I januari 2015 påbörjas en utbyggnad av Innventias pilotanläggning FEX med nya enheter för att tillverka högdeformerbara papper. Enheterna kommer att vara modulära och användas separat eller tillsammans med pilotpappersmaskinen FEX. Utbyggnaden är starten på ett nytt projekt kallat PhD-papper som syftar till att etablera en fullskalig testbädd för processer att tillverka högdeformerbara papper. Dessa processer kommer att dels bredda designfönstret för skogsråvarubaserade fiber-material och dels skapa verifieringsmöjligheter för nya användningsområden och marknader.

Med hjälp av ett industrikonsortium och Innventias samlade kunskapsbas och maskinpark kommer nya teknologier som är industriellt gångbara att göras tillgängliga för verifiering av nya produktkoncept. Under projektet kommer värdekedjor för såväl nya som existerande produkter med breddade egenskaper att identifieras. En tänkbar applikation är 3D-förpackningar. Traditionellt har papper endast använts för att tillverka förpackningar med plana ytor. Det som begränsat användningen av papper till 3D-förpackningar, d v s med krökta ytor, är avsaknaden av industriella processer för att producera pappersmaterial med hög töjbarhet i tvärriktningen.

– Syftet med investeringen är att möjliggöra verifiering av nya energieffektiva tillverkningskoncept för papper som till exempel gör det möjligt att ersätta en del av dagens 3D-förpackningar i plast och därmed minska mängden icke bionedbrytbara plastavfall, säger projektledaren Mikael Magnusson.

FAKTA
PhD-papper är ett tvåårigt projekt med en total budget på 8.1 miljoner kronor varav VINNOVA, står för 2.75 miljoner. I projektet medverkar Innventia, Gruppo X di X Gruppo, BillerudKorsnäs, Stora Enso och Tetra Pak.

Butiker har en tendens att låsa in ”finsaker” precis som privatpersoner ställer vinglas i vitrinskåp. Men den som tror att det enbart är för att minska stöldrisken har fel. Vissa människor har större behov än andra av att kunna ta på saker. Dessa personer ser inlåsta produkter som en restriktion och försöker bryta den.

– Så fort möjligheten uppstår att ta på saker överkompenserar dessa människor med att ta på fler produkter än de tänkt, och det gör att de handlar mer, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.

Dofter påverkar humöret
Musik och dofter är två andra metoder. Musik stör ut människors kognition och tankemönster. När musik spelas används den mentala kapaciteten till att lyssna på musik i stället för att fokusera på uppgiften, som är att handla. Det gör konsumenter mer mottagliga för spontanköp eftersom den mentala kapaciteten är begränsad. Metoden fungerar oavsett om människor gillar musiken som spelas eller inte. Dofter påverkar istället humöret vilket gör att människor trivs bättre, blir mer aktiva och därför handlar mer.

– Doft behöver till skillnad från musik stämma överens med butikens utbud för att konsumenterna ska uppfatta kvalitén som bättre. Är doften riktigt väl komponerad indikerar den dessutom vad som ska köpas.

Människor påverkar människor
Många kunder i en butik signalerar att den har något av intresse. Har många människor samlats måste där finnas något åtråvärt. Men det finns en gräns. Om lokalen blir överfull riskerar människor att stöta till varandra och det får negativa konsekvenser för inköpen.

– Det är svårt att kompensera för en knuff. Den gör människor spända och mer fokuserade på uppgiften, vilket innebär att de löser den snabbare. Inköpen blir färre i trånga lokaler, samtidigt som en ödslig lokal signalerar att den inte har något av intresse.

Till och med butikspersonalens utseende påverkar konsumenters val. En nyligen gjord studie vid CTF visar att restaurangkunder väljer ett nyttigare alternativ från menyn om serveringspersonalen ser hälsosam ut.

Generellt blir människor påverkade av andra människor och gör mer socialt accepterade val när någon ser dem. Det är ett socialt spel där ingen vill tappa ansiktet. Därför gör människor ett hälsosammare val om personen som serverar dem ser hälsosam ut.

Anders Gustafsson har forskat i flera år om kundupplevelse. Hans forskning sker ute på fältet, i butikerna. 2011-2019 bedrivs forskningen med stöd av KK-stiftelsen, Karlstads universitet och ett antal partnerföretag.

Arbetet med att kartlägga och förstå säldöden fortsätter. I går skickade Havs- och vattenmyndigheten, som SVA samarbetar med, ut ett pressmeddelande om att man satsar mer medel på att få in fler sälprover.

– Det är fågelinfluensa som är den bakomliggande orsaken till den ökade säldöden. Viruset har cirkulerat under närmare fem månaders tid och att det är så många som drabbats visar att sälarna måste ha smittat varandra, säger forskare Siamak Zohari, SVA.

De först insjuknade sälarna smittades troligen genom direkt eller indirekt kontakt med infekterade vilda fåglar, eller deras avföring. Det skriver tidningen SVAvet nr 4/2014, som utges av SVA och skildrar aktuell verksamhet vid den veterinärmedicinska expertmyndigheten. Det aktuella numret utkommer denna vecka.

