För första gången har forskare gjort en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen hade dels slät och dels fjällad hud, vilket troligen hjälpte den att både simma snabbt och röra sig på havsbotten.
Svanödlor, eller Plesiosaurier, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa, levde på fisk och tog sig fram likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelfenor.
Ovanligt med mjukdelar i fossil
Hittills har inte mycket varit känt om plesiosauriernas yttre anatomi. Men i en ny studie har ett forskarlag lett av forskare från Lunds universitet analyserat mjukdelar från en 183 miljoner år gammal svanödla som påträffats i tyska Holzmaden.
– Fossiliserade mjukvävnader, såsom hud och inre organ, är exceptionellt sällsynta. Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger geologidoktoranden Miguel Marx i ett pressmeddelande.
Olika sorters hud gav svanödlorna fördelar
Resultaten visar en ovanlig kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen. Forskarna tror att det här kan ha gett olika fördelar: den släta huden lät svanödlan simma smidigt och fånga fisk, medan de fjällade simfötterna gjorde att den kunde röra sig på skrovliga havsbottnar.
– Våra resultat hjälper oss att göra mer exakta livsrekonstruktioner av plesiosaurier. Något som inte riktigt har kunnat göras sedan gruppen först identifierades för mer än 200 år sedan. Vidare belyser det välbevarade tyska fossilet potentialen för att kunna studera mjukvävnader som kan ge ytterligare insikter i biologin hos dessa sedan länge utdöda djur, säger Miguel Marx.
Om fysiska elstängsel ersätts med virtuella kan utformningen av beteshagar för nötkreatur bli mer flexibel. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att tekniken kan fungera även i naturbetesmarker med en mer varierad vegetation.
Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Tekniken, som ännu inte är godkänd i Sverige, bygger på att en virtuell hage ritas upp med hjälp av GPS-punkter i en app. Korna bär på halsband som varnar dem med ljud när de närmar sig den virtuella gränsen.
Om djuren inte vänder tillbaka får de en svag stöt från halsbandet, motsvarande ungefär tio procent av styrkan i ett vanligt elstängsel. Hagen går att rita om mycket lätt och systemet kan därför användas för att flytta djuren till olika delar av marken på ett enkelt sätt.
Virtuella stängsel funkar i naturbetesmarker
I en studie vid SLU undersökte husdjursagronomen Lotten Wahlund hur nötkreatur anpassar sig till och påverkas av virtuella stängsel jämfört med vanliga elstängsel. Tidigare studier har främst gjorts på öppna plana betesvallar utan buskar och träd, men Lotten Wahlund ville se hur djuren reagerade på tekniken i naturbetesmarker, där den kan bli mest användbar i framtiden.
– På naturbeten finns många typer av vegetation och underlag och även höjdskillnader, vilket skulle kunna göra det svårare för djuren att anpassa sig till tekniken. Men vår övergripande slutsats är att det fungerade väldigt bra, säger Lotten Wahlund i ett pressmeddelande.
Stängseltypen påverkar inte djurens beteende
När kvigor med virtuella stängsel jämfördes med sådana som gick i en hage med vanliga elstängsel syntes inga tecken på långvariga beteendeförändringar som skulle kunna bero på stress, varken när det gällde beteende, kroppsvikt eller halter av stresshormonet kortisol i pälsen.
– Vi kunde också se att djuren gärna uppehöll sig nära den virtuella gränsen och att de snabbt märkte när vi flyttade den. I många fall var de ute på den nya ytan inom 30 minuter. Detta tyder på att de inte är rädda för gränsen, säger Lotten Wahlund.
Att djuren snabbt anpassar sig efter det virtuella stängslet är viktig kunskap, då det gör det lättare att styra betet på ett effektivt sätt. I en naturbetesmark kan det handla om att hålla djuren borta från vissa delar av ytan, till exempel sankmarker där djuren riskerar att fastna, eller om naturvårdshänsyn. I mer intensiva betessystem kan det handla om att utnyttja marken mer effektivt genom så kallat strip-bete.
Virtuella stängsel inte godkända idag
Idag är tekniken inte godkänd i Sverige. Det är förbjudet att styra djurs beteende med hjälp av el, med undantag för traditionella elstängsel. Resultaten från den här och andra studier som görs med virtuella stängsel kommer att ge stöd till beslutsfattare för ett eventuellt godkännande av tekniken i framtiden.
– Intresset är i alla fall väldigt stort. Många hör av sig, både lantbrukare och intresseorganisationer men även från politiskt håll finns ett intresse för tekniken, avslutar Lotten Wahlund.
Tillgången till privat laddning är viktigare än offentlig laddning för den som vill köpa elbil. Det visar en studie från VTI. Forskarna menar att samhället kanske bör ompröva utbyggnaden av publik laddning och i stället satsa mer på privat laddning, i synnerhet vid flerbostadshus, om man vill snabba på elektrifieringen av trafiken.
Tillgången till privat laddning är en starkt bidragande faktor för att köpa elbil. Forskare vid VTI har undersökt hur tillgången till laddningsmöjligheter påverkar benägenheten att köpa laddningsbar bil (elbil eller laddhybrid).
Studien visar att boende i bostadsrättsföreningar som fått bidrag för att installera laddstolpar var nästan lika benägna att köpa elbil som boende i enfamiljshus. Annars är ett just boende i villa, tillsammans med inkomsten och att ha mer än en bil i hushållet, en av de starkast bidragande faktorerna bakom ett elbilsköp.
