Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell visar att vad flugpappan åt två dagar före befruktning påverkade de blivande sönernas fettnivåer. Att denna kostinformation kunde ärvas var beroende på den process som kallas epigenetik.

– När vi upptäckte att fädernas kosthållning hade betydelse för deras söners fettnivåer misstänkte vi att det kunde röra sig om ett epigenetiskt fenomen, säger Dr. Anita Öst, forskare i cellbiologi vid Linköpings universitet och postdoktor vid Max Planck-institutet för immunobiologi och epigenetik i Freiburg, Tyskland.

Epigenetiska mekanismer ger instruktioner hur generna ska användas. I datortermer kan man säga att epigenetiken är den programvara som bestämmer vilka uppgifter själva datorn, hårdvaran, ska utföra. Såväl generna som epigenetiken är ärftliga, men medan generna är tämligen stabila från generation till generation så är de epigenetiska programmen känsliga för förändringar i omgivningen.

DNA-spiralen med sin sekvens av gener är lindad kring proteiner som kallas histoner. På dessa finns små, specifika modifieringar som reglerar genernas aktivitet.

– Vi har funnit att om pappan ätit en diet med mycket socker, så får hans barn lägre nivå av ett enzym som normalt tystar gener involverade i omsättningen av socker och fett. Hans söner blir då lite tjockare än normalt, säger Anita Öst.

Forskarna har valt att studera hur just pappans val av kost påverkar nästa generation, eftersom den ärftliga informationen då måste bäras i spermierna eller sädesvätskan.

De flesta data i den nu publicerade studien härrör från experiment med bananfluga (Drosophila melanogaster) men författarna visar att ett liknande system kan styra uppkomsten av fetma även hos möss och människor.

– Vi hoppas att våra resultat kommer att öppna för framtida behandling av ämnesomsättningssjukdomar som fetma och typ 2-diabetes, säger Dr. Andrew Pospisilik, forskningsledare för Epigenetic control of complex disease vid Max Planck-institutet.

Artikel: Paternal diet defines offspring chromatin state and intergenerational obesity

Bilar, lastbilar, tåg, flygplan och fartyg använder infrastruktur och betalar för detta bland annat i form av skatter på drivmedel, banavgifter, farledsavgifter och start- och landningsavgifter. Rapporten SAMKOST – Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader redovisar resultatet av beräkningar av vad det egentligen kostar för samhället när infrastrukturen används. Avsikten var att beräkna kostnaden för bland annat fordonens slitage på vägar och järnvägar, för utsläpp från motorer som använder fossila bränslen, för de olycksrisker som uppstår och – i vissa fall – i form av trängsel.

– Rapporten kan ligga till grund för att ta ställning till nivån på ekonomiska styrmedel, det vill säga skatter och avgifter. Många insikter kan dessutom användas för analyser av andra styrmedel i transportsektorn, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.

VTI fick uppdraget av regeringen för två år sedan och bakgrunden är att regeringen vill ha kunskaper som ger utgångspunkter för en politik som strävar efter en effektiv prissättning av trafikens externa marginalkostnader.

Regeringsuppdraget har resulterat i flera rapporter. Den sammanfattande rapport som publiceras i dag är på 98 sidor och kostnader för att använda järnvägen, för koldioxidutsläpp, för att bedöma omfattningen av trängsel och för att bedöma sjöfartens kostnader för att använda farleder är några exempel på vad som tas upp.

Lägre kostnader för utsläpp och minskade olycksrisker
Partikelutsläppen är mindre från nya fordon vilket bidrar till lägre externa kostnader. Detta är dock inte den stora förklaringen till att nu framtagna värden är lägre än de som nu används. Av stor betydelse för resultaten är vilka antaganden som används i beräkningarna när det gäller befolkningens exponering för olika typer av utsläpp. Här skiljer sig de nya beräkningarna från de som nu används. Men det finns även andra skillnader vilket påverkar resultaten.

Det har skett en minskning av svåra olyckor på vägarna. Förklaringar till det är att det hänt mycket på säkerhetssidan de senaste åren, mittvägräcken och säkerhetssystem i fordon är några exempel på det.

– Detta kan ha påverkat sambanden mellan trafikflöden och trafikolyckor vilket i sin tur påverkar samhällets kostnader för förändringar i trafikflöden, säger Gunnar Isacsson, forskare på VTI.

Effekter som påverkar andra
Rapporten redovisar beräkningar av externa effekter. Sådana effekter bärs av andra än dem som ger upphov till effekten som andra trafikanter eller av boende i närheten av trafiken men också av samhällets medborgare i stort. De externa effekterna består närmare bestämt av alla kostnader för drift, underhåll och reinvestering i infrastrukturen, av trafikens olika säkerhetsproblem och av det buller och de luftföroreningar som uppstår, och också den trängsel och de förseningar som inte med automatik beaktas i ett beslut om att utföra en resa eller en transport. För att kunna påverka storleken på de externa effekterna behövs därför någon form av styrmedel som gör det nödvändigt för trafikanter att anpassa sitt beteende.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast att transporter ska prissättas utifrån sina samhällsekonomiska marginalkostnader. Den centrala frågeställningen i regeringens uppdrag till VTI handlar om att bedöma hur stora de samhällsekonomiska kostnaderna är.

Rapporten i sin helhet

Förra året smittades 2 454 svenskar av multiresistenta stafylokocker, MRSA. Knappt hälften av dessa smittades i Sverige, och då oftast utanför vården.

Internationellt sett är det betydligt vanligare att MRSA-bakterier sprids inom vården, och de flesta svenskar smittas också i samband med utlandsresa eller vård utomlands.

