I Sydamerika finns många olika fågelarter som tillhör familjen ugnsfåglar (Furnariidae). Namnet har fåglarna fått efter boets form, som liknar en gammaldags ugn. Forskarna har bland annat analyserat sången hos fåglarna för att se hur lik den är hos de arter som lever på samma plats. De har använt sig av egna och andra forskares sånginspelningar av ugnsfåglar från hela Sydamerika, och studien är den hittills största som gjorts i sitt slag.

– Det är en fundamental fråga inom biologin varför vissa arter samexisterar medan andra inte gör det, eftersom det i slutänden avgör nivån av biodiversitet, säger Charlie Cornwallis, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet.

Forskarna fann att om man tar med de olika ugnsfågelarternas ålder i beräkningen, det vill säga hur länge de existerat som självständig art, så visar det sig att sången hos de arter som finns inom samma område faktiskt är mer lika än för dem som lever åtskilt.

– Det är allmänt accepterat att samexistens är mer sannolik för närbesläktade arter om de är olika eftersom det minskar konkurrensen och risken för att arter korsas. Våra resultat tyder dock på att det inte är fallet för de sydamerikanska ugnsfåglarna, säger Charlie Cornwallis.

Forskarna kan se flera möjliga fördelar för de olika arterna av ugnsfågel som finns på samma plats att ha liknande sång.

– Det är förvånande, men det ger mening. Genom att ha liknande sång, kan fåglarna kommunicera både med individer inom den egna arten och inom närliggande arter, säger Cornwallis.

Forskarna tänker sig att fåglar som så att säga pratar samma språk exempelvis lättare kan försvara sina revir och undvika potentiellt skadliga sammanstötningar. Mer forskning behövs dock.

– Utmaningen är nu att studera andra fågelkolonier i exempelvis Europa, och vidare att undersöka om liknande mönster finns för andra djur än fåglar, säger Cornwallis.

Blir det mycket risgrynsgröt över i år? Det kanske beror på förpackningen. Det slängs mycket ris i hushållen, vilket kan kännas konstigt eftersom ris till skillnad mot många andra livsmedel håller sig länge i skafferiet. Många livsmedel slängs för att de blivit dåliga, för att datummärkningen passerats, eller för att det är svårt att tömma förpackningen, men inget av detta gäller för ris. Förklaringen är helt enkelt att vi kokar för mycket mot vad som går åt, och slänger resterna. En förklaring kan vara att det är svårt att uppskatta hur mycket som går åt och att vi inte kommer ihåg hur mycket vi kokade förra gången.

Förpackningar som hjälper konsumenterna att dosera
Ris har en relativt hög klimatpåverkan beroende på den metangas som bildas i risfälten, dessutom går det åt onödig energi för att transportera och koka ris som sedan slängs. Forskarna Fredrik Wikström och Helén Williams, vid Karlstads universitet, har därför tillsammans med forskare vid RMIT University i Melbourne undersökt miljönyttan av att utveckla förpackningar som skulle kunna hjälpa konsumenten att dosera bättre. Under de senaste åren har stort fokus legat vid att minska mängden förpackningar ur miljöskäl. Ibland kan det vara smartare ur miljösynpunkt att addera funktioner till förpackningen om det kan minska matspillet, eftersom maten i regel har flerdubbelt större miljöpåverkan än förpackningen i sig.

– Vi vet från tidigare studier att olika förpackningsegenskaper spelar roll för hur mycket matsvinn det blir i hushållen säger Fredrik Wikström. Däremot vet vi inte hur starkt sambandet är för olika livsmedel och förpackningstyper. Därför räknar vi på olika scenarier och ser hur mycket en adderad förpackningsegenskap ”kostar” miljömässigt och hur mycket ris man måste spara för att miljöpåverkan totalt sett ska minska. Då kan man få en fingervisning om det är rimligt att lägga till funktioner på förpackningen.

Mer förpackning men mindre matspill
Forskarna har jämfört en rispåse i plast för ett kilo ris, en plastbehållare med doseringsmått i locket för ett kilo ris samt portionspåsar för ris som stoppas direkt i kastrullen. Gör man en livscykelanalys på dessa förpackningar har portionspåsarna cirka fyra gånger större klimatpåverkan än den vanliga rispåsen medan behållaren sticker ut med hela nitton gånger större klimatpåverkan, räknat per mängd ris i förpackningen.

När klimatpåverkan istället beräknas per mängd konsumerad ris så visar det sig att både portionspåsarna och behållaren får lägre klimatpåverkan om spillet av ris kan minska med några enstaka procent. För ris är det uppenbart att det ur klimatsynpunkt är värt att investera mycket i förpackningen om man kan minska spillet.