– Det är oroväckande när fågelinfluensavirus sprids och anpassar sig till däggdjur. Vi har inte tidigare sett denna typ av virus, H10, hos säl någonstans i världen. Med hjälp av molekylärbiologiska analyser visade vi att detta virus är genetiskt nära besläktad med influensavirus som cirkulerar bland vilda och tama fåglar i Europa, säger Siamak Zohari.

– Dessa virus är milda och orsakar en lokal infektion i fåglarnas tarm, som utsöndras med avföringen i vattnet där de lever. Virus kan vid gynnsamma förhållanden överleva lång tid i vatten, och kan även förekomma i mycket stora mängder.

Det aktuella viruset har beteckningen H10N7. Men även inom denna specifika grupp av virus finns många variationer, som kan ta sig olika uttryck. Det är ett kännetecken för influensa att ständigt mutera och förändras.

I Tyskland, Nederländerna och Danmark har sammanlagt fler döda sälar än på Västkusten påträffats i år. De döda sälarna som hittats i Sverige utgör dock endast en mindre andel av dem som dött då inventeringar av populationens storlek, som årligen utförs av NRM, antyder att nära 3 000 sälar saknas.

I projektet samarbetar BTH, Blekinge Tekniska Högskola, med Mälardalens högskola och SICS. med Mälardalens högskola och SICS.

Fler och fler system är idag mjukvaruintensiva och företagen får det allt svårare att leverera lösningar med hög kvalitet och som uppfyller kundernas krav på kostnad och leveranstid.

KK-stiftelsen satsar därför drygt 30 MKr i ett projekt med målet att ge industrin ett beslutsstödsystem som hjälper företagen att förbättra konkurrenskraften att genomföra mjukvaruprojekt. Det finns ett behov av att kunna ta bättre beslut avseende till exempel när ett företag ska utveckla mjukvaran själv, använda öppen källkod eller köpa mjukvarukomponenter från andra.

– Målsättningen är att ta fram ett beslutsstödsystem som svarar på branschens behov och krav. Då krävs en helhetssyn och en förmåga att kunna balansera funktionalitet, kostnader, kvalitet och samtidigt hantera riskerna, säger professor Claes Wohlin, projektledare vid BTH.

FAKTA
I projektet samarbetar BTH med Mälardalens högskola och SICS. Tillsammans har de en unik kompetens inom området. Projektet heter ORION – Beslutsstöd för komponentbaserad mjukvaruutveckling för inbäddade system.

Det säger Louise Sund, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet undersöker ett antal frågor i förhållande till en global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningen. En sådan fråga är om miljö- och hållbarhetsutbildningen är förenlig med kraven på fri åsiktsbildning och värdepluralism som ställs på demokratisk utbildning. En annan fråga är om det finns universella värden som är oberoende av historiska och kulturella förhållandena och giltiga för alla i alla tider. En tredje fråga är hur lärare reflekterar kring och i sin praktik hanterar komplexa miljö- och hållbarhetsfrågor som ansvar för andra människor (social rättvisa).

Hennes avhandling – Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik – är skriven inom den Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (GRESD). Man kan säga att forskarskolan är ett resultat av att FN har utsett 2005-2014 till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Målet med utbildning för hållbar utveckling, är enligt UNESCO som leder arbetet, en värld där vi lär oss de värderingar, beteenden och livsstilar som krävs för att ställa om samhället och hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar.

Samhällsperspektiv
– Min avhandling tar avstamp i detta som har kallats ett policyperspektiv inom miljö- och hållbarhetsutbildningen. Jag konstaterar att en sådan utbildning idag har ett tydligare samhälleligt perspektiv där tyngdpunkten flyttats från en renodlad naturvetenskaplig förståelse av miljöproblem till att betona mellanmänskliga relationer och människans förutsättningar för en hållbar framtid där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Ibland framhålls också från politiker att vi behöver enas om en global etik för att nå en vision om ett hållbart samhälle.

– Hållbar utveckling handlar för mig om globala etiska frågeställningar som innefattar både människans relationer till naturen och relationer människor emellan där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Det är också ett politiskt begrepp i den meningen att det är värdeladdat och inbegriper oliktänkande och motsättningar, skilda intressen och prioriteringar.

Etiska principer
Louise Sund pekar i avhandlingen på att även om det är en världsomspännande utmaning att nå ett hållbart samhälle, betyder det inte att vi måste låsa oss till etiska principer som är lika för alla människor om hur vi bör förhålla oss till varandra och naturen.

Avhandlingen undersöker problematiska aspekter med pedagogiska projekt som tar för givet att miljö- och hållbarhetsutbildning ska ha ett gemensamt allomfattande innehåll. Den bidrar till en diskussion om hur människor förhåller sig till moraliska frågor om livsstil och ansvar för andra människor som rymmer ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala intressen, då man tar utgångspunkt i konkreta händelser istället för i enbart teoretiska frågor.

