Trenderna i vårt beteende ger fjällvärldens aktörer information om framtida möjligheter och utmaningar. Under tre års tid har forskare vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet studerat beteendemönster och attityder hos besökare i de svenska fjällen. Som underlag för sina resultat har forskarna gjort uppföljningar av tidigare genomförda undersökningar. De har även analyserat beteendet på internet och i sociala medier.
– Syftet med vår forskning har varit att ta fram kunskap om vilken effekt våra beteenden kan ha på framtidens fjällandskap så som det beskrivs i miljömålen, säger Peter Fredman, professor vid Mittuniversitets forskningscenter Etour. .
Tillsammans med de andra deltagarna i forskningsprojektet Den nya fjällupplevelsen har han identifierat fyra starka trender:
Fjällturismen blir mer mångfacetterad Även om utförsåkning fortsätter att vara den mest populära aktiviteten för fjällbesökarna så efterfrågar de i allt högre grad en bred palett av upplevelser i samband med sin vistelse. Att genomföra flera olika aktiviteter under en och samma vistelse blir vanligare.
Fjällturismen blir mer sportifierad
Det blir allt viktigare för fjällbesökarna att jämföra sina prestationer med andra och trenden med tävlingar i fjällmiljön fortsätter starkt. Det gör även trenden att möjliggöra för människor att utföra naturpräglade aktiviteter inomhus.
Fjällbesökarna söker exklusivitet
Andelen besökare som vandrar ökar. Allt fler fjällbesökare genomför allt längre vandringar och efterfrågan på ostörda miljöer långt från bebyggelse ökar. Att tälta i fjällen blir mer vanligt samtidigt som efterfrågan på bekvämlighet och god service för det betalda boendet ökar.
Hellre avkopplad än uppkopplad
Den allmänna trenden att vi lägger allt mer tid på att söka och dela information digitalt avspeglar sig inte i fjällbesökarnas beteendemönster. Längtan efter att få vara ostörd är en stark drivkraft bakom fjällvistelsen. Däremot använder 70 procent av besökarna internet som huvudsaklig källa för att skaffa sig information inför vistelsen.
– Liksom all annan mänsklig aktivitet påverkar turismen den ekologiska, ekonomiska och sociala utveckling i fjällmiljön. Att ha koll på hur våra beteendemönster förändras över tid kan vara värdefullt i många sammanhang. Bland annat vid planering av infrastruktursatsningar, i förvaltningen av fjällandskapet liksom vid planering av utbud och service i fjällnära miljöer säger Peter och fortsätter.
– Det finns idag stora skillnader när det gäller sociala och ekonomiska förutsättningar mellan de svenska fjällorterna. Fjällbesökarens val av destination beror i hög grad på möjligheten att ta sig dit på ett smidigt sätt.
Storslagen fjällmiljö är en forskningssatsning som finansieras av Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.
Kontakt:
Peter Fredman, professor vid Avdelningen för turismvetenskap och geografi vid Mittuniversitetets forskningscentrum Etour, 010-142 78 04, e-post: peter.fredman@miun.se
Anne-Lie Vainik har i sin avhandlingPolisanmälningar i grundskolan studerat skolrelaterade polisanmälningar för åren 2000-2010 i Stockholms län och intervjuat rektorer om anmälningar som rör hot, våld och förolämpningar bland barn i åldrarna 7-14 år, det vill säga barn som inte är straffmyndiga.
Fokus för forskningen är de barn som utfört handlingarna, där Anne-Lie Vainik frågar sig varför skolrelaterade polisanmälningar görs när barn är under 15 år.
Resultaten visar en komplex arena med flera aktörer inblandande och det framträder både skillnader och mönster i tillämpningen av polisanmälningar i skolan. Det är vanligare att rektorer polisanmäler barns handlingar än att föräldrar gör det.
Polisanmäla en åttaåring eller inte
Rektorernas attityd till polisanmälningar varierar kraftigt, till exempel när det gäller i relation till barns ålder och mognad.
– Vissa rektorer säger sig aldrig kunna drömma om att polisanmäla en åttaårings handlingar. Men en annan rektor menar att ju yngre barnet är desto bättre, i brottsförebyggande mening, säger Anne-Lie Vainik.
Vissa rektorer förmedlar att polisanmälningarna har en markerande och avskräckande effekt på omgivande barn i skolan – för att visa vad som är rätt och fel. I det fallet kan en polisanmälan tolkas användas som ett pedagogiskt verktyg. Om polisanmälningar i de yngre barngrupperna har brottsförebyggande effekter finns det inga studier om och inte heller vilka andra effekter de kan tänkas ha för det polisanmälda barnet.
Polisanmäler för att uppmärksamma socialtjänsten
Skolrelaterade polisanmälningar tillämpas också av andra skäl än vid misstanke om brott eller i brottsförebyggande syfte. Några rektorer berättar att de gör polisanmälningar med målet att socialtjänsten ska förstå allvaret i flertalet tidigare anmälningar till socialtjänsten angående det barn som slåss och skapar ordningsproblem. Ibland polisanmäler de med målet att få föräldrarna att förstå allvaret med barnets problem.
Resultaten visar även att det är i resursskolor och skolor med lågt meritvärde som de flesta polisanmälningarna gjorts. Resursskolor är skolenheter som genom ett litet antal barn och många vuxna, är särskilt anpassade för barn med psykosociala- och inlärningsproblem. Dessa barn är i flera fall redan aktuella hos socialtjänsten. Det antyder att det är barn med sämre förutsättningar än andra barn som i högre omfattning blir föremål för polisanmälningar.
Anne-Lie Vainik vill framöver titta närmare på om polisanmälningarna är brottsförebyggande eller inte och hur polisanmälningarna påverkar barnen.
Avhandlingen: Vainik, Anne-Lie (2017). Polisanmälningar i grundskolan (Police-Reported School Violence in Sweden), Linnaeus University Dissertations No 280/2017, ISBN: 978-91-88357-65-6. Written in Swedish.
Hältor av olika slag är vanliga hos dagens hästar, oavsett om de tävlar eller bara rids på hobbynivå. Att kunna behandla halta hästar är en viktig uppgift för många veterinärer, och ofta görs det med något kortisonpreparat. Dessa läkemedel har visat sig vara mycket effektiva, men de kan också ge allvarliga biverkningar.
Carl Ekstrand har i sitt doktorsarbete vid SLU specialgranskat kortisonpreparatet dexametason; hur det tas upp och omsätts i kroppen och hur effektivt det är i olika doser. Resultaten är mycket intressanta för hästsjukvården, då de visar att preparatet ger bra effekt mot ledinflammationer i lägre doser än de rekommenderade, och då minskar samtidigt risken för allvarliga biverkningar.
Påverkar bedömningen av dopningstester
– Det är väl känt att kortison i höga doser och under lång tids medicinering ger biverkningar, säger Carl Ekstrand. Bland annat kan ledbrosket skadas vid upprepade ledbehandlingar. Samtidigt är en ledinflammation smärtsam och skadlig och bör behandlas.
– Läkemedlet har en fantastisk antiinflammatorisk effekt både vid akuta och kroniska skador, men för hästens skull bör träningen efter avslutad behandling om möjligt förändras, så att problemen inte kommer tillbaka, kommenterar Carl Ekstrand.