Husmorskunskaperna minskar
– Syftet med vår studie är att visa på hur viktigt det är att inkludera förpackningens roll för matspillet, sägerr Helén Williams. Allt för ofta räknar man bara på förpackningsmaterialet i miljösammanhang och tänker inte på hur stor betydelse förpackningens funktioner kan ha. Ibland behövs det inte ens mer material utan bättre information kan hjälpa konsumenten att undvika spill. Man kan tipsa om vad en normalportionen är, behoven skiljer sig ju mellan en tonårsidrottande pojke eller en stillasittande pensionär. Det är bara att konstatera att husmorskunskaperna minskar och att konsumenterna idag behöver mer hjälp för att minska matspillet. Och där har förpackningarna en liten men viktig roll att fylla.

FAKTA
Studien ”The influence of packaging attributes on consumer behaviour in food-packaging LCA studies e a neglected topic” är under publicering i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Cleaner Production. Samarbetet med RMIT University har möjliggjorts genom att Helén Williams tilldelades Gunnar Sundblads kompetensutvecklingspris för att kunna arbeta på plats i Melbourne under ett halvår.

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, SIK och Malmö Högskola får 10 miljoner i forskningsmedel från Vinnova för att utveckla en dynamisk datummärkning på mat. Genom nya sensorer i våra förpackningar får man information om temperaturen och bakterietillväxten, och det blir lättare att avgöra om en produkt är ätbar eller inte.

Fredrik Nilsson, professor i förpackningslogistik och ansvarig för projektet, tror att samtidigt som matsvinnet minskar kommer också konsumentförtroendet öka.

– Det blir ett mer korrekt hållbarhetsdatum och minimerar möjligheten att fuska, säger han.

Dagens lagstiftning säger att livsmedelsproducenten är skyldig att märka sin vara med bäst-före-datum.

Men denna märkning tar inte hänsyn till vilken kylhantering produkten utsätts för under sin resa hem till konsumenten. De livsmedelskedjor vi har idag kan bestå av upp till 15 olika aktörer innan matvaran befinner sig i någons kylskåp.

Den nya dynamiska teknologin innebär att en produkts temperatur och bakterietillväxt kontrolleras längs logistikkedjan och sparas digitalt i ”molnet”. Med en app kan aktörer i kedjan liksom konsumenten se kvalitetsförändringar och man behöver inte gissa om ett livsmedel fortfarande är ätbart eller inte.

– Man kommer upptäcka att produkter håller längre, säger Fredrik Nilsson. Mycket som kastas idag är tjänliga produkter och hälften av svinnet skulle minska om man kunnat avgöra kvaliteten direkt, fortsätter han.

Klara Båth, forskare i mikrobiologi på SIK, tillägger att om temperaturen i livsmedelskedjan är lägre än vad varorna är märkta med, så är bakterietillväxten långsammare och maten håller längre.

Projektet inriktas framför allt mot kött, fisk och mejeri eftersom det är produkter med ett högt ekonomiskt värde och en hög miljöpåverkan.

– När teknologin är mogen kan man även använda den på andra produkter som mjölk, fågel, frukt och grönt, säger Fredrik Nilsson.

I projektet medverkar förutom LTH, SIK och Malmö Högskola även Arla, Bergendahls, Bring, Bröderna Hanssons, Electrolux, Flextrus, GS1, IBM, Konsumentföreningen Stockholm, LUIS, Mobile Heights, Packbridge, SCAN, Sony Mobile, Svenska Retursystem och Tetra Pak.

Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning
Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.

– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.

– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.

Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Lyhörda sponsorer
Skolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på vad hon kallar sponsorer. Det kan vara föräldrar, andra anhöriga, kamrater eller bibliotekarier som kan uppmuntra och hjälpa barn att hitta böcker som passar dem.

– Genom att vara lyhörda kan sponsorerna, som ofta är föräldrarna, hjälpa till att hitta böcker eller tidningar. De kan följa med till biblioteket, läsa högt för barnen eller se till att stunden då barnet läser hemma blir en mysig stund. De kan passa på att läsa själva samtidigt och prata om vad de har läst efteråt.

– Det handlar om att uppmuntra allting. Det finns många sätt att lära sig läsa. Serietidningar passar en del barn bättre än böcker. Att skriva egna berättelser tycker många barn är roligt och de utvecklas som läsare genom att skriva också.

Havsborstmaskar är en grupp av djur som få känner till, men i havet är det en av de mest dominerande djurgrupperna och de har en enormt stor betydelse för ekosystemen.

Bestämningsnyckeln är vackert bildsatt med foton tagna av de två huvudförfattarna, Arne Nygren och Fredrik Pleijel, båda forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet, samt med utsökta illustrationer som reproducerats från ett praktverk utgivet i början av 1900-talet.

– Som vanligt när Nationalnyckeln ger ut något håller det hög kvalitet, säger Arne Nygren, en av författarna.

Gratis att ladda ner
Havsborstmaskar är den första djurgrupp som kommer att behandlas helt digitalt och nycklarna kommer dessutom vara gratis att ladda ner. Det här är den första av flera planerade utgivningar om havsborstmaskar.

