Klädreklam innehåller numera ofta ord som conscious, sustainable, care och female empowerment. Det handlar om reklambudskap som vill göra gällande att produkterna är hållbara och på något vis kopplade till sådant som feminism, inkludering och antirasism.
Reklam riktas till kvinnor
Marknadsföringsknepet används oftast med kvinnor i åtanke. Det framkommer i en ny avhandling om modebranschens användning av ideologisk marknadsföring, som det kallas.
Svenskarnas klädkonsumtion ökar
Svenskar köper allt mer kläder. Siffror från Naturvårdsverket visar att den svenska textilkonsumtionen resulterar i utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter om året. Det kan likställas med utsläppet från 850 000 bilar som kör ett varv runt jorden.
Källa: Lunds universitet
Avhandlingens författare, humanekologen Mariko Takedomi Karlsson vid Lunds universitet, har bland annat intervjuat personer som arbetar med marknadsföring och hållbarhetsfrågor vid stora och medelstora svenska modeföretag.
Kvinnor mer engagerade i hållbarhet
Intervjuerna visar att även företag som säljer kläder till både män och kvinnor riktar sin ideologiska marknadsföring till framför allt kvinnor.
– En av de hållbarhetschefer som jag intervjuade bekräftade att deras kundundersökningar visade att kvinnor var mer benägna att engagera sig i hållbarhetsfrågor som miljö, feminism och antirasism, säger Mariko Takedomi Karlsson.
– Det är en växande konsumentgrupp och man kan säga att företagen möter denna konsumentgrupps behov av att känna sig hållbara, samtidigt som företagen fortsätter att bidra till ohållbara konsumtionsmönster.
Föreställning om en god gärning
Företagen kan exempelvis erbjuda kunder att återvinna sina kläder hos dem. Kunderna får då i gengäld en rabattkupong som de kan handla ännu mer för.
– Som kund vaggas man in i föreställningen att man gör en god och hållbar gärning samtidigt som vi nu vet att de återvunna kläderna sällan används för ny textilproduktion utan ofta hamnar på soptippar världen över.
Dessutom bidrar kunden i slutändan till mer utsläpp eftersom kunden uppmuntras till att köpa nya kläder när något nytt kanske inte alls behövdes, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Kunder kan välja att blunda
En slutsats i forskningen är att ideologisk marknadsföring är ett kraftfullt instrument. Mariko Takedomi Karlsson tror att de narrativ och berättelser som företag använder i denna typ av reklam kan vara ett bidragande skäl till att även medvetna konsumenter blundar för att företag talar med ”kluvna tungor”.
– Jag skulle gissa att många konsumenter köper vissa narrativ och blundar för andra, kanske handlar det om förnekelsemekanismer.
Inte allt accepteras
Men kunderna köper inte alltid argumenten. Ett exempel är en nyhet om att klädföretaget Monki stoppar sin försäljning av stora storlekar med argumentet att efterfrågan är för låg. Konsumenter reagerade med ilska eftersom Monki länge har använt ideologisk marknadsföring för att visa att de är ett företag med tydliga feministiska och inkluderande värderingar.
– När de plötsligt väljer att ta bort kläder av större storlek framstår företaget inte längre som särskilt kroppspositivt, utan visar att vinstintressen går före kundernas hjärtefrågor, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Våra förfäder har mumsat på hasselnötter ända sedan inlandsisen släppte greppet om norra Europa för cirka 10 000 år sedan. Nötterna har även varit en viktig källa till protein och näring.
Eftersom nöten varit så populär kan skalrester ofta hittas vid arkeologiska fyndplatser.
Speglar förändring i landskap
Med hjälp av nötskal har forskare nu lyckats ta reda på hur det sydsvenska landskapet har förändrats efter att glaciärerna smälte och öppna skogar av tall, björk och hassel började breda ut sig. Den här landskapstypen förändrades senare när människan började bruka jorden i södra Sverige för cirka 6 000 år sedan.
– Resultaten visar att hasselnöten, en av de viktigaste resurserna för människor sedan stenåldern, bär med sig en signal från den miljö den vuxit i. Nöten ger en pusselbit till hur våra förfäder har utnyttjat sin omgivning och hur den har förändrats både naturligt och genom människans påverkan, säger geologiforskaren Karl Ljung vid Lunds universitet.
I studien samlade forskarteamet in färska hasselnötter från träd som växer på tre platser i södra Sverige. De analyserade sedan nötternas kolisotopvärden utifrån hur mycket ljus de utsatts för. Därefter delades de in i tre kategorier: mörk, halvmörk och ljus.
Hasseln gav viktig föda
I nästa steg undersöktes motsvarande värden hos forntida nötter som påträffats vid arkeologiska platser i södra Sverige. Skalfragmenten kom från 15 utgrävda bosättningar som är mellan 10 000 och 2 000 år gamla.
– Vi upptäckte att de äldsta nötterna från mesolitikum hade samlats in från mer slutna miljöer med tätare trädkronor. I takt med att jordbruket startade i södra Sverige skedde en övergång till mer öppna områden med betesmarker. Men hasseln fortsatte att vara en viktig födokälla för människorna även i dessa successivt mer öppna landskap, säger Karl Ljung.
Mesolitikum är en mellanperiod under stenåldern. Under den här tiden ägnade sig befolkningen mestadels åt jakt.
Illustrationen visar hur forskare tar jordprover från olika tidsepoker. På bilden handlar det om pollen, men principen är samma för hasselnötter. Bild: Nils Forshed
Viktig källa till ny kunskap
Enligt forskarna öppnar studien för nya möjligheter att direkt koppla förändringar i miljön till människors försörjningsaktiviteter, men den är också viktig för att kunna rekonstruera mikromiljöer som människor förr utnyttjade.
Forskarna ska nu datera hasselnötsskal från ett bredare utbud av arkeologiska platser och miljöer.