Resultaten har betydelse för hästsporten eftersom hästar inte ska tävla när de är påverkade av läkemedel, både av djurskyddsskäl och sportsliga skäl. Samtidigt har det förekommit flera fall av misstänkt dopning hos hästar som fått i sig läkemedel genom att till exempel stå i en box där en medicinerad häst tidigare stått.
– De senaste årtiondena har anti-dopningslaboratoriernas analysmetoder blivit mer känsliga, och läkemedel kan mätas vid så låga koncentrationer att de inte längre kan anses ha någon effekt, säger Carl Ekstrand.
För att hantera den problematiken har organisationer inom hästsporten infört till exempel rapporteringsnivåer och karenstider när det gäller olika läkemedel. Vetenskaplig dokumentation ligger till grund för vilken koncentration som bestäms när det gäller rapporteringsnivå.
Förordar restriktiv dosering
Det innebär att om läkemedelskoncentrationen ligger under en viss nivå rapporteras provet vara negativt, och hästen anses alltså inte var dopad. En grundförutsättning för rapporteringsnivåer är att det finns ett direkt samband mellan halten av läkemedlet i blodplasma och effekten, något som Carl Ekstrand nu har visat när det gäller dexametason.
Att kunna mäta läkemedelskoncentrationen i blod eller urin har stor betydelse när hästar testas för dopning vid tävling eller träning. I avhandlingen visar Carl Ekstrand att det finns ett tydligt samband mellan halten dexametason i blodplasma och den effekt preparatet har på hästen. Men denna kunskap har han också kunnat beräkna vid vilken koncentration i blod eller urin som läkemedlet saknar effekt, och den koncentrationen kan användas som rapporteringsnivå. Karenstiden är den tid som ska förflyta mellan avslutad medicinering och första tävlingsstart.
Carl Ekstrand anser att det behövs mer kunskap om hur olika kortisonläkemedel omsätts i och påverkar hästens kropp. Läkemedlen är från början framtagna för människor, och doserna behöver därför anpassas till varje djurslag.
– Innan vi vet mer bör man vara restriktiv vid dosering av kortisonläkemedel till häst. Ett behandlingsprotokoll med lägre doser skulle kunna leda till färre oönskade effekter, vilket vore betydelsefullt för djurvälfärden.
En längre sammanfattning på svenska finns på s 73–75 i avhandlingen.
Studierna har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.
Ett balanserat blodsocker – med små svängningar i blodsockernivån – är bättre för hälsan. Det beror på att ett förhöjt blodsocker – tillsammans med exempelvis bukfetma, blodfettsrubbningar och högt blodtryck – på sikt kan öka risken för att drabbas av olika sjukdomar.
I avhandlingen testades bröd bakat med olika kostfiber: guargummi, beta-glukaner och en speciell typ av majsstärkelse. De tillsatta fibrerna gjorde att bröden gav ett lägre blodsockersvar jämfört med ett bröd bakat på vitt mjöl. Personerna som ingick i studien var unga, friska studenter som åt bröden till frukost vid olika tillfällen. I samband med att blodsockerhalten mättes tillfrågades de även om hunger- och mättnadskänsla.
Minskade hungerkänslor med guargummi och beta-gluken
Det visade sig att bröd bakat med guargummi och beta-glukan minskade de upplevda hungerkänslorna och hade positiva effekter på två av de hormoner som styr vår aptit.
– Eftersom vi äter flera gånger om dagen, varje dag, hela livet, ville jag undersöka hur ett populärt livsmedel som bröd kan underlätta kroppens arbete vid varje måltid. Jag ville också utgå från ingredienser som går att inhandla här i Sverige och som är relativt lätta att hantera, säger författaren Linda Ekström vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning.
Smakmässigt skiljer sig dock bröden från det vanliga vita referensbrödet som användes i studien. Brödet som bakas med guargummi ger enligt dem som smakat det en slemmig hinna på tungan – och är bättre rostat, medan brödet bakat med betaglukan får en lite seg struktur liknande ett ljust surdegsbröd.
Kostnadsmässigt är det också stora skillnader: betaglukanen kostar exempelvis betydligt mer än vanligt vetemjöl – det skiljer ungefär 100 kronor per kg. Mängden betaglukan som behövs tillsättas för att påverka blodsockernivåerna är dock förhållandevis liten – vilket gör att ett kg räcker till många bröd.
Pasta i stället för vitt bröd till frukost
– Även om det kostar mer att baka fiberbröd tycker jag personligen att det är ett litet pris att betala för en bättre hälsa. Min förhoppning är att bagerier kan bli intresserade av att baka med dessa fiber, eftersom det skulle det göra enklare för privatpersoner som då inte behöver baka själva.
Inom ramen för avhandlingen testades också hur vit pasta påverkar blodsockernivåerna. Det visade sig att försökspersonernas blodsockersvar var betydligt lägre efter en pastafrukost än efter en måltid bestående av det vita brödet. Det beror på att våra kroppar inte kan bryta ner stärkelsen i pastan lika snabbt som i vitt bröd.
– Det är intressant att vit pasta faktiskt inte påverkar blodsockerhalten lika mycket som bröd. Pastan har fått ett oförtjänt dåligt rykte, avslutar Linda Ekström.
Världens befolkning ökar samtidigt som genomsnittsinkomsten stiger, vilket medför att efterfrågan på kläder och andra textilier skjuter i höjden. Man räknar med att den globala textilförbrukningen år 2050 kommer att vara tre gånger så hög som 2015.
Bomullsproduktionen, som förr var den dominerande fiberråvaran, kommer minska eftersom allt mer jordbruksmark behövs för livsmedelsproduktion. Idag framställs cirka 60 procent av textilierna med hjälp av petroleum men eftersom olja är en icke förnybar råvara kommer den att ta slut inom en inte alltför avlägsen framtid. Därför behövs nya miljövänliga textilråvaror baserade på förnyelsebara råvaror.
Ökande efterfrågan på skogsbaserade textilfibrer
Idag talas det ofta om skogsindustrins problem med vikande försäljning som ett resultat av minskad pappersförbrukning. Efterfrågan på tidningar och papper sjunker medan efterfrågan på miljövänliga skogsbaserade textilfibrer ökar.
– Vårt forskningsprojekt innefattade två typer av sulfitkok av gran och tallved, säger Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik vid Karlstads universitet. Målet med projektet var att öka förståelsen för vad som sker vid sulfitkokning av barrvedsmassa där slutprodukten är dissolvingmassa, det vill säga nästan ren cellulosa, samt undersöka om sulfitkokning kan förbättras ytterligare så att i slutänden det ekonomiska utfallet förbättras.
Huvudfokus för den här studien var att ta fram ny kunskap om sulfitteknologin. Studien handlar om att förstå och undersöka avgörande aspekter på massaproduktion från billigare råmaterial för cellulosatillverkning. Forskningsresultaten är användbara för att tillverka ännu bättre sulfitmassor och på sikt kanske även nya sulfitbruk kan komma att anläggas.
Olika råmaterial kan blandas utan problem
– Vår studie visar att olika råmaterial utan problem kan blandas och ändå resultera i cellulosa av bästa kvalitet, säger Raghu Deshpande. Möjligheten att producera lönsamma biprodukter som till exempel etanol gör dessutom denna tillverkningsprocess mer hållbar såväl ur ett miljö- som samhällsperspektiv.