Tillgång till offentliga laddstationer påverkar också elbilsköpet, men i betydligt mindre utsträckning. Studien visar att även om publika laddningsmöjligheter ökar med tio procent i närheten av bostad eller arbete ökar benägenheten att köpa elbil med mindre än en procent.
Närheten till laddstolpen viktig
Både priset och tillgängligheten, att bilägaren alltid har tillgång till den egna laddstolpen, gör den privata laddningen så mycket viktigare. Även närheten till laddstolpen spelar stor roll.
– Publik laddning kan kosta tre eller fyra gånger så mycket som privat. Då är det inte konstigt att vi ser så stora skillnader mellan de olika typerna av laddning, säger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke, två av forskarna bakom den vetenskapliga artikeln.
Utifrån resultaten i studien tycker forskarna att samhällets satsning på att bygga ut den publika laddinfrastrukten kan ifrågasättas. Inte minst på EU-nivå anses det som ett effektivt sätt att snabba på elektrifieringen och minska koldioxidutsläppen.
Privat laddning kan locka fler elbilsköpare
Studien talar dock för att det är bättre att samhället i stället lägger mer resurser på att underlätta för privat laddning i närheten av hemmet. I synnerhet kan förbättrade laddmöjligheter vid flerbostadshus ha en starkt positiv effekt för ökad elbilsanskaffning.
– Andra faktorer som inkomst, som också påverkar köp av elbil, går antingen inte att påverka alls eller tar lång tid. Men typ av laddning och var vi bygger den, kan samhället relativt snabbt påverka, säger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke.
Studien bygger på registerdata över privatbilsinköp i Sverige 2019. Det medför en mindre osäkerhet om resultatet är detsamma i dag. I uppföljande studier skulle forskarna vilja studera både nyare data och eventuella geografiska skillnader.
Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar deras reproduktionssystem.
Många växtarter har utvecklat olika blomtyper för att förhindra självpollinering och för att underlätta korsbefruktning med insekter. Ett exempel är gullvivan som har två skilda blomtyper, en långstiftad och en kortstiftad, se faktaruta.
Gullvivornas blommor är inte likadana. Bild: Sara Cousins
Olika blomtyper
Långstiftad (L-morf) innebär att ståndarna sitter långt ner vid kronbladens bas, medan pistillen är lång.
Kortstiftad (S-morf) innebär att pistillen är kort, medan ståndarna är höga.
Genom medborgarforskningen ”Looking for Cowslips” har nästan 900 000 gullvivor på en mängd olika platser undersökts under fyra års tid.
Gullvivan är en viktig modellart för växter som pollineras av insekter. Genom att studera dem kan man få kunskap och dra slutsatser även om andra gräsmarksväxter och deras pollinatörer.
Obalans bland gullvivor i Europa
För att bli befruktad måste en kortstiftad blomma pollineras med pollen från en långstiftad. Detta förhindrar växten från att befrukta sig själv.
I en livskraftig växtpopulation brukar fördelningen av de två blomtyperna vara ungefär lika stor.
Men bland gullvivorna i Europa har en förändring skett. Det visar en studie där forskare tagit hjälp av tusentals medborgare i 32 länder för att samla in observationer av blommorna. Insamlingen har gjorts på över 5 200 platser runt om i Europa.
– I många av de observerade gullvivspopulationerna i Europa såg vi en betydande obalans, där de med den kortstiftade S-morfa blomman var nio procent fler än de med den L-morfa blomman, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Koppling till klimatförändringar
Enligt forskarna kan det finnas ett samband mellan den här obalansen av blomtyp och mer nederbörd under sommaren samt mer intensiv markanvändning.
Tidigare studier har visat att ojämna proportioner mellan blomtyper kan utgöra en riskfaktor för artens långsiktiga överlevnad.
– Det här är överraskande resultat som öppnar upp för fortsatt forskning. Tidigare trodde vi att sådana förändringar endast var lokala fenomen, men den här studien visar att obalansen är utbredd i hela Europa. Det tyder på att miljöförändringarna påverkar pollinationssystemet i större skala än vi tidigare anat, säger Sara Cousins.
Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.
För första gången har forskare kunnat visa att även hanar kan utveckla egenskaper som hjälper dem att föra sina gener vidare.
Hos olika arter av dansflugor finns ett tydligt samband mellan hur rikt dekorerade honflugorna är och hur stora ögonfacetterna är på hanarna. Forskarna tolkar det som att hanarna behövde utveckla en bättre synförmåga för att hitta den optimala honan i svärmen.
– Vi ser nästan alltid förstorade ögonfacetter hos hanflugor hos de arter där honflugorna har utvecklat håriga ben. Därför törs vi anta att det finns ett samband, säger Luc Bussière, evolutionsbiolog vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Honan får en proteinrik present
När dansflugorna parar sig sker ett intrikat samspel. Flugorna flyger bara 1–2 veckor i sin livscykel. Under den här korta tiden ska de hinna föröka sig genom att lägga ägg som blir till fluglarver.
För att öka chansen att just deras gener förs vidare letar hanflugorna efter honor som verkar riktigt äggstinna. Vid parningen har hanflugan med sig en gåva, oftast en död insekt, till honan. Honan jagar sällan själv och är beroende av proteinet från insekten för att kunna producera ägg. Om hanen kommer tomhänt får han vanligtvis nobben.
Så hur ska en yngre honfluga utan ägg locka till sig hanflugor för att få matleveranser?
– Vi ser att honorna har olika egenskaper och knep för att imitera att de är äggstinna. De sväljer luft som fyller deras magar, och för att se riktigt maffiga ut när de svärmar har de utvecklat hår på sina ben och vingarna är större och mörkare, säger forskaren Axel Wiberg vid Zoologiska institutionen på Stockholms universitet.