– Det kommer att ge mer detaljerad kunskap om skogar och landskap i det förflutna, vilket kan hjälpa arkeologer att bättre förstå människors påverkan på sin miljö. Studien kanske även kan få oss att tänka annorlunda om skogsbruk och förändringar vi ser idag, säger Karl Ljung.
Studien är ett samarbete mellan Oxford University, Lunds universitet och Statens historiska museer.
Karl Ljung, forskare vid geologiska institutionen, Lunds universitet, karl.ljung@geol.lu.se
Veronica Strandh är docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Umeå universitet. Hon forskar om krisberedskap, civilsamhället och frivilligas roll vid kriser och olyckor. Om Sveriges civila krisberedskap säger hon:
– Jag vill inte låta alarmistisk, men vi är just nu i ett skede där den behöver utvecklas ganska snabbt.
Granngemenskap är viktigt
En aspekt av krisberedskap i samhället handlar om att man har koll på sina grannar, åtminstone lite grann. Forskningen har visat att i områden med stark granngemenskap återhämtar sig människor snabbare vid en kris.
Det som på engelska beskrivs som ”community”, eller på svenska ”granngemenskap”, beskrivs i forskningen som en viktig faktor i USA och Australien, till exempel.
– Det finns många vittnesmål och historier om grannar som hjälper till att söka igenom hus efter en naturkatastrof och markerar med ett stort kryss på byggnader, vilket gör att räddningstjänsten i en prekär situation snabbt kan se att där inte finns några människor och kan dirigera insatserna där de behövs som mest, säger Veronica Strandh.
Bra koll kan rädda liv
Starka granngemenskaper finns självfallet även i Sverige, främst på landsbygden. Veronica Strandh har i intervjuer undersökt bland annat den aspekten.
– I intervjuerna som jag gjorde i Jämtland och Härjedalen framträder det tydligt att det är det sociala kittet mellan grannarna som gör att man har en väldigt bra koll på varandra.
”Kollen” kan innebära att människor får hjälp och förnödenheter vid en kris, trots att de kanske lever avsides eller är svåra att nå. Det kan också handla om att alla får chans att lämna ett område vid evakuering. Dessutom handlar det om att människor i ett område vet vilka resurser som finns – och var.
– Invånarna på landsbygden känner till varandras styrkor och svagheter. Man vet vem som har en traktor, eller att hon där borta är jättebra på att fiska, och att en tredje har ett reservaggregat. Det blir en slags informell inventering av vilka resurser som finns i lokalsamhället, säger Veronica Strandh.
– Själva mentaliteten på landsbygden är svår att översätta, där inställningen ofta är att ’vill vi ha något måste vi fixa det själva’. Det finns sedan barnsben en individuell resiliens och erfarenhet av att vara förberedd på om något skulle hända.
Morsa på grannen
Ett tips till stadsbor, säger Veronica Strandh, är att ta lärdom av landsbygdsborna och i högre utsträckning stifta bekantskap med grannarna. Då finns ett mer uttalat nätverk om en omfattande samhällskris inträffar.
– I min undervisning brukar jag skämtsamt ta upp exemplet när vi lyssnar med örat vid dörren innan vi går ut i trapphuset för att försäkra oss om att ingen är där innan vi går ut. Det är ett väldigt dåligt beteende ur krissynpunkt. Att faktiskt ta sig lite tid att heja på folk, etablera någon form av relation, man behöver inte älska alla för det. Att ha ett namn och ett ansikte på varandra är en bra början.
Alla bär ansvar
I vissa hyresrättsföreningar, säger Veronica Strandh, har det startats initiativ till studiecirklar och träffar där krisberedskap är temat. Hon tycker sig även se ett retoriskt skifte från myndigheter och politiker där medborgare, utöver att ordna med egen krislåda, uppmanas att engagera sig i en ideell förening eller i frivilliga försvarsorganisationer.
– Budskapet är tydligt, varje person behöver inse att det är vi tillsammans som har ansvaret att försvara landet och att vara förberedda på en kris.
Veronica Strandh, statsvetare och universitetslektor, Umeå universitet veronica.strandh@umu.se
Forskare från Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm har i en ny studie pejlat människors beteende under coronapandemin.
Syftet var att förstå vilken typ av information som är mest effektiv för att förändra människors beteende. 200 000 artiklar om pandemin, publicerade i tidningar i hela Sverige, analyserades.
Med hjälp av rörlighetsdata från Google-användare i Sverige spårades också människors dagliga rörelser på olika platser – som kollektivtrafik, stormarknader och arbetsplatser. Dessa data användes för att studera människors efterlevnad av folkhälsoråd, inklusive rekommendationer om att arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans.
Lokaltidningen håller än
Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att människor fäster tilltro till det som publiceras i lokala tidningar. Rapportering i tidningarna om smittor, vaccinationer och annat rörande covid-19 hade en stor effekt på människors rörlighet.
Forskarna drar även slutsatsen att människor i högre grad lyssnar på råd som kommer från myndigheter än råd som kommer från forskare. En anledning kan vara att universitetsprofessorer och andra experter ofta ger avancerade förklaringar, medan uttalanden från myndigheter har ett enkelt språk som lätt kan förstås.
Fakta funkar bättre än åsikter
Forskarna fann också att kommunikation som bygger på fakta, snarare än åsikter, effektivt får människor att ändra sitt beteende. Däremot är människor inte särskilt mottagliga för debattartiklar, ledare och kommentarer.
Information från kommunen eller regionen, konstaterar forskarna vidare, har större effekt än nationella nyheter. Det vill säga, om informationen är direkt tillämplig på ens vardagsliv är man i regel mer benägen att reagera.
Presentera fakta enkelt
Utifrån dessa fynd bör det finnas tre regler för myndigheter när de vill vägleda befolkningen genom en kris, menar forskarna: Att använda ett enkelt språk, att presentera fakta samt att påpeka varför något är personligt relevant för medborgarna.
– I tider av sociala medier och falska nyheter är det trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och en av forskarna bakom studien.
– Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag.
Samhället borde därför, menar Marcel Garz, göra mer för att stoppa nedgången i den lokala journalistiken. Att värna lokaljournalistiken innebär inte bara att det finns en viktig resurs i kriser utan innebär också ett stöd för demokratin i allmänhet.
Marcel Garz, docent i nationalekonomi på JIBS, Jönköping International Business School, vid Jönköping University marcel.garz@ju.se
Muskeldystrofier är en grupp medfödda genetiska sjukdomar som drabbar muskelvävnaden. Det leder ofta till svår funktionsnedsättning och förkortad livslängd. Trots intensiv forskning finns inga effektiva behandlingar för patienter som drabbas av muskeldystrofi.
Muskler som styr ögats rörelser påverkas dock inte av muskeldystrofi, och det har varit oklart vad denna motståndskraft beror på. En studie vid Umeå universitet bidrar nu med en förklaring.
Gen skyddar ögonens muskler
Studien visar att en specifik gen med namnet fhl2b har en nyckelroll. Genen uttrycks i ögonmuskler hela livet, men inte i kroppens övriga muskler.
– Man kan säga att ögonmusklerna fungerar som både ögonöppnare för att förstå sjukdomen och som dörröppnare till en behandling för hela kroppen, säger Fatima Pedrosa Domellöf som är professor i ögonsjukdomar vid Umeå universitet.
Forskarna har använt genetiskt modifierade zebrafiskar för att undersöka hur muskeldystrofier påverkar ögonmuskler jämfört med andra kroppsmuskler.
Det visade sig att zebrafiskar med muskeldystrofi har ett större genuttryck i ögonens muskler, något som tycks ha en skyddande effekt. Protein som genen uttrycker förhindrar naturligt att musklerna kring ögat drabbas när övriga bryts ned.
Långt kvar till behandling för människor
Forskarna har även testat att överuttrycka den aktuella genen i all muskelvävnad hos zebrafiskar med den allvarliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Resultaten visade att fiskarnas muskler räddades och blev starkare. De överlevde även längre.
Förhoppningen är att resultaten i framtiden ska kunna hjälpa människor som drabbats av svåra muskelsjukdomar.
– Det är långt kvar innan vi är framme vid nya behandlingsmetoder. Men resultaten gör att vi har ett tydligt spår för fortsatt forskning kring hur vi ska kunna använda den specifika genen och proteinet för att bromsa detta plågsamma sjukdomsförlopp, säger Jonas von Hofsten, docent vid Umeå universitet.
Jonas von Hofsten, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, Umeå universitet, jonas.von.hofsten@umu.se
Många kläder och tyger hamnar i soporna och bränns upp. Men mycket utveckling pågår för att i stället återvinna mer textilier och därmed belasta miljön mindre. Idag går mycket energi, vatten och mark åt till odling av bomull och andra växter som sedan blir tyger till nya kläder.
Bomullslakan blir ny viskos
Viskos, som ibland kallas konstsilke, används ofta i klänningar, kjolar och blusar. Dessa tyger görs idag av biomassa från skogen och helt återvunnen viskos finns inte.
Forskare har dock lyckats göra ny viskos – av uttjänta bomullslakan. Men här finns många utmaningar.
– Cellulosakedjor, huvudkomponenten i växtfibrer, är komplexa och långa. Bomullstyger är dessutom hårt behandlade med färg, skyddsmedel och andra kemikalier. Och sedan all ingrodd smuts i form av hudavlagringar och fetter, berättar Edvin Bågenholm-Ruuth som är doktorand i kemiteknik vid Lunds universitet.
Förbättrad process
Tillsammans med kollegor har han nu hittat ett sätt att luckra upp och omvandla de komplexa bomullsfibrerna till viskosfibrer. Enligt forskarna ser processen ut att bli billig. Det som behövs är nämligen ett ganska enkelt salt – zinkklorid – som löses upp i vatten, se faktaruta.
En annan fördel är att en mindre andel av det giftiga ämnet koldisulfid behövs jämfört med ordinarie processer. Resultatet är viskosfiber av god kvalitet, menar Edvin Bågenholm-Ruuth. Men framställningen av viskostygerna behöver dock förbättras ytterligare.
– Nu har vi utgått från vita tyger, men om man utgår från färgad lump kan man behöva lägga till ett steg som avfärgar lumpen. Kan det göras och samtidigt undvika traditionell blekning är det att föredra eftersom blekning är en mycket resursintensiv process med stor miljöpåverkan, säger han.
Så här går återvinningen till:
Tygerna läggs i zinkklorid-vätskan och inom en timme har textilierna omvandlats till en geggig massa.
Därefter tillsätts vatten och en fluffig vit massa fälls ut, en så kallad ”dissolvingmassa”, som kan filtreras bort från vätskan. Denna massa kan sedan ersätta motsvarande skogsmassa som används i dagens viskosprocess.
I nästa steg behandlas massan med en rad kemikalier, däribland koldisulfid, för att göra den löslig i natriumhydroxid. Massan löses upp, spinns och klipps sedan till viskosfibrer.
Metoden har redan testats för att spinna viskostrådar med bra resultat. Förhoppningen är att tekniken ska komma till användning för kommersiell tillverkning inom 5-7 år. Under nästkommande år planeras en pilotanläggning i Europa.
Varje sommar anställer Stockholms stad drygt 7 000 ungdomar mellan 16 och 19 år i ett feriejobbsprogram. Feriejobben, som fördelas slumpvis, innebär att ungdomarna gör så kallade kvalitetshöjande sysslor inom till exempel barnomsorg, äldrevård och renhållning. 2018 budgeterades cirka 100 miljoner kronor för verksamheten.