Uppmärksamheten kring MRSA-smittan är stor, och världen över inför sjukvården åtgärder för att begränsa smittspridningen.

I Sverige isoleras alla patienter som behöver sjukhusvård. Eftersom MRSA kontrolleras enligt smittskyddslagen har smittade patienter upplysningsplikt, och en smittspårning utförs alltid runt kända fall.

Doktoranden Eva Skyman har i sin avhandling studerat hur dessa strikta åtgärder upplevs av patienterna, samt vilka konsekvenser åtgärderna och bemötandet i vården får för den enskilde patientens vardag.

I studierna ingår över 200 patienter som under nästan ett decennium smittats med MRSA.

I enkäter och efterföljande djupintervjuer tecknar patienterna en bild av stigmatisering och stark utsatthet. En återkommande uppgift är att informationen om hur MRSA smittar och hur farlig bakterien är ofta var motsägelsefull, eller till och med saknades helt.

Många upplevde att vårdpersonalen de mötte var både okunniga om MRSA-smitta och rädda.

– Dessa upplevelser gjorde att patienterna själva tog ett mycket stort ansvar för att inte smitta andra även utanför vårdmiljön. Som en patient utryckte det: ”ingen annan ska behöva uppleva det jag har gjort”, säger Eva Skyman.

Studierna visar att även om många patienter upplevde det som traumatiskt att vårdas under isolering, så accepterade de vårdformen.

Personal med vana att hantera smitta, till exempel vårdpersonal på infektionskliniker, upplevdes generellt som mer välinformerade och kunniga om smittan. Det skapade trygghet och lindrade patienternas känsla av att vara kränkta.

– Ska vi hålla takt med den snabbt ökande förekomsten av resistenta bakterier i Sverige och i världen måste kunskapen om hur resistenta bakterier smittar öka, liksom förståelsen för patienternas upplevelse och utsatthet. Det gäller både för vårdpersonal, patienter och allmänhet, säger Eva Skyman.

Avhandlingen Att vara smittad med MRSA. Patienters upplevelser i kontakter med vården och dess konsekvenser i vardagen försvarades vid en disputation den 26 november.

MRSA-smittades röster ur studien:

”Personalen är rädd, jag känner mig ovälkommen när de beter sig som om jag har spetälska.”

”Det värsta var att få så många dubbla budskap varje gång.”

”Det var svårt, jag var instängd i ett rum med dubbla dörrar och fick inte gå ut och träffa andra.”

”Vi brukade pussas o kramas men det är slut med det nu.” (om familjesituationen).

”På Infektion var informationen och kontakten den allra bästa man kan få, det lugnade mig.”

De beviljade projekten spänner över ett brett fält och handlar om behandlingsforskning inom allt från ortopedi till pediatrik. Några av dem involverar även så pass många av Sveriges landsting att de får en nationell prägel.

— Det här är en unik satsning, där staten och landstingen för första gången gemensamt finansierar klinisk forskning, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet. Satsningen ska stödja projekt inom hälso- och sjukvården där man förväntar sig en klinisk tillämpning inom relativt kort tidsperiod. För den här typen av forskning har det tidigare varit svårt att hitta långsiktig finansiering.

Utlysningen, som öppnade i juni i år, är den första inom området och intresset har varit stort; 227 ansökningar kom in av vilka kommittén har beviljat 23.

— Ungefär hälften av de forskare som nu beviljas bidrag har inte tidigare haft anslag från Vetenskapsrådet, säger Mats Ulfendahl.Det tyder på att vi verkligen når en ny grupp sökande. Samtidigt är jag lite förvånad över att de sökta beloppen var ganska låga. Jag noterar också att de internationella panelerna haft synpunkter på hur ansökningarna varit utformade, bland annat i beskrivningarna av studiedesign och statistiska analyser. Inför kommande utlysningar kommer kommittén att följa upp detta. Det är viktigt att svensk behandlingsforskning håller hög internationell klass.

Satsningen på klinisk behandlingsforskning sker i samarbete med och samfinansieras av landstingen. Syftet är bland annat att förbättra och effektivisera metoder och behandlingar och förbättra samverkan mellan vård, akademi och industri.

— Det här är en viktig satsning för hälso- och sjukvården i Sverige, eftersom det behövs mer forskning som är motiverad av patienternas behov, säger Mats Eriksson ordförande i sjukvårdsdelegationen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Genom att landstingen och staten gått samman om denna finansiering öppnas möjligheter för projekt med bredare medverkan som kan ge underlag för förbättrad behandling.

I sin avhandling undersöker Elisabeth Olivius hur jämställdhetsnormer tolkas och används i humanitärt bistånd till flyktingar. Avhandlingen är baserad på en fallstudie i flyktingläger i Bangladesh och Thailand.

– Jag försöker förstå hur jämställdhetsnormer fungerar som styrningsverktyg i flyktingläger. Genom att samla många flyktingar på en plats, blir det möjligt att distribuera livsnödvändigt bistånd på ett effektivt sätt. Men flyktingläger möjliggör också kontroll och övervakning, och vardagen i flyktingläger präglas av långtgående inskränkningar av flyktingars rättigheter och rörelsefrihet. Jag frågar vad humanitära organisationers jämställdhetsarbete får för funktion i detta sammanhang, och vad dess effekter blir, säger Elisabeth Olivius.

Avhandlingen visar att jämställdhet sällan behandlas som ett mål som har ett värde i sig själv. Tolkningen och användandet av jämställdhetsnormer formas av de arbetssätt, mål och visioner som dominerar inom det humanitära biståndet. Jämställdhetsnormer framhålls antingen som användbara medel för att effektivt hantera flyktingsituationer och styra flyktingläger, eller som nödvändiga för att modernisera och utveckla regioner där flyktingar finns.

