Miljöforskningen i tropikerna är kraftigt snedfördelad, visar en studie. Fuktiga regnskogar i låglandet får oproportionerligt mycket uppmärksamhet, medan kallare och torrare områden som drabbas hårdare av klimatförändringarna är tydligt underrepresenterade.
Forskare vid Umeå universitet har analyserat 2 738 publicerade studier från naturliga tropiska miljöer på land, inom alla vetenskapliga discipliner.
Genom att kartlägga var det gjorts fältstudier och hur ofta olika studier citeras kunde forskarna se tydliga geografiska och ekologiska mönster i forskningen.
– Dagens forskningsmönster riskerar att ge en missvisande bild av hur tropiska ekosystem fungerar. Det kan leda till politiska rekommendationer som inte tar hänsyn till de mest sårbara miljöerna, eller där lärdomar från ett ekosystem felaktigt tillämpas på andra, säger Daniel Metcalfe, professor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
22 procent av alla citeringar handlar om 3 procent av tropikernas landyta
Studiens resultat visar att endast fem ekoregioner – alla i fuktiga lövskogar – står för 22 procent av alla citeringar, trots att de bara utgör 3 procent av tropikernas landyta.
Torrare och mer trädfattiga områden utgör 57 procent av tropikerna, men står för bara 20 procent av citeringarna.
Många av de områden som får minst uppmärksamhet i forskningen – till exempel bergsområden, öknar och gräsmarker – är alla bland dem som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det innebär att beslut som påverkar dessa områden riskerar att bygga på ofullständig eller missvisande vetenskap.
Obalans i forskningen
Studien visar tydligt var det saknas forskning och vetenskaplig uppmärksamhet. Resultaten kan därmed bidra till att styra framtida forskningsinvesteringar mer strategiskt.
– För att miljöpolitiken ska fungera effektivt globalt behöver forskningen bättre spegla hela bredden av tropiska ekosystem. Det är både en vetenskaplig nödvändighet och en fråga om rättvisa. Liknande obalanser finns sannolikt även utanför tropikerna. Om vi blir bättre på att förstå var forskningen brister i andra regioner, till exempel i Europas tempererade och boreala ekosystem, kan det hjälpa oss att styra framtida forskningsprioriteringar, säger Daniel Metcalfe.
Matsvinn och biprodukter är ett av livsmedelssystemets största miljöproblem – men också en stor och värdefull resurs. En avhandling från SLU visar att livsmedlens miljöpåverkan kan minska avsevärt om överskott och rester tas tillvara i stället för att gå till spillo, samtidigt som trycket skulle minska på mark, vatten och biologisk mångfald.
Varje år uppstår stora mängder svinn och överskott i livsmedelskedjan långt innan maten når konsumenter. I dag är det ofta bara energivärdet i dessa resurser som utnyttjas, trots att de skulle kunna ersätta nyproducerade råvaror och ingredienser.
Louise Bartek, doktorand vid Institutionen för energi och teknik på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har utvärderat miljöpotentialen i att ta tillvara sådana resurser och använda dem som råvaror i nya livsmedel eller som foder.
Hennes arbete har fokuserat på matresurser som uppstår före konsumtionsledet, genom tre centrala exempel:
Överskott av livsmedel och matrester hos producenter
Returbröd från bageri och butik
Den proteinrika biprodukt som bildas vid tillverkning av potatismjöl
Resultatet visar att miljönyttan blir mycket stor om vi återvinner värdefulla kolhydrater, fetter och proteiner som annars hade gått till spillo.
– För att det här ska fungera i praktiken är det avgörande att svinn och biprodukter görs tillgängliga för återcirkulering och att de används där de gör störst miljönytta. Mina resultat visar att vi kan uppnå betydande klimat- och miljövinster genom att ta vara på de resurser som redan finns i vårt livsmedelssystem, säger Louise Bartek, i ett pressmeddelande.
Med genteknik skulle potatisprotein kunna ersätta ägg
Något som ger mycket biprodukter är de drygt 400 000 ton potatisarna som används till produktion av stärkelse. Denna produktion ger upphov till över 1 500 ton proteinrika biprodukter.
Potatisproteinet är näringsmässigt likvärdigt med sojaprotein, men proteinstrukturen skadas vid utvinningen av stärkelse och dessutom innehåller dagens sorter av stärkelsepotatis för höga halter av illasmakande glykoalkaloider. Därför används denna biprodukt främst som djurfoder.
Louise Bartek har undersökt vilka miljövinster man skulle kunna göra genom att ta fram bättre sorter av stärkelsepotatis med hjälp av nya genomiska tekniker. Sorter med låga halter av glykoalkaloider och ett protein som behåller sitt höga näringsvärde skulle kunna ge en biprodukt som kan ersätta ägg eller mjölk i bakverk och färdigrätter.
– En biprodukt med ett fullvärdigt, växtbaserat protein som kan användas i livsmedel visade sig ge stora miljöfördelar jämfört med den biprodukt vi har idag. En fördel med denna teknik är att stärkelseindustrins processer i stort sett kan förbli oförändrade, säger Louise Bartek.
Brödsvinn som inte kan undvikas kan bli fiskfoder
I Sverige uppstår varje år ett stort överskott av bageriprodukter, som bröd och fika. Den överlägset bästa miljöåtgärden är enligt Louise Bartek att förebygga svinn. Näst bäst är att återanvända resurserna som livsmedel – vilket kan minska klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med att använda överskottsbröd som djurfoder eller i energiutvinning.
Hur mycket av detta svinn kan då undvikas genom förebyggande åtgärder?
När Louise Bartek undersökte det, i samråd med ett flertal svenska bageriaktörer, visade det sig att överskottet troligen bara kan minska med 20 procent, varav 2 procent via matdonationer. Det miljömässigt bästa sättet att utnyttja de bageriprodukter som blir kvar var att förädla dem vidare till nya råvaror – till exempel till fett via alger och till protein via insekter – snarare än att använda dem direkt som djurfoder.
– I teorin skulle det svenska brödöverskottet kunna ge flera tusen ton insektsmjöl eller flera hundra ton algolja. Det skulle kunna ersätta en betydande del av den fiskolja och det sojaprotein som i dag används i svensk regnbågsodling, menar Louise Bartek.
Genom att förädla överskott av bageriprodukter hade en betydande del av den fiskolja och sojaprotein som i dag används i svensk regnbågsodling kunnat ersättas, något som skulle ge stora miljövinster. Bild: Depositphotos
Matsvinn kan ge både biogas och algolja
Den tredje resursen som studerats är överskottslivsmedel och matsvinn. Där har Louise undersökt vilka miljövinster man kan uppnå genom att kombinera biogasproduktion med utvinning av fett med hjälp av algodling.