Att djur ändrar utseenden och beteenden för att lura det motsatta könet är inget nytt. Tidigare forskning på flugor har också visat att hanflugorna föredrar en fyllig hona framför en mager när de ska para sig.
Men nu har forskarna upptäckt att hanflugorna har vässat synen för att inte bli lurade.
Sexuellt spel utvecklar arten
Genom att fånga in hanflugor och mäta deras ögonfacetter upptäckte forskarna att facetterna på ovansidan av ögonen var större än de på undersidan hos hanarna i somliga arter.
Eftersom hanflugan närmar sig honan underifrån vid parning tror forskarna att ögonen utvecklats för att kunna avgöra om honan är äggstinn på riktigt, eller om hon bara fejkar.
– Det här sexuella spelet kan tvinga fram en utveckling av arten. Under generationer har hanflugor med de största facetterna gynnats i parningen och deras gener förs vidare. Vi betraktar det här som ett evolutionssystem där utvecklingen av olika egenskaper hos han- och honflugor har skett växelvis, säger Luc Bussière.
Flughonor av olika arter i studien har olika egenskaper, somliga har enbart lite mörkare vingar, andra har både mörkare vingar och håriga ben, och kan blåsa upp magen genom att svälja luft. Egenskaperna har antagligen utvecklats i takt med att hanen blir bättre och bättre på att se förbi bluffen.
Vad blir honans motdrag?
– Honan kanske utvecklar nya egenskaper som gör det svårare för hanen att bedöma hennes storlek. Eller så utvecklas helt nya strategier för att få en evolutionär fördel. Till exempel ser vi att hos de arter som har störst facetter hos hanen så har honan också aningen förstorade facetter – men på undersidan av ögat. Vad detta har för betydelse vet vi inte, men kanske hjälper det honan att snabbare se en hane som närmar sig och därmed kunna hitta en fördelaktig position i svärmen, säger Axel Wiberg.
Honan får en död insekt som gåva av hanen vid parningen. Gåvan ger honan nödvändigt protein för att kunna producera ägg. Bild: Tom Houslay
Fakta om dansflugans hektiska liv
Vuxna dansflugor lägger ägg under sommaren som sedan kläcks till rovdjurslarver i jorden. Larverna jagar och äter andra organismer och på norra halvklotet blir de troligen puppor före vintern. På våren fullbordar pupporna sin utveckling och blir flygande flugor.
Flugorna kommer fram vid olika tidpunkter under sommaren. För de flesta arter är flygperioden bara några veckor. Under denna tid samlas hanar och honor i svärmar för att para sig.
Hos nästan alla dansflugor från den underfamilj, som är med i studien, tar hanarna med sig en present i form av en insekt under svärmingsperioden.
Under parningen livnär sig honan på hanens gåva medan hanen inseminerar henne. När honan har parat sig och ätit tillräckligt många måltider från hanarna kan hon lägga ett antal ägg i jorden som blir starten för nästa generation.
Hudsmärtor, klåda och störd sömn är några symtom användare vittnar om när kortisonkräm mot eksem trappas ner. Många ser problemen som effekter av kortisonberoende. Det visar en studie, ledd från Göteborgs universitet, som tittat närmare på fenomenet TSW.
Topical steroid withdrawal, TSW, brukar beskrivas som kraftigt röd och smärtande hud när behandling med kortisonkräm trappas ned eller avslutas.
TSW, eller kortisonabstinens på svenska, är ingen etablerad diagnos men namnet signalerar att huden skulle ha blivit beroende av kortison. Vetenskapligt stöd för en beroendemekanism saknas, men är mycket lite undersökt.
Begreppet har dock fått stor spridning i sociala medier och skapar oro bland patienter för kortisonkrämers säkerhet.
Nu har en nationell forskargrupp, ledd från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, gjort en första studie där en större grupp, som anser sig drabbade av TSW, själva har fått berätta om sina upplevelser.
Enkät via sociala medier
Studien vände sig till vuxna med atopiskt eksem, en grupp som ofta använder kortisonkräm. Undersökningen gjordes genom en anonym enkät via forum på sociala medier.
– Vi ville få mer kunskap om hur de som identifierat att de är drabbade av TSW definierar begreppet och vilka symtom de beskriver, säger Mikael Alsterholm som är forskare vid Göteborgs universitet och överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Enkäten besvarades av närmare hundra personer i åldrarna 18-39 år. Majoriteten var kvinnor.
Resultaten visar att det varierade hur deltagarna definierade TSW. Vanligast var att det rör sig om ett beroende av kortison, med symtom vid nedtrappning eller när de slutade med krämen. Många definierade även TSW som en reaktion på kortison redan vid pågående användning.
Hudrodnad och smärta
Det var också vanligt att definiera TSW utifrån symtom som uppstått i huden, till exempel rodnad och smärta.
Utöver hudrodnad, torrhet och vätskebildning – främst på ansikte, hals, överkropp och armar – beskrev deltagarna också sömnstörningar till följd av klåda samt tecken på ångest och depression.
– Det är viktigt att sjukvård och forskare är delaktiga i diskussionen om TSW och bidrar med vetenskapligt insamlad kunskap så långt som det är möjligt. Kortisonkräm är en effektiv och säker behandling för de flesta och det finns i dag inget stöd för att man ska undvika användning av rädsla för den typ av symtom som beskrivs inom ramen för TSW, säger Mikael Alsterholm.
Han menar samtidigt att patienters erfarenheter av TSW, och de symtom som upplevs, behöver utredas.
