1914 anställdes den första kuratorn på ett sjukhus i Sverige. I dag – 100 år senare – finns runt 5 000 kuratorer inom hälso- och sjukvården. De flesta har socionomutbildning. När Socialstyrelsen nu utreder behovet av legitimation ingår också att föreslå vilken utbildning som bör ligga till grund för en eventuell legitimation.

Den nya boken har titeln ”Socialt arbete i hälso- och sjukvård” och är skriven av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid bland annat Karolinska institutet.

– Vår bok tar ett brett grepp om ämnet och författarna diskuterar frågor som vilken roll kuratorn har inom hälso- och sjukvården och på vilka grunder arbetet vilar. Vi tror att boken kan bli ett viktigt underlag i det fortsatta utredningsarbetet om legitimation, säger Ann Lalos, Björn Blom och Stefan Morén vid Umeå universitet som är redaktörer till boken tillsammans med Mariann Olsson vid Karolinska institutet.

I bokens första del beskrivs fältet ur historiskt, organisatoriskt, teoretiskt, juridiskt och professionellt perspektiv. I den andra delen tas kuratorns konkreta verksamhetsområde upp. Här beskrivs arbetet med särskilda patientkategorier som till exempel sjuka barn och äldre, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, cancer, kris och sorg.

Slutligen berörs specifika utmaningar, så som nya patientkategorier, etiska dilemman, krav på evidens och andra förändringar av kuratorsrollen i en telemedicinsk och globaliserad värld.

– I boken framgår att en övergripande utmaning för socionomer i hälso- och sjukvård i dag är att skapa förutsättningar för socialt arbete i en medicinsk värld. Biomedicinska synsätt och arbetssätt dominerar – av naturliga skäl – sjukvården, men de passar ofta mindre bra för att beskriva och värdera kuratorers arbete, säger Stefan Morén, professor i socialt arbete vid Umeå universitet.

Som exempel nämner han bland annat medikalisering av sociala problem, det vill säga att normala livsproblem i allt högre utsträckning behandlas med läkemedel. Dessutom visar boken att evidenskraven inom sjukvården bör anpassas till kuratorers arbetsvillkor. En annan påtaglig utveckling är att kuratorer i allt högre grad forskar och utvecklar teori inom sitt fält.

Redaktörer för boken är Björn Blom och Stefan Morén, båda professorer i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Ann Lalos, professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet samt Mariann Olsson, docent i hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet. Övriga författare är socionomer med lång erfarenhet av såväl forskning inom området som kliniskt kuratorsarbete. I boken medverkar också två internationella experter inom området.

Boken riktar sig främst till studerande inom socialt arbete, medicin och vård samt till kuratorer och andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och social omsorg.

Vilket är det bästa telefonabonnemanget, hur ska trafiken planeras eller varför inte: Hur många vargar ska finnas i Sverige för att upprätthålla en hållbar rovdjurspolitik? För en lång rad båda privata och samhälleliga problem är en matematisk modell själva grunden för att förstå och kunna lösa frågan, antingen vi är medvetna om det eller inte. I gymnasiets kursplan är också matematisk modellering ett centralt innehåll, som eleverna ska lära sig.

Hur arbete med matematisk modellering ser ut i yrkeslivet och i skolan har Peter Frejd undersökt. Han är nybliven doktor i matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Han konstaterar inledningsvis att det inte finns någon enhetlig syn på vad matematisk modellering är, inte ens bland dem som använder det yrkesmässigt.

– Det kan bero på att man arbetar inom så vitt skilda fält, allt från penningplacering till trafikmodellering. Arbetssätten skiljer sig, liksom synen på vad matematisk modellering egentligen är.

Det här går igen i såväl läromedel som lärares undervisning. I en läromedelsanalys visar Peter Frejd att beskrivningen av matematisk modellering varierar stort mellan läromedelsserier. Enstaka steg kan finnas med, men processen i sin helhet, helhetssynen, lyfts inte fram. Detta trots målet i kursplanen.

Och fokus i matematikundervisningen ligger inte på modellering. I intervjuer med 18 gymnasielärare, spridda över landet, kan han se att matematisk modellering mest används inom fysik och kemi – inte inom matteundervisningen. Likaså är elevernas modelleringsförmåga svår att bedöma. Skriftliga prov fångar inte helheten. Det görs bäst i projekt, som samtidigt är svårare att utvärdera.

Idag råder osäkerhet, både kring vad matematisk modellering är och hur det ska presenteras i undervisningen, konstaterar Peter Frejd. Resultatet blir att det används ganska lite i matteundervisningen, medan det är ett viktigt inslag i yrkeslivet.

Lärarna behöver bli tydligare i sin undervisning kring begreppet matematisk modellering och läromedlen behöver kompletteras, föreslår han.

– Man kan också bjuda in människor från yrkeslivet som visar ett modelleringsproblem i praktisk tillämpning. Då får ju också eleverna ett bra svar på den fråga de ofta ställer: Vad ska vi egentligen ha matten till?

