För att hitta ett plagg som passar kanske du måste prova flera modeller och storlekar innan du känner dig någorlunda nöjd. Många kunder handlar på nätet. För att komma runt problemet blir det vanligare att beställa hem fler plagg än kunden tänkt sig köpa, för att sedan skicka tillbaka de som inte passar vilket i sin tur blir ett miljöproblem.
Niina Hernández disputerade inom textil materialteknik med avhandlingen ”Does it really fit?: improve, find and evaluate garment fit” under hösten 2018. I sin avhandling försökte hon hitta nya metoder för att hitta kläder som passar.
– I min avhandling har jag visat på komplexiteten av att utvärdera passformen på plagg. Jag har kommit fram till att det är möjligt att med olika verktyg att hjälpa tillverkarna att kunna erbjuda plagg som matchar målgruppen, berättar hon.
Måttanpassning för unika kroppsformer
Bakom resultaten finns tre studier som angriper problemet på olika sätt och på olika nivåer i kedjan från tillverkning av ett plagg till att det når konsumenten.
– För produktutvecklaren är det bra att basera framtagning av god passform på siffror i en tidig del av processen. Där kan en tidig och grov anpassning göras för att matcha plaggens mått mot målgruppens mått, säger hon.
Men det finns personer med mer unika kroppsformer, som inte kan finna god passform bland standardsortimentet.
– För dessa personer kan måttanpassade kläder vara ett alternativ. Utgångspunkten är vanliga plagg där produktionsunderlagen programmeras så att individuella anpassningar kan göras av mönstren som sedan går in i ett produktionsflöde och sedan levereras till konsumenten.
3D-scanning och avatarer en del av lösningen
Att hitta rätt storlek på distans, utan att kunna prova plaggen, kan vålla problem. Det vanliga sättet att välja storlek är att gå efter en måttabell som indirekt rekommenderar vilket storlek du skall köpa, detta baserat på kundens kroppsmått.
Niina Hernández provade även en annan metod där kunden scannades i en 3D body scanner och på så sätt fick hon fram en avatar.
– Då kunde vi visualisera olika storlekar på avataren och låta kunden välja vilken storlek denne trodde skulle passa. Sedan fick kunden testa fysiska plagg i samma storlekar och sedan analyserade jag hur väl dessa val samt deras passformsutvärderingar stämde överens. Det blev mer rätt än genom att endast gå på måtten, avslutar Niina Hernández.
5G är namnet på den generation mobilnät som står på tur att ta över efter 4G. Det är på många sätt överlägset sin föregångare, med mellan tio och hundra gånger snabbare dataöverföring och mycket kortare svarstider i kommunikationen.
– 5G innebär högre och säkrare datahastigheter och runt hörnet väntar gruvor och skogsmaskiner styrda på distans och självopererande lager och industrier, säger Mahmoud Alizadeh, vars forskning handlar om den teknologi, med optimerade antenner, förstärkare och mottagare, som är nödvändig för att uppfylla alla de krav som ställs på 5G.
Hans avhandlingsarbete handlar om att hitta lösningar för att få en hög kvalitet på signalen från förstärkarna, att minska felaktigheter samt att förenkla modellerna eftersom det behövs många förstärkare för 5G.
– Förstärkarna är mycket komplicerade och kostsamma och det jag gör nu kan bli mycket användbart i den nya tekniken, säger Mahmoud Alizadeh.
Signalen kan spåra ett tåg i full fart
För att få en stark signal används så kallad beamforming, där man istället för att sända signaler i alla riktningar, riktar en verkligt stark signal som fokuserar på användaren via en tunn koncentrerad stråle som dessutom kräver mycket mindre energi.
– Om användarna till exempel är ombord på ett tåg som färdas snabbt kan beamforming ändå behålla en hög kvalitet på kontakten med användarna på tåget.
Mahmoud säger att det finns många möjligheter med 5G med allt från smarta lösningar för att avlasta vården, till möjligheter att, från distans, styra maskiner i gruv- och skogsindustrin. Med 5G blir det förutom mindre fördröjning också möjligt att förutsäga hur långa svarstiderna blir vilket är viktigt till exempel vi självkörande och fjärrstyrda fordon.
– Bilarna kommer att kunna samarbeta med varandra i realtid i trafiken. De kan ge oss en säkrare trafik, där transporter kan ske mycket mer effektivt än idag, säger Mahmoud Alizadeh.
Fotnot:
Läs mer om 5G satsningar på svenska universitet i Curie.
Den 14 mars (3.14 med engelskt skrivsätt), firas Pi-dagen runtom i världen. En dag för att uppmärksamma matematikens betydelse – men också nöjet med den. För matematiken är inte bara en vetenskap som ligger till grund för det högteknologiska samhället, den är också en källa till glädje och skönhetsupplevelser.
Men vad är det egentligen som gör matematik vacker? Det är något som Umeåforskarna Manya Sundström och Lars-Daniel Öhman undersöker.
– Vi har undersökt vad som gör att matematiker upplever att ett bevis ”passar”, säger Manya Sundström. Den frågan är så konkret att den går att angripa. Skönhet är mycket svårare att karaktärisera.
Matten i skolan kan vara mer lekfull
Forskning om matematikens skönhet är filosofiskt intressant men kan också ha betydelse för matematikundervisning, och därmed för allmänhetens relation till matematik, menar Manya Sundström.
– Om vi betraktar matematik som ett estetiskt ämne så påverkar det hur vi undervisar, säger hon. Jag tror att matematik i skolan kan involvera mycket mer lek och utforskande. Som vi undervisar matte idag får du normalt inte lära känna den sidan av matematiken förrän du börjar på universitetet, vilket är olyckligt. Barns relation till matematisk estetik och hur den kan användas pedagogiskt är något som jag skulle vilja forska mer om i framtiden.
Att både barn och vuxna lekmän kan ha en lite annan ingång till matematisk skönhet än skolade matematiker är hon och Lars-Daniel Öhman öppna för.
Estetik i matematikens inre strukturer
– I den mån allmänheten har en uppfattning om skönhet i matematik så är den nog nära knuten till det visuella, säger Öhman. Det är inte riktigt den matematiska skönhet som vi syftar på i vår forskning. Vi undersöker snarare estetiken i matematikens interna strukturer, hur saker hänger ihop.
Hur är det då med festföremålet pi? Har denna konstant, som representerar förhållandet mellan cirkelns omkrets och diameter, någon matematisk skönhet? Och är det en bra idé att centrera en dag tillägnad matematiken runt pi?
Pi ger omkrets, area och volym på en fotboll
Talet π (pi) är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. 3,14 är en approximation av talet, som är irrationellt och har ett oändligt antal decimaler. En ännu bättre approximation är 22/7.