– För att kunna göra det krävs först en definition av TSW. Vi ser att detta är komplext men med den här studien hoppas vi kunna bidra till den definitionen, säger Mikael Alsterholm.
Forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat komponenter som optimerar minnet i en dators mikroprocessor. Det här är viktigt för utvecklingen av framtidens datorer, där EU siktar på att bli självförsörjande.
Inom EU pågår stora satsningar för att göra Europa självständigt inom utveckling och tillverkning av datorer. Efter den akuta bristen på halvledare, eller datorchip, som uppstod under pandemin beslutade EU att satsa 43 miljarder euro på att säkra utbudet av halvledare inom EU.
– Halvledare är en viktig del vid den fysiska tillverkningen av datorer, men även övrig expertis i utvecklingskedjan behöver säkras upp, säger Per Stenström som professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet.
Men för att EU-länderna ska kunna säkra tillgången till datorer behöver man även äga hela kedjan från immateriella rättigheter till tillverkning, enligt Per Stenström. Därför pågår ett forskningsprojekt med syfte att skapa en europeisk industri för processorer.
Ny lösning för smartare minne
Inom projektet har forskare vid Chalmers nu hittat ett nytt sätt att få datorns cacheminne att arbeta smartare. En cache är ett lokalt minne som tillfälligt lagrar data som används mycket.
– Med vår lösning kommer datorn åt information mycket snabbare än tidigare eftersom cachen hanterar betydligt fler beräkningselement än vad många andra cachar kan hantera. Det gör det möjligt att möta även de krav som framtidens kraftfulla datorer ställer, säger Per Stenström, som är professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet.
Lösningen innebär att cacheminnet ges bättre tillgång till information om hur och var datan bearbetas i systemet. Därmed blir cachen bättre på att hantera data, vilket gör den snabbare.
Ett steg för självständig datorindustri
Idag är Europa beroende av amerikansk teknik eftersom kunskapen är koncentrerad till USA. Samtidigt sker nästan all tillverkning av datorer i Asien.
– Det osäkra läget i världen gör det ännu viktigare för Europa att skapa en självständig datorindustri. Detta projekt vill säkerställa att det finns europeisk datorteknologi som kan konkurrera med de bästa tillverkarna i världen. Det är ett steg i en utvecklingslinje, och runt 2030 är målet att Europa kan vara självförsörjande med konkurrenskraftiga produkter, säger Per Stenström, som också är huvudforskare för EPI på Chalmers.
Superdatorer verklighet inom några år
Första användningen av ett datorchip med forskargruppens komponenter blir en europeisk dator för högpresterande beräkningar som är planerad till 2030.
– Den kommer då att vara en av de snabbaste klassiska datorerna i världen och kan användas för att modellera klimatförändringar, väder och liknande som kräver hög beräkningskapacitet, säger Per Stenström.
Tekniken är dock inte begränsad till den här typen av superdatorer. Enligt Per Stenström kommer den att kunna användas i vanliga datorer redan inom några år.
Forskarnas arbete har genomförts inom ramen för det europeiska projektet The European Processor Initiative (EPI)
Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.
En avhandling har tittat närmare på muslimska elevers erfarenheter av sin skolgång. Det har gjorts genom intervjuer och observationer under fyra terminer på ett gymnasium i en av Göteborgs förorter. Skolan ligger i ett utsatt område där genomsnittsbetyg och gymnasiebehörighet är lägre än genomsnittet.
På den aktuella gymnasieskolan finns många elever som identifierar sig som muslimer.
– De muslimska elevernas erfarenheter av skolan ser väldigt olika ut beroende på olika faktorer som klass, migrationshistoria, kön och etnicitet, samtidigt som erfarenheten av att vara just muslim många gånger är den faktor som framträder tydligast, säger Christopher Ali Thorén, forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Känslor av utsatthet påverkar skolvalet
I hans avhandling framkommer att de muslimska eleverna ofta har genomtänkta analyser och strategier för att hantera sin situation. Till exempel handlar det om hur de resonerar kring val av skola.
– När de berättade om hur de tänkte inför att söka gymnasium handlade det ofta om att undvika utsatthet. Utifrån egna erfarenheter, eller närståendes berättelser, upplevde eleverna att de skulle vara mer exponerade för rasism och islamofobi i skolorna i centrum, där det finns få eller inga andra muslimer, säger Christopher Ali Thorén.
Religiös identitet blir ett hinder
Eleverna vittnar om att deras religionsutövning – till exempel bön, fasta och klädval – ofta ses som ”störningsmoment”. De upplever att deras religiösa identitet betraktas som ett hinder snarare än en tillgång i skolan. Många uttrycker känslan av att vara osynliggjorda och samtidigt sticka ut i mängden.
– Eleverna kan uppleva sig osynliggjorda när de exempelvis inte kan fira sina högtider som alla andra eller inte får en plats att be i skolan. I andra fall kan de i stället bli obekväma av en överdriven uppmärksamhet för att de bär sjal eller behöver ta avstånd från terrorism.
Tryggare i förortsgymnasiet
På förortsgymnasiet tycker många att de undviker detta problem eftersom de inte sticker ut lika mycket och känner sig mer hemma i skolmiljön. Bland annat upplever eleverna en större accepteras som muslimer, men framför allt att lärare intresserar sig och försöker förstå dem som individer.
– De vill att lärarna ska kunna se bortom deras bakgrund när det är oväsentligt för undervisningen och erkänna dem som lärande subjekt. Det vill säga någon som har förmågan och viljan att lära. En elev som det går att ha förväntningar på, säger Christopher Ali Thorén.
