– Detta är en milstolpe. Det innebär en ny spännande utveckling för Högskolan i Borås. Det visar att vi har en mycket väl fungerande forskning och forskningsutbildning inom området resursåtervinning som är unikt, förklarar Tomas Wahnström, studierektor för utbildningen.

– Vi är oerhört stolta att vi har en solid och stark miljö att erbjuda våra forskarstudenter, tillägger Peter Axelberg, prefekt på Institutionen Ingenjörshögskolan.

På Borås Energi och miljö AB producerar man biogas från matavfall och gödsel. Idag tar rötningsprocessen av avfall vid biogasprodukt vanligtvis upp till 30 dagar beroende på vad avfallet består av. Rent matavfall går snabbare att röta än om det är uppblandat med svårnedbrytbara material t.ex. halm eller skogsavfall. 

Första doktoranden – unikt område
Solmaz Aslanzadeh är den allra första forskarstudenten inom området resursåtervinning att disputera. Hon har studerat hur man kan öka effektiviteten vid rötning av svårnedbrytbara material och dessutom minska tiden för själva rötningsprocessen vilket ger snabbare produktion av biogas.

Hon har studerat hur olika mikroorganismer som bryter ner avfallet jobbar och vad som händer när man delar upp rötningsprocessen i två steg. I ett första steg fick snabbväxande mikroorganismer bryta ner materialet till lösliga molekyler. I det andra steget fick långsamma och känsligare mikroorganismer ta vid och fortsätta processen att omvandla de lösliga molekylerna till biogas. Denna nya process gör att man kan öka belastningen av organiska material avsevärt och samtidigt minska reaktorns volym. Rötningstiden förkortades avsevärt från 30 till tre dagar.

Solmaz Aslanzadeh har genomfört sitt forskningsprojekt i samarbete med Borås energi och miljö AB där man producerar biogas till bland annat fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme.

Biogas
Biogas är en förnyelsebar gas som kan användas till bland annat fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme. Biogas består huvudsakligen av metangas. Biogas bildas när organiskt material som gödsel och matavfall, från både hushåll och industri bryts ner av mikroorganismer under syrefria förhållanden. Processen kallas rötning och kan ske spontat i in naturen, såsom våtmarker och i magen på idisslande djur, t.ex. kor. Hur mycket biogas ett organiskt material kan producera beror på materialets karaktär och komposition. Exempelvis kan ett ton matavfall ge cirka 400 kubikmeter metan medan samma mängd avfall bestående av svårnedbrytbara material som halm eller skogsavfall ger betydligt mindre metan. Det vanligaste sättet att producera biogas är lägga organiskt material i en rötkammare som består av en lufttät behållare.

– Farliga miljöer gör ofta trial and error till en oacceptabel metod för lärande, men i övningar är det tillåtet, och ibland meningen, att lära sig av misslyckanden. Det gör att övningarna fyller en viktig funktion för brandmän såväl under utbildningen som i yrkeslivet, säger Magnus Blondin.

Han har disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om övningsverksamheten i brandmäns yrkesutbildning och hur studenter börjar lära sig grunderna i det nödvändiga lagarbetet.

Avhandlingen ger en detaljerad bild av övningsverksamheten och bygger på observationer och intervjuer med brandmän, lärare och studenter under den tvååriga yrkesutbildningen Skydd mot olyckor.

– Olyckan är själva förutsättningen för brandmäns arbete. De hanterar komplexa och osäkra situationer som är svåra att överblicka och kräver ett lagarbete med starka rutiner, som dessutom är flexibelt och klarar av att improvisera, säger Magnus Blondin.

När de blivande brandmännen lär sig lagarbete lär de sig att kontrollera såväl teknisk utrustning och redskap som samarbetet i arbetslaget och känslomässiga reaktioner i riskfyllda situationer. Lagarbetet handlar om samarbete utifrån alla dessa dimensioner.

– Under övningarna ska studenterna utveckla en god förståelse för arbetet och lära sig tolka både situationer och arbetskamrater, men också visa sitt eget arbete. De måste kommunicera på nya sätt och lära sig olika former av lyhördhet, som är ett viktigt inslag i en brandmans kompetens, säger Magnus Blondin.

– Banden mellan yrkesutbildning och yrkesverksamhet är starka och studenterna har hela tiden tillgång till brandmäns perspektiv.

Vad det innebär att delta i övningsverksamhet och att lära genom simulerade arbetssituationer har hittills inte uppmärksammats i nämnvärd omfattning av forskningen, men har praktisk nytta för många yrken där man behöver lära sig ett arbete, en insats eller ett uppdrag innan det utförs.

– Liknande förutsättningar kan gälla även för militärer och poliser, men också till exempel samarbetet i flygplan och i medicinsk verksamhet, säger Magnus Blondin.