Konstanten pi används i många geometriska formler för cirklar, sfärer och andra runda objekt.
Omkretsen (O) av en cirkel beräknas med: O = πd (där d står för diameter)
Arean (A) av en cirkel beräknas med: A = πr2 (där r står för radien)
Volymen (V) av en sfär beräknas med: V = 4/3 πr3
De tidigaste kända uppskattningarna av π:s värde härstammar från cirka två årtusenden f.Kr. då babylonierna använde värdet 25/8 = 3,125, och egyptierna 256/81 ≈ 3,16. Cirka 250 f.Kr. överträffade Arkimedes dessa resultat när han med en geometrisk konstruktion visade att π måste ligga mellan 223/71 och 22/7, motsvarande en noggrannhet på en enhet i tredje decimalen.
3,141592653589793238462643383279502884197169399375105820974944… osv.
Sångerskan Kate Bush sjunger på sitt album Aerial en låt med titeln ”π”, vars text består av mer än 100 decimaler av π. Hennes fans har dock noterat att flera av decimalerna är felaktiga.
Källa: Wikipedia
– Pi har fördelen att väldigt breda folklager associerar det till matematik, säger Lars-Daniel Öhman. Det fungerar onekligen som symbol att samlas runt. Om pi är vackert? Nej, det skulle jag inte säga. Pi i sig är en konstant, ett visst värde, inte mer än så. Däremot kan man se något vackert och fascinerande i att pi återkommer i så många olika sammanhang – även där man tycker att det inte alls hör hemma. Det är till exempel inte helt lätt att förklara varför pi, som kommer från geometrin, ska dyka upp i sannolikhetslära och kombinatorik. Men det gör det.
Pi ingår i det vackraste teoremet
– Pi finns också med i satsen eπi=–1, Eulers identitet, som röstats fram som matematikens vackraste teorem, säger Manya Sundström. Även om jag nog tycker att det finns ännu vackrare ekvationer så måste jag hålla med om att eπi=–1 har något visst. Jag tänker att det är lite som en Oscarfilm – den behöver inte vara allra bäst, men den ska ha något som går hem hos många.
Fascinerande teorem
Ordet teorem kommer från grekiskans theor’eo, som betyder betrakta, skåda. Det är ett vetenskapligt påstående som kan bevisas, inom matematik, logik eller liknande system.
Eulers identitet, eller ekvation, är ett teorem uppkallat efter den schweiziske matematikern Leonhard Euler. Skönheten, som fascinerat många matematiker genom tiderna är att ekvationen kopplar ihop några av de viktigaste talen inom matematiken – talet e från analysen, talet pi från geometrin, den imaginära enheten, i, från de komplexa talen och talet 1 från aritmetiken.
Källa: Wikipedia
Själv har Manya Sundström ett ambivalent förhållande till Pi-dagen: gärna mer uppmärksamhet kring matematik, men varför blir det ofta så tramsigt?
– Det är väl inget fel att baka ”apple-pie” för att fira, men när jag bara ser den sortens aktivitet runt Pi-dagen blir jag lite grinig. Det blir så tomt fastän det finns så mycket spännande man skulle kunna prata om!
Att det är en bra idé att främja intresset för matematik är hon och Lars-Daniel Öhman överens om – både för att de unnar fler att ha ett lustfyllt förhållande till ämnet, och för att behovet av matematikkunskaper i samhället är stort.
Mycket teknik bygger på avancerad matematik
– Väldigt mycket teknologisk utveckling bygger på avancerad matematik, även om de som arbetar med det kanske inte kallar sig matematiker utan programmerare eller ingenjörer, säger Lars-Daniel Öhman.
– Jag tror att det är bra med utbredda mattekunskaper i samhället, säger Manya Sundström. Makthavare som inte verkar förstå matematik gör mig ärligt talad lite rädd.
Hur ska då nästa generation matematiker lockas till ämnet? Vilka är de stora frågorna idag? Finns det en forskningsfront?
Sex matematiska problem återstår
– Matematiken idag består av många delar och är svår att överblicka. De sista som behärskade sin tids samlade matematiska kunskap levde för ett sekel sedan, säger Lars-Daniel Öhman. Men det har i alla fall gjorts något slags gemensam prioritering i och med Millennieproblemen – en lista med sju särskilt angelägna matematiska problem som presenterades år 2000. Sex av dem återstår fortfarande att lösa.
– Vår forskning om matematikens estetik hör till filosofin: matematisk filosofi, säger Manya Sundström. Inom det området kan man se ett växande intresse för frågor om relationen mellan matematik och våra hjärnor. Hade vi kunnat upptäcka matematiken på ett annat sätt, eller speglar vårt sätt att beskriva matematiken hur våra hjärnor fungerar? Matematikens neurovetenskap, kan man säga. Det här är oerhört intressanta frågor som jag tror kommer att driva fram en massa spännande forskning!
Fotnot:
Manya Sundströms och Lars-Daniel Öhmans artikel ”Mathematical Fit: A Case Study” i blev nyligen utsedd till en av 2018:s bästa filosofiartiklar av förlaget Oxford University Press. Artiklen i Philosophia Mathematica går att läsa gratis online till 31 mars 2019.
Text: Anders Nilsson på uppdrag av forskning.se
Vår planet befinner sig i ett ständigt bombardemang av kosmiska partiklar. Men ibland blir partikelflödet extra kraftigt när en solstorm sveper förbi. Solstormar består av högenergipartiklar som kastas ut från solen i samband med explosioner på stjärnans yta.
De senaste 70 åren har forskare studerat dessa solstormar genom direkta observationer, vilket lett till förståelsen för hur solstormar kan utgöra en risk för elförsörjningen, för olika kommunikationssystem, satelliteter och flygtrafiken. Två exempel på allvarliga solstormar i modern tid är händelserna i Quebec 1989 och i Malmö 2003 då omfattande strömavbrott uppstod.
Solstormarna kan bli kraftigare
Men nu pekar allt mer forskning på att solstormar kan bli ännu kraftigare än vad som hittills uppmätts via direkta observationer. I en färsk, internationell studie ledd från Lunds universitet har forskarna tagit hjälp av borrkärnor av is för att hitta ledtrådar till tidigare solstormar. Borrkärnorna kommer från Grönland och innehåller is som bildats de senaste 2 600 åren. Studien lägger fram bevis för en mycket kraftig solstorm som inträffade år 660 f Kr.
– Om den solstormen hade kommit idag kunde den ha fått förödande effekter i vårt högteknologiska samhälle, säger Raimund Muscheler som är geologiprofessor vid Lunds universitet.