Med ökad kunskap om hur muslimska elever upplever sin skolgång kan lärare och annan skolpersonal få bättre verktyg att diskutera relaterade frågor samt ge stöd till utsatta minoriteter.
– En ytterligare förhoppning är att muslimska elever och deras föräldrar kan använda sig av forskningen för att tänka kring sin egen eller sina barns situation i skolan, säger Christopher Ali Thorén.
Aminosyror och styrketräning har en positiv effekt på äldre musklers förmåga att nybilda proteiner. Det visar en avhandling som undersökt muskulaturen hos friska och fysiskt aktiva äldre män.
I studien som gjordes vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, deltog tio yngre och tio äldre män.
Deltagarna fick genomföra ett tungt och intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen. Direkt efter passet fick de en dryck som innehöll essentiella aminosyror som motsvarade ungefär tre ägg eller fem deciliter mjölk.
Det visade sig att musklernas förmåga att nybilda proteiner, så kallad proteinsyntes, ökade efter intag av aminosyror och styrketräning. Deltagarnas ålder påverkade inte denna process negativt.
Muskelmassa kan bevaras
Resultaten visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en fysiskt aktiv livsstil kan behålla förmågan att skapa nya muskelproteiner. Detta ger goda förutsättningar för att bevara muskelmassa och funktion även vid stigande ålder.
– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, vilket de inte gjorde, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH.
Forskarna tror att resultaten delvis förklaras av att de äldre deltagarna i studien var fysiskt aktiva två till tre gånger per vecka, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.
– Dessutom fann vi att de äldre hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen, det vill säga den signalväg som styr proteinsyntesen. Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att helt förstå vad de innebär, säger Oscar Horwath.
De snabba muskelfibrerna drabbas mest
I avhandlingen studerades även hur olika muskelfibertyper påverkas av åldrande. Jämfört med den yngre gruppen var de äldre deltagarnas snabba muskelfibrer mindre och mer missformade. De innehöll även färre stamceller och kapillärer. De långsamma muskelfibrerna var däremot helt oförändrade.
– Det är tydligt att åldrandet främst drabbar de snabba muskelfibrerna och det är samtidigt fascinerande att de långsamma fibrerna i princip förblir opåverkade under samma tidsperiod, säger Oscar Horwath.
De snabba muskelfibrerna är avgörande för vår förmåga att snabbt utveckla kraft, exempelvis för att parera ett fall eller gå i trappor, förklarar Oscar Horwath.
– Det är uppenbart att det behövs riktade insatser för att motverka denna process, och här vill vi slå ett slag för styrketräning som visat sig ha god effekt på de snabba fibrerna hos äldre individer, säger han.
Muskelfibrer undersöktes
Forskarna ville också förstå de molekylära mekanismerna bakom förtvinandet av snabba muskelfibrer hos äldre. I en del av avhandlingen undersöktes därför ett stort antal enskilda fibrer under mikroskop.
Resultaten från studien visade att de snabba muskelfibrernas svar på aminosyraintag och styrketräning hos äldre inte skiljde sig jämfört med yngre. I studien analyserades bland annat mTOR-signalvägen och markörer för proteinnedbrytning
– Våra data tyder på att förtviningen av de snabba fibrerna inte beror på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen. Exakt vad som driver förtviningen av snabba fibrer vid åldrande är därför fortfarande inte klarlagt men skulle kunna förklaras av att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt i vardagen för att bevaras, säger Oscar Horwath.
– Detta tyder återigen på att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, exempelvis styrketräning, är viktiga för äldre individer, fortsätter han.
Forskare har upptäckt ett nytt sätt att mota coronaviruset. En ny studie visar att en viss typ av nanopartiklar kan skada virusets yttre hölje. Tekniken kan bana väg för effektivare desinfektion av ytor, luft och vatten.
Coronapandemin har lett till ett intensivt sökande efter nya typer av behandlingar, men också desinfektionsmetoder som kan användas vid virusutbrott.
Det har bland annat funnits ett stort intresse för nanoteknik. Det har nämligen visat sig att ytterst små partiklar av vissa metaller och metalloxider har virusdödande egenskaper.
Nu har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Tartu universitet i Estland visat vad som händer när vissa typer av mineral-nanopartiklar kommer i kontakt med coronavirus. Det handlar om ett verkningssätt som inte har beskrivits tidigare.
– I och med detta förstår vi också vilka egenskaper sådana partiklar behöver ha för att vara verksamma mot coronavirus, och det är ett jätteviktigt steg framåt, säger Vadim Kessler som är professor vid Institutionen för molekylära vetenskaper på SLU.
Virusets yta skadas
Coronavirus hör till en typ av virus som har ett yttre hölje, ett lipidmembran.
Det visade sig att nanopartiklar av sandmineral, till exempel titanoxid, binds mycket starkt till så kallade fosfolipider* som finns i membranet. Det gör att membranet skadas och att genetiskt material från viruset läcker ut, något som försämrar virusets förmåga att infektera mänskliga celler.
Tidigare har man trott att nanopartiklar av mineraler bara kan förstöra virus genom att producera så kallade reaktiva syreradikaler, vilket skulle kräva belysning med UV-ljus.
Upptäckten om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik.
Den nya studien tyder dock på att ytor som beläggs med titan-nanopartiklar kan förstöra coronavirus och influensavirus utan att behöva aktiveras av UV-ljus, och alltså kan fungera i mörka utrymmen. Tekniken fungerar även i rumstemperatur.