Unga får sämre löneutveckling
Åren efter sommarjobbsprogrammet innebär dock generellt lägre inkomster för dem som deltagit, enligt en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Under åren efter gymnasiet minskar de årliga inkomsterna för denna grupp med cirka 10 000 kronor, eller drygt åtta procent, jämfört med medelinkomsten. Effekterna avtar sedan gradvis vilket tyder på att deltagarna till slut kommer ikapp lönemässigt.
Starkast effekt för unga män
De negativa effekterna är starkast för män, för dem som gått yrkesutbildningar på gymnasiet och för dem som redan före sommarjobbsprogrammet hade ett extrajobb och kontakter på arbetsmarknaden.
Unga kvinnor och personer som hade gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram före sitt kommunala sommarjobb fick ingen statistiskt säkerhetsställd framtida löneminskning.
Det visar sig också att de som haft ett kommunalt sommarjobb oftare arbetade i offentlig sektor under åren efteråt, fram till 23 års ålder. De arbetade också oftare deltid och med mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Kan missa kontakt med näringslivet
Sambanden handlar troligen om att ungdomar i kommunala feriejobb riskerar att gå miste om tidiga jobbkontakter i det privata näringslivet, menar forskarna. Sådana kontakter kan exempelvis vara extra värdefulla för dem som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram.
– Vi tolkar det som att ungdomar som inte erbjuds ett programjobb oftare får erfarenhet från den privata sektorn, vilket i sin tur ökar sannolikheten att få ett mer kvalificerat jobb på heltid direkt efter gymnasiet, säger Björn Tyrefors, en av författarna till rapporten.
Det finns inga indikationer på att jobberbjudanden i kommunen leder till mindre kriminalitet, bättre hälsa eller förändrat universitetsdeltagande.
Osäkert läge för viss grupp
På grund av undersökningsmetoden har forskarna inte studerat de ungdomar som av sociala skäl har prioriterats att delta i sommarjobbsprogrammet. De kan vara ungdomar som har hoppat av gymnasiet och ungdomar med funktionsnedsättningar eller dokumenterade sociala problem. Denna grupp utgör cirka sju procent av de sökande.
– Det är möjligt att jobbprogrammet hade varit bra för socioekonomisk svagare ungdomar, men det kan vi alltså inte studera här då vår metod bygger på att ungdomar slumpats in i programmet, säger Björn Tyrefors.
Om undersökningen
Datamaterialet består av alla som sökte sommarjobb 2012–2018, totalt närmare 100 000 ansökningar från omkring 50 000 ungdomar. Övrig data har tagits från Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen. Ungdomarna har följts fram till 2020.
Björn Tyrefors, nationalekonom, Institutet för näringslivsforskning samt Göteborgs universitet bjorn.tyrefors@ifn.se
Generna ärver vi från våra föräldrar och de ändras sällan. Däremot kan så kallade epigenetiska förändringar – som orsakas av miljö- och livsstilsfaktorer – påverka genernas funktion.
En studie från Lunds universitet visar att epigenetiska förändringar kan bidra till utvecklingen av typ 2-diabetes. Forskningen bekräftar resultat från tidigare mindre studier.
– I den här studien har vi också identifierat nya gener som har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Vår förhoppning är att vi med hjälp av dessa resultat ska kunna utveckla metoder som kan användas för att förebygga typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling som professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitets diabetescentrum.
Vad är epigenetik?
Epigenetiska mekanismer kontrollerar aktiviteten i våra olika gener, till exempel hur de uttrycks. Gener kan vara på- eller avslagna vid olika tillfällen.
I kroppens celler finns vår arvsmassa, dna, som innehåller gener. Epigenetiska förändringar orsakade av miljöfaktorer och livsstil kan påverka genernas funktion.
DNA-metylering, som är en del av epigenetiken, innebär att kemiska föreningar, metylgrupper sätter sig på generna och påverkar deras funktion. Ny teknik gör det möjligt att analysera arvsmassans gener i dess minsta beståndsdelar där metyleringarna sitter.
Forskarna har studerat epigenetik i insulinproducerande celler från människor. De fann över 5000 ställen i arvsmassan med förändringar som skiljde sig mellan 25 personer med typ 2-diabetes och 75 personer som inte hade sjukdomen.
Förändringar kan bidra till sjukdomen
Samma förändringar som sågs hos diabetiker återfanns även hos personer med förhöjda blodsockernivåer, vilket är ett tecken på ökad risk för att utveckla sjukdomen.
– Vi som studerar epigenetik har länge försökt att förstå om epigenetiska förändringar orsakar typ 2-diabetes eller om förändringarna uppstår efter att sjukdomen är ett faktum. Eftersom vi såg samma epigenetiska förändringar hos personer med typ 2-diabetes och individer med risk för sjukdomen drar vi slutsatsen att dessa förändringar kan bidra till utvecklingen av typ 2-diabetes, säger forskaren Tina Rönn vid Lunds universitets diabetescentrum.
Forskarna fann 203 gener som hade ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes jämfört med kontrollgruppen. En gen med namnet RHOT1 visade sig ha epigenetiska förändringar hos personer med typ 2-diabetes. Genen har också en nyckelroll i insulinproducerande celler.
– När vi undersökte samma typ av celler hos råttor med diabetes fann vi en brist på RHOT1 och det bekräftar genens betydelse för insulinfrisättningen, säger Tina Rönn.
Vill utveckla en biomarkör
En målsättning med forskningen är att utveckla en blodbaserad biomarkör som kan förutspå vem som är i riskzonen att utveckla typ 2-diabetes.
Forskarna undersökte därför om deras resultat från insulinproducerande celler i bukspottskörteln återspeglade sig i blodet hos människor.
De epigenetiska förändringarna återfanns i blodet i en grupp på 540 personer utan sjukdomen. Det kunde kopplas till framtida utveckling av typ 2-diabetes hos hälften av dessa personer.
Livsstilsfaktorer spelar in
Faktorer som onyttig mat, stillasittande och åldrande har betydelse för utvecklingen av typ 2-diabetes och påverkar även vår epigenetik. Med den nya studien har forskarna identifierat nya mekanismer som kan göra det möjligt att utveckla metoder för att förebygga sjukdomen.