Forskningen har gjorts inom VIPP företagsforskarskola och finansierats av Domsjö Fabriker, MoRe Research, Kempestiftelsen samt KK stiftelsen. VIPP står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter och är ett samarbete med industrin vars syfte är att stärka universitetets forskningsmiljöer och kompetensutveckla näringslivet.
Kontakt: Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik, tel 054 700 2118 eller raghu.deshpande@kau.se eller professor Ulf Germgård, tel 054-7001780 eller ulf.germgard@kau.se
– Vi har undersökt kvinnor över 65 år eftersom de tillhör de minst aktiva grupperna i befolkningen, där samtidigt risken för hjärt- och kärlsjukdomar är hög, säger Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.
Stillasittande är förknippat med hälsorisker som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Men Örebrostudien visar att det är den dagliga mängden av fysisk aktivitet som är avgörande för hälsan.
Uppmuntra till raskare fysisk aktivitet
– Studien visar hur viktigt det är att uppmuntra till mer fysisk aktivitet. Men då är det inte vardagslunk utan det måste vara minst en rask promenad eller annan fysisk aktivitet som kräver viss ansträngning, säger Andreas Nilsson, forskare vid Örebro universitet.
I Örebrostudien medverkade 120 äldre kvinnor. De genomgick en hälsoundersökning och sedan mättes deras fysiska aktivitet med rörelsemätare under en vecka.
Resultaten kan gälla fler grupper eftersom de går i linje med en sammanställning av tidigare forskning, en meta-analys, baserat på en miljon vuxna män och kvinnor som indikerat att fysisk aktivitet snarare än stillasittande påverkar risk för dödlighet.
– Vår studie pekar i samma riktning – att negativa hälsoeffekter av mycket stillasittande avtar med mängden fysisk aktivitet, säger Fawzi Kadi.
Det betyder att om en person joggar medan en annan bara gör lättare aktiviteter, då kommer den första ha en mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än den andra – oberoende av hur mycket de sitter stilla.
– Pauser i stillasittandet är självklart bra, men mer motion är bättre för hälsan, avslutar Andreas Nilsson.
Kartläggningen av vilka gener som bestämmer däggdjurs pälsfärg och fåglars fjäderdräkt har gjort stora framsteg de senaste 20 åren. Den största utmaningen inom detta forskningsområde är nu att förstå hur färgmönster uppkommer. Och det är svenska och franska forskare som i en ny studie, publicerad i PLOS Genetics visar att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg.
Här står fåglarna i en klass för sig vad det gäller variationsrikedom och komplexitet. I den studie som publiceras idag har forskarna studerat hur färgteckningen sex-linked barring uppkommer hos höns. På svenska kallas detta gökfärg eftersom de randiga fjädrarna påminner om gökens vattrade fjäderdräkt.
Anlag för gökfärg sitter på Z-kromosomen
I Frankrike finns till exempel en ras som heter Coucou de Rennes (Göken från Rennes). Gökfärgen visar en dominant könsbunden nedärvning och anlaget sitter på Z-kromosomen. (Hos höns såväl som hos alla fåglar så är hanen homogametisk ZZ och honan heterogametisk ZW).
– Vi har nu visat att gökfärgen beror på två oberoende mutationer som tillsammans påverkar funktionen av CDKN2A-genen. Den ena är en regulatorisk mutation som ökar uttrycket av CDKN2A i fjäderns pigmentceller. Den andra mutationen gör att det protein som CDKN2A ger upphov till blir mindre aktivt. Vi kan säkert säga att detta är två oberoende mutationer eftersom vi även har undersökt höns som bär en genvariant som bara har den regulatoriska mutationen och dessa höns blir mycket ljusa med bara svagt färgade band.
– Detta talar för en evolutionär process där först den regulatoriska mutationen uppstår och i ett senare skede en annan mutation som påverkar proteinstrukturen, säger Leif Andersson professor vid Uppsala universitet, SLU och Texas A&M University, som har lett studien.
Ökad aktivitet i en känd tumörsuppressorgen
– Tillsammans ger dessa två mutationer upphov till en fjäderdräkt som vi människor upplever som särskilt attraktiv. Den viktigaste orsaken till att vi ser en så omfattande variation i färgteckningen hos våra husdjur är att vi helt enkelt uppskattar denna biologiska mångfald så länge som husdjuren är friska och producerar de nyttigheter de berikar våra liv med, säger Leif Andersson.
Studien illustrerar värdet av våra husdjur som modell för evolutionära processer i naturen. Forskarna är övertygade om att denna evolution av genvarianter som beror på fler än en mutation är snarare regel än undantag i naturen.
CDKN2A är en känd tumörsuppressorgen som deltar i regleringen av celldelning och celldöd. Mutationer som inaktiverar denna gen är den vanligaste orsaken till familjära former av malignt melanom. (De allra flesta fallen av melanom hos människa har inte en stark ärftlig komponent).
– Våra resultat visar att genvarianten som orsakar gökfärg hos höns har precis motsatt effekt jämfört med de mutationer hos människor som ökar risken att drabbas av melanom, förklarar Doreen Schwochow Thalmann forskarstuderande vid SLU.
Brist på pigmentceller
– Gökfärgen är associerad med en ökad aktivitet av CDKN2A som gör att det tidvis blir en brist på pigmentceller under en enskild fjäders utveckling. De vita banden uppkommer under de faser då pigmentsyntesen ligger nere på grund av en brist på pigmentceller. Uppenbarligen är pigmentceller särskilt känsliga för förändringar i CDKN2A genens funktion eftersom inaktiverande mutationer hos människa i första hand är associerad med melanom men inte andra cancerformer och höns som bär aktiverande mutationer verkar endast ha en förändrad fjäderdräkt, säger Doreen Schwochow Thalmann.
– Det är fascinerande att en betydande del av världsproduktionen av ägg och kycklingkött sker med höns som bär dessa mutationer i en känd tumörsuppressorgen. Många hönsraser som används i kommersiell produktion, till exempel värphönsrasen vit leghorn, bär på anlaget för gökfärg men det syns inte eftersom de också bär ett anlag för vit färg som maskerar gökfärgen, säger Leif Andersson.
Chizheng Miao, doktorand vid Linnéuniversitetet, har undersökt hur antalet utrikes födda, främst från Mellanöstern, som blivit egenföretagare påverkas av arbetslösheten på den lokala arbetsmarknaden. Han har också funnit att det finns en könsskillnad när det gäller egenföretagandet. Kvinnor påverkas mer av ickeekonomiska skäl, som till exempel familjeskäl. Detta visar vikten av att ha en heterogen arbetsmarknad för egenföretagare.
I avhandlingens andra del studerar Chizheng Miao de aspekter av egenföretagande som inte handlar om pengar.
– Jag har undersökt skillnader i livskvalitet, såsom lycka, mellan lönearbetare och egenföretagare, förklarar han och fortsätter:
Egenföretagande ett frivilligt beslut
– Jag valde Kina som exempel eftersom studier rörande livskvalitet inte är så vanliga i utvecklingsländer. Slutsatsen jag har dragit är att det inte är sämre att vara egenföretagare än lönearbetare i utvecklingsländerna, när det kommer till livskvalitet. Dessutom tyder mina resultat på att egenföretagande sannolikt är ett frivilligt beslut, inte något man tvingas till av omständigheter. Därför vill jag poängtera vikten av att använda livskvalitetsdata som komplement när man utvärderar arbetskvalitet i utvecklingsländer.