– Resultaten visar att Sverige i teorin skulle kunna bli nära självförsörjande på algolja. Det skulle minska beroendet av importerad fiskolja avsevärt och därmed också trycket på vilda fiskbestånd, menar Louise.
Alger är de primära producenterna av omega-3 i havets näringsväv, vilket innebär att fiskoljans värdefulla fettsyror (speciellt omega-3) har sitt ursprung i algerna.
Flera av de flyktiga fettsyror som bildas i biogasprocessen kan användas som näring till alger, utan att försämra biogasproduktionen.
– Algolja är redan ett erkänt alternativ till fiskolja, både som kosttillskott till människor och i fisk- och djurfoder. Även om det i dagsläget är svårt att helt ersätta fiskolja, visar studien att det finns en stor outnyttjad potential i produktion av algolja från överskott och matsvinn, säger Louise Bartek.
Stora miljövinster med cirkulärt fiskfoder
Vad skulle man då kunna uppnå genom att utnyttja återcirkulerade resurser som algolja, potatisprotein och förädlade bagerirestströmmar i fiskfoder? Studiens resultat visar att ett sådant näringsbalanserat foder skulle ge betydande miljöfördelar genom att ersätta ingredienser i dagens foder, som till stor del baseras på fiskmjöl och importerad soja.
Några av de miljövinster som lyfts i avhandlingen är 76 procent lägre klimatpåverkan, 84 procent minskad markanvändning och 79 procent lägre skada på ekosystem.
Däremot ska resultaten inte tolkas som att hela systemet enkelt kan ställas om över en natt.
– Omställningen kräver både tid och samverkan – men riktningen är tydlig, och möjligheterna att göra stor miljönytta är redan inom räckhåll. Det handlar inte om att vänta på nya resurser, utan om att använda dem vi redan har på ett mer hållbart och resurseffektivt sätt, säger Louise Bartek.
En rask promenad på fem minuter extra om dagen kan ha stor betydelse för folkhälsan och förebygga många dödsfall. Det visar en studie som omfattar 135 000 äldre personer.
Det är känt sedan tidigare forskning att rörelse är bra för hälsan. Men nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas med små ökningar av fysisk aktivitet och mindre stillasittande. Över 135 000 personer i Norge, Sverige, Storbritannien och USA, med en medelålder på 64 år, ingick i studien.
– Våra resultat visar att små förändringar i fysisk aktivitet kan ha stor betydelse för folkhälsan, särskilt för dem som är fysiskt inaktiva, säger Ulf Ekelund, professor vid Institutionen för idrottsmedicinska ämnen vid Norwegian School of Sport Sciences, i ett pressmeddelande.
Fem minuter mer av måttlig aktivitet
Forskarna studerade hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas om deltagarna ökade sin aktivitetsnivå till måttlig fysisk aktivitet eller mer – motsvarande att gå i cirka fem kilometer i timmen.
Resultaten visade att:
Fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag hade kunnat förebygga 10 procent av dödsfallen.
För de 20 procent som rörde sig minst, hade fem minuters ökning av måttlig fysisk aktivitet per dag kunnat förebygga 6 procent av dödsfallen. Denna grupp var i genomsnitt fysiskt aktiv cirka två minuter per dag.
Deltagarna hade låg aktivitetsnivå
Generellt nådde deltagarna i studien i genomsnitt omkring 28 minuter av måttlig fysisk aktivitet per dag.
− Det var inte förvånande att se att deltagarna rörde sig så lite, men det var förvånande att se att associationerna var så starka. Att fem minuters ökning av aktivitetsnivå var associerat med en så pass påtaglig minskning av dödlighet, säger Peter Nordström, professor i folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Forskarna tittade också på stillasittande. De kunde då se att om stillasittande minskade med 30 minuter per dag hade sju procent av dödsfallen i hela befolkningen kunnat förebyggas. Bland de mest stillasittande, som i genomsnitt sitter omkring tolv timmar per dag, var motsvarande effekt cirka tre procent.
Så gjordes studien
Artikeln är en observationsstudie och bygger på data från sju kohorter, grupper där deltagare följs över tid, i Norge, Sverige, USA och UK Biobank som är en stor biomedicinsk databas med livsstilsinformation från brittiska deltagare.
Deltagarna hade registrerat sin aktivitetsnivå med en så kallad accelerometer som sitter på höften och mäter hur mycket en person rör på sig.
Genom insamlad data uppskattade forskarna hur många dödsfall som potentiellt hade kunnat förebyggas genom små dagliga ökningar av måttlig till intensiv fysisk aktivitet, eller genom att minska stillasittandet. Uppföljningstiden var i genomsnitt åtta år.
Kan finnas andra förklaringar
Forskarna understryker att de har gjort en observationsstudie. Det går därför inte att dra direkta slutsatser om orsakssamband mellan högre fysisk aktivitet och lägre dödsrisk.
− Det behöver inte röra sig om kausala samband, utan det här är en studie som undersöker associationer mellan ökad rörelsenivå och antal dödsfall som potentiellt kan förebyggas. Det kan finnas andra förklaringsmodeller till sifforna vi ser, till exempel att de som rör sig mer gör det för att de har ett annat arv – det vill säga att även gener bidrar till hur mycket en person rör sig, säger Peter Nordström.
Mer rörelse kan ge hälsofördelar
Trots det menar forskarna att studiens resultat ger värdefulla belägg för hur små förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande kan ge stora hälsofördelar.
– Resultaten ska inte tolkas som rekommendationer för enskilda individer. De är beräkningar av hur många dödsfall som potentiellt kan undvikas om alla inaktiva i befolkningen ökade sin aktivitet med fem minuter per dag, säger Ulf Ekelund.
Forskare har kartlagt arvsmassan hos en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan – innan den blev uppäten av en varg. Studien visar att arten var genetiskt frisk fram till slutet av istiden och troligen dog ut snabbt.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat ett noshörningsprov som kommer från frysta rester av en förhistorisk varg, som hittades i permafrosten nära byn Tumat i nordöstra Sibirien.
– Att sekvensera hela arvsmassan från ett istida djur som hittats i magen på ett annat djur har aldrig gjorts tidigare, säger forskaren Camilo Chacón-Duque i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
Ledtråd till utdöendet
Det var när forskarna undersökte vargen som de fann en liten bit välbevarad vävnad i magen. Kol-14-datering visade att vävnaden är cirka 14 400 år gammal, och dna-sekvensering avslöjar att den tillhör en ullhårig noshörning, Coelodonta antiquitatis. Det är ett av de yngsta kända fynden av arten som någonsin upptäckts.
