar olika membranstrukturer i cellens inre, så kallade organeller. Dessa lipidnanotuber tros kunna fungera som transportvägar för material, såsom små vesiklar, membranmaterial och proteiner. Nätverken av vesiklar och nanotuber skulle kunna fungera som ett modellsystem för att studera hur dessa transportfenomen kan gå till.
—
Roger Karlsson, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot analytisk kemi med avhandlingen ”Fabrication and Dynamic Control of Surfactant-Membrane Networks with Applications in Nanofluidics and Membrane-Based Transport” fredagen den 7 november 2003, kl 09.15. Disputationen äger rum i sal KS101, Kemihuset, Kemigården 4, Göteborg.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/roger_karlsson.shtml
Roger Karlsson
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-772 2289
E-post: roger@amc.gu.se
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