Att öka flyktingkvinnors deltagande i humanitära biståndsprogram är en viktig del av jämställdhetsarbetet i de två studerade flyktingsituationerna. Syftet med att öka flyktingkvinnors deltagande är dock inte främst att stärka kvinnors position i flyktinglägren, utan att göra biståndet mer effektivt. Kvinnor förväntas ta huvudansvaret för flyktingfamiljers hälsa och överlevnad, och betraktas därför som användbara aktörer som kan bidra till att humanitära organisationers mål uppnås på ett mer effektivt sätt.

– Betoningen på kvinnors deltagande konserverar därmed ofta traditionella könsarbetsdelningar och begränsar kvinnors handlingsutrymme. Men det finns också exempel på hur flyktingkvinnor kreativt omförhandlar och utvidgar de snäva positioner som de tilldelas i det humanitära biståndet.

När flyktingkvinnors deltagande görs till en resurs för humanitära organisationers syften bidrar det också till en betydelseförskjutning där jämställdhet avpolitiseras.

– Jämställdhet blir en administrativ fråga om att utforma effektiva biståndsprogram snarare än en politisk fråga om att utmana och förändra ojämlika maktrelationer.

Social förändring, makt och ägarskap
Jämställdhet behandlas också som en symbol för utveckling och modernitet. Flyktingar beskrivs som bakåtsträvande, traditionella och kvinnoförtryckande, medan humanitära aktörer beskrivs som progressiva, moderna och kunniga i frågor som gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet. Dessa föreställningar får problematiska konsekvenser i det praktiska jämställdhetsarbetet i flyktinglägren.

– Jämställdhetsarbetet blir något som kommer uppifrån och utifrån, istället för att se och stödja pågående förändringar inifrån. Humanitära organisationer missar då möjligheter till samarbete med flyktingaktörer som vill arbeta för jämställdhet, och gör istället att flyktingar tystas och utestängs. Men flyktingar är inte bara passiva mottagare av humanitära organisationers tolkningar av vad jämställdhet innebär, utan tar till sig jämställdhetsnormer och använder dem på sätt som utmanar och går bortom humanitära organisationers agendor, säger Elisabeth Olivius.

Det är vår igen för hasseln. Den första i blom för vintern har nyligen upptäckts av Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet. År 2014 är ett nytt i raden av mycket varma år och det påverkar hasselblomningen.

– Temperaturerna under senhösten har varit svala, men vi har nästan inte haft någon frost. Det är just sådana temperaturer som gör att hasseln har kunnat passera igenom sin vintervila ovanligt snabbt, säger Åslög Dahl, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.

Blommar före nyår för sjätte gången
Det är sjätte året under 2000-talet som hasselbuskar har börjat blomma före nyår.

– Vi är tacksamma om de som observerar en blommande buske rapporterar det till Svenska Fenologinätverkets websida (naturenskalender.se). Då bidrar man till att dokumentationen av hur det allt varmare klimatet påverkar växterna i naturen. Och detta påverkar förstås indirekt också oss människor, säger Åslög Dahl.

Precis som människor är hasselbuskar individer och de är därför mycket olika. Och lyckligtvis sprids inte pollen särskilt långt så här på vintern eftersom väderleksförhållandena inte är gynnsamma för att pollen ska lyftas särskilt högt över marken.

– Men skratta inte åt den allergiker som hävdar att den har besvär även om det är mitt i vintern. Om det milda vädret består i vinter är det mycket sannolikt att det i så fall rör sig om hasselpollen, säger Åslög Dahl.

Den psykosomatiska ohälsan bland ungdomar i Sverige ökar. Andelen elever med självrapporterade psykiska och somatiska besvär, till exempel huvudvärk och nedstämdhet, blir allt större. Det visar färska resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. Jens Nygren är docent i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Halmstad och medlem i det forskarteam som arbetar med undersökningen:

– Allt fler unga uppger att de har flera olika psykosomatiska symtom på ohälsa, såsom oro, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter, ofta orsakade av stress i skolan. Ökningen är stor bland både pojkar och flickor i 13- och 15-årsåldern. Det är dock viktigt att poängtera att den psykiska hälsan över lag hos både flickor och pojkar i Sverige är god, sett över tid och i internationell jämförelse, berättar han.

Hjälpmedel för minskad skolstress testas 2015
Sedan 2012 har forskare vid Högskolan i Halmstad, med stöd av Halmstads kommun, arbetat med att ta fram olika insatser för att stärka ungas psykiska hälsa genom att hantera den stress som eleverna upplever kring skolarbetet.

– Det är ett mycket spännande arbete där vi tillsammans med ungdomar utvecklar flera digitala verktyg för planering, dialog och stöd. Vi kommer att testa dessa hjälpmedel på några skolor i Halmstad under 2015, säger Jens Nygren.

Ungdomsarbetslösheten oroar skolbarnen
Undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att både stressen i skolan och oron över den höga ungdomsarbetslösheten är bidragande orsaker till den ökade psykiska ohälsan bland unga. För att bemöta barnens oro för framtiden arbetar forskargruppen vid Högskolan i Halmstad med ytterligare ett projekt: tillsammans med Falkenbergs och Åstorps kommun undersöker man ungas attityder och inställning till utbildning – både gymnasieutbildning och högre utbildning. Resultaten visar att många unga är stressade och frustrerade inför valet av utbildning. Detta hänger samman med en brist på kunskap om utbildningssystemet och vilka möjligheter olika utbildningar leder till på arbetsmarknaden. Forskningsprojektet syftar till att, tillsammans med eleverna, förbättra de två kommunernas studie- och yrkesvägledning.