Intervjustudier
Avhandlingen omfattar också två empiriska intervjustudier med lärare. I en av studierna analyseras hur lärare reflekterar över och praktiskt hanterar moraliska situationer under ett studiebesök i Centralamerika. I en annan studie undersöks hur lärare hanterar den pedagogiska utmaningen att medverka till solidaritet och ansvar för människor globalt i en undervisningspraktik. Resultatet av sådana analyser kan erbjuda möjligheter för lärare, skolledare och utbildningsansvariga att diskutera det som sker i mötet, vilka kunskaper det kan bidra till och även granska utbildningsverksamheten och vad den syftar till för lärande. På så sätt bidrar avhandlingen även med perspektiv och tankeredskap som kan vara användbara didaktiskt.

På 1970-talet skulle elever lära sig att brottslingen var en socialt utsatt person som behövde hjälp för att komma tillbaka till samhället. Från 1990-talet har förklaringar till brott istället allt mer kommit att likställas med att ursäkta brott. Om elever tidigare skulle lära sig att förstå varför en person blev kriminell kom huvudbudskapet från 1990-talet och framåt istället att handla om att man inte fick skylla ifrån sig. Brottslingen framställdes som ett avskräckande exempel som skulle fördömas.

Polisen har under många år varit ute i skolor och undervisat om lag och rätt, vilket är unikt för en svensk myndighet. Paula Wahlgren har i sin forskning bland annat tittat på undervisningshandledningar och utredningar från 1970-talet och fram till idag. Hon konstaterar i sin avhandling att uppfattningarna om vad den brottsförebyggande undervisningen ska innehålla har varierat kraftigt över tid.

– Under 1970-talet stod elevernas behov av inflytande i centrum. Att ge eleverna möjligheter att praktisera demokrati i vardagen och att låta dem bli delaktiga i skolans skötsel och utsmyckning sågs som ett brottsförebyggande arbete i sig. Tanken var att elevernas vilja att förstöra eller begå andra brott skulle minska om de fick mer att säga till om och trivdes bättre i skolan, säger Paula Wahlgren vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Från slutet av 1980-talet kom detta kollektiva ansvar att bytas ut mot en mer individualistisk syn på ansvar där eleverna istället skulle avskräckas från att begå brott. Under 2000-talet har många av de strategier som förordades på 1970-talet återigen blivit aktuella. Elever ska idag gärna ta ansvar för skolans miljö, men till skillnad från 1970-talet handlar det mer om att öka tryggheten genom att kontrollera bort brotten. Eleverna ska själva bli aktiva brottsförebyggare, peka ut riskfyllda platser och bidra till att skydda sin skola.

– Under 2000-talet har brottsförebyggande strategier som ”nolltolerans” mot klotter blivit populära. Klotter är ett intressant exempel eftersom det går från att betraktas som ett symptom på problem till att bli en orsak till problem. Om det under 1970-talets sågs som ett symptom på att elever inte trivdes i skolan, blir det under 2000-talet istället en orsak till problem, framför allt otrygghet, säger Paula Wahlgren.

Avhandlingen ”De laglydiga. Om skolans brottsförebyggande fostran”: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:762110/FULLTEXT01.pdf

I ”The People’s Smart Sculpture”samarbetar tolv olika aktörer inom tv, film, dataspel, konst och kultur från åtta europeiska länder över nationsgränserna. Högskolan Kristianstad, genom Martin Wetterstrand och Michael Johansson, leder delprojektet ”Journey of Abadyl” och samarbetar med den digitala konstgruppen PRAMnet och den levande konstscenen Warehouse9 i Köpenhamn. Genom konst, kultur och smart teknik ska de förändra det offentliga stadsrummet.

– Efter många möten, mycket pappersarbete och hårt jobb för att få alla bitar på plats var det verkligen en stor glädje att bli godkänd av och få bli del av detta spännande projekt, säger Michael Johansson, konstnärlig lektor i digitala medier vid Högskolan Kristianstad.

Projektet har en budget på två miljoner euro och finansieras av Europeiska kommissionen inom programmet Kreativa Europa under 3,5 år.

Michael Johansson är utbildad vid Konstakademin i Köpenhamn ochhar arbetat med konst och design inom det digitala medier-området sedan 1980-talet. Under flera år har han haft en projektidé som gått under namnet ”The city of Abadyl”, men inte lyckats få alla bitar att falla på plats förrän nu.

– Denna utlysning passade oss bättre och vi var lite varmare i kläderna inför denna ansökan. Vi ska nu ta in folk från datavetenskapen, designers och utlysa olika projektanställningar fram till 2018. Vi ska också ha samarbete med Konsthallen i Kristianstad. Det vi gör ska inte bara vara på en akademisk nivå, utan vi ska ordna olika workshops och publika demos av det vi håller på med.
Redan under våren ska ett seminarium hållas i Kristianstad där högskolan och dess samarbetspartners presenterar sitt projekt.

– Det är en interaktion mellan teater, performance och publik medverkan i en designad miljö – och det sistnämnda är då mitt ansvar, säger Michael.

Under våren 2017 är det tänkt att projektgruppen ska ha olika föreställningar på flera olika platser i Warehouse9, som ligger i Köpenhamns köttdistrikt.

– Världen är långt ifrån färdig och den kan se ut på så många andra sätt än det vi tänker och föreställer oss, menar Michael.

I Abadyl är den övergripande idén att i grupp utforska en komplex, fiktiv digital värld, en miljö som inbjuder till deltagande i olika former.