– Med den nya kunskapen kan man exempelvis lätt skapa ytor med antivirala egenskaper genom att helt enkelt spreja på dem vattenlösningar av lämpliga nanopartiklar och låta dem torka. Det bör också vara lätt att utforma kostnadseffektiva filter för att rena luft och vatten från coronavirus, säger Vadim Kessler.
Även metalloxider kan fungera
Även andra små metalloxider som binder starkt till fosfolipider, exempelvis järn- och aluminiumoxider, skulle kunna fungera på samma sätt enligt forskarna. En annan möjlig tillämpning kan vara att rena kontaminerat vatten i nödsituationer genom att tillsätta ett nanopreparat.
– De partiklar vi använde är inte farliga för människokroppen. Vi har testat dem på flera cellinjer för att försäkra oss om detta, säger Angela Ivask, professor i genetik vid Tartu universitet.
* Fosfolipider är viktiga för att membran, som omger celler och vissa virus, ska kunna bildas. De behövs också för att det skyddande höljet ska fungera.
Många unga i Sverige, särskilt kvinnor, känner stress och negativa känslor kopplat till användning av mobiltelefoner. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
I studien har forskare undersökt hur unga vuxna i Sverige ser på sin egen och andras användning av smartphones. Forskarna har kombinerat data från en nationell enkätundersökning om mobilanvändning i hela befolkningen med fokusgrupper där unga vuxna mellan 20 och 35 år intervjuades.
Den nya studien visar att unga vuxna är mer medvetna om de negativa effekterna av att använda smartphones. Många upplever också en moralisk stress kopplad till sina smartphones.
– Vi ser att unga människor i Sverige i hög grad känner att de inte använder sina smartphones på det sätt de skulle vilja. De upplever sig beroende av sin telefon på ett sätt som ger upphov till negativa känslor, säger professor André Jansson, projektledare för studien vid Nordicom som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
Tydliga könsskillnader
Studien visar att unga kvinnor känner sig mer stressade av sina smartphones, jämfört med unga män. De upplever också att de har mindre kontroll över hur mobilerna används.
– Våra resultat visar att unga kvinnor ofta känner en starkare känsla av beroende och stress kopplad till sina smartphones. De känner oftare att de slösar tid på sina telefoner och att det påverkar deras förmåga att fokusera på andra, enligt dem själva, viktigare aspekter av livet, säger Karin Fast, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Unga kvinnor upplever även en högre grad av det forskarna kallar för ”moralisk dissonans”, alltså att kvinnornas faktiska användning av smartphones inte överensstämmer med deras önskade användning.
Andra mer sårbara
I studien har forskarna också sett att människor ofta uppfattar att andra är mer sårbara för de negativa effekterna av smartphones än vad de själva är.
Att distansera sig från beteenden som upplevs som problematiska är ett välkänt fenomen inom forskningen, enligt André Jansson.
– Människor vill gärna se sig själva som bättre än andra på att hantera de negativa effekterna av medier. Samtidigt ser vi att unga vuxna generellt sett är mer medvetna om de problem som smartphones kan orsaka, också för egen del, jämfört med äldre. De lever mer uppkopplade liv och kan berätta om negativa upplevelser som de haft själva eller som drabbat personer i deras närhet, säger André Jansson.
Studien visar även att digital uppkoppling är en moraliskt laddad fråga där det upplevda trycket att ”göra rätt” kan skapa påfrestningar, inte minst bland yngre.
Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.
För att en art ska kunna anpassa sig till förändringar i sin omgivning, till exempel när klimatet blir varmare, behövs en stor variation i arvsmassan mellan olika individer.
Om det finns en stor variation ökar chansen för att det finns en gen som exempelvis gör att en växt står emot torka, eller att ett djur klarar av att fortplanta sig trots högre temperaturer. Genen förs sedan vidare till efterföljande generationer och gör att arten överlever.
Ett internationellt forskarlag har nu undersökt genetiska förändringar hos över 600 arter under 30 års tid. Forskarna har gått igenom data från mer än 80 000 vetenskapliga artiklar om genetiska förändringar i olika populationer.
Tydlig minskning bland fåglar och däggdjur
Resultatet från metastudien visar att den genetiska mångfalden minskar globalt. Minskningen är särskilt tydligt bland fåglar och däggdjur. Främst sågs en allvarlig förlust av genetisk variation där olika arters livsmiljöer förändrats. Men även nya sjukdomar, naturkatastrofer och mänskliga aktiviteter som jakt eller avverkning påverkar situationen.
Enligt forskarna finns dock hopp. I Sverige övervakas till exempel arter som lax, öring och älg med hjälp av nya dna-baserade metoder.
– Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Åtgärder kan skydda biologisk mångfald
Även om situationen väcker oro tyder studien på att åtgärder som syftar till att bevara arter kan bidra till att hejda utvecklingen.
– Vår analys visar att det redan finns effektiva metoder för bevarande och data som gör det möjligt att strategiskt rikta åtgärder. Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, säger forskningsledaren Catherine Grueber, School of Life and Environmental Sciences, University of Sydney.
Framtidens elektronik skulle kunna bli ännu mindre om fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen, visar forskning vid Linköpings universitet.
För 25 år sedan kunde minneskort till en kamera hålla 64 megabyte information. Idag kan samma fysiska storlek på minneskorten lagra fyra terabyte – alltså över 60 000 gånger mer – information.
En elektronisk lagringsplats, till exempel ett minneskort, skapas genom att hundratals tunna lager av elektriskt ledande material varvas med isolerande material. Sedan etsas mängder av mycket små hål igenom lagren. Avslutningsvis fylls hålen med ett ledande material. Då används en teknik där ångor av olika ämnen används för att skapa tunna materiallager.