– Det är en utmaning att utvinna arvsmassan från individer som levde strax före en arts utdöende, men det kan ge viktiga ledtrådar till vad som låg bakom att de försvann, vilket också kan ha betydelse för bevarandet av utrotningshotade arter i dag, säger forskaren Camilo Chacón-Duque.
Ovanligt och svårarbetat prov
Att kartlägga arvsmassan från den här typen av material är mycket svårt. Förhistoriskt dna är oftast kraftigt nedbrutet och finns bara i små mängder. Dessutom försvårades analyserna av att rovdjurets eget dna fanns med i provet.
– Det var verkligen spännande, men också mycket utmanande, att utvinna en så pass komplett arvsmassa från ett så ovanligt prov, säger Sólveig Guðjónsdóttir, masterstudent vid Stockholms universitet och som deltog i forskningsarbetet.
Inga tecken på inavel
Forskarna jämförde Tumat-noshörningens arvsmassa med två äldre fynd av ullhårig noshörning, cirka 18 000 respektive 49 000 år gamla. Syftet var att se hur den genetiska variationen, graden av inavel och förekomsten av skadliga mutationer förändrades under den senaste istiden.
Analyserna visade inga tecken på genetisk utarmning när arten närmade sig sitt utdöende. Det tyder på att den ullhåriga noshörningen hade en stabil och relativt stor population fram till arten försvann.
Varmare klimat trolig orsak
Forskarna fann inte heller några tecken i arvsmassan som tyder på en långsiktig och gradvis minskning av populationen. I stället verkar utdöendet skett relativt snabbt, sannolikt till följd av den snabba uppvärmningen av klimatet i slutet av istiden.
– Våra resultat visar att den ullhåriga noshörningen hade en livskraftig population under 15 000 år efter det att de första människorna anlände till nordöstra Sibirien, vilket talar för att klimatuppvärmning snarare än mänsklig jakt orsakade utdöendet, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik.
I försök på möss har forskare sett att ett toxin som utsöndras av kolerabakterier kan hämma tillväxten av cancer i tjock- och ändtarm utan att orsaka någon mätbar skada på kroppen. Studien kan öppna för forskning om en ny typ av cancerbehandling.
Kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm och ändtarm, är den tredje vanligaste cancerformen i världen och den cancer som globalt har näst högst dödlighet. Cancern behandlas i dag i regel med kirurgi, strålning eller kemoterapi. Även om det i många fall är effektivt, har de metoderna också betydande biverkningar.
Kolorektalcancer ökar dessutom i världen. Därför är det värdefullt att hitta alternativa behandlingsmetoder.
Forskarna i Umeå har nu studerat de cancerhämmande egenskaperna hos ämnet MakA, ett så kallat cytotoxin som utsöndras av kolerabakterien Vibrio cholerae.
Vid försök med möss gick det att se att systematisk tillförsel med MakA påtagligt minskade tillväxten hos tumörerna.
– Ämnet inte bara dödar cancerceller direkt. Det omformar tumören och hjälper immunförsvaret att arbeta mot tumören utan att skada frisk vävnad, säger Sun Nyunt Wai, professor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Förändrade cellmiljön i tumörer
Studien visar att MakA ökade celldöden hos tumörcellerna och minskade deras förmåga att öka i antal. Parallellt med detta förändrade ämnet sammansättningen av cellmiljön i tumören och ökade antalet medfödda immunceller, särskilt makrofager och neutrofiler, som i sin tur bidrog till att hämma tumören.
Behandlingen ledde inte till någon skadlig inflammation hos mössen. Det gick inte att se negativa effekter på kroppsvikt, allmän hälsa eller funktionen hos vitala organ ens efter upprepad dosering. Det tyder på att effekten av MakA är lokal och specifikt riktad mot tumörer.
Ytterligare analyser bekräftade att MakA stimulerade bildandet av så kallade immunmediatorer i tumören som främjar celldöd samtidigt som det upprätthöll regleringsmekanismer som begränsar skador på omkringliggande vävnad.
Öppnar ny väg
Saskia Erttmann, forskarassistent vid Umeå universitet, säger att det behövs mer forskning, men att resultaten tydligt visar en intressant väg för att utveckla en ny typ av cancerbehandling som utnyttjar ämnen bakterier skapar för att både döda cancerceller och stärka kroppens egna försvar.
Forskarna betonar också att det behövs fler studier för att utforska MakA:s potential även i andra modeller och för att bedöma lämpligheten för framtida klinisk användning.
I sina försök har forskarna enbart tillfört MakA, alltså inte själva kolerabakterien.
Forskare har hittat ett nytt sätt att producera vätgas utan den dyra bristmetallen platina. Med hjälp av solljus, vatten och minimala partiklar av elektriskt ledande plast lyckas forskarna tillverka den eftertraktade energibäraren på ett effektivt och hållbart sätt – till låg kostnad.
Vätgas spelar en nyckelroll i den globala jakten på förnybar energi, då den enda restprodukten från användningen är vatten. Men för att kunna tillverka vätgasen på ett både storskaligt och miljövänligt sätt återstår stora utmaningar.
En av utmaningarna är att den dyra ädelmetallen platina används i den kemiska processen där vätgas framställs ur vatten med hjälp av solenergi. Förutom att metallen inte skulle räcka på sikt, är brytningen av en av världens dyraste metaller förenad med risker för både miljö och hälsa. Produktionen är dessutom koncentrerad till ett fåtal länder, som Sydafrika och Ryssland.
I en ny studie visar forskare från Chalmers och Uppsala universitet hur vätgas från solenergi kan framställas på ett effektivt sätt helt utan platina. Reaktionen sker i vatten, där mängder av minimala partiklar av elektriskt ledande plast samspelar med solljuset och sin omgivning.
– Att kunna producera vätgas både effektivt och hållbart med hjälp av solens strålar – helt utan platina – har länge varit en dröm. Genom smart materialdesign har vi nu lyckats åstadkomma effektiv fotokatalys till en mycket lägre kostnad. Resultaten visar till och med att tekniken kan prestera bättre än dagens platinabaserade system, säger Alexandre Holmes, forskare vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Vätgas har stor potential i förnybara energisystem
Vätgas är en energibärare som används för att transportera, lagra och leverera energi, på samma sätt som elektricitet. Vätgas kan produceras från olika typer av energikällor: fossila, fossilfria och förnybara.