Bild: NASA/SDO
Observationer tillbaka i tiden
Den aktuella studien innebär det tredje kända fallet av enorma solstormar som upptäckts bakåt i tiden via indirekta observationer i naturens egna arkiv. Raimund Muscheler har även medverkat i det forskningsarbete som tidigare har satt fingret på två andra enorma solstormar i historisk tid. Dessa stormar inträffade år 775 respektive år 994 e Kr. Till sin hjälp för att upptäcka dessa två solstormar använde man både borrkärnor av is och årsringar från gamla träd.
Raimund Muscheler konstaterar att även om den här typen av enorma solstormar är ovanliga så visar den nya studien att de är en naturligt återkommande effekt av solens aktivitet.
– Därför måste vi öka skyddet mot solstormar i samhället, säger han.
Samhället sårbart för solstormar
Dagens riskbedömning bygger på de direkta observationer som gjorts de senaste 70 åren, men i ljuset av de tre enorma solstormar som nu upptäckts bakåt i tiden anser Raimund Muscheler att det finns behov av en omprövning. Det behövs en större medvetenhet om allvaret med solstormar och hur sårbart vårt samhälle är, menar han.
– Vår forskning pekar på att riskerna underskattas idag. Beredskapen behöver höjas, säger Raimund Muscheler.
Muscheler har nyligen fått mer forskningsanslag för att under fyra år fördjupa kunskapen om hur vanlig förekomsten av enorma solstormar kan vara.
– Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn såg vi att några av dem uppfyllde alla kriterier för att diagnostiseras med det som kallas metabola syndromet. Det är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer, som i kombination ytterligare ökar den sammanlagda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar som diabetes typ 2 senare i livet, säger läkaren Emma Kjellberg, som lagt fram sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Den aktuella studien omfattar 212 sexåringar. 37 av barnen, eller 17 procent, hade övervikt eller fetma. 29 av barnen med övervikt eller fetma testades för blodsocker. Av dem hade mer än en fjärdedel (28 procent, eller 8 av 29 barn) nedsatt insulinkänslighet. Bland barnen med normal vikt var det endast 5 procent som hade nedsatt insulinkänslighet. I studien var det i stort sett bara barn med övervikt eller fetma som hade mer än en riskfaktor för det metabola syndromet.
Tecken redan hos spädbarn
Barnen följdes med flera olika undersökningar från det att de var nyfödda. Avhandlingen visar att de barn som utvecklat metabola riskfaktorer vid sex års ålder hade mycket tidiga markörer för detta redan som spädbarn, vid fyra månaders ålder.
– I analyser av blodprov kunde vi se sänkta nivåer av hormonet adiponektin, och förhöjda nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och av hormonet leptin, som utsöndras från fettcellerna. Detta är faktorer som påverkas av vad vi äter, säger Emma Kjellberg.
Tidiga insatser krävs
Allt fler människor i världen har övervikt och fetma, och kroniska följdsjukdomar utvecklas i allt tidigare ålder. Emma Kjellberg konstaterar att det finns goda möjligheter att normalisera riskfaktorer genom tidiga insatser, och att det är lättare att hjälpa barn ändra sin livsstil när de fortfarande är små.
– Genom att hjälpa barnens familjer att skapa bättre matvanor och en mer fysiskt aktiv fritid kan vi vända riskfaktorerna i tid, och undvika kroniska sjukdomar och livslånga skador. Därför måste vi bli bättre på att tidigt uppmärksamma barn som har övervikt eller fetma, säger Emma Kjellberg.
Studien baseras på ett större forskningsprojekt som kallas Tillväxt Projektet, där nästan 3000 barn i Halland, födda mellan 2007 och 2012, regelbundet vägts och mätts för att följa deras tillväxt och hälsa. I sitt avhandlingsarbete har Emma Kjellberg fokuserat sig på 454 av dessa barn (varav 212 barn fortfarande ingick i studien vid sex års ålder), som följts mer i detalj med prover från bland annat tarmflora, bröstmjölk, blodprover, tillväxt och midjemått, blodtryck, matdagbok och enkätsvar som samlats in regelbundet sedan barnen föddes.
Vid sju års ålder undersöktes också 81 av barnen med magnetkamera, för att visualisera kroppsammansättning och fettfördelning.
Vad är metabolt syndrom?
Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer:
Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
Gröna mikroalger är fotosyntetiska vattenorganismer som med hjälp av solljus och några andra näringsämnen omvandlar koldioxid (CO2) till energi och biomassa. Algbiomassa anses vara ett bra utgångsmaterial för produktion av olika biobränslen eftersom dessa mikroorganismer naturligt kan bilda och lagra stora mängder lipider som kan omvandlas till biodiesel. Dessutom kan kväve och fosfor som finns i kommunalt avloppsvatten återvinnas för att göda mikroalger, vilket innebär att biomassaproduktion och avloppsrening kan ske i samma process.
Mikroalgodling även vid våra breddgrader
Användandet av mikroalger är dock starkt begränsat i nordliga länder, där de långa vintrarna kännetecknas med kort dagslängd och låga temperaturer begränsar tillväxten. I sin avhandling har Lorenza Ferro visat att användningen av inhemska nordiska algstammar, naturligt anpassade till de tuffa miljöförhållandena som råder här, utgör en lösning för framgångsrik mikroalgodling även vid våra breddgrader.
Ett flertal svenska mikroalg-stammar som klarade att växa i kommunalt avloppsvatten isolerades och klassificerades genetiskt. Åtta stammar karaktäriserades i laboratorieskala som mycket effektiva att avlägsna överskottsnäring från avloppsvatten; fyra visade på snabb tillväxt, hög biomassaproduktion och lipidinnehåll; tre av dem visade även bra anpassning till låga temperaturer eller begränsande ljusförhållanden.
Svenska algstammar interagerar med bakterier
I sitt projekt undersökte Lorenza Ferro också huruvida algerna och bakterierna kan dra fördel av varandra i avloppsvattenbehandling, det vill säga om en nordisk mikroalg-stam interagerar med de bakterier som finns i kulturen.
– Vi hittade positiva effekter på biomassaproduktion och avlägsnande av näringsämnen under vissa specifika odlingsförhållanden.
I en studie utförd i pilotskala använde hon en DNA-baserad metodik, kallad metabarkodning, för att undersöka säsongsförändringar i en algdamm i Dåva (10 kilometer från Umeå), som inokulerades 2015 med en mikroalgisk kontrollstam (det vill säga inte från vår nordiska samling) som fick växa från maj till början av november. Resultaten visade att den ursprungliga mikroalgen blev utkonkurrerad av andra alger och zooplanktonarter, vilket ledde till en minskning av biomassproduktionen och minskad kväve- och fosforavlägsnande, särskilt under senare delen av växtsäsongen.