– Om vi lyckas utveckla en epigenetisk biomarkör kan vi fånga upp individer med epigenetiska förändringar innan de har blivit sjuka. De här individerna kan till exempel få individanpassade livsstilsråd som kan minska deras risk för sjukdom eller så kan vi utveckla metoder som går ut på att korrigera vissa geners aktivitet med hjälp av epigenetisk redigering, säger Charlotte Ling.
Fakta om typ 2-diabetes
Vid typ 2-diabetes får bukspottskörteln försämrad förmåga att tillverka och frisätta insulin.
Sjukdomen kännetecknas av nedsatt glukostolerans. Det innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Förmågan att producera insulin är inte helt borta, men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Vävnaderna i kroppen får nedsatt förmåga att utnyttja det insulin som finns.
Många minns kanske filmen Erin Brockovich. Den baseras på en miljöskandal från 1990-talet i USA, då människor insjuknade efter att ha utsatts för det starkt cancerframkallande ämnet sexvärt krom. Än idag insjuknar arbetare i lungcancer från sexvärt krom, bland annat i europeiska länder.
Ämne som ger lungcancer
Sexvärt krom orsakar cancer i lungorna och skadar den genetiska koden. Det kan också ge skador på luftvägar, njurar, lever och hud.
Ämnet kan användas vid tillverkning av till exempel färg och rostskydd samt vid ytbehandling av metallprodukter. Det kan också frisättas vid tillverkning av, eller svetsning i, rostfritt stål.
Källa: Lunds universitet
30 år gammalt gränsvärde
Senast en kartläggning gjordes i Sverige om sexvärt krom var 1996. Det nästan 30 år gamla gränsvärdet är ett tekniskt uträknat värde och baseras inte på hur många som faktiskt blir sjuka.
Gränsvärdet i dag ligger på fem mikrogram per kubikmeter luft. Det motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1 000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering.
– Nivån för sexvärt krom i Sverige är idag femhundra gånger högre än vad vi normalt accepterar för cancerframkallande ämnen utomhus. Vi ligger också högre än andra länder som Danmark, Holland och Frankrike, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Danmark sänkte sitt gränsvärde till ett mikrogram per kubikmeter efter en larmrapport för ett par år sedan.
Störst risk svetsa i rostfritt stål
Karin Broberg och forskarkollegor har i en ny kartläggning mätt luft, blod och urin hos arbetare i Sverige som exponeras för sexvärt krom. Forskarna hoppas att resultaten ska ligga till grund för nya gränsvärden.
Hos 81 procent av de undersökta arbetarna, visar kartläggningen, har forskarna uppmätt lufthalter under en mikrogram per kubikmeter. Men hos sju procent överskreds det svenska gränsvärdet vid mätningarna.
– Störst risk löpte de som svetsade i rostfritt stål, säger Malin Engfeldt, forskare vid Lunds universitet.
Andningsskydd ingen garanti
Kartläggningen visar också att de som arbetar med tillräcklig ventilation har lägre halter krom i kroppen.
Däremot hade de som använde andningsskydd högre halter krom i kroppen än de som inte använde andningsskydd. Förklaringen kan vara att den enskilde arbetstagaren har svårt att veta när andningsskydd behövs. Det kan hända att man tar av andningsskyddet för tidigt eller utsätter medarbetare i närliggande arbete.
Dessutom räcker det att man inte rakat sig på morgonen, så sluter skyddet inte tätt och förlorar därmed upptill 90 procent av sin effekt.
– Andningsskydd ger en falsk trygghetskänsla. Genom att arbetsgivare framhåller vikten av personlig skyddsutrustning lägger man över ansvaret på arbetstagaren, medan det borde vara arbetsgivaren som i första hand ska eliminera kromexponeringen genom tekniska lösningar, säger Malin Engfeldt.
Riskerna måste sänkas
Vad gäller åtgärder på arbetsplatser måste arbetsgivare förstå vilka risker som arbetstagarna utsätts för, menar forskarna. Idag finns ingen transparens för vilka nivåer som är farliga. Många har istället en uppfattning om att alla gränsvärden är trygga, vilket inte ger företag något incitament att jobba med säkerheten, menar Karin Broberg.
Forskarna ifrågasätter vilka signaler myndigheterna sänder ut när de accepterar att vissa människor exponeras för cancerframkallande ämnen i industrin när det finns lösningar för att förhindra sjukdomar som lungcancer och kol.
– I Sverige tror vi att vi är så bra på arbetsmiljö men vi behöver aktivt jobba med att sänka exponeringen av tungmetaller, säger Karin Broberg.
Sexvärt krom är ett exempel, men det finns fler.
– På mindre företag och hos underleverantörer brister det i information om risker. Det skulle behövas inspektioner på ett helt annat sätt än vad som förekommer idag. Det finns åtgärder som minskar exponeringen av krom, men då måste man först förstå vikten av att använda utrustningen rätt.
Om forskningsprojektet
Forskningsprojektet SafeChrom är ett samarbete mellan Sveriges alla arbets- och miljömedicinska kliniker och forskare i Sverige, Danmark och Finland. Studien undersöker exponering för sexvärt krom, Cr(VI), på 15 arbetsplatser i Sverige. Luftprovtagning, blod- och urinprover har gjorts på 116 arbetstagare som vid tidpunkten arbetade inom stålproduktion, svetsning och bearbetning i rostfritt stål, ytbehandling och kemisk processindustri.
Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. För drygt tio år sedan beräknades antalet häckande par till 13 miljoner.
Men de senaste årens ringmärkningar, som till exempel ger information om antal fåglar och deras flyttmönster, visar en negativ trend. Fåglarna tycks ha blivit betydligt färre.
Förra året noterades 13 000 ringmärkta lövsångare. Det innebär en halvering jämfört med 2020.