Gasen har stor potential i förnybara energisystem, där den kan framställas med hjälp av exempelvis sol och vind. I dag används vätgas runt om i världen för att lagra sol- och vindenergi, göra bostäder självförsörjande på energi och som bränsle i fordon utan skadliga utsläpp.
Botad vattenrädsla bakom framgången
Arbetet för att lösa knäckfrågan med platinan har pågått under flera år i en forskargrupp på Chalmers. Hemligheten bakom den nya tekniken är avancerad materialdesign av den elektriskt ledande plast som används i produktionen.
Plasten, som går under samlingsnamnet konjugerade polymerer, tar upp ljus mycket effektivt, men fungerar sämre i vatten. Genom att justera materialegenskaperna på molekylnivå har forskarna gett plasten mer vattenvänliga egenskaper.
– Vi har också utvecklat ett sätt att skapa minimala partiklar, nanopartiklar, av plasten som samspelar bättre med vatten så att den kemiska processen blir effektiv. Genom att partiklarna inte binder så hårt till varandra förbättras förutsättningarna för vätgasproduktionen, säger Alexandre Holmes.
Skapar bubblor av vätgas i vatten
I reaktorn på kemilabbet på Chalmers går det att se med blotta ögat hur vätgasen effektivt bildas med hjälp av fotokatalys: När en lampa med starkt ljus, som efterliknar solens strålar, riktas mot vattenbägaren med nanopartiklarna börjar små bubblor av vätgas nästan omedelbart färdas upp genom vattnet.
Bubblorna leds via rör till en vätgasbehållare och mängden producerad gas går att läsa av i realtid.
– Med hjälp av så lite som ett gram av polymermaterialet kan vi tillverka tre liter vätgas på en timme, säger Alexandre Holmes.
Genom ett tidigare framsteg från forskarkollegor på Chalmers, kan den elektriskt ledande plasten också tillverkas utan giftiga kemikalier och på ett mycket mer kostnadseffektivt sätt.
Elektriskt ledande plast går även under namnet konjugerade polymerer. Det är plastmaterial som fungerar som halvledare.
Fotograf: Henrik Sandsjö, Chalmers tekniska högskola
Elektriskt ledande plast fungerar som halvledare
Elektriskt ledande plast går även under namnet konjugerade polymerer. Det är plastmaterial som fungerar som halvledare, på ett liknande sätt som kisel. Tack vare dessa egenskaper kan man utveckla en ny typ av teknik – organisk elektronik.
Den elektriskt ledande plasten är flexibel och kan användas inom många områden, till exempel för energiomvandling och energilagring, bärbar elektronik, elektroniska textilier och bioteknologi som används i anslutning till eller nära kroppen.
Det har bedrivits forskning under längre tid för att få konjugerade polymerer stabila och förbättra deras elektriskt ledande egenskaper. Upptäckten att vissa typer av plast kan leda elektricitet gjordes redan under 1970-talet och belönades med Nobelpriset i kemi år 2000.
Nästa steg: Vill undvika dyr vitamin
Nästa stora steg för forskarna är att få vätgasprocessen att fungera helt utan hjälpkemikalier. Idag använder de den välkända antioxidanten vitamin C för att den kemiska processen inte ska stanna av. Vitaminen gör vätgasproduktionen effektiv, men problemet är att den är dyr.
– Att vi nu kan ta bort platina ur systemet är ett genombrott för hållbar vätgasproduktion. Nästa steg är att utveckla material som klarar fullständig vattenspjälkning utan tillsatser, med endast solljus som energikälla. Det arbetet kommer att ta några år, men vi tror att vi är på rätt väg, säger forskningsledaren Ergang Wang, professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.
Flexibla kontor utan fasta platser blir allt vanligare i Sverige. Men för många chefer leder den nya kontorsformen till ökad stress, sämre överblick och tuffare arbetsvillkor, visar en studie från Umeå universitet.
Aktivitetsbaserade kontor, där medarbetare väljer arbetsplats efter uppgift i stället för att ha fasta platser, ska ge flexibilitet och främja samarbete. Men för många chefer har förändringen haft motsatt effekt.
En ny studie visar att kontorsformen förändrar chefsrollen i grunden. Chefer upplever ökad stress, sämre överblick och större svårigheter i det dagliga ledarskapet, vilket kan påverka både deras hälsa, produktivitet och organisationens mål.
Studien bygger på intervjuer med 33 chefer i två offentliga organisationer, 12–18 månader efter införandet av aktivitetsbaserade flexkontor. Resultaten visar att även om kommunikationen och samarbetet ibland förbättras, överskuggas fördelarna ofta av nya hinder i vardagen.
Brist på avskildhet skapar stress
En av de största utmaningarna är bristen på avskildhet. Fasta och tysta arbetsplatser saknas ofta, vilket gör det svårt för chefer att genomföra känsliga samtal, som feedback eller personalärenden. Även korta samtal kräver att chefen söker upp ett ledigt rum, något som kan väcka nyfikenhet bland kollegor. Det gör samtalen mer laddade och skapar en pressande och osäker arbetssituation för cheferna.
Många chefer upplever också att arbetsdagen blivit mer splittrad, med fler avbrott och högre mental belastning. Den minskade överblicken gör det svårare att följa medarbetares eller teamens behov i det dagliga arbetet.
Praktiska utmaningar
Utöver stress och avbrott upplever cheferna även praktiska och administrativa svårigheter, särskilt vid rekrytering och anpassning av arbetsmiljön. Samtidigt hamnar de i ett dilemma: de ska både försvara organisationens beslut om kontorsformen och ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö.
– Aktivitetsbaserade kontor lovar flexibilitet, men utan rätt stöd riskerar chefer att gå på knäna, säger Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Studien visar att den ökade belastningen ibland har fått erfarna chefer att lämna sina tjänster. Att alla 33 chefer i studien berättar om liknande erfarenheter tyder på strukturella problem, enligt forskarna. Den ökade pressen riskerar att påverka arbetsmiljö, kvalitet och möjligheten att behålla erfarna ledare i organisationerna.
Stöd avgör om kontorsformen fungerar
Forskarna betonar att aktivitetsbaserade kontor behöver kompletteras med tydligt stöd. Tillgång till tysta arbetsytor, väl anpassade mötesrum, klara kommunikationsrutiner och systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande. Chefer behöver dessutom mandat och resurser för att kunna anpassa arbetsmiljön efter verksamhetens behov.
– Det som förloras i fysisk överblick måste kompenseras med tydliga strukturer och organisatoriskt stöd, säger Anita Pettersson-Strömbäck.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen.
Om tunga lastbilar körs på vätgas i stället för diesel kan koldioxidutsläppen minska kraftigt. Men enligt en studie beror klimatnyttan på hur vätgasen produceras och används. Lokalt producerad grön vätgas är bäst för klimatet och stärker samtidigt energisäkerheten.