Avhandlingen heter Övning ger färdighet? Lagarbete, riskhantering och känslor i brandmäns yrkesutbildning

PCB:er och dioxiner är två typer av persistenta organiska miljögifter (POP:s). Tidigare studier har visat att dessa ämnen leder till ökat blodtryck hos försöksdjur. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har i en ny studie som publiceras i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Environmental Research undersökt om en liknande koppling mellan nivåer av POP:s i blodet och högt blodtryck (hypertoni) kan ses även hos människa.

1016 personer som alla är 70 år gamla undersöktes med avseende på blodtryck samt 21 olika POP:s i blodet. Personerna ingår i den större studien Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) i Uppsala.

I den undersökta gruppen visade 72 procent förhöjt blodtryck (blodtrycksbehandling eller blodtryck >140/90 mmHg). När forskarna inte tog hänsyn till effekten av fetma var två PCB:er (PCB105 och 118) och pp-DDE, en nedbrytningsprodukt av det persistenta insektsbekämpningsmedlet DDT, relaterade till hypertoni. När man sedan tog hänsyn till effekten av fetma var det bara pp-DDE som var relaterat till förhöjt blodtryck.

– Denna studie stöder tidigare experimentella fynd som visar att denna typ av miljögifter kan höja blodtrycket, säger Monica Lind, forskare i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Skin-to-skin contact with slow strokes across the body, such as between a parent and a newborn child or between two adults, gives us a sense of pleasure and security. But why is this so and what role do sensory mechanisms have in making humans a social being?

These questions interest researchers around the world.

For more than 20 years, researchers at Sahlgrenska Academy at the Gothenburg University have been examining the neurological mechanisms behind touch, focusing on the C-tactile nerve fibers in our skin. These researchers have now shown that these nerve fibers are calibrated to respond to human touch.

In their latest study, the researchers inserted thin needles into the nerves of conscious subjects and, in this way, were able to ”eavesdrop” on the nerve fibers’ signals. Their study shows that there is an optimum speed that causes the C-tactile fibers to react the strongest: when the stroking occurs at 1-10 cm per second.

Temperature also plays a role. Stroking with hot and cold temperatures results in lower activity, while skin-temperature stroking causes the greatest response.

”The positive benefits of a touch require more than just being touched by any soft object. The strongest sense of comfort and security requires the touch to occur between people, skin to skin,” says Rochelle Ackerley, a researcher at Sahlgrenska Academy.

”In other words, it seems we have a system of nerve fibers finely tuned to respond to the force, speed and temperature of another person’s caressing stroke of the skin.”

The researchers’ conclusion is that the C-tactile nerve fibers play an important role in creating affinity between people, especially between parents and a newborn.

”The C-tactile nerve fibers belong to the same family of nerve fibers that signal warning when we are subjected to pain. Both types of signals are probably processed in the same parts of our brain, and our results provide a large piece of the puzzle to understanding how the body’s sensory system works,” says Helena Backlund Wasling, who led the study.

According to the researchers, the new results are significant for anyone working with people in need of touch, from newborns to the elderly.

In future studies the researchers will more closely map the nerve fiber mechanisms and study how our system of touch and feelings develop and change through life.

”International studies have shown that young children who suffer from lack of contact do not fully develop their nervous systems. Conversely, touch can be used as extra stimulus in premature babies to stimulate development of the nervous system,” says Rochelle Ackerley.

”We wonder if the C-tactile nerve fibers work the same in newborns as in older people? Is affective touch as important for older people as it is for small children, and can we optimize the physical closeness that we know premature babies need?

Article Human C-tactile afferents are tuned to the temperature of a skin-stroking caress published in The Journal of Neuroscience on February 18.

Tidningsläsarna omtolkar medias beskrivning av forskarnas resultat utifrån sina egna erfarenheter. Därigenom blir de en aktiv part och är med och producerar sanningar om alkohol och beroende, när de för informationen vidare.

– Forskningsrönen omtolkas utifrån tidningsläsarnas egna erfarenheter, sociala kontexter och tolkningar av begrepp. På så sätt blir det som anses vara sant och objektivt alltså varken den faktiska forskningen eller den bild av forskningen som media ger sina läsare, utan snarare en slags hybrid, säger Katarina Winter, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet.

Personerna i studien omdefinierade också begreppet belöningssystem. När forskarna använder begreppet menar de kemiska processer i hjärnan, medan personerna i studien menar människors vilja att belöna sig med saker för att få uppmuntran eller för att de har utfört en prestation.

– Man kan säga att den biomedicinska definitionen av belöningssystemet alltså måste samsas med en mer vardaglig definition, säger Katarina Winter.

Här uppstår konflikter och lösningar som tillsammans med intervjupersonernas övergripande förståelse synliggör, förstärker och utmanar den biomedicinska alkoholforskningens position i samhället. Många tidningsläsare säger sig sakna biomedicinsk kunskap men använder sig ändå av biomedicinska begrepp.

– Hur definitionen av dessa frågor blir en sammanflätning av vetenskap, media och individuella tolkningar har väckt ett intresse hos mig att rikta fokus mot de biomedicinska forskarna själva. Jag vill bland annat titta närmare på hur forskarna ser på medias och tidningsläsares tolkningar av deras forskningsresultat om belöningssystem och beroende, säger Katarina Winter.