– Den minskning som noterats antyder att antalet lövsångare i Sverige kan ha minskat med miljoner fåglar under de senaste åren, säger Thord Fransson som är forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet.
Lövsångarna övervintrar i Afrika
Lövsångarnas val av övervintringsplats beror på var de häckar i Sverige under sommarhalvåret. Fåglar i södra och mellersta Sverige flyttar till Västafrika medan lövsångare från norra Sverige flyger till östra och södra Afrika.
– Studier i södra England, där arten minskat, visar att mildare vårar, som en följd av klimatförändring, kan innebära ett problem för arten. Den bakomliggande orsaken till minskningen som noterats i ringmärkningen i Sverige är inte klarlagd. Eftersom lövsångaren är en flyttfågel kan det bero på förhållanden både i Sverige och i andra länder, säger Thord Fransson.
Mer om lövsångarna i Sverige
Antalet häckande par i Sverige beräknades vara 13 miljoner under 2012. Hur många häckande par av lövsångare som finns idag är okänt, men antalet ringmärkta lövsångare har minskat kraftigt de senaste åren.
Lövsångaren ryggar inte för långa flygningar. En lövsångare som var ringmärkt vid Stora Fjäderäggs fågelstation i Västerbotten påträffades i Uganda den 2 december 2023. Det innebär en flygtur på 6 800 kilometer.
Ringmärkning har bedrivits i Sverige sedan 1911. Under 2023 ringmärktes 265 000 fåglar i landet.
Kontakt:
Thord Fransson, forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet, thord.fransson@nrm.se
Religionsforskaren Cristoffer Tidelius vid Uppsala universitet har skrivit en avhandling om svenskarnas to på paranormala fenomen, alltså saker som inte går att förklara.
Ungefär fyra av tio i Sverige tror att sådana fenomen finns, visar en enkätstudie i avhandlingen. Det är i linje med resultat från en tidigare studie från Göteborgs universitet.
Cristoffer Tidelius har under sitt avhandlingsarbete också följt med spökjägare i Sverige, tränat som medium, gått en kurs om hur man bedömer ufo-rapporter från allmänheten samt intervjuat deltagare.
Fler män är ufo-intresserade
På vissa håll finns en ganska jämn könsfördelning bland dem som är intresserade och aktiva inom det paranormala området, till exempel bland spökjägare, enligt Cristoffer Tidelius.
På andra håll syns en mansdominans, till exempel bland dem som är aktivt engagerade som ufologer och kryptozoologer. De senare intresserar sig för det som de uppfattar är arter som inte har erkänts av vetenskapen.
– Det visar att en del paranormala idéer och praktiker, i synnerhet bland de som aktivt investerar tid och engagemang, faktiskt attraherar fler män, säger Cristoffer Tidelius.
Att män är mer benägna till att tro på ufon har också visats i internationella studier.
Många tror på vetenskapen
En paradox, enligt avhandlingen, finns i det faktum att flertalet av dem som tror på fenomen som hittills inte är erkända av vetenskapen ändå tycker att vetenskap är den mest pålitliga kunskapskällan.
– Religion och religiösa personer liksom konspirationsteorier och deras anhängare var några av de grupper som entusiasterna i lägst utsträckning ville relatera sin egen verksamhet till, säger Cristoffer Tidelius.
Kvinnor mest troende överlag
Kvinnorna dominerar dock på det stora hela i tron på det paranormala. 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen säger sig, i avhandlingens enkät, tro på någon form av paranormala fenomen.
Cristoffer Tidelius menar att man kan dra paralleller till religion och andlighet, där fler kvinnor är troende.
– Det skulle kunna förklaras med att flera paranormala idéer och praktiker vänder sig till traditionellt kvinnliga snarare än manliga egenskaper, till exempel ett rikt inre känsloliv, självkännedom och personlig utveckling, intuition, omsorg om sig själv och andra. Sådana egenskaper odlas ofta aktivt inom alternativt andliga, alternativmedicinska och paranormala sammanhang.
Om enkäten
Enkätstudien om människors tro på paranormala fenomen gjordes hösten 2020 med slumpmässigt utvalda deltagare via Medborgarpanelen. Enkäten skickades till 1 900 personer varav drygt 1 100 besvarade enkäten.
Multipel skleros, MS, innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen så att nerver i hjärnan och ryggmärgen skadas. Framför allt angrips ett fettämne som heter myelin, som fungerar som en isolering runt nervtrådar och gör att nervimpulserna kan gå fram. När myelinet skadas kan inte signalerna ledas på rätt sätt.
Hur multipel skleros utvecklas är väldigt olika. Det är dock viktigt att få rätt behandling tidigt i förloppet, särskilt om det finns en risk för svår sjukdom.
Forskare har därför velat hitta sätt att skilja ut vilka patienter som behöver en mer kraftfull behandling. Men att hitta markörer kopplade till hur svår sjukdomen kommer att bli på många års sikt är en komplicerad utmaning.
Analys av en stor mängd proteiner
I en studie har forskare analyserat nära 1 500 proteiner i prover från drygt 90 personer med misstänkt MS eller nyligen diagnostiserad sjukdom.
Data från proteinanalysen har kombinerats med en stor mängd uppgifter från patienternas journaler, till exempel funktionsnedsättning, resultat från magnetkameraundersökningar av nervsystemet och behandlingar.
Med hjälp av maskininlärning, som är ett område inom artificiell intelligens, har forskarna ringat in elva proteiner som har betydelse för sjukdomsutvecklingen.
– En kombination av elva proteiner kunde förutsäga både på kort och lång sikt hur aktiv sjukdomen kommer att bli och graden av funktionsnedsättning. Vi drar också slutsatsen att det är viktigt att mäta proteinerna i ryggmärgsvätska, som på ett bättre sätt speglar vad som pågår i det centrala nervsystemet jämfört med att mäta i blodet, säger Julia Åkesson, doktorand vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde.