Den tredje och sista delen handlar om den ökande importen från Kina. Miao konstaterar att lönen hos varken anställningar inom eller utanför tillverkningsindustrin i Sverige påverkas i hög grad av denna ökande import. Låginkomsttagares lön verkar inte påverkas alls, medan medel- och höginkomsttagares lön istället påverkas positivt. Dessa resultat tyder på att den ökade importen från Kina kommer sannolikt att vara ett komplement till svenska produkter.
– Trots att den ökande importen från Kina inte påverkar sysselsättningen i Sverige i särskilt hög grad, när det kommer till löner, måste ändå viss uppmärksamhet riktas mot den potentiella ökningen av inkomstklyftan mellan låg- och höginkomsttagare som den ökande importen från låginkomstländer kan bli orsak till, poängterar Chizheng Miao.
Chizheng Miao kommer ursprungligen från Kina och har studerat nationalekonomi vid Uppsala universitet. Sina doktorsstudier vid Linnéuniversitetet påbörjade han 2012.Disputationen äger rum den 10 april kl 13.15 i sal Weber, Växjö
Avhandlingens titel: Essays on self-employment, happiness and international trade
Äldres användning av läkemedel har blivit allt mer omfattande under de senaste 20 åren. Det innebär bättre möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar som hör åldrandet till, men det kan också öka risken för läkemedelsrelaterade problem. Rse-Marie Johansson-Pajalas avhandling undersöker i vilken utsträckning sjuksköterskor kan utföra arbetsuppgifter relaterade till läkemedelshantering och vilka hinder de kan möta på vägen.
– En grupp som löper särskilt stor risk för läkemedelsrelaterade problem är de som bor i särskilda boenden, som idag använder i genomsnitt tio läkemedel per person. Problemen kan handla om biverkningar, olämpliga läkemedel, felaktiga doseringar eller andra problem som en person kan uppleva till följd av sina läkemedel. Det kan ha betydande inverkan på äldre personers hälsa och livskvalitet, säger hon.
Arbetar ensamma utan läkarkontakt
Läkemedelshanteringen utgör en stor del av sjuksköterskors dagliga arbete inom äldrevården. De ansvarar för att övervaka multisjuka äldre personer med omfattande behandlingar och de arbetar ofta ensamma utan daglig läkarkontakt. I studierna deltog sammanlagt 216 sjuksköterskor och 54 äldre personer på 13 särskilda boenden i Mellansverige.
– Sjuksköterskor har en viktig roll i hanteringen av läkemedel eftersom de möter sjuka äldre mer frekvent än läkarna och har därför större möjligheter att observera förändringar i hälsotillståndet. Min forskning syftar därför till att undersöka vilka förutsättningar de har att utföra sitt arbete med att övervaka och minska läkemedelsrelaterade problem för förbättrad patientvård och säkerhet i läkemedelsanvändningen, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
Resultaten visar att ytterligare utbildning ökar sjuksköterskornas egen uppfattning om sin kompetens, men påverkar väldigt lite arbetet ute i praktiken. Istället är välfungerande samverkan med andra professioner, som omvårdnadspersonal och läkare, avgörande.
– Teamsamverkan är centralt i läkemedelsövervakningen. Sjuksköterskor upplever att de måste förlita sig på omvårdnadspersonalens observationer och rapporteringar medan läkaren i sin tur förlitar sig på sjuksköterskorna. Det är såldes viktigt att hela teamet har goda kunskaper och att var och en är medveten om och tar sitt ansvar samt att kommunikationen dem emellan fungerar.
– Även upprättade rutiner baserade på aktuella riktlinjer är viktigt. Brister detta finns det risk för kostsamma sjukhusinläggningar och onödigt lidande för den äldre personen, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
Datorstöd sparar tid och ökar kunskapen
I studien har Rose-Marie Johansson-Pajala även undersökt hur ett datorstöd fungerar som komplement till sjuksköterskans arbete med läkemedelsövervakning. Här matas den aktuella läkemedelslistan in, samt övriga uppgifter såsom provsvar, blodtryck och symptom som den äldre personen upplever. Utifrån detta genererar datorstödet en rapport som innehåller varningar och förklaringar om exempelvis möjliga biverkningar och olämpliga läkemedel.
– Många sjuksköterskor upplever att användningen av datorstödet sparar tid och bidrar till ett bra och säkrare underlag inför mötet med läkaren. Stödet kan också öka kunskapen hos sjuksköterskorna och bidra till ett mer strukturerat och standardiserat arbetssätt, vilket också leder till en mer likvärdig behandling. Min studie visar att god samverkan med stöd av teknik inom läkemedelsövervakningen är en förutsättning för ett välfungerande arbete, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
I juli ska Rose-Marie Johansson-Pajala presentera sina resultat på en världskongress inom äldreforskning i San Francisco och redan nu har hon börjat tänka på fortsatt forskning inom området. Ett intressant spår är vidarestudier om omvårdnadspersonalens roll inom läkemedelsövervakningen. Förutom detta är hon även delaktig i ett nytt forskningsprojekt där äldre personer själva använder ett datorstöd, för att se om detta kan bidra till tidig upptäckt av läkemedelsbiverkningar.
– Teknik är bra, vården är komplex och vi får alltfler multisjuka äldre personer som använder läkemedel. Detta gör vården otroligt avancerad och forskningen inom området är viktigare än någonsin eftersom den hjälper oss att bedriva god evidensbaserad vård som leder till högre patientsäkerhet och bättre stöd till sjuksköterskorna, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.
– Min forskning handlar om att beräkna hur bra en lastbilschaufför är på att optimera bränsleförbrukning. Med andra ord vill jag kunna säga om mindre bränsle hade kunnat användas i en specifik situation om föraren hade kört annorlunda, säger Iulian Carpatorea, doktorand i signal- och systemteknik vid Högskolan i Halmstad.
I sin licentiatuppsats “Methods to quantify and qualify truck performance”, visar Iulian Carpatorea att bränsle står för omkring 40 procent av kostnaden för en lastbil. För att minska kostnaderna är det därför viktigt att förarna är effektiva i sin körning. Eftersom de flesta varor inom Europa transporteras med lastbil, skulle mindre bränsleåtgång ha stor inverkan på miljön – och därmed på berörda företags ekonomi.
Bristen på att förekomma förändringar
De metoder som används för beräkning av lastbilars bränsleförbrukning i dag utgår från statistiska medelvärden, exempelvis hur många procent av körtiden som används till att bromsa och accelerera, något som i metoden ger olika ”poäng” till föraren. Iulian Carpatorea introducerar två nya metoder som mäter hur föraren agerar i verkliga körsituationer.
– Min metod använder också poäng men syftar dessutom till att förklara värderingen bakom poängen, det vill säga var under en sträcka och varför en förare agerade på det ena eller andra sättet, säger Iulian Carpatorea och tillägger att en viktig faktor är att kunna göra denna bedömning även om viktiga data saknas.
Ett exempel är situationer då föraren kör in i ett hårt trafikerat område. En sorts förarbeteende då är att hela tiden alternera mellan att accelerera och bromsa, vilket inte är särskilt effektivt ur bränsleförbrukningssynpunkt. Ett bättre sätt är att sänka medelhastigheten och minska variationerna i körningen. Ett annat exempel är när man kör uppför en höjd, då fordonets hastighet när färden uppför startar påverkar bränsleåtgången hela vägen över till exempel kullen eller åsen.