Läs mer om de två forskningsprojekten vid Högskolan i Halmstad här.

Läs mer om undersökningen Skolbarns hälsa som publicerades av Folkhälsomyndigheten den 4 december 2014.

Det visar en rapport från projektet Familjer i socialtjänsten. I en första studie valdes 200 familjer ut där barn i familjen varit aktuella inom socialtjänsten. I den andra, nu publicerade studien, har 30 av familjerna ytterligare följts upp och intervjuats.

Resultaten visar att ju mer utsatta de vuxna själva varit genom livet, till exempel genom traumatiska händelser eller social otrygghet, desto sämre tycker de att socialtjänsten fungerar.

– En del kan till exempel uppleva att socialsekreterarna inte förstår deras situation eller att de själva inte förstår socialtjänstens beslut, säger Bo Davidson, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Familjer med tryggare grundvillkor, däremot, som sökt hjälp hos socialtjänsten för problem med ett eller flera barn, är överlag nöjda med insatserna.

– De har också tillgång till andra resurser, som pengar och ett socialt nätverk, ja även stöttande arbetskamrater. Medan de mer utsatta familjerna sällan varken har pengar eller nätverk som ger föräldrarna möjlighet till återhämtning. I regel är de vuxna i dessa familjer dessutom arbetslösa, säger Margareta Bredmar, sociolog och lektor vid Linköpings universitet.

En slutsats från forskarna är att upplevelsen av socialtjänstens insats är kopplad till samhällsstrukturer, däribland familjernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital. Ett kulturellt kapital innebär förmåga att ta tillvara sina möjligheter.

– Till exempel att en vuxen ringer upp socialtjänsten och kräver sin rätt. Brist på kulturellt kapital leder däremot till maktlöshet, säger Margareta Bredmar.

Som en följd föreslår forskarna att socialtjänsten inrättar nya former av tjänster där ombud kan hjälpa de mest utsatta familjerna med hela deras livssituation och som för deras  talan. De föreslår även mer samarbete över de politiska nämnderna.

Ytterligare ett resultat är att en stor del av de familjer som vänder sig till socialtjänsten har barn med neuropsykiatriska diagnoser, som exempelvis ADHD, ADD eller Aspergers. Av de 30 familjer som intervjuats i den aktuella studien hade hälften av dem barn med en neuropsykiatrisk diagnos. Av de 200 familjerna som från början ingick hade 25 procent av barnen en sådan diagnos.

Rapporten heter ”Pengarna, barnen och livet”, FoU-rapport 76:2014 och ges ut av FoU, Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete där Linköpings kommun är huvudman. Flera kommuner i Östergötland har medverkat och socialsekreterare har aktivt deltagit i arbetet. Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet är medfinansiär.

MDH-forskarna har undersökt 21 utsatta stadsdelar och kommuner i Sverige och jämfört socioekonomiska faktorer som utbildning, sysselsättning och inkomst. Man har även tittat på sociokulturella faktorer som andel med utländsk bakgrund, valdeltagande och brottsstatistik. För att förhindra att högutbildade flyttar ifrån en utsatt stadsdel krävs bland annat satsningar på en attraktiv boendemiljö där en
boendekarriär är möjlig.

Kartläggningen visar att utbildningsnivån är betydligt lägre i de utsatta stadsdelarna. Många går ut årskurs 9 utan betyg, trots att kommunerna arbetat med utbildningsinsatser. Detta tros bero på utflyttning av utbildad arbetskraft, ett begrepp som inom statsvetenskapen kallas för kompetensflykt.

– Kompetensflykt, eller ”brain drain” som begreppet kallas på engelska, innebär att kommunernas satsningar på att höja utbildningsnivån eller öka sysselsättningen i utsatta stadsdelar inte nödvändigtvis leder till att stadsdelens utveckling förbättras, utan förblir densamma eftersom utbildad arbetskraft flyttar därifrån. Hur mycket kommunerna än satsar blir resultaten med andra ord inte synliga i den utsatta stadsdelen, utan i andra delar av kommunen, säger Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap vid MDH.

Både plus och minus med mångetnicitet
Studien visar också att stadsdelar där det bor människor med ett stort antal olika nationaliteter får en sämre socioekonomisk utveckling, men en bättre sociokulturell utveckling.

– Det verkar som om befolkningen i stadsdelar med hög andel multietnicitet röstar i större utsträckning än i de med låg multietnicitet. En teori är att personerna med utländsk bakgrund kan komma från länder med en politiskt aktiv kultur och flyttat på grund av politiska orsaker som ytterligare ökar deras politiska intresse och benägenhet att rösta, säger Terence Fell.

Så kan utsatta kommunerna få en bättre utveckling
Forskarna har utifrån sin granskning dragit ett antal slutsatser gällande åtgärder för att gynna utvecklingen i utsatta stadsdelar. Och huvudåtgärden stavas samhällsplanering.

I studien är det framförallt en stadsdel som utmärker sig vad gäller socioekonomisk utveckling. Utvecklingen i den mångetniska stadsdelen Hallunda/Norsborg i Botkyrka kommun visar på hur rätt val av insatser kan påverka området positivt. ­

– Den sämre socioekonomiska utvecklingen i multietniska stadsdelar beror på att det till dessa områden kontinuerligt flyttar nya personer med utländsk bakgrund. Kommunen hinner inte bygga upp en stabil utveckling i området innan det kommer ytterligare nya personer med utländsk bakgrund. Ett förslag på lösning kan istället vara att erbjuda dem bostäder i olika stadsdelar istället för i en och samma. Då får man en möjlighet att stabilisera den ekonomiska utvecklingen innan nya personer med utländsk bakgrund på nytt kan flytta dit, säger Terence Fell.