– Jag hoppas att detta projekt bara är början och att vi ska få röra oss mer inom detta område. Detta sätt att arbeta är helt nytt för oss i Kristianstad, säger en förväntansfull Michael Johansson.

FAKTA
Det är University of Applied Sciences Bremen som leder ”The People’s Smart Sculpture” där övriga parter är: Helsinki Metropolia University of Applied Sciences, GAUSS institutet, Institutet och Museum Bitola, Högskolan Kristianstad, Warehouse9, Museum of Broken Relationships, Oslo Barnemuseum, Universitetet i Oslo, University of Applied Sciences Düsseldorf och Gdańsk City Gallery.

Swerea MEFOS har haft en betydande roll i arbetet bakom RawmatTERS. Konsortiet spänner över hela värdekedjan och ses som det starkaste partnerskap som någonsin etablerats inom råmaterialsektorn. Professor Lawrence Hooey vid Swerea MEFOS har ingått i den internationella grupp som skrivit hela ansökan och därmed skapat förutsättningar för det vinnande konsortiet. Lawrence har gedigen bakgrund inom gruv‐ och stål industri och är adjungerad professor och docent vid Uleåborgs universitet.

− Arbetet med ansökan har varit mycket intressant. Samtliga partner i Europa har bidrag till ett vinnande forskningskoncept, med fokus på samarbetet mellan industri, institut och akademi, säger Lawrence Hooey, Swerea MEFOS.

RISE Research Institutes of Sweden där Swerea MEFOS ingår är också som partner knutna till co‐location centre i Luleå. Målet är att stärka innovationsförmågan i råmaterialsektorn genom nya lösningar inom bland annat tillverkning och återvinning samt utveckling av alternativa material. Man vill också göra sektorn mer attraktivt för unga människor genom att utveckla master‐ och doktorandprogram i nära samarbete med utbildning, forskning och industri.

− Nu ser vi fram emot nästa fas i arbetet där vi tillsammans med LTU som koordinator och övriga partners ska bygga upp centret i Luleå. Vi hoppas på att kunna bedriva många spännande projekt och därmed bidra till implementering av fler forskningsresultat och en stärkt europeisk industri. Dessutom ser vi att våra pilotanläggningar har ett mycket stort värde för europeisk metallindustri, och genom vår medverkan ser vi en möjlighet att göra den tillgänglig för en bredare kundkrets, säger Mats Sundgren, vd på Swerea MEFOS.

FAKTA
Partners i co‐location centre Luleå är Atlas Copco, Aughinish Alumina (IE), Boliden Mineral, Geological Survey of Denmark (DK), Chalmers tekniska högskola, Trinity College Dublin (IE), Uppsala universitet, University of Limerick (IE), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers.

I uppstartsfasen har deltagarna tillgång till upp till fyra miljoner euro, motsvarande 37 miljoner kronor, för att komma igång.


Granbarkborrarna har haft många vindfällda träd att föröka sig i  efter de senaste årens stormar. Vindfällen i Medelpad efter stormen Ivar. Foto  Sören Wulff

Norra Sverige har drabbats av flera stora  stormfällningar under senare år och granbarkborrarna har haft tillgång till vindfällda träd under tre somrar i följd. Därmed ökar också risken för att den  förhöjda populationen av barkborrar ska börja döda stående träd under kommande  år, enligt forskare vid SLU. Därför är det viktigt att fortsätta att ta bort  stormfällda träd ur skogen.

I december 2011 fällde stormen Dagmar 4,5 miljoner kbm skog i Västernorrland  med angränsande områden. Eftersom man då redan haft problem med barkborrar i detta område under ett antal år var oron stor att stormfällningen skulle leda  till en förvärrad situation. Därpå följde stormen Ivar i december 2013 som  fällde ytterligare 8 miljoner kbm i ungefär samma område.

SLU har under flera år följt hur populationen av granbarkborrar utvecklats i norr. Syftet har varit att dels bistå skogsbruket med beslutsunderlag för motåtgärder, dels öka kunskapen om sambandet mellan mängden kvarlämnade vindfällen av gran på landskapsnivå och risken för utbrott av granbarkborre, det vill säga att äldre granskog dödas.

Under de senaste tre åren har volymerna av granbarkborredödade, stående träd  visat sig vara små. Detta beror dels på den goda tillgången på vindfällda träd  efter stormarna, dels på att barkborrarna inte har varit tillräckligt många för att kunna övervinna levande träds försvar. Men nu har barkborrarna blivit många fler och dessutom är de stormfällda träden snart förbrukade.

– Våra undersökningar visar att varje barkborrehona har producerat i genomsnitt 3–4 döttrar per år i de stormfällda träden under de senaste tre somrarna, säger Martin Schroeder vid institutionen för ekologi. Därmed har de blivit mångdubbelt fler än vad de var före stormen Dagmar.

– Den totala volymen av stormfällda och i år angripna träd, som låg kvar i  skogen nu i höst uppskattas till 475 000 kbm, säger Sören Wulff vid  institutionen för skoglig resurshushållning. 88 procent ligger i Medelpad, som  ju också drabbades extra hårt av stormen Ivar. Volymerna är mycket mindre i  resten av undersökningsområdet, dvs. i Ångermanland och östra Jämtland.