– Men den vanligaste orsaken till oplanerad och därmed mindre bra körning är brist på att förekomma förändringar, med andra ord plötsliga inbromsningar.
Återkoppling till förarana i realtid
Iulian Carpatoreas första metod beräknar bränsleåtgången och ger möjlighet att bedöma förarens prestation. Den andra metoden gör en mer kvalitativ analys, och ger bättre förståelse för förarens beslut och hur de påverkar förbrukningen av bränsle.
– Det är önskvärt att mäta körningen utan att väderförhållanden eller fordonets last påverkar resultatet, annars får exempelvis alltid en förare som kör en lättare lastad lastbil bättre resultat än en förare som kör ett tyngre lastat fordon.
Mer forskning behövs inom området, sammanfattar Iulian Carpatorea. Metoderna som han introducerar kan utvecklas ytterligare:
– Jag och mina kollegor gör just nu vårt arbete offline, det vill säga data samlas in med hjälp av sensorer och levereras till oss för analys. Men det finns potential att anpassa arbetet till en online-miljö och på så sätt ge förarna feedback i realtid.
Metoden FPC (Fuel and Predefined Conditions) utnyttjar redan känd kunskap för att införliva effekter från faktorer som inte mäts. Det kan handla om vindhastighet och -riktning eller tryck i däcken. Baserat på antaganden kan dessa icke-uppmätta effekter beräknas och variablernas inverkan uppskattas. Detta krävs för att förarens påverkan på körningen ska kunna räknas ut.
Metoden APPES (Accelerator Pedal Position – Engine Speed) syftar till att bestämma förarens insats, oavsett externa faktorer genom att analysera förarens avsikter med olika beslut i körsituationen.
Iulian Carpatorea doktorerar inom Embedded and Intelligent Systems Industrial Graduate School (EISIGS) vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad. EISIGS är en företagsforskarskola där doktoranderna bedriver sin forskning både vid ett företag och vid Högskolan i Halmstad. Iulian Carpatorea är knuten till Volvo Technology Corporation. Högskolan i Halmstad bedriver forskning i nära samarbete med industrin.
Doktoranden Sandra Lindströms har även tittat på hur odlingsåtgärder som gödsling, bekämpning av skadedjur och bevattning kan påverka bins pollinering och rapsens skörd.
– Trots att vi vet att insekter kan bidra till pollineringen av höstraps, och därmed till frösättningen, tar odlarna vanligtvis inte hänsyn till detta. Det beror framförallt på att det har saknats kunskap om hur stor betydelse insekterna har för skörden, säger Sandra Lindström, agronom på Hushållningssällskapet i Skåne och doktorand på SLU.
Sandra Lindström har gjort det första landskapsexperimentet någonsin där hela rapsfält har undersökts under faktiska förhållanden med eller utan honungsbin. Hon och hennes kollegor placerade ut 600 bikupor på 23 av fälten medan de resterande 21 fälten saknade kupor.
En del fält låg i slättlandskap och andra i mer varierade landskap med naturbetesmarker, där man kan förvänta sig större mångfald av vilda pollinatörer. Sandra Lindström har också gjort försök med burar – där hon kunde manipulera förhållandena – för att studera hur skörden påverkades av insektspollinering i kombination med sortval, kvävegödsling, bevattning och växtskydd.
Mer än 600 honungsbisamhällen sattes ut till skånska höstrapsfält för att studera insektspollineringens betydelse för skörden. Foto: Sandra Lindström
Landskapsexperimentet gjordes i Skåne medan burförsöket gjordes i norra Italien. I båda försöken jämfördes linjesorter med hybridsorter. Linjesorter tas fram på traditionellt sätt, genom upprepad korsningsförädling. Hybridsorter förädlas genom kontrollerad korsning av inavlade sorter som inte är släkt med varandra, vilket resulterar i en mer vital sort.
Ökad skörd bara i linjesorter
Mönstret i studierna var detsamma: Insektspollinering ökade rapsskörden, men bara i linjesorter. I det stora landskapsexperimentet ökade skörden upp till 11 procent i fält och i burförsöket med 19 procent. För hybridsorter syntes ingen skillnad i skörd i något av experimenten.
I genomsnitt gav linjesorterna 9 respektive 13 procent högre skörd än hybridsorter när pollinerande insekter var närvarande.
– Resultaten är intressanta eftersom hybridsorter anses ge högre skörd än linjesorter. En utfasning av linjesorter från utsädesmarknaden skulle kunna minska behovet av insektspollinering, men skulle också innebära en förlorad möjlighet till ökade skördar. De här resultaten tyder på att man bör ta med insektspollinering som en odlingsåtgärd i den officiella sortprovningen, säger Sandra Lindström.
Nästa steg är att studera behovet av insektspollinering i fler rapssorter, dels för att bekräfta att resultaten är allmängiltiga, dels för att ta fram information som lantbrukare kan använda när de väljer utsäde.
Konkurrerar med vilda pollinatörer
Det är också viktigt att undersöka om vilda pollinatörer kan påverkas negativt av att odlarna sätter ut honungsbisamhällen. Sandra Lindström såg att det fanns färre flygande och blombesökande vilda insekter i hösrapsfält som hade honungsbisamhällen vid fältkanten.
– Eftersom vilda insekter också är viktiga för rapsen, kan utsättning av honungsbin delvis försämra pollineringen. Det är också viktigt att insatser för att gynna insektspollinering inte ytterligare ökar hoten mot de vilda pollinerande insekterna säger Sandra Lindström
Hon tittade också på betydelsen av andra åtgärder. I burexperimenten såg hon att en minskad mängd rapsbaggar gjorde grödan mer attraktiv för pollinerande insekter.
Det fanns också en tendens till att insektspollinering ökade skörden mer i höstraps som inte gödslades med mineralgödselkväve på våren.
– Det är ett spännande resultat som indikerar att insektspollinering kan öka kväveeffektiviteten hos höstrapsen, menar Sandra Lindström.
Sandra A. M. Lindström, institutionen för ekologi, SLU, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds universitet, försvarar sin doktorsavhandling Insect pollination of oilseed rape vid SLU i Uppsala. Doktorsarbetet är ett samarbete mellan SLU, Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne. Tid: Fredagen den 7 april 2017, kl.9:00
Plats: Sal W, Ulls hus, Ultuna, Uppsala Opponent: Docent Berry Brosi, Emory University, Atlanta, USA
Kontakt: Sandra Lindström, Institutionen för ekologi vid SLU, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds universitet. 010-476 20 91, sandra.lindstrom@hushallningssallskapet.se
Avhandlingen: Lindström, S.A.M., (2017). Insect Pollination of Oilseed Rape. Doctoral Thesis, Department of Ecology, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, SLU. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2017:18, SLU Service/Repro, Uppsala.
Hur kan man hjälpa amputerade personer att återfå förmåga att uppleva beröring och andra sinnesintryck från omgivningen, exempelvis när de greppar ett föremål eller går på ojämn mark?
En internationell forskargrupp i Sverige och Italien har funnit ett nytt svar på frågan. De har för första gången visat att patienter med osseointegrerade protesimplantat, det vill säga proteser som är förankrade direkt i skelettet, har hjälp av sin hörsel när de uppfattar sin omgivning genom sitt implantat.
Forskningen är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Scuola Superiore i Sant’Anna i Italien.