Nordiska mikroalger testas under verkliga förhållanden
– Återigen visade mitt arbete att lokala nordiska mikroalger är mycket bättre än standardstammar. Våra lokala nordiska stammar testas just nu under ”verkliga förhållanden”, i syfte att förlänga växtperioden till sen höst, eller till och med vinter.
Kontakt:
Lorenza Ferro, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, lorenza.ferro@umu.se
Världen behöver effektivare energisystem som bygger på förnybara råvaror, en ekvation som inte är så lätt att lösa.
– I den här studien har vi tittat på tolv olika tillgängliga restprodukter för pelletsproduktion i Zambia och studerat hur dessa produkter fungerar tillsammans i olika blandningar, säger Stefan Frodeson, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem. Studien har lett till att flera olika restmaterial från skogs- och jordbruk, lämpliga för pelletsproduktion, har hittats. Viktiga resultat är också hur materialen ska kunna användas för att tillverka en produkt som klarar de krav som ställs för produktion i Afrika.
Restprodukter blir råvaror till hållbar pelletsproduktion
Zambia ligger högt på listan av länder där skövling av urskog förekommer i stor skala. En stor anledning är skogsavverkning för att tillverka träkol som används vid matlagning. Hälsoriskerna på grund av luftföroreningar i hemmen orsakar fler dödsfall globalt än malaria, HIV och tuberkulos gör tillsammans.
– I detta arbete har vi ett samarbete med företaget Emerging Cooking Solutions AB som producerar pellets, utvecklar och säljer matlagningsspisar som eldas med pellets, säger Jonas Berghel, professor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet.
Ett samarbete som pågått i ett par år och som började med ett examensarbete har nu resulterat i att universitetet har över 20 olika biomaterial från Zambia på lager.
– Samarbetet med Emerging Cooking har varit lyckosamt, med två före detta studenter som medförfattare i aktuell studie samt att vi har två som utför sina examensarbeten just nu, säger Jonas Berghel, som även är programledare för civilingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik.
Kontakt:
Jonas Berghel, professor i miljö- och energisystem, jonas.berghel@kau.se
Stefan Frodeson, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem, stefan.frodeson@kau.se
– Det krävs en omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten. Det behövs en storsatsning på innovationer, såväl för att mätta världens ökande befolkning som att undvika ännu fler krig och kriser, menar Per Frankelius, som gjort en litteraturstudie av de teorier som finns kring varför krig startar.
Han kan konstatera att orsakerna till varför krig bryter ut i grunden varken handlar om faktorer som religion eller tillgång till vapen. Istället är upprinnelsen till de konflikter som sedan leder till krig, brist på livsviktiga resurser som energi, vatten och inte minst mat.
Naturgödslets roll
– Lantbruket är en het potatis i de flesta länder, att döma av samhällsdebatten. En tydlig trend är att allt fler betraktar lantbruket som en miljöbov. Exempelvis har köttdjur och dess producenter anklagats som varande ett hot mot klimatet. Sällan nämns djurhållningens betydelse när det gäller tillgången till naturgödsel och därmed tillskott av organiskt material på jordarna, påpekar Per Frankelius.
FN:s bedömning av behovet av ökning av olika lantbruksprodukter fram till 2050. Notera att spannmål har en egen skala till höger i figuren beroende på dess stora volym i förhållande till de övriga grödorna. Bild: Per Frankelius, Agtech 2030.
– Samma aktörer argumenterar både för en minskad köttkonsumtion och en ökad ekologisk produktion. Den ekvationen är knepig just på grund av naturgödselns viktiga roll för den ekologisk odlingen, säger han.
Enligt FN:s beräkningar krävs en rejäl ökning av lantbruksprodukter fram till år 2050 då världens befolkning förväntas uppgå till 9,6 miljarder människor, och det gäller såväl produktion av kött som av spannmål. Förutom befolkningsökningen tillkommer även markförstöring som klimatförändringar som gör utmaningarna ännu svårare.
Det finns bara en väg, anser Per Frankelius. I en artikel i Lancet argumenterar han för att det nu krävs en kraftfull satsning på innovationer i lantbruket över hela världen och att dessa innovationer även sprids till världens fattigaste länder.
Risken med att fokusera på symptomen
– Risken är överhängande att dagens ansvarstagande makthavare inriktar sig på att behandla symptomen snarare än att åtgärda de grundläggande problemen, säger Per Frankelius.
Lantbruket är inte en isolerad ö utan ett centralt kugghjul i såväl samhällets som naturmiljöns maskineri liksom en garant för fred och frihet, påpekar Per Frankelius.
Samtidigt som dagens lantbrukare här i Sverige är trängda företagare som har att hantera hård konkurrens, komplex teknik, svårigheter att fått tag i arbetskraft, en utmanande arbetsmiljö och inte minst extremt administrativt tryck som följd av lagar, regler och krav från myndigheter.
– I Sverige och särskilt i vår närregion finns en bra grund för innovation och utveckling med flera innovativa företag och produkter som exempelvis nya fjädringssystem på slåtterkrossar, kranar för snabbare lastning av utsäde till såmaskiner eller kamerabaserade radföljningssystem. Inte minst robotar för precisionsodling hör till listan på intressanta innovationer. Det krävs en kraftfull omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten, säger Per Frankelius.
Hur kan vi förebygga sexuella trakasserier? Vilka riskfaktorer finns i vår organisation? Hur håller vi frågan levande över tid? Detta är frågor som engagerar små och stora organisationer i hela samhället sedan #metoo-rörelsen lyfte upp problemen till ytan.
Tio medarbetare på Högskolan Västs avdelning för företagsekonomi ville ta reda på om, hur och varför organisationer arbetar med att förebygga och hantera de här problemen efter att #metoo-rörelsen initierades. De startade ett forskningsprojekt våren 2018 och rapporten blev klar i december.
Intervjuade tio arbetsgivare i olika branscher
– Vi hade en känsla av att arbetsgivare blivit mer angelägna om att ta tag i frågorna eftersom de påverkar deras attraktionskraft som arbetsgivare och eftersom de kan ge ekonomiska konsekvenser. Vi ville undersöka om deras engagemang och arbetsmetoder har förändrats, säger Sven Siverbo, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst och en av deltagarna i forskningsprojektet.
Representanter från tio organisationer i helt olika branscher intervjuades. Och det visade sig vara stor skillnad på hur intensivt de olika aktörerna arbetar med #metoo-management.
– Flera faktorer spelar in, säger Sven Siverbo. Det hänger bland annat ihop med hur ledningen bedömer riskerna för att utsättas för sexuella trakasserier i organisationen. Medvetenheten om riskfaktorer varierar och man gör olika bedömningar av vilken skada som ett uppdagat fall kan ge organisationen.