– Under nästa år hoppas vi att familjenycklar där man nycklar fram till rätt art samt artbeskrivningar kommer ut. Det känns verkligen bra att denna första familjenyckel kommit ut. Det är kul att visa hur vackra dessa djur som få känner till verkligen är, säger Arne Nygren.

Man kan ladda ner bestämningsnyckeln här: http://www.slu.se/havsborstmaskar

– Reumatiska systemsjukdomar är komplicerade, svårbehandlade kroniska sjukdomar som ofta angriper flera organ. Vid SLE påverkas leder och hud, men sjukdomen medför också ökad risk för njurinflammation och hjärtkärlsjukdom. Dagens läkemedel, exempelvis cellhämmande antikroppar, bygger på rätt enkla principer med otillfredsställande effekt, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som är huvudansvarig för projektet som till största delen finansieras av Astra/Zeneca-SciLifeLab.

I det femåriga projektet kommer tre nätverk av specialiserade forskargrupper i Uppsala och på Karolinska institutet att intensifiera samarbetet med målet att öka förståelsen av hur sjukdomarna uppkommer och utvecklas för att hitta nya sätt att angripa dem med lämpliga, mer träffsäkra behandlingar.

De senaste årens kartläggning av människans arvsanlag har visat att cirka tre procent av våra gener (DNA) styr hur proteiner uttrycks och fungerar, men Lars Rönnblom betonar att även det som tidigare kallades ”skräp-DNA” har betydelse för hur sjukdomar uppstår och utvecklas. Det gäller inte minst reumatiska systemsjukdomar som är komplexa och vardera kan indelas i många olika undergrupper.

Patienter som behandlas för SLE, primär Sjögrens syndrom och Myosit vid reumatologiska kliniker vid landets universitetssjukhus men också andra sjukhus kommer att kunna delta i forskningsprojektet. Redan nu har forskarna gjort flera viktiga upptäcker angående den genetiska bakgrunden till SLE, Sjögrens sjukdom och myosit men i det aktuella projektet kommer DNA analyserna att utvidgas vilket ökar möjligheterna att upptäcka nya riskgener och deras funktioner.

– Genom att analysera samspelet mellan arvsanlag och immunförsvar kopplat till organpåverkan, bland annat lungor, räknar vi med att hitta gemensamma drag hos sjukdomarna. Slutmålet är att kunna rikta nya läkemedelskandidater mot målmolekyler som är aktiva i signalöverföringen mellan celler vid autoimmuna inflammatoriska sjukdomar. Det handlar bland annat om farmakologiska substanser med kapacitet att förändra immunförsvaret, avrundar Lars Rönnblom.

Forskningsprojektet steg för steg…
* Uppbyggnad av en gemensam databas med avidentifierad genetisk och klinisk information från patienter med SLE, primär Sjögrens syndrom och Myosit.
* Sekvensering av patienternas genuppsättning (DNA) i syfte att öka kunskapen om kopplingar mellan kända riskgener och deras funktion/uttryck. En individs genuttryck (fenotyper) är det som gör varje person unik, och beror på samspelet mellan genuppsättning och omgivningsfaktorer från det ögonblick ägget befruktas.
* Fortsatt analys på cellnivå av arvsanlag som uppstått via mutationer och som bär information till proteiner, det som ger oss individuella egenskaper (epigenetik).
* Analys av gemensamma drag hos de tre sjukdomarna, till exempel vilka inflammations- och signalvägar som är aktiva när lungor eller njurar angrips.
* Vidareutveckling av metoder för att ta fram nya aktiva substanser riktade mot nyckelmolekyler verksamma i signalöverföringen mellan celler vid autoimmuna inflammatoriska sjukdomar. Bland annat substanser med kapacitet att förändra immunförsvaret.
Mer information:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, 018-611 53 98 eller ???
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Den första juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna för arbetstagare mellan 19 och 25 år med en tredjedel. Rapportförfattarna finner att det ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

– Vi bedömer effekten som förhållandevis liten, säger Johan Egebark som är en av rapportförfattarna.

De sänkta avgifterna leder till uteblivna intäkter för staten. År 2008 uppgick summan av de uteblivna arbetsgivaravgifterna till omkring 10 miljarder kronor. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor.

– Dessa siffror kan jämföras med den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar, som är omkring en fjärdedel så stor. Gör man den jämförelsen framstår det som dyrt att använda sänkta arbetsgivaravgifter som en åtgärd för att skapa jobb, säger Johan Egebark.

Effekten varierar mellan grupper

Effekten tycks variera mellan grupper. För individer som är födda utomlands och i allmänhet har en relativt svag anknytning till arbetsmarknaden hittar författarna inga positiva effekter på sysselsättningen. För den relativt begränsade grupp som gått en kvalificerad yrkesutbildning (KY) och i högre grad är sysselsatta tycks däremot effekterna på sysselsättning vara större.