Ett annat förslag för att minska risken för kompetensflykt är att kombinera utbildningsinsatser med satsningar på närmiljön i stadsdelen, exempelvis genom att bygga nya, mer attraktiva bostäder.

Forskning om hållbart samhälle
MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstinget Västmanland och landstinget Sörmland bedriver sedan 2009 en plattform för samverkan som kallas Samhällskontraktet. Inom ramen för Samhällskontraktet har forskarna studerat utvecklingen i de utsatta stadsdelarna där de jämförts utifrån aspekter som utbildning, sysselsättning, inkomst, andel med utländsk bakgrund, brottsstatistik och valdeltagande. Resultatet ger kommunerna indikatorer på vad som påverkar utvecklingen positivt respektive negativt vilket kan ligga till grund för att stärka den socioekonomiska utvecklingen.

FAKTA
Undersökta stadsdelar och kommuner: Alby, Andersberg, Bergsjön, Bäckby, Eskilstuna kommun, Fittja, Flemingsberg, Gamlegården, Gångstensberget, Hallunda/norsborg, Herrgården, Hertsön, Hjällbo, Husby, Lagersberg, Norra Biskopsgården, Rinkeby, Ronna, Tensta, Västerås stad och Västra Skogås.

Infektioner med bakterier eller andra mikroorganismer kan i vissa fall leda till blodförgiftning. Om mikroorganismerna når blodbanan uppstår en inflammatorisk reaktion genom aktivering av kroppens immunförsvar. Reaktionen begränsas oftast till det infekterade området men i vissa fall kan immunsvaret bli överaktiverat, vilket leder till en generell inflammatorisk reaktion i hela kroppen. Detta tillstånd kallas sepsis och vid de allvarligare formerna av sepsis, svår sepsis eller septisk chock, påverkas olika organsystem så att intensivvård kan behövas.

Sofie Jacobson, tidigare överläkare vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, visar i sitt avhandlingsarbete att svår sepsis och septisk chock är mindre vanligt förekommande vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus, jämfört med vad som rapporteras från intensivvårdsavdelningar internationellt. Cirka 5 procent av de patienter som vårdades på intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus hade eller utvecklade sepsis under det första vårddygnet, vilket är i storleksordningen 33–50 procent färre än vad som rapporteras från intensivvårdsavdelningar i internationella studier.

– Men, dödligheten är dock jämförbar med internationella siffror och betydligt högre än för genomsnittet bland intensivvårdspatienter. Bland de som drabbas av den svåraste formen, septisk chock, avlider mer än 40 procent, det gäller både män och kvinnor. Därför är det angeläget att öka förståelsen för vilka som löper stor risk att avlida för att kunna förbättra behandling och omhändertagande av dessa patienter, säger Sofie Jacobson.

Sofie Jacobson har baserat sin avhandling på data från patienter som vårdats för sepsis på intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus, åren 1988–2008, samt på analys av prover donerade till den Medicinska Biobanken, Umeå universitet.

I två av hennes studier visar hon att immunologiskt aktiva ämnen påverkar män och kvinnor olika när det gäller risken att avlida i sepsis. Ett av dessa ämnen är leptin som utsöndras till blodet från fettvävnad och är känt som ett mättnadshormon. Leptin har betydelse för reglering av kroppsvikt och ämnesomsättning. På senare år har leptin kopplats till låggradigt inflammatoriska tillstånd som är förknippade med fetma och utveckling av hjärtkärlsjukdom samt typ II-diabetes.

Studier från Umeå universitet har tidigare visat att höga leptin-nivåer är en riskfaktor för insjuknande i typ II-diabetes, hjärtinfarkt och stroke för män, men inte för kvinnor. I den nu aktuella avhandlingen visas att leptin även är kopplat till det höggradigt inflammatoriska syndromet sepsis.

– I normalfallet verkar höga leptinnivåer vara en starkare riskfaktor för sjukdom hos män än hos kvinnor. Men vid det akuta insjuknandet i sepsis ökar leptinhalterna hos män, vilket har en skyddande effekt, medan det för kvinnor är tvärtom; höga nivåer ökar risken att avlida, säger Sofie Jacobson.

Hon berättar vidare att ytterligare ett protein av betydelse för immunförsvaret, mannos-bindande lectin (MBL) inverkar olika på kvinnor och män när det gäller risken att avlida på grund av sepsis. Höga nivåer av MBL i det akuta skedet av svår sepsis var förenat med ökad risk för kvinnor att avlida men inte för män.

– Sammantaget kan fynden i avhandlingen få betydelse för tidig diagnostik och optimal behandling av det potentiellt dödliga tillstånd som sepsis är. Men det krävs dock ytterligare studier för att bekräfta de olika sambanden, säger Sofie Jacobson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Sofie Jacobson kommer från Umeå och är överläkare vid
Neurorehabiliteringsavdelningen, Neurocentrum, men har ett mångårigt
förflutet som överläkare vid intensivvårdsavdelningen, Norrlands
universitetssjukhus. Sofie Jacobson är doktorand vid Institutionen för
kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Om disputationen: Torsdagen den 4 december försvarar Sofie Jacobson institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Svår sepsis; epidemiologi och könsrelaterade skillnader i inflammatoriska markörer. (Engelsk titel: Severe sepsis; epidemiology and sex-related differences in inflammatory markers). Opponent: Else Tönnesen, professor, Department of Clinical Medicine, Aahus University, Danmark. Huvudhandledare: Ola Winsö.