Ökad medvetenhet om riskfaktorer
– Huvudintrycket är dock att medvetenheten om riskfaktorer har ökat och att organisationerna prioriterar det här arbetet i högre grad. Några av dem hade fått anledning att reflektera över om deras policydokument för den här frågan behövde uppdateras och levandegöras, säger Sven Siverbo.
Några av riskfaktorerna som rapporten pekar på är vilken kultur som råder i organisationen – om en sexistisk jargong är tillåten eller inte. Mansdominerade arbetsplatser, osäkra anställningsvillkor och maktförhållanden i en organisation är andra faktorer som kan spela roll.
Rapporten heter #metoo-management.
Forskningsrapporten ger kunskaper om riskfaktorer och tips om hur man förebygger problemen och underlättar för drabbade att berätta om incidenter de varit med om.
Speciell problematik i akademiska världen
Sedan flera år tillbaka arbetar Högskolan Väst med att höja kunskapsnivån och skapa bra strukturer och rutiner för att hantera de här frågorna. HR-strategen Beatrice Löfström är en av nyckelpersonerna i det arbetet och hon välkomnar att rapporten fyller på med mer kunskap.
– Sexuella trakasserier förekommer i alla branscher, säger Beatrice Löfström. Forskning visar att det kan finnas en speciell problematik inom den akademiska världen som hänger ihop med dess hierarkier och maktförhållanden. Som lärosäte har vi ett omfattande ansvar för både vår personal och våra studenter. Vi vill vara ett inkluderande lärosäte och då måste vi stärka vår förståelse och vårt arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier och andra kränkningar.
Alla medarbetare utbildas
– Vi arbetar med de här frågorna på många olika plan och väver in perspektiven i hela organisationen – från högskolans visioner och ledningssystem till det konkreta arbete som utförs i exempelvis undervisningen. Vi utbildar alla medarbetare i lika-villkors-frågor enligt ett systematiskt upplägg, säger Beatrice Löfström.
– Det här är ett ständigt pågående utvecklings- och förbättringsarbete som ska genomsyra varje del av verksamheten.
Sedan två år tillbaka arbetar en samordningsgrupp med lika-villkors-frågor på högskolan. Här är representationen bred med studenter, medarbetare och personer i ledande ställning.
Veta hur man ska agera
– Det är viktigt att alla på högskolan har goda kunskaper och insikter om vad det innebär att bli trakasserad och hur man ska agera om man är med om något. Sedan 2018 har högskolan uppdaterade riktlinjer och rutiner för just detta. Alla har ett ansvar att bidra till ett gott arbets- och studieklimat, fritt från trakasserier och kränkningar, påpekar Beatrice.
2018 genomförde högskolan en enkät där medarbetarna fick svara på om de utsatts för trakasserier av något slag eller om de sett någon annan bli det. En motsvarande enkät kommer att genomföras bland studenterna i vår.
– Genom enkäten kom det inte till kännedom att någon vid Högskolan Väst blivit utsatt för sexuella trakasserier. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Forskningen visar att de som utsatts ofta befinner sig i en tystnadskultur och väljer att inte berätta av olika anledningar, berättar Beatrice Löfström
Lärarna får verktyg
Hon påpekar vikten av att fortsätta bygga kunskap och förståelse kring sexuella trakasserier.
– Enkäterna och andra typer av kartläggningar ger oss bättre förståelse för eventuella problem och gör att vi kan rikta utbildnings- och informationsinsatserna.
Lärarnas uppgift är att föra in perspektivet i högskolans utbildningar. Många av dem väljer att gå den högskolepedagogiska kursen Normkritisk pedagogik i högre utbildning för att få verktyg till just det. Perspektivet lyfts även i introduktionsutbildningar för forskarstudenter och handledare.
Högskolan Väst utbyter också erfarenheter och kunskap med andra lärosäten. På en nationell lika-villkors-konferens i november diskuterades de utmaningar som finns med att integrera jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet på högskolor och universitet. Här utbyttes också idéer och verktyg för hur man kan utveckla arbetet och göra det till en naturlig del av verksamheten.
Deltar i europeiskt samarbete
Högskolan Väst har även bjudits in av EUA (European University Association) att delta i ett europeiskt samarbetsprojekt med inkludering på agendan. Projektet planeras starta 2020 och högskolan ska bidra med exempel på hur man kan arbeta med kompetensutveckling för teknisk och administrativ personal i de här frågorna.
– #Metoo-rörelsen har lyft på locket till ett problem som länge har osynliggjorts. Nu är det vårt ansvar att utveckla kunskap och arbetssätt och att hålla arbetet levande över tid, säger Beatrice.
– På sikt hoppas jag att detta kan bana väg för nya skräddarsydda behandlingar av leukemi och lymfom hos barn, säger Zahra Haider, doktorand Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
Den vanligaste cancertypen hos barn, akut lymfoblastisk leukemi (ALL), såväl som lymfoblast lymfom (LBL), kännetecknas av okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar i benmärg, blod och lymfkörtlar. Tack vare utvecklade behandlingsmetoder har överlevnaden på senare år förbättrats kraftigt för ALL/LBL-patienter.
Dagens behandlingar innebär en effektiv men mycket tuff väg till tillfrisknande, genom att de består av en kombination av toxiska läkemedel. Dessvärre finns ändå patienter som drabbas av återfall i cancern, och för dem är överlevnaden alltjämt låg.
Slippa onödigt tuff behandling
Genom att tidigt kunna avgöra vilka barn som har hög respektive låg risk för återfall, skulle man lättare kunna skräddarsy behandlingsintensiteten. Vinsten skulle vara att barn då inte behöver genomgå mer intensiv behandling med svåra biverkningar, än vad som är motiverat utifrån sin riskprofil, samtidigt som de tuffaste behandlingarna kan sättas in på högriskpatienter.
Forskarna vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har studerat biologiska markörer som kan identifiera patienter som svarar olika på behandling och har olika återfallsrisk. I sin avhandling visar Zahra Haider hur en sådan markör, en epigenetisk ”signatur”, kan användas för att klassificera patienter i olika undergrupper. Hon har även analyserat vilka genetiska egenskaper som skiljer de epigenetiska undergrupperna åt. Enskilda gener som skiljer undergrupperna åt kan komma att utgöra mål för framtida behandlingsstrategier.
”Signaturen” baseras på DNA-metylerings mönster, det vill säga kemiska modifieringar på DNA som förändras vid olika cancerformer. Denna signatur skulle kunna skilja hög- och lågriskpatienter vid diagnos; den kan signifikant förutsäga överlevnad och risk för återfall.