Bakgrund och metod

Studien baseras på registeruppgifter för samtliga individer i Sverige äldre än 15 år under 2001–2010. Författarna jämför de individer som omfattades av de sänkta arbetsgivaravgifterna med något äldre individer som inte omfattades.

FAKTA
IFAU-rapport 2013:26 ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga” är skriven av Johan Egebark (Stockholms universitet och IFN) och Niklas Kaunitz (Stockholms universitet). Rapporten bygger på Working paper 2013:27.

Intresset för Arktis är i dag större än någonsin, både globalt och lokalt. Men det är framförallt de arktiska kust- och havsmiljöerna som hittills har uppmärksammats.

– Andra delar av Arktisområdet hamnar ofta i skuggan, inte minst områdena i norra Sverige, Norge och Finland. Det vill vi ändra på, säger Peter Sköld, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet, som leder programmet tillsammans med Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap.
 
Geografer, statsvetare, historiker, idéhistoriker och andra forskare kommer nu att studera sju olika ekonomiska och kommunala sektorer.

– Det handlar om gruvdrift, skogsbruk, olja- och gasprospektering, fiske, rennäring, turistnäring och kommunal planering. Vi kommer att genomföra studierna i framförallt Norr- och Västerbotten i Sverige och i Finnmark och Lapplands län i Norge respektive Finland, berättar Carina Keskitalo.

Målet med programmet är att analysera hur förutsättningarna för markanvändning och industrier har förändrats i detta område genom historien fram till idag. I de flesta av de ekonomiska sektorerna har globalisering och den internationella marknaden fått ett stort genomslag. Det har gjort att allt mindre av resursanvändningen kan styras från lokal, regional och i vissa fall till och med nationell nivå.

– Genom att blicka tillbaka vill vi ta reda på hur naturresursanvändningen i denna region har styrts och skulle kunna styras i framtiden, säger Carina Keskitalo.

FAKTA
Programmet heter ”Mistra Arctic Sustainable Development” och blir en efterföljare till ”Mistra Arctic Futures” som har pågått sedan 2011. Förutom Umeå universitet medverkar också KTH, Stockholm Environment Institute och Stockholm International Peace Research Institute i det nya programmet. Mistra finansierar forskningen med 30 miljoner kronor, och de deltagande institutionerna bidrar med tio miljoner kronor.

– Detta elitsamarbete gör att de kan ta forskningsfrågorna till en helt ny nivå, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har beviljat cirka en halv miljon kronor vardera till Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Skövde, SICS Swedish ICT AB, samt Swerea IVF. Pengarna är planeringsmedel för att ta fram en plan på hur utvalda starka forskningsmiljöer ska kunna samla sig kring en gemensam frågeställning. Detta är steg 1 i KK-stiftelsens program SIDUS.

– SIDUS ger lärosäten och institut med närliggande och/eller komplementär ämneskompetens möjlighet att tillsammans bedriva spetsforskning, säger KK-stiftelsen vd Madelene Sandström.

Fullständiga ansökningar ska i steg 2 inkomma under juni. Örebro universitet har tidigare fått planeringsmedel i steg 1, och väntas också inkomma med en fullständig steg 2-ansökan.

– Vår ambition är att satsningarna ska leda till att respektive distribuerad forskningsmiljö får en tydlig position på den internationella forskningsarenan inom IT, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström. Detta är oerhört viktig forskning för såväl akademin som svenskt näringsliv.

Följande projekt har beviljats medel för steg 1:

ORION – Beslutsstöd för komponentbaserad mjuk-varuutveckling för inbäddade system
Blekinge tekniska högskola, Claes Wohlin. 599.946 kr
BTH, Mdh, SICS

Textilbaserade sensorer och IT-lösningar för vitala, fysiologiska signaler
Swerea IVF, Pernilla Walkenström. 540.000 KR
Swerea IVF, Mdh, HB, SICS

E-care@home: effektiv vård och omsorg via semantisk interoperabilitet
Örebro universitet, Amy Loutfi. (Fått medel tidigare).
ÖU, SICS East Swedish ICT, SICS Swedish ICT, Mdh, FOI

Tillit till autonoma teknologier
Högskolan i Skövde, Tom Ziemke. 499.986 kr
HiS, HH, ÖU, Viktoria Swedish ICT

BIDAF – Storskalig Dataanalys för Framtidens Samhälle
SICS Swedish ICT AB, Seif Haridi. 547.778 kr
SICS Swedish ICT, HH, HiS

Samtliga satsningar har fokus på ett starkt samarbete med näringslivet i regionen och ska drivas av Tekniska Högskolan (JTH). Medlen kommer från KK-stiftelsen, som är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Forskarskolan ProWood är en forskarskola för Smålands träindustri. ProWood kommer att bedriva forskning som ligger nära de problem som tränäringen upplever. Den totala budgeten för ProWood är över 50 miljoner kronor och forskarskolan är ett samarbete mellan Träcentrum i Nässjö, Linnéuniversitetet och JTH. I dagsläget är bland annat Kährs AB, Kabe Husvagnar AB, Flexator AB, Inwido Sverige AB, BWG Homes AB och Södra Interiör AB delaktiga i satsningen. Kristina Säfsten, forskarutbildningschef vid JTH, kommer att leda ProWood.