Länk till rapporten: Hur belönande kan det va liksom? Tidningsläsares förståelse av biomedicinska förklaringsmodeller av beroende.


Metoden och resultaten publiceras i dag Nature Genetics nätupplaga och sedan i nästa nummer av tidskriften.

– Ekvationen som relaterar mängden transkriptionsfaktorer till genuttryck är central för biologin eftersom den beskriver hur tillståndet i cellen, d.v.s mängden av olika proteiner, bestämmer förändringshastigheten för tillståndet. Dess roll inom biologin kan därför liknas vid den roll som Newtons andra lag har i klassisk fysik. Att veta huruvida denna grundläggande relation stämmer är mycket viktigt för förståelsen av biologiska system, säger Johan Elf, professor i fysisk biologi vid Uppsala universitet.

Forskare i Johan Elfs grupp lyckades testa förhållandet direkt i levande celler genom att studera hur ofta en transkriptionsfaktor band till och frigjordes från en specifik position på bakteriekromosomen, och sedan jämföra dessa värden med en oberoende mätning av inhiberingen för samma gen.

– Antagandena bakom modellen är så djupt rotade att det kan verka som att vi mäter samma sak på två sätt, säger Johan Elf.

Men forskarna lyckades hitta en liten men tydligt signifikant skillnad mellan mätningarna för specifika, reglerande DNA-sekvenser. Deras resultat öppnar för ett stort antal nya möjliga förklaringar för hur gener regleras i levande celler.

– En tolkning av våra resultat är att aktiv transkriptionsinitiering håller det reglerande systemet ur jämvikt. Det är kul för det betyder att vi måste börja tänka på genreglering bortom den enkla bilden som ges av statistisk mekanik för jämviktsförhållanden, säger Petter Hammar, en av de huvudansvariga bakom studien.

Det är än så länge okänt om resultatet gäller även för andra gener och organismer, men det faktum att forskarna hittade intressanta avvikelser i det första system de tittade på tyder på att det sannolikt är viktigt även i många andra system. Den metod som uppsalaforskarna utvecklat kan användas också för att undersöka dessa fall.

Forskarna ställde sig frågan om äggen som kommer från flickor i tonåren är likadana som de ägg som kommer från vuxna kvinnor. Nu visar de nya forskningsstudierna att det med all sannolikhet inte förhåller sig så.

– I våra studier fann vi övertygande bevis för att det finns två separata typer av ägg i äggstocken hos däggdjur. Dessa två klasser kallar vi den första vågen och den adulta vågen, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Professor Lius grupp har använt sig av två genetiskt modifierade musmodeller för att visa att den första vågen av ägg, som börjar mogna direkt efter födseln, bidrar till puberteten. De här äggen är källan till befruktningsbara ägg som finns under tiden innan honan nått full mognad medan den adulta vågen förblir slumrande tills dess att den aktiveras när honan blivit vuxen. Först då förser den adulta vågen honan med ägg och fortsätter att göra så genom hela den reproduktiva delen av livet.

Första gången två typer av ägg beskrivits
Det här är den första gången som man kunnat beskriva dessa två distinkta populationer av ägg med hjälp av en djurmodell. Det finns även bevis för att dessa två populationer finns att hitta i den mänskliga äggstocken.

– Att man nu har identifierat, och börjat beskriva dessa två vågor av ägg, kommer att bidra till hur man tänker kring befruktningsbara ägg och påverka hur man kan få fram ägg av bra kvalité från kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar, säger professor Kui Liu.

Dessa nya tekniker är framför allt nödvändiga för kvinnor som lider av premature ovarian failure (POF), som drabbar mellan en och fyra procent av kvinnor i fertil ålder.

– Denna kunskap kan hjälpa oss att bättre förstå hur äggen växer och kan också bidra till en bättre bedömning av vilka ägg som fungerar bäst vid en provrörsbefruktning, säger Kui Liu.

De nya forskningsresultaten kan också leda till effektivare behandlingar för olika typer av sjukdomar relaterade till äggstocken, genom att specifikt behandla de olika äggpopulationerna.

Dr. Liu är professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Hans forskningsgrupp är inriktad på utvecklingen av könsceller hos däggdjurshonor. Under de senaste åren har hans forskning strävat efter att föra över resultat från djurmodeller till kliniskt användbara metoder för att behandla kvinnlig infertilitet.

Länk till studien i Human Molecular Genetics

Totalt omfattar budgeten 556 miljoner kronor, vilket är en avsevärd ökning. Detta är inte bara resultatet av de goda finanser som bokslutet visade. Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfonds vd, menar att det också finns stora ofinansierade behov inom forskarvärlden.

– Det finns en rad högkvalitativa projekt och många stödvärda idéer som motiverar att vi satsar mer och ökar våra forskningsanslag, säger han.