Signaturen kunde ses hos såväl barn som vuxna patienter med ALL/LBL. Forskarna kunde även se att biologiska mekanismer som exempelvis uttryck av onkogener var kopplade till de olika epigenetiska undergrupperna. Dessa fynd understryker relevansen av DNA-metyleringssinaturer i akuta leukemier och lymfom.
Kontakt:
Zahra Haider (engelsktalande), Institutionen för medicinsk biovetenskap, zahra.haider@umu.se
Bild: See Source [CC BY 2.5 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)]
– Vi har upptäckt att en liten struktur inne i snäckan, det så kallade tektorialmembranet, har en viktig roll i den processen genom att fungera som en depå för kalciumjoner. Dessa kalciumjoner bidrar till att reglera sinnescellernas funktion, säger Anders Fridberger vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien.
Kalciumjoner, alltså positivt laddade kalciumatomer, spelar en nyckelroll i processerna som ligger bakom att vi uppfattar ljud. Omvandlingen av ljudvågor till nervsignaler sker i innerörat, även kallat snäckan, som ser ut ungefär som det snäckformade skalet hos en del sniglar. I hörselsnäckan sitter mängder av sinnesceller, som är de celler som detekterar ljud och ger upphov till signalerna som skickas till hjärnan.
Lagringsplats för kalciumjoner
Tidigare forskning har visat att vätskan som omger sinnescellerna inne i snäckan har en låg koncentration av kalciumjoner. Men det har funnits en del frågetecken kring detta, eftersom sinnesceller inte fungerar normalt när de placeras i vätska med så låg halt av kalciumjoner som uppmätts i vätskan i snäckan.
LiU-forskarna har undersökt frågan närmare i innerörat från marsvin, som är mycket likt människans. Genom att märka in kalciumjonerna med färg upptäckte forskarna att ett membran som vilar ovanpå sinnescellerna, tektorialmembranet, hade en mycket högre koncentration av kalciumjoner än den omgivande vätskan. Membranet tycks fungera som en lagringsplats, så att sinnescellerna omges av högre halter av kalciumjoner än man tidigare trott.
När forskarna tillsatte ett ämne som fick kalciumnivåerna att sjunka ledde det till att sinnescellerna slutade fungera. I nästa steg utsatte forskarna innerörat för ljud i nivåer som motsvarar ljudet på rockkonserter, vilket hade samma effekt.
Kemin i tektorialmembranet
– När vi i laboratoriet utsätter innerörat för höga ljud sjunker kalciumnivåerna i tektorialmembranet och sinnescellerna fungerar inte. Men efter ett tag återställs kalciumjonkoncentrationen och då börjar sinnescellerna fungera igen, säger Anders Fridberger.
Fram till nu har det lilla membranet främst ansetts ha en mekanisk funktion, men LiU-forskarnas upptäckt pekar på att tektorialmembranet kan spela en viktig roll för att reglera hörseln genom att lagra kalciumjoner.
– Det har varit känt att tektorialmembranet är nödvändigt för att vi ska kunna höra och att det måste vara intakt och rätt placerat, men det har varit oklart exakt varför fel på detta membran bidrar till sämre hörsel, säger Pierre Hakizimana, en av forskarna bakom studien.
Forskargruppen går nu vidare för att undersöka om samma mekanism spelar in vid åldersrelaterad hörselnedsättning.
Det finns olika typer av innovation och olika sätt att mäta innovation. För företag, organisationer, beslutsfattare och politiker handlar innovation om att skapa tillväxt, ökad konkurrenskraft och utvecklad välfärd.
– Ur ett kundperspektiv handlar innovation om att de upplever en förändring i sin värdeskapande process som stöttas av en vara eller tjänst. Det är det som vårt index mäter, säger Per Kristensson, föreståndare och professor i konsumentpsykologi och innovation vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Bygger på svar från 13 000 kunder
En indikator på en lyckad innovation är om kunder och användare upplever en värdeskapande förbättring, till exempel att det gör deras tillvaro lite bättre, tryggare, mer hållbar ur ett miljöperspektiv eller sparar tid och pengar.
Svenskt innovationsindex 2018 innefattar svar från ungefär 13 000 kunder som rankat innovationsgraden hos 70 företag och organisationer inom 9 branscher baserat på hur de upplever företagets innovationsförmåga och hur attraktiva dessa innovationer upplevs. Kunderna har också värderat företagets erbjudande, leverans, bemötande och interaktionsyta.
Mätningen visar bland annat att förändringar i företags erbjudande och kundmiljön, det vill säga utseende på butiken eller webbsidan, är faktorer som driver kundens uppfattning av innovation.
Kundperspektivet kompletterar
Sättet vi ser på innovation är olika och därför anser forskarna att innovation också behöver mätas på olika sätt.
– Syftet med vårt index är att komplettera andra mätningar och bidra till att skapa en helhetsbild kring innovation och hur man lyckas med innovation. Svenskt innovationsindex gör det möjligt att följa utvecklingen och resultatet av satsningar på innovation ur ett kundperspektiv, säger Per Kristensson. Lyckade innovationer leder till ökad attraktionskraft och tillväxt på olika marknader.
Svenskt innovationsindex är utvecklat av forskare vid CTF och Handelshögskolan vid Karlstads universitet i samarbete med NHH Norges Handelshögskola och Fordham University i USA.
Lina Ejlertssons avhandlingsarbete handlar om återhämtning för personal i en av de mest stressande arbetsmiljöerna – vårdcentralerna.
Hon menar att vi har en viss mängd energi som antingen töms eller fylls på under arbetsdagen.
– Jag vill gärna kunna se på mitt jobb och min fritid på samma sätt. Man gör saker som man tycker om att göra, med människor man trivs med, säger Lina Ejlertsson, doktorand i samhälls- och allmänmedicin, vid Lunds universitet.
Ofta får vi höra att vi ska vila upp oss under kvällen eller helgen, men Lina Ejlertsson menar att vi kan återhämta oss under arbetsdagen.
– I min forskning undersöker jag möjligheten att gå hem med mer energi, säger hon och tillägger att en av deras studier har visat att det är möjligt.
Variation, gemenskap och kontroll hjälper mot stress
Även om hon har studerat vad som hjälper personal i vården att inte bli slutkörda av arbetet, är det rimligt att tro att resultaten kan vara överförbara till andra yrkesgrupper. 2013–2014 genomfördes ett projekt om salutogena arbetsfaktorer, det vill säga vad får medarbetarna att må bra – trots pressen och stressen på jobbet. Alla 26 vårdcentraler i Nordöstra Skåne deltog. Huvudresultatet i denna studie var att den absolut viktigaste faktorn för självskattad hälsa var återhämtning. Inte alla kände sig slitna efter arbetet, trots att vårdcentralerna ofta var underbemannade.
– Det är viktigt att tillägga att det finns stora organisatoriska problem i vården som sliter på personalen och som inte löses med ”ta ett djupt andetag”.