Kan underlätta behandling
Forskarteamet fann också att ett specifikt protein, som läcker ut från skadade nervtrådar, är en pålitlig biomarkör för sjukdomsaktivitet på kort sikt.
Proteinet heter neurofilament light chain, NfL. Forskarnas fynd bekräftar tidigare forskning om att NfL kan användas för att påvisa att nerver skadats. Den nya studien pekar också på att proteinet indikerar hur aktiv sjukdomen är.
– Jag tror att vi är ett steg närmare ett analysverktyg för att välja vilka patienter som i ett tidigt skede av sjukdomen behöver behandling som är mer effektiv. Men sådan behandling kan ge mer biverkningar och kostar relativt mycket, och en del patienter behöver den inte, säger Mika Gustafsson, som är professor i bioinformatik vid Linköpings universitet.
Mer om studien
Studien är den första som mätt en stor mängd proteiner med hjälp av en högkänslig metod, proximity extension assay, i kombination med så kallad next-generation sequencing, PEA-NGS. Tekniken kan med hög noggrannhet mäta även mycket små mängder, vilket är viktigt eftersom de aktuella proteinerna oftast förekommer i mycket låga nivåer.
Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Karolinska institutet och Högskolan i Skövde.
Mika Gustafsson, professor i bioinformatik vid institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, mika.gustafsson@liu.se
Ju mer regimen i Ryssland slår ner protester, desto mer förtryckande måste den bli för att stoppa ytterligare protester, säger Derek Hutcheson.
– Ju mer den behöver vinna val för att visa sin popularitet, desto mer blir den beroende av att mobilisera en smal bas av anhängare och demobilisera resten. Ju mer den försöker kontrollera valprocessen, desto mer ifrågasätts legitimiteten för dess valsegrar.
Många i eliten är också över 70 år, så någon gång blir det ett naturligt generationsskifte – även om det kan ta tid, menar Derek Hutcheson, som i en ny artikel undersöker de senaste 35 årens politiska val i Ryssland, från Sovjetunionens slut till i dag.
Romantiserat 1990-tal
De enligt Hutcheson lite romantiserade demokratiska framstegen i Ryssland under 1990-talet har under 2000-talet ersatts av ett förutsägbart politiskt system. Motstånd slås ner. Utmanarna i presidentvalet utgör inget hot och kontrolleras inom systemet. Verklig opposition sker på marginalen och når inte ut.
Efter kaoset under 1990-talet lyckades Vladimir Putin få väljarnas stöd genom att skapa stabilitet och bättre ekonomi. Han fick också genomslag för sitt budskap att väst har förnedrat Ryssland och att man därför måste återetablera Ryssland som rättmätig stormakt. Steg för steg monterades pluralismen i landet ner.
Allt svårare med fasaden utåt
Taktiken har ur Putins perspektiv varit lyckosam i ett par decennier. Men det blir allt svårare att upprätthålla en balans mellan kontroll och i alla fall en fasad av mångfald och demokrati, menar Derek Hutcheson.
2012 infördes lagen om ”utländska agenter”, vilket avser organisationer som får finansiering från utlandet. Antalet organisationer som regimenen årligen lägger till listan över ”utländska agenter” och ”oönskade organisationer” ökar hela tiden. 2023 uppgick antalet till 283.
– Systemet kommer att förlita sig på verktyg som förtryck, tvångsmobilisering, apatiska väljare och kraftiga bestraffningar av icke-parlamentariska motståndare som Navalnyj, säger Derek Hutcheson.
Den nu döde ledaren för Wagnergruppen Jevgenij Prigozjins uppror mot Moskva för ett halvår sedan var en indikation på att inte ens Putin har systemet under fullständig kontroll.
Ekonomin är en krigsekonomi
Kriget har i någon mån stabiliserat regimen, men det finns tecken på stagnation snarare än stabilitet som till slut kan bli ett problem. Ekonomin vilar på en krigsekonomi, säger Derek Hutcheson. Frågan är vad som händer med ekonomin när kriget slutar.
Ännu så länge köper befolkningen överlag berättelsen om att ryska soldater är hjältar som kämpar för fäderneslandet, menar han. Människor vill inte tro att deras söner ska ha dött förgäves.
– Frågan är när eliten upptäcker att Putin inte längre är bästa kortet att satsa på för att upprätthålla denna makt.
Kina blir mer av en partner
För Kreml finns det, enligt Derek Hutcheson, en risk med att räkna med allt större vinster från en allt snävare supporterbas, på bekostnad av förnyelse. Dock finns många osäkerhetsfaktorer inför framtiden. Utgången i presidentvalet i USA är en faktor. En annan är Brics-gruppen med Ryssland och nio andra länder vars uttalade syfte är att utgöra en motpol till västländernas ekonomiska dominans.
– Kina blir mer och mer av en partner. Detta är en större geopolitisk diskussion än bara Ryssland. Ryssland är inte isolerat, säger Derek Hutcheson.
I samband med den ryska fullskaliga invasionen har stora områden i södra och östra Ukraina utsatts för massiv beskjutning och annan militär aktivitet.
I en ny studie har forskare bedömt skadorna på skogarna i tre av de mest krigspåverkade områdena. Det har gjorts med hjälp av satellitdata.
Bränder efter beskjutning
Skogarna har främst skadats av bränder som startat efter beskjutning. Det finns också andra skador på grenar och stammar.
– Omfattningen på miljöskadorna i ukrainskt territorium, orsakade av den ryska aggressionen, är enorm. Vår satellitdata visar omfattande skador men den fulla omfattning är för närvarande okänd eftersom vi inte kan djupstudera områdena på grund av det pågående kriget, säger forskaren Maksym Matsala vid SLU som deltagit i studien.
I området Cherson har cirka 7 000 hektar skog skadats. Det motsvarar 16 procent av skogsbestånden där. I Tjernobyls förbjudna zon har fem procent av skogarna skadats. Mellan städerna Charkiv och Luhansk berörs nio procent av skogstäcket.