Hela 100 miljoner går till en satsning som syftar till att höja ribban och stärka svensk humaniora och samhällsvetenskap internationellt. Förhoppningen är att detta ska leda till nya utsikter för forskningen.

– Den 2 december är det 50 år sedan riksdagen fattade beslut om att bilda stiftelsen, och det ska vi framför allt fira genom att bidra ytterligare till forskningen i Sverige. Vi kallar satsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap just för att betona att vi härmed vill att forskarna ska visa humanioras och samhällsvetenskapens strategiska potential, säger Göran Blomqvist.

Jubileumssatsningen inbjuder till nytänkande och till interdisciplinär forskning.

– Jag menar att den här typen av insatser inte ryms inom de svenska finansieringsformer som finns i dag, säger Göran Blomqvist.

Men satsningarna på humaniora och samhällsvetenskap börjar alltså redan i år och inte bara genom jubileumssatsningen. Under året kommer RJ dessutom bland annat – förutom de ordinarie stödformerna – att satsa på en ny utlysning av Flexit (en stödform som syftar till att bygga broar mellan universitet och näringsliv), en riktad utlysning av stöd till forskning om det så kallade granskningssamhället, liksom en riktad gemensam utlysning om forskning om forskning och kunskapssamhället, en helt ny stödform för forskare mitt i karriären, som behöver tid att forska samt därtill ett par olika nätverksstöd.

– Med så många och stora satsningarna på humaniora och samhällsvetenskap hoppas vi göra skillnad – vilket vi vet att vi som stiftelse kan. Vi gör en kraftansträngning för svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning både nationellt och internationellt, säger Göran Blomqvist.

Mer om alla nya miljoner och 2014 års utlysningar finns under året att läsa på RJ:s webbplats rj.se.

I studien har trettionio unga, normalviktiga vuxna män och kvinnor ätit 750 extra kalorier per dag under sju veckor. Målet var att de skulle gå upp tre procent av sin urspungliga vikt. Projektet uppmärksammades när det inleddes 2011, bland annat eftersom de extra kalorierna intogs i form av muffins med högt fettinnehåll, bakade i labbet av Fredrik Rosqvist, doktorand och studiens försteförfattare.

– Eftersom försökspersonerna skulle äta i snitt tre muffins om dagen för att gå upp i vikt bakade vi över 6000 muffins. De flesta deltagare tyckte att det gick bra, även om de blev lite trötta på muffins i slutet, säger Fredrik Rosqvist.

Hälften av deltagarna blev lottade att äta överskottskalorier från fleromättat fett (solrosolja), medan den andra hälften fick överskottskalorier från mättat fett (palmolja).  De båda kosterna innehöll lika mycket socker, kolhydrater, fett och protein, det enda som skiljde dem åt var typen av fett.

Ökningen av kroppsfett samt fördelningen av fett i kroppen mättes med magnetkamera före och efter viktökningen, liksom kroppens muskelmassa. Genaktiviteten mättes i bukfettet före och efter viktuppgång med hjälp av ett gen-chip där flera tusen gener studeras samtidigt

Trots jämförbar viktuppgång mellan de båda kostgrupperna, orsakade överkonsumtionen av mättat fett en markant större ökning av mängden fett i levern och buken i jämförelse med överkonsumtion av fleromättat fett. Dessutom blev den totala mängden kroppsfett högre efter mättat fett, medan ökningen av muskelmassa stället var tre gånger lägre efter kosten med mättat fett jämfört med fleromättat fett.

– Leverfett och bukfett tycks bidra till en rad rubbningar i ämnesomsättningen. Resultaten kan därför få betydelse för patienter med ämnesomsättningssjukdomar som diabetes. Om resultaten gällande ökad muskelmassa efter fleromättat fett kan bekräftas i kommande studier är det av potentiellt intresse för många äldre, där en bibehållen muskelmassa är av stor vikt för att förebygga sjuklighet, säger Ulf Risérus, docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och ansvarig för studien.

När det gäller risken att utveckla diabetes och hjärtkärlsjukdomar är det av större betydelse var på kroppen fettet lagras än hur mycket fett man har på kroppen. Bukfetma, liksom en hög andel fett i levern, är nära förknippade med ökad risk att utveckla typ-2 diabetes. Dessa fettdepåer är därför viktiga måltavlor för nya läkemedel och koststrategier. En rad studier har indikerat att ett högt intag av fleromättade fetter från växtoljor och nötter är kopplat till minskad risk för typ-2 diabetes, men orsakerna till detta har varit oklara.

Den aktuella studien föreslår en potentiell förklaring till ett sådant samband, och visar att fleromättade fettsyror kan påverka kroppens fettfördelning mer gynnsamt än mättade fetter, troligtvis genom att styra en ökad förbränning eller en minskad lagring av bukfett i samband med en kaloririk kost.