Peter Frejd disputerade den 14 februari. Avhandlingens huvudtitel är ”Modes of Mathematical Modelling”

I korthet fungerar programmet ”Måla med ögonen” så att användaren tittar på skärmen där hon eller han vill måla och färgen börjar målas när användaren trycker på en knapp. Var användaren tittar känns av med hjälp av en så kallad eyetracker.

– I vår första prototyp används mellanslagstangenten på ett vanligt tangentbord, men i slutversionen kommer vi att ha en extern tryckknapp. I arbetet med den första prototypen har vi tagit fram olika typer av målningsverktyg för att kunna testa vilka sätt att måla som fungerar bäst. I slutversionen kommer det att finnas ett gränssnitt för användaren. Med hjälp av ögonstyrningen kan hon eller han växla mellan olika verktyg och färger, säger Sophia Bäckström, en av studenterna bakom ”Måla med ögonen” tillika projektledare.

Vad är då syftet med innovationen ”Måla med ögonen”?
– Syftet är att väcka ett intresse för alternativa sätt att uttrycka sig, kommunicera och vara kreativ. Vi vill uppmuntra till att barn och unga ska börja tänka på nya sätt vid till exempel problemlösning, och att människor kan vara delaktiga i detta oavsett funktionsförutsättningar. Vår mjukvara ska både vara en häftig upplevelse i sig och samtidigt väcka tankar om nya sätt att kombinera våra sinnen med ny teknologi, säger Sophia Bäckström.

Ragnhild Karlsson, en av de som utvecklat ”Måla med ögonen”, tillägger att mjukvaran är tämligen väl anpassad för unga.
– Att visa ögonstyrning för barn blir ett pedagogiskt sätt att introducera dem till tekniken och vad man kan göra med den. Ja, att tekniken i sig innebär att man målar gör barnen nyfikna och intresserade, säger Ragnhild Karlsson.

Vad får det för konsekvenser om man inte involverar arm och hand när man ritar? Blir det enklare? Svårare? Kan man rita på andra sätt som tidigare inte var möjliga? Ger det nya sätt att uttrycka sig på?

– I vår produkt har vi valt att låta användaren använda en tryckknapp då helt ögonstyrda program inte är optimala för personer som faktiskt kan använda sina händer. Men samtidigt som ögonens egenskaper ger begränsningar – blicken rör sig exempelvis inte lika följsamt som en hand gör – öppnar tekniken för helt nya sätt att se på målande. Exempelvis som att kunna byta ritverktyg under samma penseldrag, eftersom händerna är frikopplade och kan göra annat än att styra var man ritar, säger Sophia Bäckström.

Eric Klaesson, även han utvecklare, fortsätter berätta att ögonen är mycket mera impulsiva än händerna.

– Ja, det blir mycket lättare att jobba mer abstrakt, fyller kundkontaktsansvarige Micha Bolund i. Vår mjukvara gör också att alla barn har samma förutsättningar oavsett om de har ett funktionshinder eller inte. Att de kan mötas.

Sophia Bäckström tar vid.
– Mjukvaran går inte ut på att efterapa hur man målar idag. Då ser man bara de brister som finns. Det handlar snarare om att erbjuda ett helt nytt sätt att måla på, med ett annat flöde än när man använder handen. Man avlägsnar sig från det konventionella och detaljstyrda sättet att måla, säger Sophia Bäckström.

Idag förfogar studenterna över en fungerande prototyp som utvecklats i samråd med Tekniska museet. Slutprodukten kommer att ställas ut på museet nya Science center-satsning för barn som öppnar under 2015. Den primära målgruppen för just denna installation är barn mellan 6 och 12 år.

– För museet är det viktigt att stationen ska vara tillgänglig för så många besökare som möjligt, så vi användartestar därför med barn med olika funktionsförutsättningar och stämmer av mot referensgrupper, säger Sophia Bäckström.

Studenterna som utvecklat mjukvaran ”Måla med ögonen” heter Micha Bolund (kundkontaktsansvarig), Ragnhild Karlsson (utvecklare), Mikael Eriksson (MDI-ansvarig, Sophia Bäckström (projektledare), Eric Klaesson (utvecklare), Henrik Almér (utvecklingsansvarig), Angelica Lindström (MDI), Carl Thomé (utvecklare) och Victor Dahlin (testansvarig).

Idag är kostnader de främsta motiven för varje beslut som fattas när nya produkter ska utvecklas i företag som utveckla produkter med mycket programvara. Flera studier har visat att den viktigaste framgångsfaktorn, som skiljer framgångsrika produkter från misslyckade, ligger i om man kan beräkna värdet av produkten och ha det som underlag för sina beslut. Företagen måste alltså, för att förbli konkurrenskraftiga, innovativa och kunna växa, förändra sitt beslutsfattande.

– Våra industripartner inser behovet av att göra den här förändringen. De måste förbättra beslutsfattandet genom att också anta långsiktiga värdeaspekter, menar Emilia Mendes, professor i programvaruteknik vid BTH.

Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), stödjer det treåriga projektet som fokuserar på att ta fram konkreta modeller och bygga ett ”open source”-verktyg för värdebaserat beslutsfattande.