– Småland är ett landskap där trä och trärelaterade företag är av stor betydelse. Genom att inrätta en forskarskola får träindustrin en bra resurs till forskning, utbildning och utveckling inom problemområden, säger Kristina Säfsten.

De nya forskningsprojekten är: 

Kravet för att få beviljade medel är att är att minst två företag medverkar i varje forskningsprojekt.

– Nu har vi möjlighet att ytterligare stärka vår näringslivsnära forskning. Samverkan mellan Tekniska Högskolan och företagen i regionen har alltid varit god och med hjälp av nya medel kan vi tillsammans arbeta vidare med att utveckla forskningen, öka företagens konkurrenskraft samt stödja en kontinuerlig kompetensförsörjning, säger Mats Jägstam, vd för Tekniska Högskolan.

– Dessa satsningar ger oss möjligheter till ett ännu närmre och bättre samarbete med regionens företag. Tillsammans kan vi stärka hela regionen och öka företagens konkurrenskraft, säger Anita Hansbo, rektor Högskolan i Jönköping.

Läpp- och gomspalt hör till de vanligaste missbildningarna hos nyfödda och kan förekomma var för sig eller tillsammans. Spalter kan förekomma tillsammans med andra missbildningar och då vara del i ett syndrom. Det finns fler än 350 syndrom där spaltbildning ingår i symtombilden, varav Van der Woudes syndrom (VWS) är det vanligaste. Cirka 70 procent av individerna med VWS har en mutation i en gen som kallas interferon regulatory factor 6 (IRF6).

Genom ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, USA, Finland och Israel har nu en andra gen kopplad till VWS upptäckts. Forskarna började med att göra en så kallad genetisk kopplingsstudie på en stor familj från Finland. Familjen hade diagnosticerats med VWS, men man hade inte hittat några mutationer i IRF6. Genom att jämföra arvsmassan hos drabbade individer med arvsmassan från friska familjemedlemmar identifierade forskarna en gen, Grainy-head like 3 (GRHL3), som var muterad hos de drabbade familjemedlemmarna. Samma gen visade sig vara förändrad i ytterligare sju familjer med VWS där inga IRF6-mutationer hittats tidigare.

– Upptäckten av en ny gen, GRHL3, som ligger bakom en del fall av den vanligaste formen av syndromisk läpp- och gomspalt innebär att forskare och läkare som har samlingar av familjer eller individer med läpp- och gomspalt nu kan leta efter mutationer i denna gen. På samma sätt som för IRF6, kan en eller flera genetiska varianter av GRHL3 visa sig vara kopplade till ökad risk för spalter i icke-syndromiska fall, säger Myriam Peyrard-Janvid, vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som lett det stora forskningssamarbetet.

För att ytterligare undersöka GRHL3:s roll vid orala missbildningar samarbetade sex laboratorier med att studera mänskliga mutationer i denna gen i zebrafisk och mus. De fann att i musembryon som saknar GRHL3 kan inte gommen bildas normalt och djuren föds med en spalt. GRHL3-genen kodar för en transkriptionsfaktor som i sin tur regleras av IRF6. Forskarna drar slutsatsen att båda generna behövs för att gommen ska bildas korrekt, och att generna troligtvis fungerar i olika signalvägar som går samman. Resultaten belyser vikten av att studera även patienter med sällsynta sjukdomar för att öka vår förståelse för sjukdomsmekanismer.

FAKTA
Forskningen som utförts vid Karolinska Institutet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet och Sigrid Jusélius Stiftelse.

Publikation: “Dominant mutations in GRHL3 cause Van der Woude syndrome and disrupt oral periderm Development”, Myriam Peyrard-Janvid, Elizabeth J. Leslie, Youssef A. Kousa, Tiffany L. Smith, Martine Dunnwald, Måns Magnusson, Brian A. Lentz, Per Unneberg, Ingegerd Fransson, Hannele K. Koillinen, Jorma Rautio, Marie Pegelow, Agneta Karsten, Lina Basel-Vanagaite, William Gordon Bogi Andersen, Thomas Svensson, Jeffrey C. Murray, Robert A. Cornell, Juha Kere, and Brian C. Schutte, American Journal of Human Genetics, online ahead of print 19 December 2013, publishing in January 02, 2014 issue.

