För att ha en chans att lyckas slå igenom med en teknisk produkt idag måste man lägga mer och mer kraft på engineering design. Det innebär en helhetssyn på en produkt, från tekniska lösningar – hur mycket effekt en mobiltelefonsändare ska ha, till ergonomi och användarvänlighet – hur knapparna ska sitta, till miljömässighet, form och tillverkning.

Ett exempel som kommer att tas upp på konferensen är Drive-by-wire-tekniken, ett framtida styrsystem för bilar utvecklat av SKF. Drive-by-wire är helt elektroniskt och öppnar nya möjligheter för att kunna utforma en förarmiljö. Ratten, pedalerna och växelspaken kan helt ersättas med knappar eller en joystick. Men vill vi sitta i en cockpit när vi kör? Det är inte bara tekniken som är avgörande. Drive-by-wire-tekniken finns redan installerad i ett antal konceptbilar som är under utprovning.

Konferensens huvudtema är Research for practice och handlar om innovativa processer och hur man bygger upp en organisation som främjar detta.

Välkommen på invigning i sal F1 tisdag 19 augusti kl 09.00, se program på nätet. Tillfälle till kontakt med bland annat Margareta Norell, professor i Integrerad produktutveckling och konferensansvarig, finns i kaffepaus kl 10.30 och efter keynote speakers kl 12.30.

Kontaktinformation
Anders Folkeson, koordinator, anders@md.kth.se., 08-790 72 65

En oberoende genomgång av publikationsstatistiken för de senaste fem åren i de sex mest välrenomerade vetenskapliga tidsskrifterna visar att denna forskargrupp är med i den absoluta toppstriden som enda nordiska universitet i konkurrens med toppforskare i Europa, USA och Asien.
– Med tanke på de begränsade resurser som Sverige satsar på denna typ av forskning i jämförelse med övriga på världsbästalistan, är femtondeplatsen i världen mycket uppseendeväckande, säger Per Runeson.
Genomgången publiceras i The Journal of Systems and Software, som kan hittas via www.ComputerScienceWeb.com
Lundaforskarna kommer i deras genomgång på 15:e plats i världen. Forskningen i program-varusystem syftar till att effektivisera utvecklingen av datorprogram med målet att konstruera bättre produkter med färre fel, bättre prestanda, och funktioner som är bättre anpassade efter användarnas behov.

Kontaktinformation
För kommentarer:
Dr Per Runeson, docent i programvaruteknik
Communication Systems per.runeson@telecom.lth.se
Lund University phone +46 46 222 93 25
Box 118 cell +46 705 15 93 25
SE-221 00 LUND fax +46 46 14 58 23
Sweden

Vid ett symposium i Vadstena 24-27 augusti diskuterar ett 30-tal internationellt kända forskare – teknikfilosofer, rättsvetare, ekologer m fl — vilka strategier som krävs för att möta den snabba utvecklingen. Linköpings universitet är värd för symposiet som ingår i satsningen Birgitta Forum.

Symposiet följer fyra teman:

Frågeställningarna kring GMO korsar i hög grad de vetenskapliga gränserna. Ändå talar naturvetare, samhällsvetare och humanister sällan med varandra. Vad gör vi?

Förtroendeklyftan mellan forskare och allmänhet växer när det gäller den genetiska ingenjörskonsten. Vad gör vi?

De internationella principer som lagts fast om GMO i livsmedelsproduktion tolkas olika i olika länder. Vilka förutsättningar krävs för att skapa effektiva och liktydiga regler?

Vad är ”naturligt” och ”onaturligt”? Kan GMO accepteras i ett uthålligt jordbruk?

Under symposiets första dag 25 augusti anordnas en pressträff med ett urval av de deltagande forskarna:
Margareta Bertilsson, professor i vetenskapssociologi, Köpenhamns universitet
Andrew Feenberg, professor i teknikfilosofi, San Diego State University
Inger-Johanne Sand, professor i rättsvetenskap med fokus på reglering av bio- och genteknologi, Universitetet i Oslo
Vandana Shiva, fysiker och ekolog, grundare av the Research Foundation for Science, Technology and Natural Resource Policy med säte i Dehra Dun, Indien. Författare till bl a “Biopiracy: The Plunder of Nature and Knowledge.”
Thomas Achen, universitetslektor i miljövetenskap, Linköpings Universitet.