– KK-stiftelsen har alltid stöttat forskning och kompetensutveckling som görs i djup samverkan mellan högskolor och företag, säger KK-stiftelsens VD Madelene Sandström. Tidigare utvärderingar av liknande projekt visar tydligt att de lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap och kompetens, samtidigt som vi vet att de utvecklar och stärker forskargrupperna vid de nya universiteten och högskolorna.

FAKTA
I projektet ingår Ericsson AB, CGI Sverige AB, Tolpagorni Product Management AB och BTH.

Forskare från BTH som deltar i det här projektet är professor Emilia Mendes, projektledare, professor Tony Gorschek och Dr Krzysztof Wnuk. Den totala budgeten är på cirka 3,7 miljoner kronor per år.

Tillverkningen av cement och kalk är energiintensiv och innebär stora utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Ett sätt att arbeta för en ökad miljömässig hållbarhet inom cement- och kalkindustrin är att studera och utvärdera alternativa metoder som skulle kunna minska koldioxidutsläppen.

Införande av nya slags bränslen och råmaterial, energieffektiviseringsåtgärder och nya förbränningsteknologier kommer att påverka industriprocesserna och Bodil Hökfors har i sin forskning tagit fram ett verktyg som i förväg förutspår olika processändringars inverkan på produktkvalitet, tillverkningsprocess och yttre miljö.

Hennes resultat kan få en stor betydelse
– Verktyget minskar behovet av kostnadskrävande fullskaleförsök i produktionsmiljö, och det går därmed snabbare att få nya tillverkningsmetoder i skarp drift, säger Bodil Hökfors.

I framtiden förutspås CCS (Carbon Capture and Storage) bli en viktig del i att stabilisera nivåerna av växthusgaser i atmosfären. CCS innebär att fånga koldioxid ur rökgaserna från industriprocesserna, komprimera och lagra dessa djupt ned i geologiska formationer.

Oxy-fuelförbränning samt rening av rökgaserna med aminer är de tekniker som idag utpekas som de mest lovande CCS-teknikerna för cement- och kalktillverkning. Oxy-fuelförbränning innebär stor påverkan på tillverkningsprocessen medan rening med aminer inte påverkar tillverkningsprocessen alls.

Eftersom det i dag inte finns någon fullskalig fabrik med CCS-teknik för cement- och kalktillverkning så kan en datormodell ge värdefull information. Med sitt simuleringsverktyg har Bodil Hökfors utvärderat olika alternativ av oxy-fuelförbränning.

– Det ena alternativet innebär att all koldioxid från processen fångas in och i det andra alternativet fångas mer än 80 procent av koldioxiden men innebär också betydlig mindre ombyggnationer av produktionsprocessen. Mina resultat visar på att man kan uppnå en effektiv koldioxidavskiljning samtidigt som produktkvaliteten behålls med båda oxy-fuel alternativen, säger hon.

De kemiska reaktionerna vid cementtillverkning är komplexa och svåra att följa, eftersom allt sker i en sluten process där materialet går in från ena hållet och luften för förbränningen från det andra. För att verifiera simuleringsmodeller har processdata från tre fullskaliga fabriksmätningar vid fem olika tillfällen sammanställts och jämförts med simulerade resultat. Verktyget baseras på termodynamisk teori som beskriver de komplexa kemiska reaktionerna i både gas och i material.

Arbetet har utförts i nära samarbete med Cementa och Nordkalk.

Fredagen den 14 mars försvarar Bodil Hökfors, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Phase chemistry in process models for cement clinker and lime production. Svensk titel: Faskemiska processmodeller för tillverkning av cementklinker och kalk.

Mikroalgen odlas i dag odlas kommersiellt för dess höga innehåll av betakaroten. Algen kan växa i några av de tuffaste miljöer som finns på jorden, från saltgruvor i Arktis till saltslätter i tropikerna. Alger är kända för sin förmåga att förvandla koldioxid och solljus till kemisk energi, och är därför en attraktiv förnyelsebar resurs.

– Algen innehåller många ämnen som kan bli läkemedel, kosmetika och näringstillskott.  Även om 80 procent av Dunaliella-algen kan förvandlas till bränsle, så är det de högvärdiga produkterna som vi fokuserar på, säger Karin Persson, forskare vid SP.

I projektet ska man bygga ett bioraffinaderi som fått namnet ”D-Factory”. Där ska alla delar av algerna förvandlas till något användbart. Från högvärdiga peptider och enzymer, till glycerol, triglycerider och stärkelse.

Projektets ledare, professor Pat Harvey vid Universitetet i Greenwich, säger att loppet för att utveckla ett brett spektrum av komponenter utvunna ur alger, som kan bli högvärdiga produkter, har startat.

– Kan vi göra storskalig produktion av alger kommersiellt gångbar, så har vi funnit en miljöanpassad och hållbar råvara. Potentialen är enorm, förklarar hon.

I forskningsprojektet arbetar 13 institut och företag från åtta länder, däribland SPs forskare inom karaktärisering av farmaceutiskt aktiva substanser, näringstillskott samt naturproduktbaserade emulgatorer, bioplaster och smörjmedel. Tillsammans har de målet att skapa ett världsledande bioraffinaderi baserat på mikroalger.