Tidskriftens webbplats

Mättat fett i maten skadar tarmens nervsystem.
Överviktiga och personer med typ 2-diabetes (som också ofta är överviktiga) har mer mag-tarmproblem än genomsnittsbefolkningen. Förändringar i det enteriska nervsystemet – de 500 miljoner nervceller som styr tamens verksamhet – kan ligga bakom många av dessa problem. Området har studerats av Ulrikke Voss från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund.

Ulrikke Voss har bl.a. gett möss ett foder med högt innehåll av mättat fett. Efter sex månader såg man att denna diet gett en tydlig förlust av enteriska nerver. De vidare studierna visade att nervcellerna troligen går under genom de samlade negativa effekterna av inflammation, en ökad mängd fett och en minskad nivå av tarmhormonerna GLP 1 och 2. Dessa hormoner skyddar normalt nerverna i det enteriska nervsystemet, men finns i lägre koncentrationer hos överviktiga personer.

Avhandlingen heter Adapt, survive or die – metabolic imbalances and the enteric nervous system. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4175259. Ulrikke Voss handledare var professor Eva Ekblad.

Ta hjälp av kroppens eget försvar
Midkine, MK, är en bakteriedödande kroppsegen peptid (liten proteinmolekyl). MK finns hos många olika arter, bl.a. hos möss, fiskar och grodor. Hos människor finns MK i huden och lungorna, ytor som ständigt utsätts för bakterier och svampar som kan skapa infektioner.

Lungmedicinaren Sara Nordin har studerat midkine. Hon visar i sin avhandling att produktionen av MK ökar vid inflammation. Vissa sjukdomstillstånd, som cystisk fibros, ändrar dock MKs aktivitet så att molekylen tappar en del av sin bakteriedödande förmåga.

Genom fortsatt forskning skulle Midkine kunna utvecklas till ett läkemedel för behandling av infekterad hud, hoppas Sara Nordin. En annan strategi kunde vara att stimulera kroppens eget försvar så att mer och bättre fungerande MK produceras. Nya sätt att möta infektioner är viktiga med tanke på den ökade resistensen mot antibiotika.

Avhandlingen heter Midkine – a host defence protein. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4173200. Sara Nordins handledare var professor Arne Egesten.

Proteinspray kan hindra sammanväxningar i buken
Sammanväxningar efter kirurgi i buken och bröstkorgen utgör ett stort medicinskt problem. Nästan alla patienter som opereras får någon form av sammanväxningar, som kan leda till bland annat omoperationer, tarmvred, och infertilitet hos kvinnor. Hela 20 procent av kvinnors infertilitet anses numera bero på att äggstockar, äggledare och/eller ägg fastnat mot kringliggande vävnader.

Det finns flera produkter på marknaden som ska förebygga sammanväxningar, men ingen som fungerar effektivt utan biverkningar. Specialistläkaren i kirurgi Daniel Åkerberg har arbetat vidare med en kombination av polypeptider utvecklad vid Lunds universitet, som bildar en vävnadsvänlig biofilm. Denna utgör ett slags biologiskt plåster som fäster på skadade ytor och hindrar dem från att klibba ihop.

Tidigare studier har visat att biofilmen inte påverkar immunförsvaret och att den kan fungera även vid en pågående infektion eller blödning i buken. Daniel Åkerberg har nu också visat att den normala läkningen efter en operation inte påverkas, och att biofilmen enkelt kan sprayas på den skadade ytan.

Avhandlingen heter Differently charged polypeptides and their impact on peritoneal and pleural postoperative adhesion formation. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4175114. Daniel Åkerbergs handledare var docent Bobby Tingstedt.

Trafikföroreningar tros leda till allergi, astma och KOL
Kopplingen mellan allergier, astma och andra luftvägssjukdomar och långtidsexponering för trafikföroreningar har studerats av Anna Lindgren från Avdelningen för arbets- och miljömedicin. Hon har kombinerat uppgifter från enkäter och olika vård- och läkemedelsregister med patienternas bostadsuppgifter, med den svenska vägdatabasen och med en skånsk utsläppsdatabas för kväveoxider.

Resultaten visar att vuxna skåningar som bor nära trafikerade vägar hade mer allergisk astma, allergiska näsbesvär, KOL och eksem än de som är mindre utsatta för luftföroreningar från trafik. Det framkom däremot ingen ökad risk för luftvägsbesvär hos barn i Skåne som växte upp nära trafik, möjligen för att andra faktorer dominerar risken för luftvägsbesvär i tidig ålder.

Avhandlingen heter Traffic pollution and chronic respiratory diseas . Epidemiological studies in children and adults in southern Sweden. En engelsk sammanfattning finns på www4.lu.se/o.o.i.s?id=12722&postid=4173116. Anna Lindgrens huvudhandledare var docent Kristina Jakobsson.

Alla kontaktuppgifter till de nyblivna doktorerna och de seniora forskare som handlett dem kan sökas på www5.lu.se/anstaelld.