Ljud fortplantas genom armar och ben I en artikel som nyligen publicerades i Nature Scientific Reports presenterar forskarna en upptäckt som öppnar ytterligare möjligheter att utveckla nya konstgjorda kroppsdelar. Även om ljudets förmåga att ledas genom skallbenet är ett välkänt fenomen, som noggrant studerats av professor Bo Håkansson på Chalmers som också deltog i studien, var det tidigare inte klarlagt om benledning av ljudet även sker i armar och ben och därigenom bidrar till osseoperception – sinnesintryck från mekanisk stimulering av benförankrade proteser.
– Hittills har den allmänna uppfattningen varit att det är beröring som har spelat den viktigaste rollen för osseoperception hos patienter med konstgjorda kroppsdelar fästa i skelettet, säger Max Ortiz Catalan, som lett forskningen och är föreståndare för Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering.
Francesco Clemente, gästande doktorand från Biorobotics Institute of Scuola Superiore Sant’Anna, utförde experimenten vid laboratoriet:
– Genom fyra olika psykofysiologiska tester har vi visat att även mycket lätta beröringsintryck kan färdas genom kroppen och upplevas i form av ljud. Hörseln förstärker på detta sätt beröringsupplevelsen, till och med hos patienter med benproteser som är osseointegrerade.
Starkare upplevelser och snabbare reaktioner Resultaten visar att osseointegration, som alltså gör det möjligt att fästa stabila, mekaniska robotproteser direkt i skelettet genom ett titanimplantat, förbättrar såväl funktionaliteten som patientens välbefinnande och förmåga att hämta information från sin omgivning.
Forskarna har utfört sina tester på tolv patienter med arm- eller benamputationer av olika omfattning. Samtliga undersökningar visade att patienterna kunde uppfatta mekaniska vibrationer mot titanimplantatet både genom hörsel och beröring. I synnerhet uppgav patienterna att de hörde ljud samtidigt som vibrationer gick genom armen eller benet. Under experimenten fann forskarna att de som har osseointegrerade protester kan uppfatta mycket små stimuli och reagera snabbare på dem, tack vare de ytterligare intryck som hörseln ger.
– I praktiken upplever patienterna förnimmelserna som starkare och mer rika på information eftersom de består av två olika former: beröring och hörsel, säger Max Ortiz Catalan. Detta är ett viktigt framsteg för kunskapen om osseoperception som sådan, och i ett bredare perspektiv även viktigt när det gäller hur människor uppfattar beröring och ljud. Den här upptäckten kan bli en utgångspunkt för att ta fram nya proteser som ger användaren förstärkta sinnesintryck.
Fakta om forskningen
Forskningen är ett samarbete mellan institutionen för signaler och system på Chalmers, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, samt BioRobotics Institute of Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.
Platsspecifik odling, eller så kallad precisionsodling, innebär att lantbrukaren anpassar sin växtodling så att den blir optimal på varje del av ett fält: rätt mängd utsäde, växtnäring, växtskyddsmedel och kalk på varje fläck. Nu lanserar SLU en nyhet som ökar precisionen ytterligare – en interaktiv markkarta som kan kompletteras med gårdens egna lerhaltsanalyser.
Tekniken för anpassning av mängden utsäde, gödning, växtskyddsmedel och kalk efter hur förhållandena skiftar i olika delar av ett fält blir allt bättre. Med GPS i traktorn, satellitbilder och nationella digitala jordartskartor kan många odlingsåtgärder optimeras efter jordart och grödans utveckling.
Att optimera odlingen med sådan precision kan ge bättre lönsamhet och mindre miljöpåverkan. Lantbrukare har idag ofta den teknik som krävs.
– Med nya, fritt tillgängliga och lättanvända system såsom CropSAT.se (för styrning efter hur frodig grödan är) och Markdata.se (för optimering efter jordarten) är precisionsodling inte längre något bara för entusiaster, säger Kristin Piikki, forskare vid SLU.
Digital åkermarkskarta
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samverkan med Sveriges geologiska undersökning (SGU) tagit fram Digitala åkermarkskartan (DSMS) – kartor över lerhalten med mera i åkermarkens matjord över större delen av landet upp till norra Hälsingland. Kartorna har en upplösning på 50 m × 50 m.
Webbapplikationen Markdata.se som kan användas fritt utan kostnad, är baserad på lerhaltskartan i DSMS. Där kan användaren skapa tilldelningsfiler för styrning av såmaskin eller spridare. Man kan till exempel öka utsädesmängden i leriga delar av fältet, där grobarheten ofta är sämre, och få en jämn och bra gröda överallt.
Sedan någon vecka tillbaka finns en ny funktion i Markdata.se Man kan ladda upp egna lerhaltsanalyser som kombineras med digitala åkermarkskartan genom en automatiserad karteringsprocedur som utvecklats av SLU, vilken ger in lokalt anpassad kartprodukt för den egna gården. Efter anpassningen av kartan kan man som tidigare göra en tilldelningsfil för till exempel varierad utsädesmängd.
I webbapplikationen Markdata.se kan du ladda upp dina markkarteringsfiler och få en lokalt anpassad lerhaltskarta för din gård. Sedan kan du generera styrfiler för att variera utsädesmängd eller strukturkalk efter jordartsvariationerna i fält.
– Detta är unikt. Det är faktiskt möjligt att det inte finns något motsvarande system i hela världen, säger Kristin Piikki.
Funktion som underlättar pH-kalkning
Systemet är i drift men utvecklingen fortsätter. Forskarna arbetar just nu med att ta fram en funktion som kan generera underlag för pH-kalkning.
Den interaktiva funktionaliteten i markdata.se har utvecklats i ett pågående projekt som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och sker i samarbete med Hushållningssällskapet Skaraborg. Dataväxt AB står för programmeringen och driften av webbapplikationen. Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF).
Kontakt:
Kristin Piikki, forskare, Institutionen för mark och miljö; Enheten för precisionsodling och pedometri, Sveriges lantbruksuniversitet
0511-672 22. Kristin.piikki@slu.se
Som med allt annat går det trender i vad människor äter. Bland hälsomedvetna människor är det populärt att försöka äta som vid Medelhavet, hålla nere mängden snabba kolhydrater och välja ekologiskt. I framtiden kanske vi istället följer en alldeles egen kostplan, utifrån råd om hur just vi ska äta för att leva friskt och länge.
Sådana individuella kostråd kan i så fall baseras på många olika faktorer, bland annat våra gener. Marju Orho-Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet och tror att så kallad nutrigenetik har framtiden för sig.
– Så småningom kan det bli möjligt att karaktärisera vissa genetiska drag som påverkar hur individer reagerar på olika typer av kost. Då kan vi kanske säga att vissa bör äta mer fett och andra mer kolhydrater till exempel, säger hon.
Marju Orho-Melander tror dock att det kommer att ta minst tio år innan vi är där. Hur människor äter är komplext och svårt att studera. Dessutom måste forskare ta hänsyn till kostens inverkan på många olika sjukdomar.
– Man kanske kommer fram till att en viss kost kan sänka risken att en viss individ utvecklar typ-2 diabetes, men den kosten kanske inte alls är bra för att motverka hjärt-/kärlsjukdom eller cancer, säger Marju Orho-Melander.
En gen räcker inte
Själv är Marju Orho-Melander engagerad i en studie där flera tusen människor i Malmö följs över lång tid. En spännande slutsats är att människor med en viss genotyp har lägre risk att utveckla typ-2 diabetes om de äter mycket fett, medan människor med en annan genotyp har lägre risk att utveckla typ-2 diabetes om de äter mycket kolhydrater.