Forskarna kunde även se att en överkonsumtion av mättade fetter verkar kunna ”slå på” vissa gener i fettväven som ökar fettinlagringen i buken, samt försämrar insulinregleringen. Fleromättat fett kan istället ”slå på” gener i bukfettet som i sin tur är kopplad till minskad inlagring av fett och förbättrar kroppens sockeromsättning. Här behövs dock ytterligare forskning för att förstå hur detta sker på människa.

Upptäckten kan vara en bidragande orsak till att vissa individer har benägenhet att ansamla fett i levern och i buken. De nya resultaten föreslår att kostens fettsammansättning på längre sikt kan vara av betydelse för att förebygga fetma-relaterade sjukdomar i ett tidigt skede, innan övervikt har utvecklats

– Detta är högintressant då det i dag saknas förebyggande behandling av fettlever och bukfetma. De nya rönen stöder även de nya nordiska näringsrekommendationerna där det bland annat föreslås att man ska byta ut en del mättat fett från till exempel kött, smör och palmolja till omättade fetter från växtoljor och fet fisk, säger Ulf Risérus.

Nästa steg är att ta reda på mer i detalj vad som händer i kroppen när man äter de olika fetterna, samt studera hur effekterna blir hos överviktiga individer med förhöjd risk för typ-2 diabetes.  

– Vi kommer bland annat att med ny avancerad PET-MR-teknik ta reda på var olika fetter i maten tar vägen i kroppen, och hur muskelmassan kan påverkas både på cell- och molekylnivå, säger Ulf Risérus.

Studien har genomförts vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Den har finansierats av Vetenskapsrådet och Svenska Läkaresällskapet och genomförts inom ramen för EXODIAB – Excellence of Diabetes Research in Sweden.

Referens: Rosqvist et al, “Overfeeding Polyunsaturated and Saturated Fat Causes Distinct Effects on Liver and Visceral Fat Accumulation in Humans” Diabetes doi:10.2337/db13-1622 1939-327X

Det är forskare vid SLU och Lunds universitet, i samarbete med en spansk forskare, som har tagit fram modellen. Detta är första steget för att utveckla ett verktyg som gör det lättare att ta hänsyn till ekosystemtjänster, som t.ex. biologisk kontroll med hjälp av naturliga fiender, när man exempelvis vill bevara naturbetesmarker och småbiotoper i jordbrukslandskapet.

– Vi kommer att bygga på modellen med pollinering, lagring av näring och andra marktjänster, biodiversitet och kulturella världen, berättar Mattias Jonsson vid SLU.

Artikeln som nyligen publicerats i tidskriften Methods in Ecology and Evolution handlar om biologisk bekämpning av bladlöss i vårstråsäd. Bladlössen har naturliga fiender bland spindlar, jordlöpare, kortvingar, nyckelpigor, nätvingar och blomflugor. Modellen bygger på många års studier av hur olika grupper av naturliga fiender påverkas av landskapet, hur vanliga de är och hur mycket bladlöss de kan äta.

Enligt modellen är den biologiska bekämpningen effektivare i ett varierat landskap med mindre fält, och fler åkerholmar och obrukade gräsmarker. Det beror till exempel på att bladlössens fiender behöver gräsmarker för att övervintra och hitta alternativ föda.

Modellens förutsägelser har visat sig i stort stämma överens med verkligheten.

– Att den biologiska kontrollen är större i ett varierat landskap är inget nytt, säger Mattias Jonsson. Modellens styrka ligger istället i att man kan förutsäga den samlade biologiska kontrollen.

Om man tittar på de olika grupperna av naturliga fiender var för sig är mönstret inte lika starkt, exempelvis har nyckelpigor och jordlöpare inte samma krav på landskapet. Styrkan med modellen är att den kombinerar mönstren från grupper som reagerar lite olika. När forskarna i nästa steg dessutom kompletterar modellen med andra ekosystemtjänster kan den bli ett effektivt verktyg för enskilda jordbrukare och för beslutsfattare inom naturvård och lantbruk.

– Att ta in ekosystemtjänster i beslut om hur landskapet ska skötas är nödvändigt för ett hållbart jordbruk, menar Mattias Jonsson. Det är också efterfrågad kunskap nationellt och från EU, som vill att medlemsländerna utvecklar redskap för att kartera och synliggöra ekosystemtjänster.

Modellen har redan använts i studierna bakom rapporten ”Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet” från Lunds universitet och Region Skåne. En karta i rapporten visar att förlusten av småbiotoper och naturliga gräsmarker i slättbygden (sydvästra Skåne) innebär svagare biologisk kontroll.

Länk till artikeln i Methods in Ecology and Evolution, Ecological production functions for biological control services in agricultural landscapes

Länk till rapport från Lunds universitet: Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet, Dänhardt m.fl. 2014.

Vi föds och dör med samma nervceller, med undantag för några typer av nervceller som kontinuerligt byts ut under hela livet. En stor del av nybildningen hos både människa och däggdjur sker i ett område av hjärnan som kallas hippocampus och som är viktigt för många kognitiva funktioner. Hos alla däggdjur utom människa sker också nybildning av nervceller i luktbulben, den del av hjärnan som bearbetar luktintryck. Detta har Jonas Frisén och hans forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi visat i flera tidigare studier.