– Projektets mål är att visa på ett gångbart koncept med den största kommersiella kultiveringen av encelliga organismer, i bassänger, sjöar och fotobioreaktorer. Inom tre år är målet att det ska finnas medel för att bygga den första prototypen till en ”Dunaliella-factory” i Europa, säger Karin Persson.

Projektet D-Factory löper över fyra år. Det stöttas med 10 miljoner euro från ”Knowledge-Based Bio-Economy” inom EUs sjunde ramprogram.

– Vi ska studera det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat, säger professor Chari Eriksson. Det här är tredje året vi får pengar till projektet, som kallas Med kraft och vilja och nu handlar det om att slutföra fördjupade studier av olika projekt. Tidigare har forskningsgruppen haft medel från bland annat Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen.

Studierna av ANDT-prevention bedrivs i samarbete med flera olika organisationer och på olika arenor. Det är skolan som arena, fritiden som arena, det handlar om genusinriktad prevention, om projekt bland etniska och socialt utsatta grupper och en speciell projektledarstudie.

I skolan kommer man att se vilken effekt två drogförebyggande program, kontaktmetoden och Triaden, har haft. I Örebro och i Rinkeby-Tensta undersöks vilken betydelse idéburna organisationers insatser har för ungdomars utveckling och förhållande till droger.

En organisation som heter Tjejzonen arbetar med att ge unga tjejer stöd genom en ”storasyster” en mentor som är tio år äldre och som kan ge stöd i ett projekt genom personlig kontakt och i ett annat via nätet.

Studien av etniskt och socialt utsatta grupper syftar till att undersöka hur små idéburna organisationer kan möta stora behov hos få personer och man kommer att undersöka ett antal projekt som genomförts med stöd från Folkhälsoinstitutet.

Redan 2003 inleddes den projektledarstudie som kommer att avslutas med tre vetenskapliga artiklar under 2014. Drygt 100 projektledare, som varit inblandade i olika förebyggande projekt, har fått dela med sig av sina olika erfarenheter.

Under året kommer forskargruppen också att inleda en utvärdering av ett program som riktar sig till barn i årskurs 1 – 5, en åldersgrupp där det inte finns mycket tidigare forskning. Preventionsprogrammet kallas PYPM (Protecting you/protecting me) och bygger på ett amerikanskt program för att stärka och skydda barn mot riskfyllda situationer och beteenden. Målsättningen är att skjuta upp alkoholdebuten hos barnen för att på så sätt minska riskerna för hjärnskador.

– Vi har också fått pengar till att arrangera den återkommande konferensen Reflektion kring prevention. Under två dagar i maj kan de som arbetar professionellt eller ideellt inom ANDT-området mötas för erfarenhetsutbyte och reflektion, säger Charli Eriksson.

Vår kunskap om mikroorganismer i havet har hittills varit marginell trots att tidigare forskning visat att de spelar en avgörande roll för det marina livet.

– Kartläggningen ökar vår kunskap om hur det mikrobiella samhället i Östersjön ser ut, vad mikroberna gör och därmed hur de kommer att påverkas av framtida klimatförändringar såsom ökad nederbörd och minskad salthalt. Förändringar som kan spela en stor roll för resten av det marina livet, berättar John Larsson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Kartläggningen förväntas kunna bistå med kunskap som är viktig för framtidens förvaltning av Östersjön.

– Målet är nu att implementera dessa nya data i Östersjöns miljömodeller vilket kommer att leda till betydligt mer välunderbyggda handlingsplaner och strategier för Östersjöns förvaltning, säger John Larsson.

Unik kartläggning av mikroorganismers gener
Tack vare de senaste decenniernas fenomenala metodutveckling på det genetiska området vet vi att världshavens vatten döljer en enorm genetisk mikrobiell variation. Forskning har även visat att mikroorganismer utgör cirka hälften av biomassan i haven och att de spelar en avgörande roll för det marina livet, från alger till fisk.

Med hjälp av storskalig DNA sekvensering har forskare som ingår i forskningsprogrammet MiMeBs vid Stockholms universitet kunnat identifiera över 22 miljoner gener från Torne Träsks färskvatten i norr, genom hela Östersjön, till fullt marina vatten vid Sveriges västkust. Analyserna visar på en riklig förekomst av alla typer av mikroorganismer, men med stora variationerna från norr till söder. Resultaten visar också på betydande funktionella skillnader inom Östersjön, och att vissa av Östersjöns mikrober har utvecklats i unika riktningar jämfört med mikrober i sjöar och världshav.

– Vår analys har gett oss en unik översikt av Östersjöns mikrober och nya möjligheter att jämföra miljontals gener som förekommer, från virus till bakterier och alger, på ett sätt som forskare bara kunde drömma om för ett decennium sedan. Vi har fått en helt ny inblick i mikrobernas identitet, förekomst och betydelse för de mikrobiologiska processer och kretslopp som ligger till grund för allt liv i Östersjön, säger John Larsson.

Kunskap underlättar den marina förvaltningen
Det är sedan länge känt att mikroorganismer i sjöar och hav ytterst sällan blandas men orsakerna till detta har varit okända.