I takt med att befolkningen blir allt äldre står demenssjukdomar för en allt större del av samhällets sjukdomsbörda. Normaltryckshydrocephalus är en sjukdom som drabbar den äldre befolkningen och påverkar gångförmåga, kontinens och minne. Datortomografibilder av hjärnan visar att dess hålrum är förstorade och sjukdomen kan obehandlad leda till både demenssjukdom och att individen blir rullstolsburen. Detta visar en avhandling som Anders Behrens försvarar vid Umeå universitet den 5 december.

Behandlingen av normaltryckshydrocephalus består av att en så kallad shunt, som dränerar hjärnans hålrum på vätska, opereras in. Det är viktigt att diagnos och behandling inte drar ut på tiden, eftersom möjligheterna att förbättras minskar om behandlingen blir fördröjd.

För att upptäcka minnesstörningen tidigt och förbättring efter shuntoperation har Anders Behrens, doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, utvecklat ett datoriserat minnestest. Testet består av ett flertal deltest som mäter de olika aspekter av minnesstörningen som specifikt utmärker sjukdomen normaltryckshydrocephalus. Datortestet har visat sig bra på att påvisa minnessvårigheter, men även att visa förbättring efter shuntoperation hos patienter med sjukdomen. Testet är gratis och är redan översatt till danska och engelska. En översättning till tyska är nära förestående.

– Min förhoppning är att testet ska kunna gagna patienter, som tidigt kan få diagnos och behandling. Jag hoppas också att ett gratis och standardiserat test ska stimulera samarbete mellan olika forskargrupper, eftersom det återstår stora forskningsinsatser för att ta reda på hur sjukdomen uppstår och hur patienterna ska behandlas på bästa sätt, säger Anders Behrens.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Anders Behrens kommer från Karlskrona där han jobbar som ST-läkare med
specialisering mot neurologi och han har även en civilingenjörsexamen
med inriktning mot teknisk fysik. Han är doktorand vid Institutionen för
klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet.

Fredagen den 5 december försvarar Anders Behrens, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, sin avhandling med titeln: Mätningar vid Idiopatisk normaltryckshydrocephalus – Datoriserat neuropsykologiskt testbatteri samt intrakraniella pulsvågor. (Engelsk titel: Measurements in Idiopathic Normal Pressure Hydrocephalus – Computerized neuropsychological test battery and intracranial pulse waves. Opponent: Marianne Juhler, professor/överläkare, Köpenhamns universitet. Huvudhandledare: Jan Malm. Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal E 04, Unod R1.

Vad kan havsfåglar berätta om de ekologiska förändringar som sker under havsytan? En hel del, visar en ny doktorsavhandling av Martina Kadin, från Stockholm Resilience Centre. Hennes avhandling handlar om samspelet mellan havsfåglar och tillståndet i haven med speciellt fokus på fiske och andra ekosystemtjänster.

– Havens betydelse för människors försörjning uppmärksammas allt mer, samtidigt som det står klart att många marina resurser minskar i snabb takt. Detta utgör ett hot mot havens ekosystemtjänster – de nyttor och värden som vi använder och som har sitt upphov i ekologiska processer och funktioner i haven, förklarar Martina Kadin.

– Syftet med denna avhandling är att bidra med ny kunskap om ekologiska processer och social-ekologiska interaktioner för att kunna trygga en mångfald av nyttigheter från marina ekosystem, fortsätter hon.

Avhandlingen visar också hur vetenskaplig kunskap och användning av indikatorer baserade på havsfåglar kan utgöra ekosystemtjänster när de underlättar förvaltning av naturresurser.

Sillgrisslor i fokus
En stor del av Martina forskning har bedrivits på ön Stora Karlsö, vid Gotland, där hon undersökt sillgrisslors reproduktion och födosöksbeteende. Hon har särskilt intresserat sig för förändringar i födotillgång och kopplingen till fisket i Östersjön.

– Att studera havsfåglar, som ofta återfinns i toppen av havens näringsvävar, kan ge en rad värdefulla insikter om tillståndet i haven och hoten mot de många ekosystemtjänster vi får från våra hav, berättar Martina.

En av studierna i avhandlingen bidrar med viktig kunskap kring betydelsen av kvalitet och kvantitet av föda för häckande sillgrisslor i Östersjön. Här har förändringar i fiskbestånden skapat ett negativt samband mellan kvalitet och kvantitet för sillgrisslorna, som matar sina ungar med skarpsill. Födokvalitet (åldersspecifik vikt hos skarpsill), men inte födokvantitet (antalet skarpsillar), var positivt relaterad till ungarnas överlevnad från kläckning fram till att de lämnar häckningskolonin. Föräldrafåglarnas födosökningsturer å andra sidan, var kortare då det var högre födokvantiteter, men visade inget samband med födokvalitet.

Bortom Östersjön
Resultaten från Martina avhandling kan dock vara viktiga även bortom Östersjön. Runt om i världen påverkas idag många andra havslevande djur av förändringar i födotillgång på grund av överfiske, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. De resultat som presenteras i avhandlingen kan därför vara till nytta för att bättre kunna designa och utvärdera ekosystembaserade metoder för fiskeriförvaltning, samt användas för att kommunicera behovet av sådana metoder.

Martina är också intresserad av hur havsfåglar kan engagera människor i havsmiljöfrågor. Hon har därför även ägnat sig åt alltifrån offentliga föreläsningar och populärvetenskap till deltagande fältstudier och projekt som kopplar marinekologi och konst.

I framtida forskning skulle hon vilja fokusera mer på kopplingarna mellan havsfåglars kulturella ekosystemtjänster och huruvida studier av dem kan skapa sätt för människor att bättre förstå och relatera till tillståndet i haven.