Flera utmaningar
I varje punkt där de tre olika materialen möts i hålen skapas minnesceller. Tillsammans bildar minnescellerna ett digitalt minne. Ju fler mötespunkter desto mer information kan lagras i minne. Det innebär att fler lager med tunnare hål och fler hål leder till fler minnesceller. Men det gör det också svårare att fylla hålet.
– Problemet är att få ner materialet i hålen och belägga ytan inuti hålet jämt. Man vill inte att det blir mer material vid öppningen på hålet – det kloggar igen öppningen och man kan inte fylla resten av hålet. Molekylerna som bär med sig atomerna för materialet måste kunna komma hela vägen ner i botten, säger Henrik Pedersen som är professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.
Skyskrapan Burj Kalifa i Dubai är 828 meter hög.
För att förstå utmaningen kan hålen som ska fyllas jämföras med världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai.
Hålen som ska fyllas är 100 nanometer i diameter och 10 000 nanometer djupa. Förhållandet är alltså 100 till 1.
Om samma förhållande skulle gälla för Burj Khalifa som för hålen skulle tornet endast vara åtta meter brett i basen.
Xenon hjälper molekylerna
Det forskarna vid Linköpings universitetnu gjort är att tillsätta en tung ädelgas, xenon, under själva beläggningsprocessen. Det gjorde att materialet fick samma tjocklek i botten som i toppen av ett hål.
Den vanligaste metoden idag för att lyckas med det är att sänka temperaturen rejält. Då går de kemiska reaktionerna långsammare, men det leder också ofta till att materialet får sämre egenskaper.
Genom att tillsätta xenon kunde forskarna använda tillräckligt hög temperatur för att få riktigt bra materialkvalitet.
– Vi vet inte exakt hur det faktiskt fungerar än. Vi tror att xenongasen hjälper till att ”knuffa” ner molekylerna i hålet. Det var ett genidrag av min doktorand Arun Haridas Choolakkal. Han hade studerat några grundläggande formler för hur gaser rör sig och lade fram hypotesen att detta borde funka. Tillsammans satte vi upp ett antal experiment för att testa, och det funkade, säger Henrik Pedersen.
Professor Henrik Pedersens forskargrupp har skapat en teknik som möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum när halvledarkomponenter skapas. Bild: Olov Planthaber
Barn som började spela datorspel i tidig skolålder utvecklade ett problematiskt spelande fortare jämfört med personer som började några år senare. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Datorspelsberoende, eller gaming disorder, klassas sedan 2018 som en beroendesjukdom av Världshälsoorganisationen, WHO.
I en studie har forskare vid Göteborgs universitet tittat närmare på spelberoende kopplat till ålder. Resultaten är i linje med tidigare forskning som antytt att tidig datorspelsdebut är en riskfaktor för att utveckla ett svårare datorspelberoende.
Unga och vuxna i studie
I studien ingick 69 patienter som uppfyllde kriterierna för datorspelsberoende. Deltagarna, som var mellan 15 och 56 år, delades in i två lika stora grupper.
I den ena gruppen fanns yngre upp till 25 års ålder. I den andra gruppen var deltagarna 26 år eller äldre. Forskarna samlade in data genom strukturerade intervjuer och formulär.
Tidig speldebut kan ha betydelse
Den yngre gruppen visade sig ha börjat med datorspel när de var runt sex eller sju år gamla. De hade utvecklat problem när de i genomsnitt var i 14-årsåldern.
Den vuxna gruppen började spela när de var omkring tio år och fick tydliga problem först när de i genomsnitt var 21 år gamla.
– Vi kan inte slå fast att tidig speldebut leder till snabbare beroende men det kan ha betydelse. Att de som började spela i yngre ålder snabbare utvecklade problem skulle också kunna vara en följd av att dagens unga har tillgång till andra spel som snabbare leder till ett beroende, säger Annika Hofstedt, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och psykolog på Sahlgrenska universitetssjukhusets mottagning för spelberoende och skärmhälsa.
– Våra resultat understryker behovet av förebyggande insatser, fortsätter hon.
Kanske bra att vänta lite
Allt fler människor i alla åldersgrupper spelar digitala spel. Men enligt Anna Söderpalm Gordh, docent vid Sahlgrenska akademien, är datorspel i sig inte dåligt. Däremot behövs mer kunskap om hur problematiskt spelande utvecklas under livets olika skeden, menar hon.
– Våra resultat väcker viktiga frågor för samhället och även för föräldrar. Kanske kan det vara en bra idé att avvakta några år innan barnet får sin första spelkonsol, säger Anna Söderpalm Gordh.
Vad krävs för att köpa färre prylar och börja leva mer hållbart? Forskare har studerat personer som frivilligt har minskat sin konsumtion. Flera av deltagarna i studien tyckte att det var överraskande enkelt och befriande att ta de första stegen mot minskad och medveten konsumtion.
Forskare vid Örebro universitet har velat undersöka vad som krävs för att minska sin konsumtion och hur en sådan förändring upplevs av människor. I en studie har de intervjuat 25 personer som frivilligt dragit ner på sin konsumtion.
Till skillnad från vad tidigare studier visat upplevde deltagarna i Örebroforskarnas undersökning att de första stegen för att minska konsumtionen var relativt enkla och befriande.
– Tid är ofta en begränsande faktor men majoriteten av deltagarna i studien beskriver hur mindre konsumtion frigör tid för sådant de tycker är mer meningsfullt, säger Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet.