– Resultaten visar på att mikroorganismerna, troligtvis genom snabb tillväxt och en enorm plasticitet, under sina miljontals år av evolution har utvecklat olika genetiska lösningar på samma funktion, som exempelvis cellandning, säger John Larsson. Denna upptäckt kan förklara separationen mellan mikroorganismer som lever i sötvatten och salta hav. 

Fakta
De nya resultaten kommer från projektet Microbial Metagenomics in the Baltic Sea (MiMeBs) som finansierats av Stiftelsen BalticSea2020. Programmet är ett samarbete med världsledande forskare vid J. Craig Venter Institute i USA samt med det nationella forskningsprogrammet Baltic Ecosystems Adaptive Management (BEAM), och SciLifeLab.

Artikeln i PLOS ONE

Viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, styrs av en biologisk dygnsklocka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att det finns en sådan biologisk klocka även i örat, styrd av en gen som är känd för att reglera dygnsrytm. Det upptäcktes då forskarna studerade hörselsnäckor från möss – under flera dagar uttrycktes den kända dygnsrytmgenen enligt ett mönster som följde dygnets timmar.

Det visade sig också att möss som exponerades för buller under natten fick mer bestående hörselskador än möss som bullerexponerades under dagen, mätt genom att kontrollera aktiviteten i hörselnerven. Läkning av hörselskador är alltså kopplat till när på dygnet bullerskadan sker, och här spelar örats dygnsklocka en viktig roll.

Det är känt att produktionen av tillväxthormonet BDNF (eng: brain-derived neurotrophic facto) som kan läka skadade hörselnervceller, fluktuerar i takt med dygnet. När mössen exponerades för buller under dagtid ökade deras koncentration av BDNF, vilket skyddade dem från bestående hörselskador. Nattetid gavs ett lägre sådant skydd.

Forskarna lyckade dock lura mössens öronklockor i ett försök, då de bullerexponerade mössen på natten samtidigt som de stimulerade BDNF. Då skyddades mössen från bestående hörselskador – deras hörselnervceller lyckades alltså återhämta sig.

Dessa fynd om öronklockan, som publiceras i vetenskapstidskriften Current Biology, kan förklara varför vi är olika bullerkänsliga under olika tider på dygnet. Rönen banar väg för nya behandlingsvägar av hörselskador, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Resultaten kan till exempel vara viktiga för skiftarbetare i bullriga miljöer, flygpersonal som färdas snabbt över olika tidszoner och personer som besöker konserter och diskotek med hög ljudnivå.

– Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

FAKTA
Studien finansierades med pengar från AFA Försäkring, Vetenskapsrådet, amerikanska staten genom National Institute on Deafness and other Communication Disorders, Svenska Läkaresällskapet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet, Stiftelsen Tysta Skolan, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Magnus Bergvalls Stiftelse samt Wenner-Gren Stiftelserna.

Publikation: ”TrkB mediated protection against circadian sensitivity to noise trauma in the murine cochlea”, Inna Meltser, Christopher R. Cederroth, Vasiliki Basinou, Sergey Savelyev, Gabriella Schmitz Lundkvist och Barbara Canlon, Current Biology, 17 March 2014 issue, online 27 February 2014.

Nästan hälften av alla dödsfall i världen orsakas av stroke och hjärtinfarkt. Den viktigaste bakomliggande orsaken är ateroskleros, även kallat åderförfettning eller åderförkalkning, då fett lagras in i blodkärlens väggar i så kallade plack. Med tiden bildas avancerade, instabila plack. När de brister skapas en blodpropp som i sin tur kan orsaka stroke eller hjärtinfarkt beroende på hur och var blodproppen bildas. Det är därför önskvärt att antingen förhindra att avancerade plack bildas, eller att minska och stabilisera dessa plack hos dem där de redan utvecklats.

I den aktuella studien använde forskarna möss med förhöjda nivåer av det ”onda kolesterolet”, LDL-kolesterol, som likt människor med högt LDL bildar avancerade plack. Med en slags genetisk strömbrytare kunde forskarna även när som helst sänka kolesterolnivåerna i blodet. De upptäckte att när LDL-kolesterolet sänktes försvann de tidiga placken nästan helt, vilket delvis förvånade forskarna. Mogna och avancerade plack däremot blev mindre, men fanns fortfarande kvar. Hos människor kan LDL-kolesterolet sänkas av kolesterolsänkande läkemedel, exempelvis statiner.

– Om en sänkning av LDL-kolesterol påverkar åderförkalkning hos människor på motsvarande sätt, betyder våra observationer att kliniskt avancerade plack skulle kunna förebyggas om kolesterolsänkande behandlingar sätts in tillräckligt tidigt hos individer med ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det återkommande problemet är emellertid att med säkerhet identifiera dessa individer, säger Josefin Skogsberg vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, en av forskningsledarna bakom studien.

Forskarna identifierade även nätverk av gener som aktiverades av kolesterolsänkningen och som orsakade tillbakabildningen av placken. Det visade sig vara mycket större skillnader i dessa nätverk av gener mellan tidiga, mogna och avancerade plack än vad forskarna hade trott.