Tunga transporter står idag för en femtedel av världens oljeförbrukning. Inom EU är dieseldrivna lastbilar den största källan till koldioxidutsläpp från trafiken.
Att ersätta fossila bränslen med vätgas i den tunga fordonssektorn ses som en viktig del i klimatomställningen. En studie från Chalmers ger nu en samlad bild av vätgasens potential som bränsle – från produktion och transporter till materialval i lastbilar och hur bränslet används.
– Vätgas producerar ingen koldioxid när den används i bränsleceller, men vi måste se till att vi inte flyttar utsläppen från en del av livscykeln till en annan. Därför byggde vi olika scenarier för hur framtida försörjningskedjor skulle kunna se ut i Sverige, och utvärderade olika tekniker i varje livscykelstadium, säger forskaren Jorge Enrique Velandia Vargas i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
En viktig slutsats i studien är att koldioxidutsläppen kan minska kraftigt om tunga fordon drivs med vätgas i stället för diesel. Samtidigt visar resultaten att klimatpåverkan varierar stort beroende på hur vätgasen produceras och hanteras.
Bild: Depositphotos
Olika vägar till vätgas
Grön vätgas: Produktionen sker genom så kallad elektrolys när vatten delas upp i väte och syre med hjälp av elektricitet. Elen som används måste komma från förnybara källor som sol, vind eller vattenkraft för att processen ska få kallas ”grön”. Produktionen av grön vätgas kräver dock ädelmetaller som iridium och platina.
Blå vätgas: Produceras genom att naturgas reagerar med vattenånga under höga temperaturer, där den koldioxid som släpps ut fångas in och lagras under jord. Det är inte möjligt att skilja av all koldioxid. På vissa platser är risken för läckage av metan hög under utvinning och transport av naturgas.
Vätgas från biometan: Genom att ersätta naturgas med biometan är det tekniskt möjligt att uppnå negativa koldioxidutsläpp. Tillgången på biometan är dock osäker vid de volymer som krävs. Ett enklare alternativ, som dock inte skapar negativa utsläpp, kan vara att använda biometan som bränsle direkt i lastbilar.
Blå vätgas ifrågasätts
Ett tydligt resultat är att så kallad blå vätgas, som framställs ur naturgas där koldioxiden fångas in och lagras, kan ge större klimatpåverkan än grön vätgas. Grön vätgas produceras av vatten med hjälp av förnybar el.
– I teorin är tillverkningen av blå vätgas klimatneutral, men i verkligheten ser det inte ut så. Det är inte möjligt att fånga in all koldioxid, utan fem till tio procent läcker ut i atmosfären. Dessutom läcker leverantörskedjan och tillverkningen metan, vilket ger en 30 gånger så stark växthuseffekt som koldioxid, säger Maria Grahn, docent i energisystemanalys på Chalmers.
Forskarna pekar också på att biometan kan ersätta naturgas i samma process. Biometan är en förnybar gas som framställs av organiskt avfall, som gödsel och matrester. I teorin kan den användas för att producera vätgas med så kallade negativa utsläpp, där mer koldioxid tas upp från atmosfären än vad som släpps ut.
Men även denna process kräver teknik för att fånga in och lagra koldioxid och är energikrävande i flera led. Enligt forskarna kan det därför vara mer effektivt att använda biometan direkt som bränsle i lastbilar, i stället för att först omvandla den till vätgas.
Grön vätgas ger mest klimatnytta
Grön vätgas är det bästa alternativet för klimatet, enligt studien. Då används vatten som råvara, och den energi som krävs för att utvinna vätgas ur vattnet kommer från förnybara energikällor. Den framställs av vatten med hjälp av förnybar energi och ger mycket låga koldioxidutsläpp vid både tillverkning och användning.
Maria Grahn lyfter fram att vätgas är en energibärare som kan produceras överallt i världen, oavsett tillgång på naturresurser.
– Nu för tiden pratar vi mycket om resiliens, alltså ett samhälles eller lands motståndskraft i en orolig omvärld. Lika viktigt som att minska koldioxidutsläppen är det att vara självförsörjande på energi, något vi i synnerhet har sett i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Och vätgas kan tillverkas överallt i världen med hjälp av vatten och energi från sol eller vind, säger Maria Grahn.
Lokal produktion slår storskalighet
Studien visar också att det är bättre för klimatet att producera vätgas nära tankstationerna än i stora centrala anläggningar. Lokal produktion minskar behovet av långa transporter, som annars kräver mycket energi och ger ökade utsläpp.
– Vätgas är det lättaste av alla grundämnen och ”gillar” inte att transporteras. I gasform krävs kraftig kompression och i flytande form extrem nedkylning. Båda alternativen innebär energiförluster, och med flytande vätgas behöver man dessutom hantera problemet med att den avdunstar under transporten, säger Jorge Enrique Velandia Vargas.
Snabb förändring av transportsketorn
Sammantaget menar forskarna att rätt förutsättningar krävs för att vätgas ska ge maximal klimatnytta och minska utsläppen – annars riskerar tid och resurser att slösas bort. Studien utgår från svenska förhållanden, men resultaten bedöms kunna överföras även internationellt.
– Transportsektorn förändras snabbt och varje beslut som fattas får långsiktiga konsekvenser. Därför är det önskvärt att beslutsfattande stöds av noggranna utvärderingar och livscykelanalyser. Vår forskning som ligger på en hög systemnivå passar väldigt bra för beslutsfattare att använda som underlag, säger Maria Grahn.
En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan gav lovande resultat när den för första gången testats i svenska lågstadieklasser. Metoden, som bygger på tydliga regler och positiv återkoppling, syftar till lugnare skolmiljö och färre konflikter.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur metoden Good Behavior Game (GBG) kan användas för att förbättra studieron för elever och få mer fokus på undervisningen i klassrummen.
Metoden bygger på tydliga, positivt formulerade regler, lagarbete och positiv återkoppling. Tidigare internationella studier har visat långsiktiga positiva effekter, men detta är första gången metoden testas i en randomiserad studie i Sverige.
– En av våra viktigaste slutsatser är att metoden faktiskt gick att genomföra under helt vanliga förhållanden i skolan. Lärarna får en utbildning och handledning i metoden, men utöver det det krävdes inga extra resurser, ingen extra personal och inget särskilt forskarstöd för att få detta att fungera i skolorna, säger psykologen Dariush Djamnezhad, doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Förebygger större problem
GBG-metoden riktar sig till alla elever i klassen, inte bara till barn som har svårigheter. Tanken är att tidiga och breda insatser kan stärka skolmiljön för alla och minska risken att problem blir bestående.