– Blått ljus har visat tydliga effekter på den psykomotoriska funktionen i våra tester och kan ge positiva effekter i miljöer där kognitiv funktion och ”vakenhet” är viktiga, säger Martyn Beaven, forskare vid Nationellt vintersportcentrum.

Totalt ingick 21 personer i testerna. De utförde ett datorbaserat vakenhetstest och kognitiva tester både före och efter att ha ingått i fyra olika försöksalternativ. De olika alternativen innebar exponering av följande: vitt ljus (en timme) och placebo, vitt ljus (en timme) och 240 mg koffein, blått ljus (en timme) och placebo eller blått ljus (en timme) och 240 mg koffein.

Både blått ljus och koffein visade sig förbättra precisionen i att fatta beslut under ett visuellt reaktionstest. De grupperna fattade också snabbare beslut. Men när en distraktion fördes in i testet presterade gruppen som exponerats för blått ljus konsekvent bättre än de övriga. Blått ljus förbättrade reaktionstiden bland försökspersonerna, särskilt bland deltagarna med blå ögon.

 Eftersom reaktionstid är en viktig faktor inte minst i idrottsliga sammanhang så har blått ljus en potential att förbättra prestationer, inte minst med tanke på att många sporter utövas inomhus. Det kan också finnas tänkbara möjligheter att använda sig av blått ljus i olika arbetsrelaterade situationer där det krävs en större vakenhet, säger Martyn Beaven.

Läs hela studien här: ”A Comparison of Blue Light and Caffeine Effects on Cognitive Function and Alertness in Humans”

Metan är en av de viktigaste växthusgaserna och en stor källa är lantbrukets idisslare. Metanet produceras vid mikroorganismernas förjäsning av foder i vommen – upp till 10 procent av bruttoenergin kan förloras i form av upprapad metan. Man försöker idag att på flera olika sätt minska den mängd metan som produceras av djuren. Eftersom metan produceras vid fodrets nedbrytning i våmmen, har fodret och utfodringsnivån stor betydelse för den mängd metan som produceras.

Mohammad Ramin från SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå har i sitt doktorsarbete gjort en sammanställning av de faktorer som påverkar produktionen av metan hos idisslare, och därefter har han testat och förfinat olika beräkningsmodeller som kan användas som verktyg i arbetet för minskande utsläpp av metan i mjölkproduktionen. I arbetet med beräkningsmodeller har Mohammad Ramin utgått från tidigare undersökningar av verkliga metanutsläpp från djur.

– De här beräkningsmodellerna är lätta att använda och att tillämpa i mer klimatvänliga foderstater, säger Mohammad Ramin. De kan också användas för att beräkna metanutsläpp från mjölkproduktionen på nationell nivå.

Mohammad Ramins artiklar om möjligheterna att beräkna mjölkproduktionens klimatpåverkan har väckt stor uppmärksamhet internationellt, bland annat i en aktuell rapport från FAO. En av hans artiklar hör också till de mest nedladdade från tidskriften Journal of Dairy Science under 2013.

En annan del av avhandlingen handlar om mätmetoder. Att mäta faktiska metanutsläpp från kor i ladugårdsmiljö är både besvärligt och dyrt. I stället har Mohammad Ramin använt behållare där miljön efterliknar den som finns i kons vom, med bland annat vomvätska. Hans slutsats är att denna mindre laboratorieskala fungerar väl när man vill undersöka hur olika fodermängder, foderslag och tillsatser påverkar metanbildningen hos kor.

– En möjlig väg att minska utsläppen av metan med 5–10 procent är att tillsätta fett i kornas foderstat. Det är ett naturligt sätt att modifiera metanproduktionen, men man kan inte tillsätta för mycket fett för då uppstår andra problem, säger Mohammad Ramin.

FAKTA
MSc Mohammad Ramin, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Predicting methane production in dairy cows vid SLU i Umeå.

Tid: Fredagen den 20 december 2013. Opponent: PhD Timothy A. McAllister, Agriculture and Agri-Food Canada, Lethbridge, Alberta, Kanada


Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/10910/ FAO-rapport om minskade metanutsläpp från mjölkproduktion

Mitigation of greenhouse gas emissions in livestock production – A review of technical options for non-CO2 emissions. FAO Animal Production and Health Paper No. 177, 2013. http://www.fao.org/docrep/018/i3288e/i3288e.pdf

De två saker som kan minska dödssiffrorna är: ett enkelt självtest för HPV (humant papillomvirus) för dem som tycke gynundersökningar är obehagliga, och ett särskilt HPV-test för kvinnor som av åldersskäl är på väg ut ur kontrollsystemet.

De regelbundna cellprovskontrollerna pågår inte hela livet, utan har ett slutdatum som varierar i olika delar av landet. I Skåne slutar de när kvinnorna blivit 65 år, i resten av södra sjukvårdsregionen redan vid 60 år.