Vi återkommer med tider, lokaler och detaljerat program.

Kontaktinformation
Universitetslektor Thomas Achen, Linköpings universitet Campus Norrköping, tel 011-363176 eller 0733-893233, e-post thoac@ituf.liu.se

Åke Hjelm, informationsavdelningen, Linköpings universitet, tel 013-281395 eller 0734-038886,
akehj@info.liu.se

– Ja, de största landvinningarna på det här området är faktiskt nyheter av negativt slag. Under 1970-talet förstod man att en del intressanta optimeringsproblem, det vill säga problem där det gäller att hitta den bästa möjliga lösningen, leder till att en dator blir tvungen att handskas med kombinationsmöjligheter som är så stora att problemet inte går att beräkna inom rimlig tid. Det ledde till att man istället börjar studera hur de här problemen kan lösas approximativt, dvs. på ett ungefär.

– Under 1990-talet lyckas man visa att flera problem uppvisar samma beteende även om vi bara är intresserade av en ungefärlig lösning. Men eftersom vi känner till de här begränsningarna i den här teoribildningen kan vi också kategorisera de problem vi därmed skall strunta i att försöka lösa.
Det berättar Bengt J Nilsson, professor i datalogi vid Malmö högskola. I år är det han som organiserar konferensen som återkommer vartannat år på olika platser i Europa.

Bland de inbjudna föreläsarna vid årets konferens Funadamentals of Computation Theory återfinns Sanjeev Arora från Princeton.
– Det var han som på tidigt 1990-tal tog initiativet till forskningen som gav de negativa resultaten om approximation av svåra problem.
En av de andra inbjudna föreläsarna är Christos Papadimitriou från Berkeley. En guru på området om man skall tro Bengt J Nilsson.
– Han var med redan på 1970-talet och utvecklade den här teorin. Nu har han bytt fokus och inriktat sin forskning på Internet som ett stort beräkningsverktyg. Han är ute efter att kartlägga nätets matematiska egenskaper. Och han hans forskning är naturligtvis mycket intressant.

Kontaktinformation
För mer information om konferensen, kontakta Bengt J Nilsson.
Tfn: 040-665 72 44
E-post: Bengt.Nilsson@ts.mah.se

I sommar pågår ett återställningsarbete av Vindelälven och Piteälven efter de skador som flottningen har orsakat. Efter restaureringen minskar medelhastigheten i älven men samtidigt fås en mer varierande strömbild med både snabba och långsamma partier. För att bestämma hur stor förändringen blir kommer Niclas Hjerdt, hydrolog inom EVP-projektet, samt ett antal fältassistenter, att genomföra ett spektakulärt experiment.

Experimentet utförs på en 10 km lång sträcka strax nedströms Trollforsen i Arvidsjaurs kommun. Forskarna släpper ut ett rött färgämne, rhodamin, i älven vid utloppet av Övre Trollselet. Strax efter injektionen blir älven kraftigt rödfärgad. Färgämnet är starkt men helt ofarligt och bryts ner i naturen av dagsljus inom några dagar. Genom att mäta koncentrationen av färgämnet vid ett antal punkter nedströms kan man uppskatta hur snabbt vattnet rör sig längs olika sträckor. Färgämnet färdas med vattenströmmen och uppträder som ett rosa moln och blir mer utdraget och utspätt ju längre det färdas nedströms från injektionspunkten. Det kan dröja några timmar innan spårämnet passerat en viss punkt och vattnet blivit färglöst igen.

Att “märka” vattnet med ett spårämne och sedan mäta spårämnets transport och spridning nedströms är ett effektivt sätt att bestämma strömhastigheten. På så sätt kan man räkna ut både medelhastigheten och variationen i strömhastighet. Genom att upprepa sådana försök i samma vattendrag både före och efter återställning kan man uppskatta hur mycket strömhastigheten påverkats. Detta är inte bara till hjälp för att kunna räkna ut de ekologiska konsekvenserna i Piteälven, utan även för att förutspå vad som händer i liknande vattendrag som kan komma att återställas i framtiden. Metoden används ofta utomlands och liknande mätningar görs regelbundet av SMHI i exempelvis Abiskojokk i Norrbotten.

Preliminärt siktar forskarna på att utföra experimentet torsdagen den 7 augusti kl 9:00. Tidpunkten är dock beroende av hur vädret blir, eftersom experimentet kräver en relativt torr väderlek med stabila flödesförhållanden.