– Ett intressant ämne skulle kunna vara hur webbkameror placerade i häckningskolonier påverkar människors uppfattning om den marina miljön, och om sådana kameror kan användas för att samla in havsfågeldata med hjälp av allmänheten, säger Martina.

I Sverige dör omkring 3 av 1000 barn under sitt första levnadsår. Internationellt sett är det en av de lägsta siffrorna för spädbarnsdödlighet men även i Sverige finns det möjligheter att ytterligare minska spädbarnsdödligheten. En riskfaktor som bör gå att förebygga är kvinnors övervikt.

– Vår forskning visar att barnets risk ökar med ökande övervikt hos mamman. För en enskild kvinna är risken, oavsett vikt, oerhört liten att barnet dör. Att våra resultat ändå har betydelse på befolkningsnivå hänger samman med att övervikt är vanligt bland kvinnor i barnafödande ålder, säger Stefan Johansson, överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet.

Studien bygger på uppgifter ur Medicinska födelseregistret och omfattar drygt 1 miljon kvinnor och deras 1,8 miljoner barn födda under åren 1992-2010. I analyserna av detta stora material undersökte forskarna om mammors kroppsmasseindex (BMI) vid inskrivningen på mödrahälsovården var associerat med barns risk att dö under första levnadsåret. Av alla kvinnor var 24 procent överviktiga (BMI 25,0–29,9) och 9 procent led av fetma (BMI 30,0 och uppåt).

Resultatet visade entydigt att ökande BMI var kopplat till ökande spädbarnsdödlighet, från 2,4 fall per 1000 normalviktiga kvinnor (BMI 18,5–24,9) till 5,8 fall per 1000 kvinnor med mest uttalad fetma (BMI 40,0 och högre). Relativt sett var riskökningen måttlig för barn till kvinnor med övervikt (BMI 25,0–29,9) eller lindrig fetma (BMI 30,0–34,9), 25 respektive 37 procent. För kvinnor med mer uttalad fetma (BMI 35,0 och uppåt) var barnets relativa risk fördubblad.

I två tidigare projekt har forskargruppen visat att ökande BMI hos kvinnor ökar risken för att barnet ska födas för tidigt och för syrebrist under förlossningen, två komplikationer som i sig kan leda till att barn avlider.

– När vi undersökte dödsorsaker bland spädbarn såg vi emellertid att flera olika problem låg bakom det samband vi funnit. Förutom för tidig födsel och syrebrist bidrog medfödda missbildningar och nyfödda barns sjukdomar till den högre spädbarnsdödligheten, säger Stefan Johansson.

Forskarna önskar att deras resultat inte oroar kvinnor med ett förhöjt BMI eftersom det trots allt är sällsynt att spädbarn dör i Sverige. Det viktigaste budskapet studien ger är enligt Stefan Johansson betydelsen av ett brett folkhälsoarbete, där ett sundare samhälle med en mer normalviktig befolkning skulle också gagna nyfödda barns hälsa.

– Ett annat viktigt budskap handlar om förlossnings- och neonatalvården. Förlossningar av överviktiga kvinnor, särskilt de med kraftigt förhöjt BMI, ska betraktas som mer riskabla. Vården har här ett ansvar att vara särskilt observanta för att minimera riskerna för både mamma och barn, säger han.

Studien har finansierats genom Karolinska Institutets Distinguished Professor Award (till professor Sven Cnattingius) samt anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Publikation: ”Maternal overweight and obesity in early pregnancy and risk of infant mortality – a population-based cohort study in Sweden”, Stefan Johansson, Eduardo Villamor, Maria Altman, Anna-Karin Edstedt Bonamy, Fredrik Granath, Sven Cnattingius, The BMJ 2014;349:g6572, online 2 December 2014.

I den nationella IT-strategin för hälsosektorn (Nationell e-Hälsa) som presenterades 2006 uppmanas svensk hälso- och sjukvård att använda IT-system för att erbjuda en tillgänglig och säker vård. Det skulle ha varit infört redan 2012, men är försenat. Ofta förklaras förseningen med att tekniken inte är användarvänlig och att systemen inte kan använda samma data och information. De nya systemen sägs skapa merarbete istället för att effektivisera arbetet.

Lina Nilsson har i sin avhandling Social challenges when implementing Information systems in a Swedish healthcare organization studerat hur sociala utmaningar såsom makt, yrkesstolthet och möten bidrar till att stora, tröga organisationer såsom hälso- och sjukvårdsorganisationer inte hinner med i den snabba samhällsutvecklingen. Hon konstaterar att IT-systemen förändrar den hierarki som personalen känner sig trygg i.

En vanlig kommentar bland sjukvårdspersonal är att de inte har tid att lära sig att använda IT-systemen. Det är också vanligt att personalen tror att allt löser sig när nyexaminerade, teknikvana hälso- och sjukvårdsmedarbetare (exempelvis sjuksköterskor) kommer ut i arbete.

– Det är att förenkla situationen. Att säga att man inte har tid att lära sig använda IT-systemen kan stå för känslor av okunskap, rädsla eller brist på engagemang från organisationen, menar Lina Nilsson. När IT-system ska införas måste hänsyn tas till det sociala spelet mellan människor som styr hur, var och vad som ska uppfattas som ett verktyg som kan ge tillgänglig och säker vård.

– Genom att studera de mekanismer som leder till specificering av olika muskelfibrer i fiskembryot så får vi en ökad förståelse för hur muskeltillväxt och återbildande av skadad muskelvävnad går till, vilket är generella mekanismer både hos människor och djur, inklusive fiskar. Dessa kunskaper kan vara till stor hjälp vid utveckling av behandlingar av sjukdomar där muskelvävnad bryts ner utan att kunna byggas upp igen, säger Hanna Nord, doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, som står bakom avhandlingen.