– Tyvärr räcker det här inte för att ge individuella kostråd till människor som är oroliga för att utveckla typ-2 diabetes. Det vi hittade handlade bara om EN gen, och idag känner vi till över hundra gener som har kopplingar till typ-2 diabetes. Det behövs betydligt mer forskning.
På marknaden finns dock redan företag som erbjuder privatpersoner individuella kostråd utifrån gentest. De företagen har inte respekt för vetenskap anser Marju Orho-Melander.
– De baserar sina tolkningar på extremt lite, eller inga, vetenskapliga bevis och ger helt felaktiga råd. Nutrigenetik-tester som man beställer via internet är än så länge bortkastade pengar, förutom i specifika fall som till exempel test för genvarianten som orsakar laktosintolerans.
Maten påverkar tarmens bakterier
Tarmfloran är ett annat spännande forskningsområde som kan påverka framtidens kostråd. Vilka bakterier vi har i tarmen har nämligen stor betydelse för hur vår kropp fungerar och hur vi mår.
– Tarmfloran är till exempel central för ämnesomsättningen och viktig för immunförsvaret. Tarmbakterierna producerar också viktiga vitaminer, säger Marju Orho-Melander.
Vår individuella tarmflora beror på många livsstilsfaktorer. Den beror framför allt på vår kost, men också på till exempel antibiotika och andra mediciner som vi får i oss. Även generna och vår ålder har betydelse.
Vissa av de här faktorerna kan vi inte påverka, men vi har alltså möjlighet att förbättra tarmfloran och må bättre genom att äta annorlunda. Ett generellt råd som finns redan nu är att äta mycket fiber, eftersom goda tarmbakterier får sin energi från fiber och därmed gynnas.
Lurigt när det gäller generella kostråd är dock att inte alla människors tarmflora reagerar likadant på samma förändring i kosten.
– Vad som sker verkar bero bland annat på hur artrik tarmfloran är och hur dess sammansättning ser ut i utgångsläget, säger Marju Orho-Melander.
Mer forskning behövs och pågår
Tarmflorans modifierbarhet innebär många möjligheter, men här finns också stora utmaningar för forskarna. Marju Orho-Melander tror att det kommer att dröja länge innan det finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att ge individer skräddarsydda kostråd utifrån deras tarmflora.
– De studier som hittills är gjorda på kost och tarmflora är tyvärr ganska små. Vi behöver stora studier där många människor följs över lång tid, och där man i analyserna tar hänsyn till olika saker som påverkar tarmfloran. Vi behöver också fler interventionsstudier, där forskare ändrar deltagarnas kost och studerar hur de påverkas.
I Sverige pågår nu flera stora studier om tarmflora, bland annat familjestudien – ”Malmö Offspring Study” – vid Lunds universitet. I den studerar forskarna deltagarnas kost och tarmflora, men också hur individernas gener påverkar tarmfloran.
– Det senare är mindre studerat, men mycket viktigt. Vi behöver förstå samspelet mellan gener, diet och tarmflora. Vi behöver också förstå hur den kunskapen kan användas i sjukdomsprevention, men även för att behandla vissa sjukdomar som till exempel typ-2 diabetes, säger Marju Orho-Melander.
Befintlig forskning bakom Livsmedelsverkets kostråd
Hur ska vi då äta medan vi inväntar de perfekta individuella kostråden? Ett säkert kort är att följa Livsmedelsverkets generella kostråd. De är Sveriges officiella kostråd och bygger bland annat på de nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur står på solid vetenskaplig grund. Det berättar Elisabet Rothenberg som är biträdande professor i näringslära vid Högskolan i Kristianstad och ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa.
Livsmedelsverkets rekommendation
Ät mycket grönt och frukt – minst 500 gram per dag.
Nötter och frön – ett par matskedar per dag.
Fisk och skaldjur – 2-3 gånger i veckan.
Fullkorn – 90 gram per dag för män och 70 gram per dag för kvinnor.
Mejeriprodukter – välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin. 2-5 deciliter fil eller mjölk per dag täcker tillsammans med övriga kalciumkällor i kosten behovet av kalcium.
Byt till nyttiga matfetter, till exempel rapsolja.
Ät högst 500 gram rött kött och chark i veckan, varav en mindre del chark.
Håll nere på saltet och tänk på att det mesta av saltet vi äter finns i färdiga livsmedel, till exempel bröd, ost och chark. Välj salt med jod.
Ät mindre socker och minska särskilt på söta drycker.
– Inför uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna 2012 arbetade en nordisk expertgrupp i drygt fyra år med att gå igenom hela den samlade vetenskapliga litteraturen där det hade hänt saker när det gäller kost och hälsa, säger Elisabet Rothenberg.
Resultatet av granskningen blev några mindre förändringar i näringsrekommendationerna. Till exempel höjdes det rekommenderade intaget av D-vitamin, och andelen energi som bör komma från fett respektive kolhydrater justerades något. Rekommendationen är nu att 25-40 procent av vårt totala intag av energi ska komma från fett och 45-60 procent från kolhydrater.
– Livsmedelsverkets kostråd fungerar som en översättning anpassad till allmänheten: från de nordiska råden om näringsämnen, till konkreta råd om vilka livsmedel vi bör välja om vi värnar vår hälsa. Människor går ju inte till affären och köper näringsämnen, utan livsmedel, säger Elisabet Rothenberg.
Kostråden är framtagna för att passa de flesta, men den som har en sjukdom kan förstås behöva en modifierad kost. Det gäller till exempel människor med allergi, diabetes eller mag- och tarmsjukdomar.
Kreativitet ger många dieter
På marknaden finns också en uppsjö av särskilda dieter som ska hjälpa oss att gå ner i vikt. Det kommer ständigt nya och Elisabet Rothenberg är inte förvånad.
– Jag skulle på rak arm kunna uppfinna tre-fyra nya dieter, det handlar bara om att vara kreativ. Vissa år ska jeans vara utsvängda, andra år ska de vara raka och det är likadant med dieter. Och ju mer spektakulär en diet är, desto större genomslag får den. Oftast ska man äta mycket av vissa saker och väldigt lite av andra, vilket kan ge en stor viktminskning på kort tid. I grunden är det samma mekanism som är verksam i alla dieterna – att man äter färre kalorier än normalt eftersom man ändrar sitt kostmönster. Många människors svaga punkt är att de älskar smörgås, och slutar de äta smörgås så minskar energiintaget. Tyvärr brukar de flesta tröttna och snart är de tillbaka där de började.
Elisabet Rothenberg försöker istället få människor att göra små förändringar som de kan upprätthålla resten av livet. Extrema dieter avråder hon ifrån. När mycket utesluts riskerar man näringsbrister.
– Ju ensidigare man äter, desto farligare blir det, säger hon.
Text: Eva Annell, på uppdrag av forskning.se
Liten ordlista
Nutrigenetik – Ett nytt forskningsområde som undersöker hur variationer i våra gener påverkar hur vi svarar på olika kost och näringsämnen.
Genotyp – En individs exakta genetiska egenskaper, ofta i form av DNA.
Cykling är en del av det hållbara transportsystemet och förbättringar av säkerheten för cyklister är därför av stor vikt, speciellt om cyklingen ska öka. En ny VTI-studie identifierar mönster bland dödligt skadade cyklister i Sverige, för att kunna föreslå säkerhetsförbättringar.