Satellitbild över skogsskador i östra Ukraina. Bild: SLU
Förhöjd brandrisk under flera decennier
Forskarnas prognos är att brandrisken kommer att vara hög under kommande decennier. Många tallplantager kan inte röjas upp på grund av ammunition som inte har exploderat. Följden blir stora ansamlingar av ved som kan bli bränsle. Dessutom tillkommer snart nytt gräs som är mycket brandfarligt under torra perioder.
I det torra Cherson-området bedöms 89 procent av skogen ha en förhöjd brandrisk. I de andra studerade områdena är den förhöjda risken 70 procent.
– Lyckligtvis inträffade inga stora bränder under 2022 och 2023 i Ukraina. Före kriget har dock skogsbränder förkommit i landet vilket tyder på att ett extremt torrt och blåsigt väder, som gynnar megabränder, kommer att inträffa förr eller senare, säger Maksym Matsala.
Maksym Matsala, skogsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, maksym.matsala@slu.se
Den vitryggiga hackspetten var tidigare vanlig i hela Sverige, men i början av 1900-talet började population minska kraftigt. År 2000 fanns bara fem par kvar i hela landet.
Under de senaste åren har fler häckningar noterats, men arten är fortfarande akut hotad.
Kräver speciell skogsmiljö
Den vitryggiga hackspetten har väldigt speciella krav på sin livsmiljö. Den behöver ljus lövskog med stora mängder död ved som rymmer skalbaggar, hackspettens huvudföda. Men i dagens brukade skogar är denna miljö sällsynt.
För att förbättra situationen för hackspetten – och samtidigt gynna andra arter – har lövskog restaurerats under de två senaste decennierna. Bland annat har granar avverkats för att ge plats för mer lövträd.
– Många åtgärder har gjorts för att skapa livsmiljöer för den vitryggiga hackspetten, men få studier har gjorts för att se om de faktiskt fungerar efter en längre tid, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Positiva effekter har avtagit
I en studie har forskare vid SLU inventerat restaurerade skogar i Värmland och Dalsland för att se hur hackspetten gynnats av insatserna. De har undersökt tillgången på döda och levande lövträd samt förekomst av olika skalbaggar.
För tio år sedan visade en studie positiva effekter för många skalbaggsarter. Nu ser det värre ut.
– De initialt positiva restaureringseffekterna som för tio år sedan visade en mångfald av skalbaggar som föredrar lövträd och fynd av rödlistade arter är borta, säger Albin Larsson Ekström.
Granar tar plats igen
Forskarna har också jämfört de restaurerade skogarna med lövskogar som har stora mängder död ved och där vitryggig hackspett siktats i närtid, så kallade målbiotoper.
Resultaten visade att de återställda skogsområdena inte lever upp till målen om en bra livsmiljö med gott om skalbaggar som lever i ved.
– Mycket av den döda veden i de restaurerade skogarna är nedbruten och föryngringen av nya träd består framför allt av gran, där målet är löv, säger Albin Larsson Ekström och fortsätter:
– För att målen ska nås i dessa skogar måste naturvårdsåtgärder upprepas kontinuerligt, annars riskerar bestånden att återgå till att bli barrdominerade bestånd med låga mängder död ved.
Mer om hur studien gjordes
Studien gjordes för att undersöka om bestånd som restaurerats för att gynna den vitryggiga hackspetten och vedlevande skalbaggar nått målen 12–21 år efter insatserna. Totalt inventerades 23 bestånd. Där ingick områden som restaurerats, icke-restaurerade områden och så kallade målbestånd.
Före restaureringen bestod bestånden av konventionellt skötta skogar blandade med gran samt olika lövträd som björk, asp och gråal. I de bestånd som restaurerades avverkades all gran samtidigt som vissa lövträd ringbarkades eller gjordes till tre meters högstubbar.
Albin Larsson Ekström, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, albin.larsson.ekstrom@slu.se
På många medicinska områden är det självklart med nationella riktlinjer. Det säkerställer att vård som ges är vetenskapligt belagd och att alla behandlas lika.
Men när det gäller riktlinjer för vård av barn som har utsatts för sexuella övergrepp är bristen stor. Det visar en genomgång av 34 europeiska länder.
Sverige saknar nationella riktlinjer
Bara hälften av länderna har, enligt forskarna bakom studien, något som påminner om nationella riktlinjer. I exempelvis Sverige, Polen, Spanien och Turkiet saknas nationella riktlinjer helt.
De riktlinjer som finns uppvisar också stora kvalitetsbrister. Vid en jämförelse visar det sig att ländernas riktlinjer ofta är omoderna och inte utgår från de senaste vetenskapliga rönen. Störst brist finns när det gäller riskbedömningar, hjälp mot psykisk ohälsa och barns möjligheter att bli lyssnade på.
– Det här pekar på att barn i Europa kanske inte får jämlik vård, säger Gabriel Otterman som är barnläkare i Uppsala och adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet.
– Från ett barnrättsperspektiv är det inte acceptabelt. Vi vet att sexuella övergrepp ökar risken för att må fysiskt och psykiskt dåligt under barndomen men även senare i livet.
Bäst omdöme får Moldaviens nationella riktlinjer, sämst får ett av Storbritanniens dokument.
Gemensamt arbete krävs
För att råda bot på bristerna rekommenderar forskarna att länderna tillsätter en internationell grupp bestående av experter samt personer som själva har utsatts för sexuella övergrepp.
Tillsammans skulle de ta fram, förvalta och periodvis uppdatera gemensamma europeiska riktlinjer, baserade på erfarenheter och den senaste forskningen. Länderna skulle sedan kunna göra anpassningar efter egna behov och även ansvara för uppföljningen.
Behovet av gemensamma riktlinjer är stort, säger Gabriel Otterman.
– Jag märker det varje dag. Har man nationella evidensbaserade riktlinjer, då har man något att leva upp till och man kan jämföra regioner och länder.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