– Detta innebär förstås att risken för angrepp på stående skog framöver också  är störst i Medelpad, säger Martin Schroeder.

Förutom de angripna vindfällena ligger det också 1 miljon kbm oangripna  vindfällda träd i Medelpad, vilka kan utnyttjas av granbarkborre under 2015 om  de får ligga kvar. I och med att granbarkborrarna under 2014 fick drygt 4 döttrar per hona räcker de nu till för att under 2015 angripa en stor del av  dessa vindfällda träd (vilket i sin tur innebär en ännu större risk för skador under 2016) och dessutom döda betydande volymer levande skog.

– Den viktigaste åtgärden nu är att fortsätta upparbeta vindfällen, säger  Martin Schroeder. Stora stormluckor bör prioriteras, eftersom maskinerna där är  effektivast och eftersom granbarkborrarna gillar solexponerade granar. På detta  sätt förhindrar man en fortsatt uppförökning i vindfällen under kommande år och  så får man dessutom ut en del barkborrar ur skogen (de som övervintrar under  barken)

Skogsvårdslagen stipulerar att maximalt 5 kbm av färska vindfällen av gran  och tall får lämnas per ha. Denna regel infördes på 1970-talet för att minska  barkborreskadorna. Gränsvärdet är dock inte baserat på några vetenskapliga  studier och dessutom är det förstås en avgörande skillnad om det ligger  vindfällen på bara några enstaka ha eller över hela landskapsavsnitt. Det är bara det senare scenariot som kan utlösa granbarkborreutbrott.

– Det saknas alltså studier över vilka mängder av vindfällen som kan lämnas  på landskapsnivå utan att riskera ett barkborreutbrott, säger Martin Schroeder. Vi har nu en unik möjlighet att studera detta under kommande år, i och med att  vi har en stor variation av mängderna vindfällen inom vårt undersökningsområde  med relativt små mängder i Ångermanland och östra Jämtland och 20 ggr större  mängd i Medelpad.

FAKTA
Studierna har finansierats av SCA och Skogsägarna Norrskogs  Forskningsstiftelse, och av SLU genom Nationell Riktad  Skogsskadeinventering.

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem i hela Norden. En viktig faktor som påverkar barnens välbefinnande är föräldrarnas livssituation. Samtidigt finns det få vetenskapliga studier som närmat sig ämnet.

Doktoranden Hrafnhildur Gunnarsdottir har i sin avhandling undersökt sambandet mellan föräldrars vardagsutmaningar i form av tidspress och ekonomiska bekymmer, och barnens psykiska hälsa.

Uppgifterna har samlats in genom enkäter med 7 805 föräldrar till slumpvis utvalda barn i åldrarna 2 till 17 år i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, samt genom djupintervjuer med ytterligare 25 föräldrar till något yngre barn (3-5 år). Barnens psykiska hälsa har skattats med hjälp av ett särskilt frågeinstrument kallat Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ).

De intervjuade föräldrarna beskrev generellt en vardag präglad av krav och förväntningar, där tidspressen är en betydande utmaning i vardagen: ungefär 14 procent av mammorna och 12 procent av papporna som medverkade i enkätstudien upplevde att de oftast hade svårt att hinna med det som behövde göras i vardagen. I denna tidspressade grupp fanns också en högre andel barn med psykisk ohälsa.

– Föräldrarnas tidspress tycks alltså kopplad till psykisk ohälsa hos barnen, och det gäller både pojkar och flickor, barn till tidspressade föräldrar hade ungefär två gånger högre odds för att må psykiskt dåligt, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

De föräldrar som i störst utsträckning rapporterade ekonomiska bekymmer fanns på Island – ett inte helt oväntat resultat med tanke på hur hårt det isländska samhället drabbades av den globala finanskrisen 2008. Trots det var den psykiska ohälsan inte lika starkt relaterad till föräldrarnas ekonomiska bekymmer bland de isländska barnen som i övriga nordiska länder.

– En förklaring kan vara att barn som lever i ett samhälle där majoriteten har en liknande situation, till exempel ekonomisk utsatthet, inte upplever saken lika negativ och besvärande. I de övriga nordiska länderna har majoriteten en bra ekonomi, vilket gör situationen mer påtaglig för de som inte har det. Men det är viktigt att påpeka att de isländska barnen inte har mindre psykisk ohälsa än barnen i de övriga länderna, den var bara inte lika starkt kopplad till föräldrarnas ekonomiska bekymmer, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

– Vi lever i moderna samhällen präglade av materiella värden, med stort fokus på konsumtion och prestation. Våra resultat visa att en del av förklaringen till varför psykisk ohälsa är så vanligt i Norden, trots att barn här relativit sett har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, kan finnas i den kulturen och samhällsstrukturen. Men det behöver bekräftas med ytterligare forskning, inte minst då vår studie är den första som undersökt sambandet mellan föräldrars upplevda tidspress och barns psykiska ohälsa.

Studierna är genomförda i samarbete med Nordic School of Public Health och ingår i samnordiska forskningsprojektet NordChild, som studerar barns och ungdomars hälsa och välbefinnande.