Mer information om projektet Ekologisk återhämtning av Vindel- och Piteälvarna hittar du på www.eg.umu.se/river/projekt/EVPstart.html och www.info.umu.se/Press/Press/631.shtml.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Niclas Hjerdt, institutionen för ekologi och geovetenskap
Telefon: 070-268 77 49 eller via Moskosel Camping & Stugor 0960-302 00
E-post: niclas.hjerdt@eg.umu.se

Spiggen, eller storspiggen som den mer korrekt heter, är en fisk som är vanligt förekommande över hela norra halvklotet, såväl i Asien som i Europa och Nordamerika. Dess tre distinkta taggar på ryggen gör att man enkelt skiljer den från andra småfiskar. Vid första anblicken kan spiggen med sin knappa längd av några få centimeter och sin tidvis gråa, anspråkslösa färgdräkt, te sig som en tråkig liten fisk. Så är dock inte fallet. Spiggens många egenheter har lockat och fascinerat forskare i över trehundra år och i spiggens beundrarkrets finner vi kända namn som nobelpristagarna Kondrad Lorenz och Niko Tinbergen. Idag är tillhör spiggen de fiskar som det forskats mest på i hela världen.

Spiggen är en värdfull art i evolutionsstudier. Anledningen är att artkomplexet spigg består av en stor mängd grupper som skiljer från varandra i färgteckning, morfologi och beteende. Denna variation leder forskarna till svaren på frågor som tex. vilka faktorer som är viktiga i en arts evolution, och hur evolution sker i en art.

Spiggen har också ett mycket speciellt parningsbeteende. I över hundra år har forskare fascineras av den dans som spiggarnas visar upp när de skall para sig. Hanen, iförd en vackert rödglänsande dräkt med blåaktiga ögon, kurtiserar den tjockmagade och silverglänsande honan genom att simma i zick-zack framför henne. Tack vare att spiggarna ogenerat lever ut sina passioner i såväl akvarier som i naturen, så har spigg blivit en modellfisk för att undersöka olika aspekter på fortplantning hos fisk.

Tid: 31 juli – 4 augusti 2003
Plats: Tjärnö Marinbiologiska laboratorium

Kontaktinformation
Helena Elofsson
helena.elofsson@zoologi.su.se
070 421 84 57

Den 23-29 juli arrangeras den internationella konferensen XXIII ICPEAC i Aula Magna, Stockholms universitet. ICPEAC står för International Conference on Photonic, Electronic and Atomic Collisions, och ämnet är de fysikaliska processer som initieras av kollisioner mellan fotoner, elektroner och atomer. Forskningsområdet bjuder både på grundläggande problemställningar som t.ex. hur man framställer antiväte (atomer av antimateria), kolbollars (fullereners) egenskaper, atomer i mycket starka laserfält, nya metoder som gör det möjligt att följa tidsförlopp på atomär nivå (sk attosekundsfysik), osv., men också på mycket som har praktisk betydelse i vardagen.

Växthuseffekten uppkommer genom kollisioner mellan fotoner och molekyler som koldioxid och vatten. För att i detalj förstå växthuseffekten måste man alltså kartlägga dessa kollisionsförlopp. På samma sätt kartläggs kollisionsförlopp som är av betydelse för att förstå miljöproblem, hur snabba partiklar påverkar mänsklig vävnad (cancerterapi), och hur elektronikkomponenter ska kunna produceras på ett optimalt sätt. Kollisionsfysik är också av grundläggande betydelse för fusionsforskningen, och därmed för möjligheten att i framtiden utnyttja fusionsenergin.

Några “highlights”:
28 juli talar F. Krausz från Wien om den senaste utvecklingen när det gäller att studera processer under extremt korta tidsförlopp, se abstrakt på http://atomlx04.physto.se/~icpeac/webpdffiles/WoP01.pdf. Den 23 juli behandlar fyra föredrag samma ämne.
28 juli presenterar alla de grupper som arbetar med att få fram atomer av antimateria sina senaste resultat (se också http://info.web.cern.ch/info/Announcements/CERN/2002/0918-CoolAntiH/ ).

Kontaktinformation
Mer Information
Konferensens hemsida med alla programpunkter:
http://www.physto.se/~icpeac
Konferensens ordförande: Prof. Reinhold Schuch 08-5537 8621
(070-733 21 95) eller Prof. Mats Larsson 08-5537 8647.