– Vi tror att reglerarna, ”kopplingsstationerna” i nätverken, kan vara lämpliga parallella behandlingsmål för att förbättra effekten av LDL-kolesterolsänkning på tillbakabildning av plack hos individer med mogna och avancerade plack, säger Josefin Skogsberg.

Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Svenska Läkaresällskapet, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse.

Publikation: Plasma Cholesterol–Induced Lesion Networks Activated before Regression of Early, Mature, and Advanced Atherosclerosis, Johan L.M. Björkegren, Sara Hägg, Husain A. Talukdar, Hassan Foroughi Asl, Rajeev K. Jain, Cecilia Cedergren, Ming-Mei Shang, Aránzazu Rossignoli, Rabbe Takolander, Olle Melander, Anders Hamsten, Tom Michoel, and Josefin Skogsberg, PLoS Genetics, online 27 February 2014.


Teknik, som kontrollerar att allt står rätt till i hemmet, är enkel att använda och installera i alla typer av hem. Systemet larmar om spisen lämnas på och påminner om att släcka lampor eller låsa dörren. Syftet med forskningsprojektet är att ta fram en metod som gör det möjligt att bedöma om ett sensornätverk leder till ökad trygghet och säkerhet i hemmet.

Under våren kommer sju personer i Örebro få ett system installerat hemma. Efter några månader tas systemet bort. Under hela perioden, både med och utan systemet, samlas och analyseras data från hemmen och materialet kompletteras med intervjuer.

– I dag finns många produkter som ska hjälpa bland annat äldre människor som vill bo kvar hemma för att både de och deras anhöriga ska känna sig trygga. Trygghet är ett begrepp som innefattar många aspekter men vi måste kunna mäta hur effektiva hjälpmedlen är, säger, Amy Loutfi, forskare i datateknik vid Örebro universitet.

– Eftersom vi använder oss av såväl data som intervjuer kan vi se om tekniken leder till en ändring i beteende. Hur ofta lämnas spisen på eller dörren öppen? Vi vill kunna jämföra människors upplevelse med vad som faktiskt händer, säger forskaren Annica Kristoffersson, som arbetar tillsammans med Amy Loutfi i projektet.

Genom att ta fram en generell metod för utvärdering blir det möjligt att testa vilka produkter som är bra och gör skillnad i människors liv. Forskarna kommer att titta närmare på hur deltagarnas hälsa, både fysisk och psykisk, påverkas och om de upplever att livskvaliteten blir bättre.

­Forskare vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet leder projektet som genomförs i samarbete med företaget Abilia, Örebro kommuns minnesmottagning och Örebro Science Park.

Forskningsprojektet har fått 800 000 kronor från Länsförsäkringar för att genomföra utvärderingen.

I det kustnära yrkesfisket efter strömming, sik och abborre används ofta stationära sälsäkra fällor. Ett vanligt problem i dessa fällor är att små individer av fisk följer med i fångsten. Dessa individer går ofta inte att sälja och de orsakar ett tidskrävande sorteringsarbete för yrkesfiskaren.

Efter sortering och utkast, är fisken ofta så pass omtöcknad att den dör eller blir ett lätt byte för måsar eller andra predatorer vilket på lång sikt vara ett hot mot fiskbestånden. Mikael Lundins avhandling handlar om hur dessa bifångster kan minskas. Genom relativt enkla ingrepp som att utrusta fällor med galler eller fyrkantsmaskor öppnas möjligheten för små individer att fly ur redskapet redan innan fångsten töms i båten. Dessa individer har goda chanser att överleva.

Fiskens beteende och fysiologi har en avgörande roll i hur effektivt ett galler eller fyrkantsmaskor fungerar. Processen påverkas också av omgivande faktorer som vattenströmmar, temperaturer, ljus och närvaro av säl. En korrekt utformad och dimensionerad selektionspanel kan utgöra en viktig nyckel för ett hållbart fällfiske.

Fil lic Mikael Lundin, institutionen för vilt, fisk och miljö, försvarar sin avhandling ”Size Selection of Fish in the Trap Fisheries of the Baltic and Bothnian Seas ” den 28 februari 2014.

Teknik för extrema förhållanden, raketexperiment och studier i rymdturism. Det är exempel på verksamhet som knyts till rymdcentret som öppnar den 1 mars på KTH. Astronauten Christer Fuglesang blir centrets föreståndare.

– Centret ska bli ett nav för svensk rymdforskning och rymdteknik och sätta fokus på rymdverksamheten på KTH. KTH blir mer rymd, säger Christer Fuglesang adjungerad professor i rymdfysik.

I och med centret ska KTH inte bara bli ”mer rymd” på forskningssidan, ambitionen är också att fler studenter ska läsa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar gärna med rymdanknytning.

– Rymden är fascinerande. Det tyckte jag när jag började läsa och det tycker jag än. Jag vill väcka lusten för rymden hos unga människor, säger Christer Fuglesang.

Rymdforskning drivs inom flera vetenskapliga områden. Centret får uppgiften att knyta samman forskningstrådarna och bidra till att rymdverksamheten drar nytta av tvärvetenskapliga samarbeten. Det ska leda till att KTH kan ta större rymdprojekt än idag och öka synligheten för lärosätets rymdverksamhet internationellt.