– Beteendeproblem tidigt i livet kan vara en signal om svårigheter på många områden, både nu och längre fram i livet. Därför är tidiga, förebyggande insatser viktiga, säger Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet och psykolog.
Beteende och klimat i klassrum följdes
Den GBG-metod som användes heter Höjaspelet och studien genomfördes i samarbete med Malmö stad.
Totalt deltog 43 lågstadieklasser, från förskola till årskurs 3, med sammanlagt 990 elever vid fem skolor. På tre av skolorna fick lärarna utbildning i GBG, medan de andra fortsatte som vanligt. Elevernas beteende och klassrumsklimat följdes under ett läsår genom lärarskattningar och oberoende observatörer.
– Studien genomfördes i en verksamhetsnära miljö och har inte statistiskt säkra effekter, men alla utfall pekar i den riktning man skulle förvänta sig om metoden fungerar. Det ger ett samlat, försiktigt stöd för att GBG kan bidra till bättre studiero och klassrumsklimat, säger Dariush Djamnezhad.
Komplement till annat stöd
Effekterna syntes i klassrummet, men inte i gemensamma utrymmen som korridorer och matsal. Forskarna menar att det stämmer med hur metoden fungerar – den är avsedd att användas i undervisningen och i själva klassrumssituationen.
– Alla barn med utmaningar behöver inte individbehandling, och alla når man heller inte med riktade insatser. Här handlar det om en universell, förebyggande metod som kan användas i hela klassrummet och komplettera andra stödinsatser, säger Björn Hofvander.
Bild: Depositphotos
Mer om Good Behavior Game
GBG är en metod som syftar till bättre studiero, färre konflikter och ett mer positivt klassrumsklimat. Metoden fick stort genomslag efter långvariga studier, bland annat i Baltimore, där barn följts upp långt upp i vuxen ålder.
I den svenska studien användes Höjaspelet, men det finns även en annan version, PAX.
Så här fungerar GBG:
1. Klassen delas in i grupper. Läraren introducerar några tydliga, positivt formulerade regler, ofta med bildstöd (till exempel ”räck upp handen”, ”arbeta tyst”, ”var en bra kamrat”).
2. Spelet pågår en kort tid. Det kan vara tio minuter i början av lektionen.
3. Läraren ger positiv återkoppling och uppmärksammar önskat beteende genom att exempelvis säga ”tack för att du räckte upp handen”.
4.Vid regelbrott får laget en diskret markering, till exempel förlorar ett kort eller poäng. Läraren styr snabbt tillbaka fokus genom att berömma önskat beteende.
5. Lag som klarar kriteriet ”vinner” och får en enkel belöning, ofta en kort aktivitet klassen gillar.
6. Över tid kan speltiden förlängas och belöningar fasas gradvis ut.
Det finns ett samband mellan mikroskopiska plastpartiklar, som bland annat kommer från matförpackningar, och inflammatoriska tarmsjukdomar. En studie på möss visar också att de allra minsta partiklarna kan sprida sig till andra viktiga organ i kroppen.
Forskare vid Umeå universitet har tillsammans med kollegor i Österrike undersökt ett möjligt samband mellan den ökande förekomsten av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och ökad exponering för mikro- och nanoplaster, MNP.
– Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och professor vid Wiens medicinska universitet, i ett pressmeddelande.
Vanlig tarmsjukdom
De skadliga effekterna av plastpartiklarna undersöktes i försök på möss med ulcerös kolit, en av de vanligaste formerna av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Studien fokuserade på partiklar av polystyren i olika storlekar som mössen fick äta. Polystyren är en vanlig plast och används bland annat i förpackningar som yoghurtmuggar och lådor med hämtmat.
Forskarnas analyser visar att mikro- och nanoplaster samverkar med tarminflammation. När tarmen är inflammerad tas plastpartiklar lättare upp i tarmslemhinnan. Plasterna förstärkte också inflammationen genom att aktivera vissa immunceller, makrofager. Samtidigt stördes tarmfloran. Mängden nyttiga bakterier minskade, medan bakterier som kan driva på inflammation blev fler.
Bryter kroppens barriärer
Studien visar att effekterna inte är begränsade till tarmen. Mikro- och nanoplaster samlades även i andra viktiga organ hos mössen. Särskilt de minsta nanoplastpartiklarna, mindre än 0,0003 millimeter, kunde ses i lever, njurar och blod.
Resultaten tyder på att de allra minsta plastpartiklarna kan ta sig igenom kroppens biologiska barriärer och därmed påverka även andra delar av kroppen än mage och tarm.
Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En studie från Karolinska institutet tyder på att långvariga förändringar i de röda blodkropparna kan vara en viktig förklaring.
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Risken ökar ju längre man har haft sjukdomen. En studie vid Karolinska institutet visar nu att sjukdomens varaktighet påverkar hur röda blodkroppar förändrar blodkärlen, och att långvarig diabetes kan göra blodkropparna skadliga för kärlen.
Skadliga effekter efter flera år
Forskarna har undersökt både djur och människor med typ 2-diabetes. Röda blodkroppar från möss med långvarig diabetes påverkade blodkärlens funktion negativt, och samma effekt sågs hos patienter som haft sjukdomen i över sju år.
Personer som nyligen insjuknat uppvisade inga förändringar. Men efter sju års uppföljning hade deras blodkroppar utvecklat samma skadliga egenskaper.
Förändringar i mikro-RNA
När forskarna återställde nivåerna av mikroRNA-210 – en liten molekyl – i de röda blodkropparna normaliserades deras funktion och blodkärlen förbättrades.
– Det som verkligen framträder i vår studie är att det inte bara är förekomsten av typ 2‑diabetes som spelar roll, utan hur länge man har haft sjukdomen. Först efter flera år utvecklar de röda blodkropparna en skadlig effekt på blodkärlen, säger Zhichao Zhou, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet.
Möjlig biomarkör för att se risk
Studien pekar på mikroRNA-210 som en möjlig biomarkör för att tidigt upptäcka risk för hjärt-kärlkomplikationer. Forskarna undersöker nu om detta kan användas i större befolkningsstudier.
– Om vi kan identifiera vilka patienter som löper störst risk innan kärlskadorna uppstår, kan vi också bli bättre på att förebygga komplikationer, säger Eftychia Kontidou, doktorand vid Karolinska institutet.
Många tonåringar är i riskzonen för att utveckla spelberoende, men det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det visar en studie.