Sammanlagt har forskarna analyserat 271 dödsfall på grund av cykelolycka. Majoriteten av dessa olyckor inträffade under vår–höst, perioden 2005–2015. Resultaten visar att i två tredjedelar av de undersökta dödsolyckorna var det män över 40 år som förolyckades.
– Vi kunde konstatera att det var dubbelt så många män jämfört med kvinnor bland dödsfallen, säger Camilla Ekström, forskare på VTI.
Dödsfall i olyckor där motorfordon varit inblandat förekommer i alla åldersgrupper. Vid singelolyckor och cykelolyckor med annan oskyddad trafikant fanns däremot inte några barn och endast ett fåtal unga vuxna bland de döda.
Flest dödsolyckor i korsningar Den största gruppen av dödsfall kunde identifieras som olycka med motorfordon i korsning i tätbebyggt område. Totalt sett representerar motorfordonsolyckor 69 procent, singelolyckor 25 procent och övriga cykelolyckor 6 procent av dödsfallen.
Bland dödsfallen hade 82 procent fått minst en dödlig eller allvarlig skallskada oavsett olyckstyp. Huvud- och nackskador var vanligare förekommande i kategorin motorfordonsolyckor med bil, jämfört med olyckor med tungt fordon eller singelolyckor.
– Hjälmanvändning bland de förolyckade var låg, endast 17 procent hade hjälm. Detta kan jämföras med användningen för hela befolkningen som ligger på 38 procent, säger Camilla Ekström.
Alkohol en möjlig bidragande orsak Förekomst av alkohol visade sig vara dubbelt så stor bland män jämfört med kvinnor. Hälften av de män som avlidit i cykelolycka som inträffat under kvälls-/nattetid var påverkade av alkohol, jämfört med 10 procent under dagtid.
Bland bidragande olycksfaktorer var alkohol och mörker de vanligaste, oavsett olyckstyp. I hälften av motorfordonsolyckor vid korsningar var tveksamhet gällande väjningsplikt den mest förekommande faktorn. För singelolyckor var hög hastighet och oväntat stopp vanliga faktorer, inverkan av underlaget inrapporterades i enstaka fall.
– Resultaten visar att förbättringar för ökad säkerhet bör koncentreras på synlighet för cyklister både natt och dag, samspel mellan trafikanter, säker infrastruktur och bra underhåll, fordonsförbättringar samt användning av cykelhjälm, säger Camilla Ekström.
Så gjordes studien om cykelolyckor
Studien grundar sig på information ur Trafikverkets djupstudiedatabas samt det gemensamma registret för polis och sjukhus gällande skador och olycksdata i Sverige, Strada. Databasen ger detaljerad information om olyckan och inblandade individer, i studien har både parametervärden, fritext-beskrivningar och dokument ur databasen använts. Strada har använts för att sortera ut de officiella olyckorna ur djupstudiedatabasen, tilldela koder för olyckstyper samt för komplettering av saknade parametrar. Studien är finansierad av Vinnova.
– Vi har kunnat mäta samarbetet mellan nätverk av nervceller på ett mycket exakt och detaljerat sätt. Vi kan också se hur hela nätverket ändras när ny information kommer in, säger neuroforskaren Henrik Jörntell från Lunds universitet.
Samarbetet har skett mellan forskare i Lund som intresserar sig för hjärnans funktion och neurologiska sjukdomar, och forskare vid Sant’ Anna School of Advanced Studies i Pisa som studerar avancerade proteser som kan ge känselsignaler till hjärnan.
Hjärnans funktion byggs upp av komplicerade nätverk av nervceller. Vid neurologiska sjukdomar som Alzheimers, stroke och Parkinsons förändras funktionen i dessa nätverk. Exakt vad det är som händer har dock varit svårt att studera, och olika behandlingar har varit svåra att utvärdera.
Fingerprotes gav ett mönster av signaler
Den metod som de svenska och italienska forskarna utvecklat kan innebära ett stort steg framåt i detta avseende. Metoden utgår här från en fingerprotes med syntetisk känsel.
Protesen har fått beröra olika objekt, vilket gett upphov till olika mönster av elektriska signaler. Dessa har sedan matats in mot en del av tassen på en sövd råtta, varpå man med hjälp av elektroder i hjärnan och avancerad analysteknik kunnat mäta reaktionerna i nervcellernas nätverk. Reaktionerna har kunnat registreras på ett mycket högupplöst sätt, eftersom de elektriska signalerna varit noga kontrollerade och därmed kunnat matas in flera gånger utan att ändras.
– Om man använder verkliga beröringsupplevelser kan man inte få samma förutsättningar varje gång. Det räcker till exempel med att det stimulus som ger beröringskänslan flyttas ett tiotal mikrometer över huden för att nervcellsmönstren ska bli helt annorlunda, säger Henrik Jörntell.
Varje nervcell skickar stora mängder information
Forskarna kunde bland annat se att varje nervcell vidarebefordrade mycket mer information än man tidigare trott vara möjligt. De fann också att nervcellerna är beroende av samarbete för att avgöra vilken beröringsupplevelsen var – det var inte bara enskilda nervceller utan hela nätverket som ändrade sina signaler när ny information inkom.
För den italienska gruppen, och alla andra som forskar om avancerade proteser, ger metoden ett nytt verktyg för att utforska de känselupplevelser proteserna kan ge. För lundaforskarna ger den ett verktyg för att studera samarbetet mellan nervceller i en frisk hjärna och i djurmodeller av neurologiska sjukdomar. Att samarbetet handlar om känselsinnet har i detta sammanhang mindre betydelse – vid neurologiska sjukdomar (och även om skadan är lokal, som vid stroke) störs hela nervcellsnätverket. Hjärnans svar på känselintryck kan därför avspegla hela hjärnans hälsa.
– Verktyget är unikt i sin upplösning, sin möjlighet att göra om försöken på exakt samma sätt, och i att det som händer i hjärnan kan mätas objektivt och precist, menar Henrik Jörntell. Han förbereder nu försök med friska personer, vars nervcellsnätverk ska studeras inte med elektroder inuti hjärnan utan med ett stort antal elektroder placerade på utsidan av huvudet. Målet är att överföra metoden till en objektiv analys av hjärnans hälsotillstånd i patienter med neurologisk sjukdom.
Fotnot: Det svensk-italienska samarbetet har finansierats bl.a. av italienska utrikesministeriet, svenska Vetenskapsrådet och Hjärnfonden.
Publikationen: ”Artificial spatiotemporal touch inputs reveal complementary decoding in neocortical neurons” (Calogero M. Oddo, Alberto Mazzoni, Anton Spanne, Jonas M.D. Enander, Hannes Mogensen, Fredrik Bengtsson, Domenico Camboni, Silvestro Micera, Henrik Jörntell). Scientific Reports, online 4 april 2017, doi:10.1038/srep45898
För mer information:
Henrik Jörntell, docent i neurovetenskap, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, tel 046-46-222 77 64, henrik.jorntell@med.lu.se
Även om utförsåkning fortsätter att vara den mest populära aktiviteten för fjällbesökarna så efterfrågar de i allt högre grad en bred palett av upplevelser i samband med sin vistelse. Att genomföra flera olika aktiviteter under en och samma vistelse blir vanligare.