FAKTA UR AVHANDLINGEN
Andel föräldrar som upplever tidspress i vardagen, kvinnor respektive män: Sverige: 22 % resp 18 % Finland: 18 % resp 18 % Norge: 14 % resp 9 % Danmark: 4 % resp 2 %

Psykisk ohälsa bland barn till tidpressade föräldrar: Flickor: 2.0 gånger högre odds jämfört med flickor till icke-tidspressade föräldrar Pojkar: 1.8 gånger högre odds jämfört med pojkar till icke-tidspressade föräldrar

Andel föräldrar som rapporterar ekonomiska bekymmer:Island: 48 % Finland: 34 % Sverige: 20 % Norge: 19 % Danmark: 18 %

Psykisk ohälsa bland barn till föräldrar med ekonomiska bekymmer jämfört med föräldrar utan ekonomiska bekymmer: Island: 1.3 gånger högre odds Finland: 2.1 gånger högre odds Sverige: 2.5 gånger högre odds Norge: 2.2 gånger högre odds Danmark: 2.6 gånger högre odds

FAKTA OM AVHANDLINGEN
Avhandlingen Parental time pressure and financial stress – Challenges for mental health of Nordic children and adolescents försvaras vid en disputation den 19 december.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36911

Ulrika Tranæus, forskare i idrottsmedicin vid Högskolan i Halmstad och Karolinska Institutet, har i sin avhandling studerat om gruppbaserad psykologisk intervention kan förebygga skador inom innebandy på elitnivå. Den psykologiska interventionen innehöll bland annat stresshantering för att bedöma om stress ökar risken för skador. 

I studien har forskarna följt 23 innebandylag på elitnivå med sammanlagt 401 manliga och kvinnliga spelare under två säsonger. Utöver detta har Ulrika Tranæus utvärderat kostnaden för gruppens skador vilket har resulterat i en hälsoekonomisk analys av svenska innebandyspelare på elitnivå.

Antalet skador minskade bland idrottarna
Resultaten visar att det finns ett antal psykologiska riskfaktorer till överbelastningsskador: tidigare stress, personliga, psykosociala och psykofysiologiska faktorer samt ineffektiva strategier att hantera ett problem eller en svårighet.

– Kunskapen om vilka psykologiska faktorer som ökar risken för skada och hur dessa kan förebyggas, genom till exempel stresshantering borde inkluderas i tränarutbildningar samt i elitidrottare träning, säger Ulrika Tranæus.

– I studien jämförde vi en testgrupp som fick mental träning med en kontrollgrupp som tränade som vanligt – utan den psykologiska interventionen. Tyvärr är resultaten inte statistiskt signifikanta och vi kan inte påvisa att testgruppen drabbades av färre skador tack vare den mentala träningen. Troligtvis hade vi fått andra resultat om vi hade ändrat projektets frågeställning exempelvis genom att jämföra de olika säsongerna som studerades. Men eftersom syftet med vår forskning är att föreslå sätt att förebygga skador genom mental träning, så är resultaten ändå mycket positiva. Detta eftersom det totala antalet skador minskade, säger Ulrika Tranæus.

Idrotten kan spara pengar genom psykologisk träning
Doktorsavhandlingen visar även att ett förebyggande arbete kan vara hälsoekonomiskt positivt. Ulrika Tranæus har kartlagt vad innebandyskador på elitnivå kostar. Under studiens andra säsong uppkom 188 skador bland de 401 spelarna och varje skada kostade i genomsnitt 1 097 euro.

– Detta visar att mental träning även kan motiveras ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Ulrika Tranæus.

FAKTA
Doktorsavhandlingens titel är Psychological Injury Prevention and Cost Analysis in Elite Floorball. Forskningen har bedrivits både på Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad och på Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Disputationen ägde rum den 5 december på Sophiahemmet, Stockholm.


Avhandlingen i pedagogik av Ingegerd Gunvik-Grönbladh, visar på en återgång till tiden före 1876, då nya kollegor utsågs genom självselektion – kooptation. Det var en tid då lärarförmågan var av stor betydelse. Allt fler anammar också synen på universitetet som ett examensuniversitet. Traditionellt sett inom examensuniversitetet har man ofta anställt personer man känner till sedan tidigare. Nätverket blir viktigt.

– Att granskningen faller bort kan inte vara bra för undervisningens kvalitet. Det blir splittrat och kvaliteten måste bli ojämn. Idén med universitets dubbla uppgift försvinner. Man mister forskningsanknytningen till undervisningen som ju ska vara universitets varumärke. Man anställer duktiga pedagoger men isolerar forskningen till elitforskningsgrupper, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh.

Inom universitetets dubbla uppgift, mellan företrädare för ”forskningsuniversitetet” och ”examensuniversitetet”, uppstår motsättningar och samexistens. Det menar Ingegerd Gunvik-Grönbladh som analyserat skriftliga möten mellan sökande och sakkunniga i meritering och sakkunnigutlåtanden när nya universitetslektorer rekryteras.

Universiteten har sitt ursprung i ett skråväsende, där professorerna bildade en korporation. De fattade sina beslut kollegialt också när det gällde anställningar. När en akademisk lärare ska anställas idag finns lagstiftning och reglementen (Högskoleförordningen) samt lokala bestämmelser som ska följas. En rekryteringsgrupp med representanter från ämnesområdet beslutar om vem som är lämplig att anställas, efter att ha rådgjort med de sakkunniga.