– Resultaten visar att lång speltid är den starkaste gemensamma riskfaktorn för både tjejer och killar för att utveckla spelberoende, men där slutar likheterna, säger Gunilla Björling, professor på Hälsohögskolan i Jönköping.
Spelberoende är ett växande globalt problem. Forskare vid Jönköping University har därför velat undersöka riskerna bland svenska skolungdomar med hjälp av testet Gaming Disorder Test (GDT). Studien bygger på data från en folkhälsoenkät med över 5 300 ungdomar i åldern 15–17 år i Jönköpings län.
Enkelt test kan upptäcka risk
Gaming Disorder Test är ett kort test med fyra frågor och lämpar sig bra att använda i skolmiljöer, menar forskarna. Det gör det möjligt att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen för spelberoende och sätta in förebyggande insatser.
– Det som gör GDT så värdefullt är att det är enkelt, snabbt och bygger direkt på WHO:s definition av spelberoende. Internationella studier visar att testet är mycket pålitligt och fungerar väl för ungdomar i olika länder. Därför är det ett perfekt verktyg för att tidigt upptäcka vilka unga som riskerar att utveckla spelproblem, säger Amir Pakpour, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping, i ett pressmeddelande.
Tonårspojkar spelar mer
Studien visar att nära 44 procent av pojkarna befann sig i riskzonen för spelberoende, jämfört med cirka tolv procent av flickorna. Pojkar spelar i genomsnitt dubbelt så mycket som flickor, men riskfaktorerna skiljer sig mellan könen.
– Det förvånade oss att se så tydliga könsskillnader i riskmönster. Förutom lång speltid var den starkaste riskfaktorn för spelberoende hos pojkar sämre psykiskt välbefinnande, medan det hos flickor var låg fysisk aktivitet, säger Gunilla Björling, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Ingen tydlig koppling till självkänsla och sömn
I studien besvarade ungdomarna frågor om hälsa och livsstil, till exempel sömn, fysisk aktivitet, välmående och självkänsla. De fick också svara på frågor om hur länge de spelade. Svaren analyserades med olika statistiska metoder.
– Det var överraskande att självkänsla och sömn inte hade någon signifikant koppling till spelberoende, trots att många tidigare studier pekat på det. Resultaten tyder på att ungdomars psykiska hälsa och levnadsvanor spelar en större roll än traditionella psykologiska faktorer, säger Gunilla Björling.
Förebyggande åtgärder kan skräddarsys
Forskarna anser att skolor, men också hälso- och sjukvården, bör använda resultaten för att förebygga spelberoende bland ungdomar. Tidigare forskning har ofta sett ungdomar som en homogen grupp, men studien visar att könsanpassade strategier är avgörande för att förebygga spelberoende i framtiden.
– För killar bör fokus ligga på att stärka psykiskt välbefinnande, till exempel genom samtalsstöd, stresshantering och sociala aktiviteter. För tjejer bör insatser som främjar fysisk aktivitet – som rörelsepauser, idrottsprogram och aktiv fritid användas för att förebygga spelberoende, säger Amir Pakpour.
När lysosomer, organceller som tar hand om en cells skräp, börjar läcka kan det bli farligt. Giftigt avfall riskerar att sprida sig och skada cellen och nu har forskare upptäckt hur det går till när kroppen larmar om små hål i lysosomernas membran så att de kan repareras. Att de repareras är avgörande för att förebygga inflammation, celldöd och sjukdomar som Alzheimer.
Lysosomer är cellens återvinningsstationer som tar hand om cellens skräp och omvandlar det till byggstenar som kan användas igen. Lysosomernas membran* utsätts ofta för stress från patogener, proteiner och metaboliska biprodukter. Skador kan leda till att giftigt innehåll läcker ut vilket kan orsaka inflammation och att cellen dör.
Fram till nu har mekanismen för hur celler upptäcker dessa små membranskador varit okänd, men i en nyligen publicerad studie från Umeå universitet hittat en signalväg som aktiveras som svar på lysosomal skada. Denna upptäckt lade grunden för att förstå hur cellen känner av membranskador.
Tagit forskningen vidare upptäckte – sensorerna vid lysosomskada
Nu har forskare vid samma universitet tagit steget vidare. Genom en kombination av levande cellavbildning, genetiska knockout-modeller, avancerad mikroskopi och funktionella reparationsanalyser har de kartlagt händelseförloppet efter en kontrollerad lysosomskada.
Resultat blev en upptäckt av två autofagi-proteinkomplex som utgör de länge eftersökta sensorerna vid lysosom-skada, alltså de som ”larmar” och ser till att hål reparers.
– De reagerar och förflyttas snabbt till skadade membran vid läckage av protoner eller kalcium och initierar det reparationssystem som tätar hålet. Vi kunde se att utan dessa två nyckelproteiner misslyckas cellen med reparationen, vilket gör att lysosomen spricker, säger Yaowen Wu, professor vid Kemiska institutionen på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Studiens resultat gäller flera olika typer av celler och visar på samma underliggande mekanism hos dem.
*Membran är en tunn skiljevägg eller hinna
Nästa steg i forskningen
Upptäckten ger en ny förståelse och öppnar för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar där lysosomskador spelar en central roll.
– I fortsatta studier ska vi undersöka kopplingar till neurodegeneration, infektioner och inflammation, säger Yaowen Wu.
– Det är livsviktigt att lysosomens innehåll stannar där det hör hemma. Om vi förstår varför läckor ibland inte upptäcks kan vi också förstå varför celler dör vid neurodegenerativa sjukdomar, tillägger Dale Corkery, forskare vid Kemiska institutionen på Umeå universitet.
Personer med normal vikt kan också vara i riskzonen för diabetes och liknande sjukdomar. En studie visar på en upp till femfaldigt högre risknivå hos dem med oväntat högt så kallat metabolt BMI.
Konventionellt BMI har visat sig vara ett för trubbigt verktyg för att bedöma riskerna för metabola sjukdomar, exempelvis diabetes och insulinrubbningar. BMI bygger enbart på en persons längd och vikt och ger ett värde i någon av kategorierna undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma.
Metabolt BMI däremot undersöker överviktsliknande förändringar i ämnesomsättningen som kan finnas även vid normalvikt.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt 1 408 personer för att se hur stora riskerna är hos personer vars metabola BMI ligger högre än deras konventionella BMI.
Metabolt BMI kopplas till högre risk för flera sjukdomar
Resultaten visar att oväntat högt metabolt BMI är kopplat till mellan två och fem gånger högre risk för en rad sjukdomar och tillstånd: fettlever, diabetes, fettansamlingar runt inre organ, insulinresistens, hög insulinnivå, inflammationer, och även sämre viktminskning vid fetmakirurgi.