Christer Fuglesang har planer på ett första tvärvetenskapligt projekt för centret.
– Ambitionen är att utveckla ett satellitprojekt som engagerar flera grupper inom KTH. Bland annat ska det stimulera studenter som kommer att bygga satelliten tillsammans med forskare, säger Christer Fuglesang.

Exempel på rymdverksamhet som bedrivs vid lärosätet och som kommer att knytas till centret: 

Centret startar som en testverksamhet under cirka två år. Det drivs virituellt, vilket innebär att de som driver verksamhet inom centret inte nödvändigtvis delar byggnad. Om centret faller väl ut anses det som etablerat. KTH bidrar med 500 000 kr per år till verksamheten. Förhoppningen är att även få tillgång till externa medel.

– Jag hoppas på synergier inom forsking och samarbeten med industrin, säger Christer Fuglesang.

Centrets verksamhet kan få så kallade spin-off:er, vilket kan innebära start av företag inom tjänster och produkter. Det kan vara material och teknik som tas fram för att fungera väl i rymden, men som också kommer till användning i folks vardag. Exempel på det är Gore-Tex-materialet och Bluetooth-tekniken.

Uppfinningar från rymden
Exempel på uppfinningar som utvecklats inom rymdprojekt och som idag används av många.

Källa: Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet med ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling.

The European Space Agency (ESA) har uppdraget att påverka utvecklingen av Europas rymdkapacitet och se till att investeringar i rymden ska vara till nytta för medborgare i Europa och övriga världen.

– Syftet med stamcellstransplantationen är att långsiktigt hålla sjukdomen tillbaka genom att programmera om immunförsvaret. Nio av tio patienter som följdes upp i studien var fem år efter behandlingen helt utan återfall och en övervägande majoritet (68 procent) visade inga tecken på aktiv sjukdom. Resultaten är mycket hoppingivande och bekräftar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt utan risk för allvarliga komplikationer vid centra med lång erfarenhet, säger Hans Hägglund, hematolog och verksamhetschef inom hematologi, reumatologi och hud vid Akademiska sjukhuset.

Hittills har ingen randomiserad, kontrollerad studie gjorts på autolog stamcellstransplantation vid aggressiv MS så kallad HSCT-behandling. Därför, menar Hans Hägglund, ger en systematisk, långsiktig uppföljning som denna värdefull information om eventuella biverkningar, effekt och säkerhet.

I studien har neurologer vid landets största sjukhus under tio år följt upp resultaten för sammanlagt 48 patienter. Studien har letts av docent Jan Fagius och Joachim Burman, neurolog och doktorand vid Uppsala universitet. 

Behandling med autolog stamcellstransplantation har använts vid ett fåtal centra i världen sedan 1995. I Sverige introducerades behandlingen på Akademiska sjukhuset år 2004 som ”räddningsterapi” för patienter med aggressiv MS som inte svarade på traditionell MS-behandling. Behandlingen innebär att blodbildande stamceller från patienten tas ut när sjukdomen är ett lugnt skede och ges tillbaka till patienten efter cytostatikabehandling.

Till en början behandlades främst patienter med progressiv MS. I vissa fall lyckades man bromsa upp funktionsnedsättningen, men för många fortskred försämringen. I dag erbjuds behandlingen endast till patienter med högaktiv, aggressiv MS. Patienten ska ha haft täta, återkommande och svåra skov en kortare tid eller också ska MR-undersökning uppvisa tecken till hög inflammation. Det rör sig om mellan en fjärdedel och en tredjedel av de MS-drabbade.

– Våra svenska data stärker bilden av blodstamcellstransplantation som den mest effektiva behandlingen av MS. Säkerheten är lika god som vid jämförbara immunoterapier vid MS. Totalt noterades fem skov hos patienterna i studien, en minskning med 99 procent. Ingen av patienterna som var stabil under de första tre åren försämrades längre fram, säger Joachim Burman, neurolog på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

FAKTA
Om MS (Multipel skleros)
* En sjukdom i det centrala nervsystemet, orsakad av inflammationer och ärr på nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen som gör att impulser inte kommer fram som de ska.
* Inflammationerna kan uppstå på olika ställen i centrala nervsystemet. Vanliga symtom är känselrubbningar eller domningar, svårigheter med gång och balans och synbesvär.
* Oftast går sjukdomen i skov, det vill säga man har perioder med besvär. Med åren kan man bli sämre också mellan skoven. Vilka besvär man får och hur länge de varar varierar mycket från person till person.
* Sjukdomen är vanligast hos kvinnor, och de flesta som får MS är i åldern 20
till 40 år. Det finns ingen känd orsak till varför man får sjukdomen.

Studien är publicerad i nätversionen av den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry (JNNP).

Omkring 350 000 män diagnostiseras med prostatacancer i Europa varje år och risken att drabbas under en livstid är en på sex. Förhoppningen är nu att resultaten från den aktuella studien, som publiceras online i vetenskapstidskriften British Medical Journal (BMJ), ska kunna erbjuda stöd i valet av lämplig behandling. Studien visar att patienter med lokaliserad cancer i prostata hade ökad chans att överleva om de i första hand behandlades kirurgiskt. Den största fördelen med kirurgi jämfört med strålning sågs vid så kallad intermediär- och högriskcancer för unga män respektive män med generellt bättre hälsa. Forskarna kunde se fördelar för män med lågriskcancer, men dessa män har låg risk att dö i prostatacancer oavsett val av behandling.