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har i sin studie ställt frågan: Vad det är för ”något” som sökande och sakkunniga förhåller sig till i granskningsprocessen? Som analysverktyg har den franske forskaren Pierre Bourdieus teori och begrepp använts. I granskningsprocesserna bryter Ingegerd med vardagstänkandet kring bedömning. Hon använder ordet bemötande utifrån Bourdieus begrepp för att komma bort från vardagstänkandet. Ordet bemötande innebär då att igenkänna, erkänna och tillerkänna någon något utifrån en social praktik.

I tillsättningarna som studerats deltar en pedagogiskt sakkunnig och två vetenskapligt sakkunniga. Gemensamt för de sakkunniga är att de väljer ut blivande akademiska lärare utifrån sitt ”praktiska sinne” ovetandes om att detta sker. De sakkunniga följer de regelverk och instruktioner som finns uppsatta. De medför sina erfarenheter och värderingar in i processen, att den pedagogiskt sakkunnige sorterar bort forskaren. De vetenskapligt sakkunniga är mer meritokratiska i sin sortering och för fram forskaren.

I sin avhandling för Ingegerd Gunvik-Grönbladh också ett resonemang kring vad som i ett historiskt perspektiv varit och är den dominerande trosföreställningen som sammanhållande funktion inom akademin. Vad är den självklara tron och vad är den rätta tron? Vad händer om självselektion slår ut meritokratin? Ingegerd Gunvik-Grönbladh konstaterar också att meritokratisk granskning (granskningen av meriter) är mycket liten vid tillsättning av universitetslektorat idag. De flesta tjänster tillsätts via vikariat och många blir inlasade. Det är få av de nya universitetslektorerna som sakkunniggranskats.

Att bli bemött och att bemöta : En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet

– Vi blev förvånade att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens. Man förklarar inte hur den uppstår och vad som blir följden av antibiotikaanvändning, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation.

För att ta reda på vilken information som allmänheten får om antibiotikaresistens har Gustav Bohlin och Gunnar Höst studerat vilka evolutionära förklaringar som används i beskrivningar av antibiotikaresistensutveckling. Detta perspektiv är viktigt, menar Gustav Bohlin, för att förstå hur antibiotikaresistens uppstår och varför speciella åtgärder rekommenderas av sjukvårdssystemet. Med en bättre evolutionär förståelse skulle exempelvis inte missuppfattningen om att det är personer som blir resistenta mot antibiotika, när det i själva verket är bakterierna, vara så spridd.

Biologikursen i årskurs 7-9 är obligatorisk och något som alla svenska skolelever genomgår. I läroplanen står det att kursen bland annat ska syfta till att använda biologiska begrepp och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Både evolutionens mekanismer och antibiotikaresistenta bakterier står nedskrivna som centralt kunskapsinnehåll för kursen.

– När elever går ut i samhället som samhällsmedborgare ska de ha redskapen för att förstå världen och allt i den. Därför blev vi förvånade att bara en bok tog fasta på det här och beskrev sambandet. Om skoleleven får någon kunskap om hur antibiotikaresistens utvecklas hänger alltså på vilken kursbok skolan valt, säger Gustav Bohlin.

I studien, som publicerats i International Journal of Science Education Part B har Gustav Bohlin och Gunnar Höst undersökt graden av evolutionära förklaringar till antibiotikaresistens både i läromedel, dagstidningar och webbsidor.

FAKTA
Avhandlingen Ref 1, Evolutionary Explanations for Antibiotic Resistance in Daily Press, Online Websites and Biology Textbooks in Sweden. Gustav Bohlin och Gunnar E. Höst


Kunskaperna om de här cancerformerna är begränsade, mest beroende på att de är relativt ovanliga. I hela landet räknar man med att upptäcka ungefär 150 fall av vulvacancer och 40 fall av vaginalcancer om året. Gabriella Lillsunde Larsson har kunnat studera ett par hundra prover från åren mellan 1972 och 2008 där det även funnits klinisk uppföljning av patienterna.

– Det finns många studier gjorda på cervixcancer (livmoderhalscancer), säger hon. Vi har nu undersökt om det är samma mekanismer som orsakar cancer i vulva och vagina och det visar sig att förekomsten av olika HPV-typer liknar dem för cervix.

Skillnader
Men det finns också skillnader mellan vulva- och vaginal cancer. I 40 procent av vulvafallen är det ett HPV som startat cancern medan det gäller för 60-70 procent av vaginal cancer. De andra fallen har andra orsaker, det kan handla om genetiska förutsättningar eller bero på kronisk inflammation.

– De här cancerformerna fångas inte upp av den gynekologiska hälsokontrollsom alla kvinnor mellan 23 och 59 år erbjuds, säger Gabriella Lillsunde Larsson. Den vanliga behandlingen av vulvacancer är operation medan den vaginala cancern vanligen strålas. Fem års överlevnad från diagnos ligger på 50 procent, så även om de som upptäcks i tid kan botas , är det en allvarlig cancerform.