Metabol ohälsa syns helt enkelt inte alltid på vågen.
– Två personer med samma BMI kan ha helt olika riskprofil beroende på hur deras metabolism och fettvävnad fungerar, säger Rima Chakaroun, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Det metabola BMI som forskarna utvecklat bygger på avancerade så kallade metabolomiska analyser, alltså mätningar av hundratals små molekyler i blodet kopplade till cellernas ämnesomsättning.
Måttet har visat sig bättre överensstämma med kroppens faktiska metabola hälsotillstånd, inklusive risken för hjärt-kärlsjukdom.
Kopplat till tarmbakterier
Ett centralt fynd i studien är en stark koppling mellan metabolt BMI och sammansättningen av bakterier i tarmen, tarmens mikrobiota. Personer med högre metabolt BMI hade en tarmmikrobiota med sämre mångfald och minskad potential att bryta ned kostfibrer till smörsyra, vilket tidigare kopplats till inflammation och ökad sjukdomsrisk.
Forskarna menar att metabolt BMI kan bli ett verktyg för att identifiera personer med metabolt ohälsosam fetma, även om de inte uppfyller traditionella BMI-gränser.
– Det traditionella BMI missar ofta de personer som har normal vikt men hög metabol risk. Metabolt BMI kan bidra till en mer rättvis och precis bedömning av sjukdomsrisk, och därmed bana väg för mer individanpassad prevention och behandling, säger Fredrik Bäckhed, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien understryker också att genetiska faktorer har mindre betydelse för metabolt BMI än livsstil och miljö, vilket pekar på möjligheten att påverka sin metabola hälsa genom kost, fysisk aktivitet och tarmflorans sammansättning.
När Google möter ChatGPT måste gymnasielärare anpassa sin undervisning för att möta elevernas nya utmaningar. En avhandling visar att tekniken inte bara förändrar hur elever lär sig, utan också kräver ett nytt digitalt tänkande i klassrummet.
Hur söker gymnasieelever information och använder digitala verktyg i ämnen som biologi och naturkunskap? Det har doktoranden Anna Lodén undersökt i en avhandling vid Umeå universitet. Hon har observerat undervisningen i naturvetenskapliga klassrum, samlat in elevuppgifter och även intervjuat elever.
– Resultaten visar att verklig digital kompetens inte handlar om tekniska färdigheter utan om att förstå hur till exempel Google och ChatGPT fungerar och hur man skapar mening i svaren, säger Anna Lodén vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik på Umeå universitet i ett pressmeddelande.
I de första delstudierna analyserades hur eleverna arbetade med information via Google – från formulering av sökord till urval och värdering av källor. När generativ AI slog igenom under forskningsarbetet förändrades förutsättningarna, vilket gjorde det möjligt att pröva analysmodellerna i ett nytt digitalt sammanhang.
Ny utmaning för lärare
Övergången från Google till ChatGPT förändrar hur elever söker information, visar forskningen. Med Google utgår eleven från en fråga och får många källor att välja mellan som sedan ska granskas. I ChatGPT får eleven i stället ett färdigt svar som måste tolkas, kontrolleras och ibland omformas.
– Utmaningen för läraren blir därför inte längre att lära eleven att välja rätt källa, utan att guida dem i att analysera och bedöma svaret de får, säger Anna Lodén.
Hennes forskning visar att elevernas informationssökning sällan följer en linjär process från sökning till värdering av olika svar. I stället växlar de mellan att förstå begrepp, pröva strategier och reflektera över sina val – en förmåga som beskrivs som digital mångsidighet. Elever med goda ämneskunskaper kan fördjupa sina resonemang, medan andra riskerar att fastna i ytliga tolkningar.
Källkritik kommer för sent
Samtidigt finns ett glapp i de svenska styrdokumenten för gymnasiet. I de naturvetenskapliga ämnena betonas källkritik, men själva sökprocessen ges begränsat utrymme. Det innebär att elever förväntas granska information utan att ha fått tillräckligt stöd i hur den hittas.
– När generativ AI nu blir en naturlig del av lärandet blir det här glappet ännu tydligare. Om undervisningen inte tar upp hur elever söker och tolkar digitala svar, riskerar källkritiken att komma för sent – efter att tolkningen redan är gjord av AI, säger Anna Lodén.
Avhandlingen lyfter även fram behovet av att undervisningen inte fastnar vid teknikanvändning eller att ytliga AI-svar tas för en sanning. I stället bör ämneskunskap, språk och reflektion stå i centrum för elevernas digitala lärande.
Globala utsläpp från flygtrafiken kan minska med upp till 50–75 procent genom att använda flygplanen smartare, visar en ny studie. Det handlar inte om nya bränslen eller färre flygningar, utan om att ta vara på effektivitet som redan finns.
Forskare vid Linnéuniversitetet och Oxfords universitet i Storbritannien har analyserat över 27 miljoner flygningar från 2023 som omfattade runt 3,5 miljarder passagerare och funnit stora skillnader i hur mycket koldioxid olika flyg producerar.
Vissa rutter släpper ut upp till 30 gånger mer per passagerare än de mest effektiva.
Studien pekar ut tre åtgärder med som skulle kunna ge stor effekt på flygtrafikens utsläpp:
Att flyga med de mest bränsleeffektiva flygplanen
Att prioritera ekonomiklass framför premiumklasser
Att fylla planen bättre.
Bara genom att använda de effektivaste flygplanen som redan finns i flygbolagens flottor kan utsläppen minska med omkring 11 procent direkt.
– Vi kan minska flygets utsläpp kraftigt redan i dag, utan att vänta på framtida teknik, säger Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
Fler platser i ekonomiplats kan göra skillnad
Forskarna visar att business– och förstaklassplatser tar betydligt mer utrymme och därmed ger högre utsläpp per passagerare. Fler säten i ekonomiklass och högre beläggning kan därför göra stor skillnad.
År 2023 varierade passagerarbeläggningen på flygplan mellan 20 och 100 procent, med ett genomsnitt på 79 procent. Om den genomsnittliga beläggningen skulle öka till 95 procent skulle utsläppen minskas med omkring 16 procent.
Studien föreslår att politiska styrmedel, som utsläppsbetyg och differentierade avgifter, kan bidra till att påskynda omställningen mot ett mer klimatsmart flyg.
– Effektivare flyg är inte bara bra för klimatet, utan också kan vara ekonomiskt fördelaktigt för flygbolagen. Trots det använder flygbolagen fortfarande många äldre och mindre effektiva flygplan, avslutar Stefan Gössling.