Lotten Darlins studier visar nu att många fall av livmoderhalscancer upptäcks just i sextioårsåldern – en fjärdedel först efter 65 års ålder. Hon tycker därför att sjukvården inte ska släppa ifrån sig de äldre kvinnorna utan ett särskilt, avslutande HPV-test.

HPV står för humant papillomvirus, ett virus vars infektioner på sikt kan ge livmoderhalscancer. Om ett HPV-test visar att en kvinna bär på detta virus bör man gå vidare med cellprov och eventuell behandling, menar Lotten Darlin. Om testet däremot visar att inga virus finns, är risken minimal för att kvinnan senare i livet ska få livmoderhalscancer.

Ett avslutande HPV-test skulle alltså lösa problemet för de kvinnor som av åldersskäl är på väg ut ur cellprovsystemet. Men de kvinnor som inte alls kommer till cellprovskontrollerna utgör ett annat problem. Hela 20 procent av alla kvinnor som kallats brukar utebli från kontrollerna, vilket är ett stort bekymmer.

– De fall av livmoderhalscancer som upptäcks genom cellproverna brukar vi kunna bota. Hos de kvinnor som inte går på cellprovtagning har cancern hunnit betydligt längre när den upptäcks. Det är för dessa kvinnor som sjukdomen kan leda till döden, säger Lotten Darlin.

Hon har i en av sina studier sållat fram 1500 kvinnor i lundatrakten som inte tagit cellprov på över nio år. Dessa kvinnor fick per post frågor om varför de uteblivit, och fick också en enkel utrustning för självtest (en bomullspinne och ett provrör med skruvkork).

Självtesten hade redan i en tidigare studie visar sig ge lika tydliga resultat som HPV-prover tagna av läkare, och ansågs även lätt att använda. Av de 1500 kvinnor som fått testerna var det 15 procent som skickade in resultatet.

– Det kanske inte verkar mycket. Men när det gäller den här gruppen – kvinnor som uteblivit från cellprovtagningarna i hela nio år – är det ändå en klar förbättring, menar Lotten Darlin.

Skälet till att man uteblivit var, enligt de flesta kvinnor som svarade, att gynundersökningar känns obehagliga, att de känner sig friska och/eller har ont om tid. Att själv kunna göra ett enkelt test som ger lika säkra resultat borde därför enligt lundaforskaren vara ett bra alternativ.

Om avslutande HPV-test respektive självtester ska tas med i vårdprogrammet för livmoderhalscancer är en fråga där kostnad och nytta måste vägas mot varandra på nationell nivå. Lotten Darlin hoppas att den frågan kommer att tas upp i framtiden.

– Det är i alla fall klart att det finns ett stort medicinskt värde i båda förslagen, säger hon.

Avhandlingen heter Cervical cancer – studies on prevention and treatment. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4173862.

Svårt sjuka patienter som behandlas efter brännskador, kirurgi eller svåra olyckor riskerar att drabbas av högt buktryck och sviktande organ. Det så kallade bukkompartmentsyndromet är ett livshotande tillstånd och för att kunna rädda liv är det viktigt att behandlingen startas i tid.

– Därför är det viktigt att patienter, som riskerar att drabbas, identifieras tidigt, säger Per Skoog, forskare vid Örebro universitet och specialistläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Tarmen mår inte bra
Genom att använda en mikrodialyskateter, ett tunt rör med ett membran på, har han analyserat vätskan runt tarmarna och mätt koncentrationen av socker, mjölksyra, glycerol och pyruvat.

– Att du får mjölksyra i benen, när du är ute och springer, är ett tecken på syrebrist. Det är samma sak i tarmen. Bukkompartmentsyndrom innebär att tarmarna svullnar och buktrycket stiger och det påverkar blodcirkulationen och då också syretillförseln.

Det betyder att när halten av mjölksyra stiger och pyruvathalten sjunker är det ett tecken på att tarmen inte mår bra, att det är problem med syretillförseln. En varning som signalerar att det är dags att agera.

– Vi har kunnat visa att förändringarna i koncentrationen av dessa ämnen sker tidigt vid nytillkommet högt buktryck och det gör att de är bra kliniska markörer. Förändringarna sker innan vi kan se reaktioner hos patienterna, säger Per Skoog.

Utveckla metoden
Per Skoog och hans kollegor planerar dessutom att utveckla katetern för att ta fram en variant som är anpassad till tarmarna. De behöver till exempel inte ett så tunt rör som det krävs för att kunna göra mikrodialys i hjärnan.

– Vi har använt den här katetern, som är specialgjord för att mäta hur hjärnan mår, till att undersöka tarmcancerpatienter efter operation och nu till att upptäcka högt buktryck. Det är dags att ta fram ett verktyg som är anpassat till tarmarna, säger Per Skoog.