I den nu publicerade studien i Cell har forskarna gått vidare för att undersöka nervcellsnybildning i andra delar av hjärnan. För att avgöra när exakt nervcellerna bildas använde de sig av tekniken att mäta hur mycket av isotopen kol-14 från kärnvapensprängningar under det kalla kriget som tagits upp i nervceller i hjärnans olika delar. Resultaten visar att det hos människa även bildas nya nervceller i striatum, ett område centralt beläget i hjärnan som bland annat är viktigt för en viss typ av inlärning och koordinering av rörelser. Striatum är ofta påverkat vid neurologiska sjukdomar. Forskarna fann också att de nyfödda nervcellerna i detta område hade förlorats vid Huntingtons sjukdom, en ovanlig och ärftlig neurodegenerativ sjukdom.

– Striatum ligger precis bredvid ett område i hjärnan där de stamceller finns som hos andra däggdjur ger upphov till nya luktbulbsnervceller. Det är möjligt att nya nervceller bildas i samma del av hjärnan hos alla däggdjur, men att de vandrar till en unik del av hjärnan just hos människa. Att nervcellsnybildning sker i olika delar av hjärnan hos människa och övriga däggdjur kan möjligtvis bidra till att förklara den mänskliga hjärnans unika formbarhet och förmåga att anpassa sig till nya situationer, säger Jonas Frisén.

Tillsammans med sin forskargrupp ska han nu gå vidare och studera hur nervcellsnybildningen påverkas vid olika typer av sjukdomar – och om det är möjligt att stimulera nybildning för att ersätta förlorade nervceller i denna del av hjärnan vid exempelvis stroke.

Utöver forskare vid Karolinska Institutet har även forskare vid Uppsala Universitet och från USA och Frankrike deltagit i arbetet. Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Tobiasstiftelsen, AFA Försäkring, Karolinska Institutets strategiska program för forskning om stamceller och regenerativ medicin (StratRegen), Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse samt Stockholms läns landsting genom avtal med Karolinska Institutet (ALF).

Publikation: ”Neurogenesis in the Striatum of the Adult Human Brain”,


Nanopartiklar är partiklar där diametern är mindre än 0,0001 millimeter.

– Nanopartiklarna växelverkar med naturliga ämnen i vattenmiljöerna som kan påverka hur nanopartiklarna omvandlas, säger Julián Gallego vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Skapas även på naturligt sätt
Genom nanoteknik, som används inom industrin, skapas nanopartiklar. Men det finns också ”naturliga” nanopartiklar, som är ett resultat av geologiska, kemiska och biologiska processer.

Naturliga nanopartiklarna finns till exempel i lermineral, som kommer från bergartserosion, eller i organiska ämnen som kommer från utsöndringar av växter och djur. Naturliga nanopartiklar finns också i nedbrutet biologiskt material eller fällningar från vissa kemikalier, som kan forma små kristaller i nanometerskala.

– Därför är identifiering av tillverkade nanopartiklar i miljön en utmaning eftersom de måste skiljas från de naturliga nanopartiklarna, säger Julián Gallego.

Viktigt att utveckla modeller för riskbedömning
För att utveckla och använda nanomaterial på ett ansvarfullt sätt är det av största vikt att kunna göra uppskattningar av exponering och risker.

Forskningen kan bidra till att utveckla modeller som hjälper till att belysa utsläpp av nanopartiklar. Modellerna följer hur nanopartiklarna omvandlas och beskriver var de hamnar och på vilket sätt människor och miljö utsetts för exponering av dem.

– Nanopartiklar från produkter kan hamna i vattendrag och transporteras långa sträckor. Skadliga nanopartiklar, som till exempel de som består av tunga metaller, kan på det här sättet utöva påverkan under en längre tid och då ökar risken att människor och miljö utsetts för exponering, säger Julián Gallego.

Sex flodområden har studerats
Vattenprover från sex europeiska flodområden, med vatten som har gemensamma kemiska egenskaper, har identifierats med hjälp av statistiska- och geografiska verktyg.

Med hjälp av de sex vattenklasserna har man kunnat förutsäga omvandlings- och transportprocesser för nanopartiklarna i den europeiska vattenmiljön.

I ett av experimenten studerades hur nanopartiklar av guld klumpade ihop sig (aggregerades) i vattendrag som innehöll en typ av organiskt material med ett lermineral som är mycket vanlig i vattenmiljöer.

– Det visade sig att nanopartiklarna av guld var mycket stabila mot att aggregera sig i vatten som innehöll mindre mängder av joner. Naturligt organiskt material visade sig vara betydelsefullt för att avgöra nanopartiklarnas öde i vattenmiljö.

Hur organismer i vattendragen påverkas beror inte bara på nanopartiklarnas koncentration utan beror också på hur den kemiska miljön i vattnet ser ut.