2015 började det nuvarande projektet med en kvalitativ studie av vad återhämtning på jobbet är. Tre faktorer utkristalliserade sig: variation, gemenskap och en känsla av hanterbarhet.
– Det handlar om att variera uppgifter som kräver mycket hjärna med mer monotona uppgifter. För mig är det till exempel återhämtning att mata in enkätsiffror.
Variation behövs inte bara när det gäller arbetsuppgifter, utan även i arbetstempo och plats.
Tre tips för återhämtning under dagen
Variation. Försök variera typen av arbetsuppgifter och arbeta olika intensivt. Byt kroppsställningar – sitt, stå och rör på dig. Sitt inte still mer än 45 min i sträck. Byt miljö under dagen, till exempel under lunchen.
Mikropauser. Stanna upp och andas, gå runt huset, stretcha, gör plankan. Hitta det som funkar för dig.
Luncha och fika gemensamt. Det är ett bra tillfälle för att koppla bort jobbet. Snacka gärna om annat än jobb!
Gemenskapen
Den andra faktorn som var avgörande för återhämtning var gemenskapen. Vissa vårdcentraler behövde jobba 100 procent med gemenskapen, något som ofta handlade om att hitta gemensamma mål att arbeta mot. Även teambuilding kan vara bra initialt om man inte känner varandra utanför arbetet, menar Lina Ejlertsson.
– Att skratta, småsnacka och uppmuntra varandra på jobbet visade sig betyda mycket för hur personalen återhämtade sig. Negativ energi däremot dränerar.
Känsla av kontroll
Den tredje faktorn handlade om en känsla av kontroll, hanterbarhet. En av de viktigaste sakerna var att hinna göra klart en uppgift innan man måste påbörja nästa. Även att ledningen lyssnar och att det är möjligt att påverka sin arbetssituation var viktigt.
Nästa steg för forskarna var att genomföra skräddarsydda interventioner på sex utvalda vårdcentraler. Tillsammans med vårdpersonalen förde forskarna in olika typer av ökad återhämtning – utifrån variation, gemenskap och hanterbarhet – i verksamheten. Nu ska data analyseras och ett antal fokusgruppsintervjuer genomföras.
– Det ska bli jättespännande att se hur interventionerna har påverkat medarbetarnas upplevelse av återhämtning och välmående, säger Lina Ejlertsson.
Fotnot: Projektet heter ”Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården”. Studien hör hemma på Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Allmänmedicin och samhälls-medicin.
Kontakt:
Lina Ejlertsson, doktorand i allmän- och samhällsmedicin, Lunds universitet, lina.ejlertsson@med.lu.se.
– Svensk lagstiftning tar inte hänsyn till att de här barnen lever i vårt land. Den oklara lagstiftningen vi har är problematisk utifrån Barnkonventionen. Ett minimikrav borde vara att alla barn som lever i vårt land har rätt till subventionerad akutvård, säger bokens författare, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
EU-migranters barn extra utsatta
Barn till asylsökande och papperslösa har rätt till vård på samma villkor som folkbokförda barn. Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter befinner sig dock i ett rättsligt vakuum. Strikt taget har de enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad, vilket kan bli väldigt dyrt då den som saknar sjukvårdsförsäkringskort inte heller har rätt till subventionerad vård.
– I dagens samhälle rör sig människor över gränserna på ett helt annat sätt än förr. Lagstiftaren har löst nya problem ad hoc i samband med att de uppstår. Med tanke på att papperslösa har rätt till vård är det svårt att motivera varför de barn som genom sitt EU-medborgarskap faktiskt har rätt att vara i Sverige inte ska tillerkännas samma rätt, säger Kavot Zillén.
Stor skillnad mellan landsting
Boken innehåller en intervjustudie som visar att tillgången till vård för EU-migranters barn skiljer sig åt väsentligt mellan olika landsting. Vad skillnaderna beror på är dock oklart. Studien kan inte påvisa något samband mellan tillgången på vård och respektive landstings politiska majoritet, ekonomi och/eller var i landet det ligger. Eftersom det inte finns någon tydlig rättslig vägledning agerar landstingen olika. Vissa landsting agerar enligt den lagstiftning som finns, den som saknar sjukvårdsförsäkringskort har inte heller rätt till subventionerad vård. Andra landsting gör ett undantag eftersom det handlar om barn. Barnen utsätts därmed för godtycke och rättsosäkerhet. Ytterst få landsting har riktlinjer rörande dessa barns rätt till sjukvård, utan behandlar dem istället på samma sätt som vuxna EU-medborgare.
Barnkonventionen är tydlig
I dansk och finsk vård behandlas barnen till EU-migranter ungefär som i Sverige. I Norge däremot har även icke bofasta barn rätt till vård i nästintill samma omfattning som bofasta. Nyligen kom en utredning i Norge som vill gå ännu längre i att jämställa alla barn som vistas i landet. Från och med 2020 kommer Barnkonventionen att gälla som svensk lag. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att säga enligt Kavot Zillén.
– Men så mycket torde stå klart att vår nuvarande lagstiftning gällande vem som har rätt till vård är minst sagt problematisk utifrån Barnkonventionen. Konventionen innehåller formuleringar om alla barns rätt till grundskydd när det gäller hälsa och omvårdnad, medan svensk lagstiftning har en exkluderande effekt rörande barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare, säger hon.
Boken:
”Barn i välfärdsstatens utkant” är utgiven på Lustus förlag. Boken riktar sig till jurister, rättsvetare, socionomer, sjukvårdspersonal, studenter och civilsamhället. Den är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som har bedrivits inom ramen för en särskild satsning vid Stockholms universitet, om barn, migration och integration.
Kontakt:
Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, kavot.zillen@juridicum.su.se
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna att göra rätt insats vid rätt tidpunkt.
Individers risktagande kan vara en viktig aspekt på vägen mot nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt och kan därmed bland annat bidra positivt till ett lands ekonomi. I en stor nationell studie gjord i det västafrikanska landet Burkina Faso har Mohammad H. Sepahvand, doktorand vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, undersökt 10 800 hushåll och 31 677 individers attityder till risk och därefter analyserat data utifrån faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå.
Familjens inställning är viktig
– Människors risktagande har ofta ansetts stabilt över tid men min avhandling visar att familjen spelar en stor roll i att forma ens attityder till risk, att stora händelser kan förändra människors riskattityder och att kvinnor och män har olika sätt att förhålla sig till risker under olika omständigheter. Skillnader mellan kön beror bland annat på strukturella faktorer som sociala normer, säger han.