Vaccination
Den vanligaste formen av humant papillomvirus i vulva och vaginalcancer är det som kallas HPV-16, det vill säga en av de HPV-typer som man numera börjat vaccinera unga flickor mot. Det finns flera olika typer av HPV och i avhandlingen visas att för kvinnor med vaginalcancer kan HPV-typen vara avgörande för prognosen. Det kan därför vara av betydelse att se vilken typ patienten drabbats av. I avhandlingen, som heter Characterization of HPV-induced vaginal and vulvar carcinoma, utvärderas olika metoder för att hitta och bestämma typ av HPV.

– En utökad typning av HPV skulle vara en hjälp i diagnostiken och även för att följa upp effekterna av vaccination, säger Gabriella Lillsunde Larsson.

– Det finns ett starkt samband mellan att vara invandrad och att vara utsatt för mobbning, säger Ylva Bjereld, doktorand vid institutionen för socialt arbete som genomfört studien.

Det är första gången en jämförande studie om mobbning görs i Norden utifrån barnets födelseland. Mätningar gjordes 1996 och 2011 och visar generellt att förekomsten av mobbning bland unga i Norden sjunkit från 22 till 19 procent.

Detta kan ses som en positiv trend, men studien visar att samma nedåtgående trend inte alls syns när det gäller barn som är födda utanför de nordiska länderna. Särskilt tydligt är detta i Sverige. Medan nio procent av föräldrarna till inrikes födda barn uppgav förekomst av mobbning, var motsvarande siffra bland barn födda utanför Sverige hela 28 procent.

Den aktuella studien utesluter att resultatet beror på andra faktorer, så som kön, bostadsort och socioekonomisk bakgrund. – Det är en anmärkningsvärd hög siffra som ger en tydlig signal om att det förebyggande mobbningsarbete som bedrivs av till exempel kuratorer behöver ses över. De har dock ofta en hög arbetsbelastning och skulle behöva mer tid per barn för att bättre kunna förebygga mobbning.

Studien ger inte svar på vilka mobbarna är eller varför just barn som är födda utanför Sverige utsätts i högre grad än andra jämnåriga. – Det vi vet om mobbning sedan tidigare är att barn som avviker från majoriteten vad gäller utseende och tal riskerar att utsättas i högre grad än andra.

Nu hoppas forskargruppen att studien kan bidra till ökad medvetenhet bland vuxna som arbetar mot mobbning. Nästa fas i forskningsprojektet är att identifiera och intervjua drabbade barn om deras livssituation. – Den här gruppen måste fångas upp eftersom mobbning kan vara skadligt och effekterna långtgående, både för den psykiska och fysiska hälsan, säger Ylva Bjereld.

FAKTA
Forskningsstudien Differences in prevalence of bullying victimization between native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study besvarades av föräldrartill 7 107 barn i åldrarna 7-13, bosatta i Sverige, Norge, Danmark, Finaland och Island. Bakom studien står en forskargrupp från Institutionen för socialt arbete, Sahlgrenska akademin och Nordic School of Public Health.

Sedan 2002 har det svenska järnvägsunderhållet successivt konkurrensutsatts. De analyser som gjorts tyder på att detta sänkt kostnaderna med åtminstone tio procent utan att försämra kvaliteten på verksamheten (Odolinski och Smith 2014).

– Det kan, trots den goda utvecklingen, finnas ytterligare förbättringar att göra, säger Johan Nyström, forskare på VTI.

Punktlighet i fokus
Den mest centrala skillnaden ligger i användningen av funktionskrav i stället för krav på vilka aktiviteter som ska genomföras. Nederländerna har kommit långt i sitt arbete med att utveckla funktionskrav. Utmaningen i detta ligger i att specificera funktionella krav som med stor sannolikhet innebär att beställaren får den önskade kvaliteten utan att i detalj behöva reglera hur detta ska göras.

– Det innebär exempelvis att kravet på ett visst antal inspektioner av rälsskarvar släpps eller specifikationen av åtgärder för att byta och följa upp ett växelbyte inte finns annat än som en rekommendation. Istället fokuserar man på exempelvis punktlighet.

Finland började successivt upphandla järnvägsunderhåll ungefär samtidigt som i Sverige. En stor skillnad är att motsvarigheten till Trafikverket i Finland har en relativt mindre organisation än svenska Trafikverket.

Något som inte är särskilt diversifierat mellan de olika länderna är vilka problem som diskuteras. Både i Finland och i Nederländerna diskuteras hur fler entreprenörer kan lockas till marknaden för att stärka konkurrensen. Därutöver talas det om hur man ska väga mellan mer tid i spåren för arbete och tågens framkomlighet. En utmaning är också att locka unga människor till branschen.

På rätt spår
– Även om det kan finnas anledning att förändra den svenska utformningen så har vi i den här studien inte analyserat om det är att föredra, säger Johan Nyström.

Däremot kan Trafikverkets nuvarande inriktning tolkas som att organisationen jobbar i dessa riktningar. Det är mycket tal både om att renodla beställarrollen och att i ökad omfattning använda funktionskontrakt. Givet en sådan inriktning finns det erfarenheter att hämta från både Finland och Nederländerna.

VTI notat 27A-2014