Avhandlingens namn: On the exposure assessment of engineered nanoparticles in aquatic environments

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34386

– Det är en mycket bra metod för alla parter, den sjuke, deras anhöriga och kommunen, säger Annika Kjällman Alm. Nu jobbar vi med att visa och marknadsföra den för andra kommuner och vårdtagare i Sverige.

PER-modellen ger Pedagogiska, Emotionella och Relationsbyggande verktyg som gör att den demenssjuke upplever en större trygghet i tillvaron och kan bo kvar i hemmet längre, samtidigt som den anhörige får stöd och avlastning. Metoden bygger på återkommande möten där den sjuke, deras anhöriga och vårdpersonal träffas gemensamt med andra i samma situation där man får stöd, avlastning och hjälp. Resultatet är att vårdtiden på särskilda boenden minskar och den sjuke får en ökad livskvalitet.

Framgångsrikt samarbete bakom modellen som minskar vårdkostnader
Tack vare ett nära samarbete under flera år har metoden utvecklats, utvärderats och förändrats systematiskt för att på bästa sätt anpassas till demenssjuka. Forskningsprojektet startade 2010 och Annika Kjällman Alm planerar att bli klar med sin avhandling i höst.

– Det känns väldigt bra att våra studier får direkt nytta i samhället och för den enskilde, säger Annika Kjällman Alm. Stödprogrammet kostar 3,5 miljoner kronor per år i Härnösands kommun. Det kan jämföras med boendekostnaden för en demenssjuk på ett vårdboende som är 720 000 kronor per person och år. Tack vare PER-modellen sparar Härnösands kommun varje år 5,3 miljoner kronor i vårdkostnader.

– För oss vid Härnösands kommun har samarbetet med Annika och Mittuniversitetet betytt jättemycket, säger Per Hägglund. Med det stödet har vi kunnat utveckla modellen ytterligare. Annikas roll har varit mer neutral, som en utomstående part, i resonemanget och därmed har vi fångat upp utvecklingsmöjligheter. Den största glädjen har varit att de demenssjuka och deras anhöriga är så nöjda.

När en av de anhöriga frågade Annika om hon skulle ta patent på modellen så vaknade intresset för att driva projektet vidare och sprida erfarenheterna.

– Vi har ett bra stödsystem för att nyttiggöra forskningsresultat vid Mittuniversitetet, säger Annika Kjällman Alm. Miun Innovation hjälper oss med tillvägagångssätt och metoder för verifiering av forskningsresultat, kontaktpartners och liknande. Stödet har varit helt avgörande för att ta våra idéer vidare.

– Vi har nu sökt varumärkesskydd för metoden, och det är vi stolta över, säger Per Hägglund. Det är roligt att vi som liten kommun kan ligga i framkant. Samhällsnyttan är stor och det ger legitimitet åt det vi gör. Nu ska fler kommuner få möjlighet att ta till sig modellen. Kontakter håller på att knytas med Socialstyrelsen, Anhörig-riksdagen och Sveriges kommuner och landsting. Vi hoppas att allt faller väl ut och att fler demenssjuka får stöd och hjälp för att höja livskvaliteten samtidigt som kommunerna kan spara pengar.

Doktoranden Sandra Karlsson har undersökt antika gravstenar från de grekiska stadsstaterna Smyrna och Kyzikos i nuvarande Turkiet. Gravstenarna innefattar både figurativa framställningar och inskrifter.

– Det är ett viktigt källmaterial som ger oss information om gravritualer, demografi, familjestrukturer och idéer kring livet efter döden, säger Sandra Karlsson som har valt att studera framför allt känslouttryck, men även dödsföreställningar, så som de kommer till uttryck i både bild och text.

Trots gravstenarnas potential som källa till känslohistoria har detta sällan behandlats av forskare. En av Sandra Karlssons slutsatser är att bild och text på stenarna reflekterar de efterlevandes sätt att förhålla sig till döden, och att gravstenen var ett redskap i deras bearbetande av sin sorg över att förlora en närstående.

– Gravstenarna fungerade inte bara som en minnesmarkör över den döde utan även som ”visuell terapi” åt de efterlevande. Till exempel kunde den döde avbildas bredvid sin grav. Valet av plats avslöjar föreställningen att den döde både anses befinna sig i en lyckosam existens i underjorden och går att kontakta vid sin grav om så önskas.

En annan slutsats är att känslouttryck på gravstenarna även visar på sociala värderingar där individer av låg status är mer benägna att visa uttryck för sorg än personer av högre status. Det var kostsamt att resa en gravsten och de avlidna tillhörde troligtvis en ”medelklass” eller liknande. De döda avbildades ofta tillsammans med sina tjänare och familjemedlemmar som fortfarande var i livet. Medan familjemedlemmarna står uppradade bredvid varandra som statyer utövar deras tjänare olika sorgegester. Dessa gester kan bestå av att hålla ena handen till hakan eller att sitta ihopkrupen på marken.