Beslutet att behandla prostatacancer kirurgiskt eller med strålning kan bara fattas av patienten själv i samråd med behandlande läkare, med utgångspunkt från kunskap om det enskilda fallet och patientens livssituation. Kirurgisk behandling av prostatacancer kallas radikal prostatektomi och innebär att prostatan, en körtel placerad strax under urinblåsan hos män, opereras bort. Operationen kan numera utföras med hjälp av titthålskirurgi, men kan ibland ge biverkningar i form av impotens och urinläckage. Strålbehandling innebär att man ger en hög stråldos riktad mot prostata som skadar tumörcellernas arvsmassa och på det sättet hindrar tumörtillväxt. Strålning ger upphov till biverkningar i angränsande organ så som ändtarm, erektionsnerver och urinblåsa.

– Även om vi hoppas att den här studien ska ha betydelse i beslutsprocessen för patienten och hans läkare, så ska man ha klart för sig att vi enbart tittade på livslängden kopplat till behandling av prostatacancer. När det gäller eventuella bieffekter som olika behandlingar har på livskvaliteten måste man utgå ifrån att patienter har olika sätt att se på livskvalitet i förhållande till livslängd, säger Prasanna Sooriakumaran, kirurg och forskare i Oxford, Storbritannien och även verksam som gästforskare vid Karolinska Institutet.

I den nu publicerade studien följdes i stort sett samtliga män i Sverige som diagnostiserats med prostatacancer från 1998 och framåt. Data från Nationella prostatacancerregistret samkördes med åtta andra nationella register, inklusive socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister. Forskarna analyserade information om bland annat tumörtyp, sjukdomsstadium, patientens ålder och medicinska historia samt socioekonomisk status.

– De svenska databaser som vi använde i den här studien är de mest kompletta och aktuella i världen när det gäller överlevnad kopplad till män med prostatacancer, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att Sverige skiljer sig demografiskt från många länder och studien kan behöva kompletteras med ytterligare forskning om andra populationer, säger Peter Wiklund, professor vid Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.

Deltagande forskare i studien är verksamma vid Nuffield Department of Surgical Sciences, Oxford University, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet samt Institutionen för epidemiologi vid Erasmus MC i Rotterdam, Nederländerna. Forskningen har finansierats med anslag från amerikanska National Institute for Health Research (NIHR), Vetenskapsrådet och Oxford Biomedical Research Centre.

Publikation:”Comparative oncological effectiveness of radical prostatectomy and radiotherapy in prostate cancer: an analysis of mortality outcomes in 34,515 patients treated with up to 15 years follow-up”, P. Sooriakumaran, T. Nyberg, Tommy, O. Akre, L. Haendler, I. Heus, M. Olsson, S. Carlsson, M. Roobol, G. Steineck, and P. Wiklund, BMJ online 27 February 2014, doi: 10.1136/bmj.g1502. Tidskriftens webbplats

Den nya studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Biology och innehåller kontroversiella resultat som går på tvärs mot vedertagna sanningar i forskningsfältet.

Tolv forskare inom plattformen GRIP vid Göteborgs universitet studerade 500 hälleflundror från Island i laboratoriemiljö på Sven Lovén centrum i Kristineberg. Tolv olika havsmiljöer skapades där temperaturer från 5 till 18 grader och pH-värden för havsvatten från dagens nivå till den som förväntas råda vid nästa sekelskifte undersöktes.

– Att lyckas hålla alla 500 hälleflundror friska i fyra månader vid sex olika temperaturer och vid två olika vatten pH var en av studiens allra största utmaningar, säger Albin Gräns, som är en av två förstaförfattare till studien.

I motsats till vad man tidigare trott så visar resultaten att syreupptagningsförmågan hos fiskar inte alls är den faktor som är begränsande vid temperaturer som är näst intill dödliga för dem.

Och tvärtemot den rådande teorin, som förutsäger att havsförsurning kommer att ge en ytterligare försämrad syreupptagningsförmåga, så hade 2100 års låga pH nivåer snarare en positiv effekt.

– Det har funnits en klart dominerande teori kring hur klimatförändringarna kommer att påverka fiskars fysiologi, men ingen har riktigt testat teorin experimentellt förrän vi gjorde det. Många har varit fast i ett visst tänk, säger Erik Sandblom, medförfattare och en av studiens initiativtagare.

Till skillnad mot vad man tidigare trott visade det sig dock att hälleflundrornas tillväxt påverkades oberoende av deras syretransportförmåga, och till sin stora förvåning upptäckte forskarna att fiskar som levt i den kallaste temperaturen växte mycket sämre vid framtidens låga pH.

– Att den negativa effekten av havsförsurningen är så pass stor på fiskarna vid temperaturer som de faktiskt lever i, är klart oroande för framtiden, säger Albin Gräns.