Mer hållbar konsumtion
De första stegen kan handla om att sluta med impulsköp, främst köpa second hand, äta mer växtbaserad mat eller att minska energianvändningen i vardagen.
– I ett samhälle där konsumtion ofta ses som lösningen på problem och en väg till självförverkligande krävs medvetna insatser och stöd från andra för att klara utmaningen att hålla sig på en mer hållbar nivå, säger Magnus Boström.
Men att långsiktigt leva hållbart och inte vara en del av överkonsumtionen i samhället är inte helt enkelt.
– Det krävs att man lär om på flera sätt och får stöd från vänner, familj och grannar för att klara utmaningen, säger Åsa Callmer, forskare i sociologi vid Örebro universitet.
Hjälp från andra viktigt
Deltagarna i studien beskriver hur de lärt om på flera sätt. Det handlar både om praktiskt lärande som att laga kläder, men också det som forskarna kallar kritiskt lärande, till exempel att sätta fingret på vad man tycker är ett meningsfullt liv.
– I ett samhälle där konsumtion ofta ses som lösningen på problem och en väg till självförverkligande krävs medvetna insatser och stöd från andra för att klara utmaningen att hålla sig på en mer hållbar nivå, säger Magnus Boström.
– Det kan handla om att dela verktyg och trädgårdsredskap med grannarna, utbyta tips online med personer som har liknande mål, eller gå med i en studiecirkel. Men för de allra flesta är de nära vännerna och familjen allra viktigast. Det är tillsammans med dem vi verkligen förhandlar vilken konsumtion som vi finner nödvändig, fortsätter han.
Presenter en utmaning
Men att minska på konsumtionen kommer också med en del svårigheter. Många deltagare i studien tar upp presenter som ett utmanande område.
– De vill inte verka ogenerösa och deras berättelser beskriver ett slags ”glasgolv” som sätter gränser, eftersom konsumtionen är en integrerad del av våra relationer och vi har svårt att umgås, fira och visa omtanke utan den, säger Åsa Callmer.
– För att komma vidare i sin ambition behöver de utforska nya uttryck för omsorg och omvärderar vad generositet är. Vissa deltagare har börjat genom att testa att köpa presenter second hand eller att ge av sin tid, till exempel en korg med egenplockad svamp, säger Åsa Callmer.
Mer stöd från samhället
För att ta ytterligare steg i sin konsumtionsminskning uttrycker deltagarna i studien också ett behov av så kallat institutionellt stöd. Det kan till exempel vara vinterunderhållna cykelbanor, kortare arbetstid och att varor ska prissättas på ett sätt som mer rättvist speglar sociala och ekologiska kostnader.
– Den individuella nivån och samhällsnivån behöver samverka för att skapa bättre förutsättningar för en framtid där vi lever i harmoni med både planeten och oss själva, säger Magnus Boström.
Forskare vid Linköpings universitet har för första gången lyckats koppla organisk elektronik till enskilda cellmembran. Målet på sikt är att kunna behandla neurologiska sjukdomar med hög precision.
– Vi skulle kunna rikta in oss på enskilda celler och utforska hur det påverkar deras funktionalitet och förmåga att förbli friska, säger Chiara Musumeci, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Det har länge varit känt att olika delar av hjärnan går att stimulera med hjälp av elektricitet. Men metoderna är ofta grova och påverkar stora delar av hjärnan. Det kan även behövas metallelektroder för att träffa rätt del av hjärnan, men den hårda metallen kan skada hjärnvävnaden och orsaka inflammation eller ärrbildning.
Ledande mjuk plast
Forskare vid Linköpings universitet har velat hitta en lösning för att kunna behandla specifika delar av hjärnan. De har undersökt om det kan göras med hjälp av ledande plaster, polymerer.
– Målet är att kombinera biologiska system med elektroder, specifikt med hjälp av organiska ledande polymerer. I och med att polymererna är mjuka och formbara samt kan transportera både elektricitet och joner är de att föredra framför konventionella elektroder, säger Chiara Musumeci.
Behandling av neurologiska sjukdomar
Tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet har forskargruppen lyckats förankra den ledande plasten till enskilda levande cellmembran. Det här är något som öppnar för mer precisa behandlingar av bland annat neurologiska sjukdomar i framtiden.
– Just nu är våra resultat ganska generella vilket är bra. Då kan vi i fortsättningen utforska vilka typer av sjukdomar den här metoden skulle vara lämplig för. Men det behövs mer forskning innan vi kan säga något med säkerhet, säger Alex Bersellini Farinotti, forskare vid Karolinska institutet.
Förankrades i celler
Tidigare försök att förankra organisk elektronik till cellytor har gjorts, men då med genetiskt modifierade celler som gör membranen mer mottagliga.
I den aktuella studien har forskarna inte använt genmodifierade celler, men ändå lyckats få en tät koppling utan att påverka cellens övriga funktioner.
För att lyckas använde forskarna en tvåstegsprocess. Först används en förankringsmolekyl för att skapa en fästpunkt i cellmembranet. I andra änden av molekylen finns en struktur där själva polymerelektroden kan fästa.
Mer forskning krävs
Nästa steg i forskningen är att få en mer jämnt fördelad och stabil förankring över membranet. Men forskarna vill också se hur polymerkopplingen beter sig över tid.
– Vi har tagit ett stort steg framåt nu. Men vi kan inte säga med säkerhet att det kommer att fungera i levande vävnad. Det här är grundforskning där vi nu försöker fundera ut vägen framåt, säger doktoranden Hanne Biesmans vid Linköpings universitet.