I tidigare forskning har det poängterats att den höga barnadödligheten under antiken bidrog till kulturella konventioner som undertryckte sorgeuttryck i samband med ett barns död.

– Men några sådana värderingar har jag inte upptäckt i det material jag undersökt. Tvärtom visar sig de efterlevandes sorg starkast just beträffande avlidna barn och ungdomar.

Sandra Karlsson konstaterar slutligen att känslouttryck på de undersökta gravstenarna oftast kommer till uttryck när element lagts till som bryter mot rådande konventioner. Till exempel genom en personlig beskrivning av den döde i inskriften eller ett avbildat litet barn med sina favoritleksaker. Ofta går det även att skönja en önskan om mer personliga uttryck.

– Ungefär som i våra dödsannonser idag där korset ofta ersätts av mer personliga symboler som ett hjärta eller en fotboll. Eller genom att ha ett fotografi av den döde på dennes gravsten, säger Sandra Karlsson.

Våld i nära relationer är ett problem för samhället i stort. I Sverige har åtta procent av alla kvinnor och elva procent av alla män blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer under det senaste året. Utöver fysiskt våld är psykiskt våld ett vanligt problem.

– Man glömmer lätt att våld är så mycket mer än bara slag. Våld i nära relationer inkluderar också beteenden som verbala kränkningar, hot och försummelse, säger Gerhard Andersson, professor vid Linköpings Universitet.

Våld i nära relationer uppskattas kosta samhället cirka tre miljarder kronor varje år, enligt 2006 års beräkningar.

– Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem, säger Dan Rosenqvist, psykolog vid mottagningen för Alternativ till våld, i Jönköping.

Personer som upplevt olika typer av våld i nära relationer lider ofta av psykisk ohälsa, framförallt depression, posttraumatiskt stressyndrom och ångest. Tidigare har en studie genomförts vid Linköpings universitet med professor Gerhard Andersson i spetsen. Detta för att se om kognitiv beteendeterapi, KBT förmedlat via nätet kunde hjälpa personer som blivit utsatta för våld. Studien visade goda resultat.

Nu testas om de som tar till våldsamma beteenden gentemot sin partner kan bli hjälpta av internetförmedlad KBT. Studien IVIN görs som del i en större satsning inom området våld i nära relationer på uppdrag av Socialstyrelsen. Studien vänder sig till alla personer, såväl kvinnor som män, som har problem med att hantera ilska och aggressioner.

Många gånger uppstår våld i konfliktsituationer, där personer som tar till våld inte kan hantera sin egen ilska. I dagsläget är vårdmöjligheterna för våldsutövare bristfälliga och det är många som inte vågar söka hjälp, vilket förvärrar problemen.

– Samhället behöver arbeta med olika insatser såsom preventivt arbete, direkt behandlingsarbete men också genom att erbjuda internetbehandling. Genom internetbehandling tror vi att vi kan överbrygga en del av den skamproblematik som våld i nära relationer innebär, och därmed nå ännu fler personer, säger Dan Rosenqvist.

För vidare information och anmälan till studien gå in på: www.iterapi.se/sites/ivin

− Det känns väldigt roligt att få arbeta i ett regionalt forskningsprojekt. Våra kunder är annars oftast stora industriföretag i Norden eller Europa. Att få vara med och stärka samarbetet mellan institut, universitet och näringsliv i regionen känns extra bra, säger Paul Åkerström, projektledare vid Swerea MEFOS.

Swerea MEFOS och Luleå tekniska universitet är två av Sveriges mest kompetenta och kunskapsintensiva organisationer för att bedriva tillämpad forskning och utveckling med teknisk inriktning. När konkurrensen ökar nationellt och internationellt blir regional samverkan allt viktigare. Genom projektet ska Swerea MEFOS och LTU utöka sitt samarbete på värmebehandlingsområdet och tillsammans med regionala företag stärka Norrbottens roll som en framstående region för ståltillverkning, värmebehandling och komponenttillverkning med termomekaniska processer. Deltagande företag i projektet är Gestamp Hardtech, SSAB och Swebor Stål som representerar olika företagsstorlekar, produkter och tekniknivåer.

Det handlar om att förbättra och utveckla de datormodeller som används för att prediktera de tillverkade komponenternas slutliga geometriska form och mekaniska egenskaper. De områden som studeras är olika stadier av ämneshanteringen på SSAB, ökad precision på beräkningarna inom presshärdningsprocessen på Gestamp HardTech samt optimering av härdningsprocessen på Swebor. Målet är minskad energianvändning, färre kassationer och högre produktivitet.

− Vi har ett behov av att ytterligare öka precisionen på våra beräkningar. Genom att förbättra materialmodellerna och mättekniken vill vi nå högre precision vid utvecklingen av serieproducerade verktyg, säger Martin Jonsson, chef för Forskning & Utveckling på Gestamp Hardtech.

Projektet pågår under två år, och resultaten kommer att bland annat att spridas genom fria seminarier för företag i regionen som arbetar inom värmebehandlings‐ eller tillverkningsindustrin.