Påbyggnadskurserna ges av Centrum för kunskapsbildning och kommunikation, CKK, som arbetar med utbildning, forskning och utveckling inom digitala medier och pedagogik på Chalmers. I programmet finns bland annat en specialkurs i digital filmproduktion. Här arbetar studenterna med manusskrivning, klippteknik och karaktärsgestaltning hos sina digitala figurer.

– Detta är en ovanlig kurs för en teknisk högskola och en spännande kombination av teknik och humaniora. Upplägget ger dessutom studenterna en inblick i och bättre förståelse för hur digital filmproduktion verkligen går till, i Sverige och andra länder, säger Thommy Eriksson, en av kursledarna på CKK.

Kursen är frivillig och fylldes snabbt när den gavs första gången under våren 2003. Intressanta gästföreläsare som producenten Joakim Hansson från Sonet-Film berättade om produktionen av Anders Nilssons senaste film ”Nya vågen” och Tomas Lundmark från SVT Väst talade om filmklippning. Lasse Svanberg, tidigare anställd på Svenska filminstitutet, föreläste om de nya möjligheter för filmdistribution som e-bio ger. Dessutom uppskattade studenterna särskilt de chat-sessioner som de hade med Weta Digital på Nya Zeeland som gör specialeffekterna till ”Sagan om ringen” och med The Walt Disney Company i Los Angeles och andra filmskapare i London och Sidney. Här gavs handfasta tekniska tips om hur digitala verktyg som t ex 3d-animation och compositing används. Tips som de sedan kunde utnyttja då de själva fick göra korta animerade filmer. Många av studenternas frågor handlade också om varför filmmakarna valt att göra på ett speciellt sätt, t ex för att skapa dimma och virtuella skådespelare. De fick också höra en del om hur arbetsmarknaden ser ut, vilken utrustning de kommersiella företagen använder och vad ett företag som arbetar med animerad film förväntar sig att de skall ha med sig i kunskapsbagaget om de vill arbeta i branschen.

De deltagande företagen fick i gengäld en inblick i vilken kunskapsnivå de svenska studenterna har och fick samtidigt möjlighet att skapa lite goodwill för sig själva.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Thommy Eriksson, Centrum för kunskapsbildning och kommunikation, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, tel 031 772 8562, e-post: thommy@ckk.chalmers.se

Svårigheten med bedömning av hur stora nätverk som krävs handlar om den mycket stora storleksvariationen på filer som laddas ned via internet.

I en matematisk modell av filstorlekarna svarar den stora variationen mot att den så kallade variansen är oändlig. Denna oändliga varians gör det svårt att ta fram en skattning av hur stor en nedladdad fil är i genomsnitt. Joachim Johansson ger en metod för att enklare kunna ta fram en skattning av detta medelvärde.

Det kan även vara av intresse att se om stora filer laddas hem i klump, eller om stora och små filer blandas om vartannat. Ett enkelt sätt att mäta detta är att betrakta överensstämmelsen mellan efter varandra nedladdade filers storlekar. För att kunna göra en sådan mätning krävs det ofta att storleken på filerna inte varierar alltför kraftigt. I avhandlingen presenteras en metod som fungerar även vid stora storleksvariationer.

Slutligen presenteras även en metod för att skatta en så kallad populationstotal, om populationselementen varierar mycket sinsemellan.

Ett exempel kan vara stickprovsundersökningar på inskickade deklarationer. Man skulle kunna tro att de med höga inkomster skattefuskar mer än låginkomsttagare, eftersom de så att säga har mer att vinna. För att undersöka om så är fallet kan man beräkna hur mycket vissa grupper skulle ha betalat in, och jämföra med det som faktiskt betalats.
På så sätt kunde man få en uppskattning av hur mycket pengar som undanhålls från skatt i Sverige, vilket då utgör populationstotalen.

Avhandlingen ”Moment estimation using extreme value methods” försvarades vid en offentlig disputation den 12 juni 2003.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Joachim Johansson, Matematiska vetenskaper, Avdelningen för matematisk statistik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
joachimj@math.chalmers.se
070-300 47 63
031-772 53 56

Kontakt på Informationsavdelningen:
Sofie Hebrand, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@adm.chalmers.se