Familjens betydelse för risktagande är ett viktigt resultat. Analysen visar att attityder överförs från föräldrar till barn, att mödrar hade större påverkan på sina döttrar och pappor på sina söner. Påverkan från far- och morföräldrar och miljön kring barnet spelade också en roll, men minskade om den skiljde sig från föräldrarnas attityder. Mest riskbenägna var yngre män, medan äldre välutbildade kvinnor var minst riskbenägna.
– Föräldrarnas attityder till risktagande spelade en stor roll och var viktigare än socioekonomisk situation, familjestruktur, föräldrars hälsa och bostadsområde. Dessutom tenderade yngre syskon att ha liknande attityder, medan äldre syskon skiljde sig mer åt. Systrar var också mer lika i sitt risktagande än bröder, säger Mohammad Sepahvand.
Revolutioner påverkar riskbenägenhet
Omvälvande händelser som en revolution påverkar också risktagande. I studien har Mohammad Sepahvand undersökt samma personers attityder till risk innan, under och efter 2014 års revolution i Burkina Faso.
– Demonstrationer, uppror och eventuell avsättning av den politiska makteliten har blivit allt vanligare i många utvecklingsländer. Stora, omvälvande händelser kan förändra individers riskattityder, och därmed också deras risktagande i ekonomiska avseenden, vilket kan påverka graden av entreprenörskap, investeringar och tillväxt, säger han.
Resultaten visar att människor var mindre villiga att ta risker i en osäker situation, under själva revolutionen, men när situationen var stabil igen återgick risktagandet till nivåer strax över de man hade innan händelsen. Kvinnor var mer benägna än män att ta risker efter händelsen, men försiktigare under själva revolutionen. Äldre och personer med högre utbildning tog mindre risker än yngre med lägre utbildning.
Omvälvande händelser skapar nya möjligheter
– Möjliga förklaringar till skillnaderna är hur situation såg ut innan själva händelsen. Kvinnors politiska representation i Burkina Faso var låg innan revolutionen, exempelvis var endast nio procent av parlamentsledamöter kvinnor, och man kan anta att de såg möjligheter till ökat politisk inflytande. Och äldre som i större utsträckning etablerat sig i arbetslivet och samhället hade sannolikt mer att förlora på att ta risker än yngre, säger Mohammad Sepahvand, som själv arbetade och bodde i Burkina Faso under tiden som revolutionen pågick.
Kön viktigt för jordbruksreformer
Avhandlingen visar också att om man vill skapa förutsättningar för människor att bli mer produktiva bör man ta hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet. Mohammad Sepahvand menar att i ett land som Burkina Faso, där jordbruket är den enskilt största sysselsättningssektorn, är det viktigt att uppmuntra och skapa rätt förutsättningar för människor att våga tänka nytt och använda nya arbetssätt med hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet.
– Kön är till exempel en viktig egenskap att ta hänsyn till när man vill utforma jordbrukspolitiska interventioner, då mina resultat pekar på att kvinnors, tvärtemot mäns, avkastning minskar när de tar större risker. Om man vill stödja kvinnliga jordbrukare i områden som till exempel Burkina Faso bör man fokusera både på sådant som vilken gröda som odlas, tillgång till bättre jordkvalité och utsäde, men också på att stärka kvinnliga nätverk av jordbrukare och uppmuntra till att fler möjligheter att få kredit skapas, säger Mohammad Sepahvand.
Kontakt:
Mohammad H. Sepahvand, nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, mohammad.sepahvand@nek.uu.se
En typ av aerosoler kallas sekundära organiska aerosoler (se faktaruta). Partiklarna som ingår i dessa system bildas när flyktiga organiska ämnen, från exempelvis växtlighet eller vägtrafik, oxideras i atmosfären. När detta händer kan befintliga partiklar öka i storlek och nya partiklar kan bildas. De sekundära organiska aerosolerna kan ge negativa hälsoeffekter, försämra luftkvalitén och påverka klimatet.
– De har till exempel en avkylande effekt på klimatet och kan därmed dölja en del av den globala uppvärmningen som är orsakad av växthusgaser. Deras betydelse för klimatet och deras negativa påverkan på luftkvalitén är ett starkt skäl till att bättre försöka förstå hur de bildas, säger Julia Hammes vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet som just presenterat sin avhandling i ämnet.
Hittills okända ämnen i aerosoler
Julia Hammes har undersökt atmosfärisk oxidation av flera olika ämnen, till exempel alpha-pinen från barrväxter, trimetylbenzen från vägtrafik, limonen från citrusträd och från doftämnen som används inom kosmetika och rengöringsindustrin.
I sina studier har hon med hjälp av toppmoderna masspektrometriska metoder kunnat identifiera flera tidigare okända ämnen som bildas när alpha-pinen, trimetylbenzen och limonen reagerar i luften. De ämnen som bildades undersöktes sedan under många olika experimentella förhållanden.
– Det är väldigt intressant att ser hur olika luftföroreningar påverkar varandra och därmed aerosolbildning. Om vi förstår kemin som ligger bakom hur aerosoler bildas kan vi göra bättre uppskattningar av mängder och påverkan på luftkvalité och framtida klimatet.
– Vissa av ämnena identifierades endast i gasfas. Våra resultat visar att kväveoxider kan motverka att dessa oxideras vidare i luften och bildar nya partiklar.
Aerosloer och oxidation
Aerosoler är blandningar som består av små fasta eller flytande partiklar och gas, som till exempel smogg eller rök.
Man delar in aerosoler i primära och sekundära samt i naturliga och antropogena.
Exempel på primära aerosolkällor är damm från torra områden, saltpartiklar som uppkommer vid havsstormar, sot och andra fragment från skogsbränder samt biologiska partiklar som pollen, mikrober och nedbrytningsprodukter från växter.
Sekundära aerosolkällor uppstår via kemiska reaktioner i atmosfären, då aerosoler bildas som i huvudsak består av sulfater, nitater, ammoniak och organiska ämnen. Ett exempel på sekundärkällor är svaveldioxid från vulkanutbrott som genom kemiska processer omvandlar svavel till sulfater i atmosfären.
Naturliga aerosoler bildas till exempel när sulfat överförs till atmosfären via plankton i havets ytskikt och när alger i havet avger utsläpp som med hjälp av solljus omvandlas till aerosoler.
De främsta källorna till antropogena aerosoler är förbränning av fossila bränslen som kol och olja, samt av biobränslen som ved, pellets och spannmål. Men också industrier och bilar och flyg som använder fossila drivmedel skapar aerosoler. Antropogena aerosoler bildas också i anlagda skogsbränder, där människan bränner skog för att kunna få mer odlingsbar mark.
Kontakt:
Julia Hammes, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, julia.hammes@chem.gu.se
Alternativt: Mattias Hallquist, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, mattias.hallquist@gu.se