En muskel består av en blandning av fibertyper med olika egenskaper. De olika fibertyperna kan kategoriseras in i olika undergrupper baserat på de komponenter som de är uppbyggda av. Muskelrörelse uppstår när muskelfibrer kontraheras och beroende av vilka komponenter fibrerna är uppbyggda kontraheras de i varierande hastighet och har olika uthållighet.

Muskelvävnaden har förmåga att bilda nya muskelfibrer livet ut. I anknytning till muskelfibrerna finns speciella celler som aktiveras och bildar ny muskelvävnad vid till exempel skada eller träning. Dessa muskelstamceller finns redan i embryot där de har en roll i det ursprungliga bildandet av muskelvävnaden.

Hanna Nord har i sitt avhandlingsarbete framför allt studerat hur muskelstamcellerna vet om de ska fortsätta dela sig för att skapa fler celler med samma egenskaper, eller bilda nya muskelfibrer. Hon har även studerat hur de embryonala cellerna instrueras att bilda specifika typer av muskelfibrer. Hon har dessutom varit intresserad av att förstå mekanismerna bakom återbildandet av fibrer i vuxen muskelvävnad.

När det gäller fördelningen och förekomsten av olika muskelkomponenter i zebrafisk konstaterar Hanna Nord att muskelvävnaden kan delas in i tre olika områden där fibrerna i främre delen av kroppen, mitten och stjärten alla uttrycker unika varianter av samma komponent. Denna indelning regleras av ett samspel mellan två signalvägar i embryot och kan återspegla ett behov av olika typer av muskelfibrer vid olika simbeteenden hos fisken.

– Kroppsmuskulaturen hos zebrafisk kan delas in i distinkta regioner, som definieras av specifika varianter av muskelkomponenter. Utvecklingen av dem styrs av två olika signalvägar i embryot. Ett viktigt protein i dessa processer är Six1 som reglerar delningen av de celler som är involverade i tillväxt och återbildande av muskelvävnad, säger Hanna Nord.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Hanna Nord kommer ursprungligen från Långsjöby, Storuman. Hon har en magisterexamen i molekylärbiologi och är doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredagen den 5 december försvarar Hanna Nord, Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, försvarar sin avhandling med titeln: Six1s roll i muskelstamceller och etableringen av snabba muskel fibrer. (Engelsk titel: The role of Six1 in muscle stem cells and the establishment of fast-twitch muscle fibres). Opponent: Freek van Eeden, dr, department of biomedical science, the University of Sheffield. Huvudhandledare: Jonas von Hofsten. Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal B, Unod T 9. 

Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa. I denna behandlingsform varvas traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom ”grön rehabilitering” gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och idag finns uppföljare på flera andra orter.

Eva Sahlin har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat Gröna Rehab – en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen, drivet i Göteborgs botaniska trädgårds regi. Gröna Rehab har naturunderstödd rehabilitering för personer som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, men också stresshanteringskurser för personer i riskzonen. Eva Sahlin har använt djupintervjuer för att ta reda på hur deltagare i dessa två verksamheter upplever, beskriver och värderar sin behandling och har följt deltagarna under 1,5 år genom frågeformulär bland annat om deras psykiska hälsa och välbefinnande.

Den naturunderstödda rehabiliteringen hade lett till förbättringar i flera avseenden, till exempel när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och välbefinnande. Ett annat positivt tecken var minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion. För personer i behov av rehabilitering visade det sig vara viktigt att inte påbörja denna för tidigt. Att få tid för vila under en första återhämtningsperiod i hemmet var viktigt.

Den naturunderstödda kursen i stresshantering hade också lett till förbättringar när det gäller symptom på utbrändhet. Många tyckte också att deras arbetsförmåga hade ökat och att de hade färre stressrelaterade hälsoproblem. Ett annat positivt tecken var en minskning av de långa sjukskrivningarna.

– Deltagarna i båda verksamheterna tillägnade sig strategier och verktyg som gör dem bättre på att hantera sin stress, och detta hade de stor nytta av även ett år efter att rehabiliteringen eller kursen var avslutad, säger Eva Sahlin.

I båda verksamheterna ingick avspänningsövningar både inomhus och utomhus, och de som genomfördes utomhus fick överlägset bäst betyg av flertalet av dem som intervjuades. Guidade naturvandringar gav deltagarna inspirerande kunskap om naturen och öppnade upp för existentiella reflektioner som var av betydelse i läkeprocessen. Naturvandringarna bidrog också till att deltagarna oftare sökte sig ut i naturen efter kursen och hade större glädje av sin egen trädgård.

– Att utnyttja trädgårdsaktiviteter och naturmiljöer i kurser och rehabilitering tycks ha positiva effekter på människor med stressrelaterade psykisk ohälsa, säger Eva Sahlin.

Hennes rekommendation är att det bör satsas mer på naturunderstödd rehabilitering än i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt, utan snarare som ett permanent alternativ till andra modeller för rehabilitering och förebyggande vid stressrelaterad psykisk ohälsa.

FAKTA
Doktorsarbetet har genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.

MSc Eva Sahlin från SLU:s institution för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi i Alnarp, försvarar sin doktorsavhandling To stress the importance of nature – Nature-based therapy for the rehabilitation and prevention of stress-related disorders. Tid: Fredagen den 5 december 2014, kl 10:00. Plats: Hernqvistaulan, SLU, Skara. Opponent: Professor Terry Hartig, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet. Eva Sahlin är förskollärare och montessorilärare, samt Fil. Mag. med psykologi som huvudämne.

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11651/

SLU:s institution för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi

Institutet för stressmedicin http://www.vgregion.se/sv/Institutet-for-stressmedicin/