Påverkade coronapandemin verkligen våra drömmar så mycket som rapporterats? Svaret är nej. Mardrömmar till följd av oro och stress ökade nästan inte alls, enligt en studie från Högskolan i Skövde.
Tidiga rapporter under 2020 tydde på att människor upplevde fler mardrömmar och negativa drömmar kopplade till pandemin.
Rapporterna baserades dock på enkätstudier där deltagarna svarade på frågor först i efterhand och inte omedelbart efter att de vaknat upp. Men enligt Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap på Högskolan i Skövde, är detta inte en helt pålitlig metod eftersom vi är dåliga på att minnas våra drömmar korrekt.
– Forskning visar att vi sällan minns våra drömmar i detalj efter att vi vaknar och vi glömmer dem snabbt om vi inte uppmärksammar dem. Med enkäter tenderar människor att svara baserat på sina antaganden om sina drömmar snarare än de faktiska drömmarna, säger Katja Valli i ett pressmeddelande från Högskolan i Skövde.
Deltagarna i en studie fick skriva ner sina drömmar i en dagbok.
Dagböcker gav nytt resultat
I en ny studie använde forskarna i stället dagboksanteckningar, där dröminnehållet är mer detaljerat och systematiskt insamlat jämfört med enkätstudier.
Deltagarna fick under en tvåveckorsperiod skriva ned sina drömmar direkt efter att ha vaknat. Resultaten jämfördes sedan med drömmar som samlats in på samma sätt före pandemin.
Enligt forskarnas analyser sågs ingen tydlig ökning av hotfulla drömmar, eller teman som var kopplade till sjukdomar, i drömmar under pandemin jämfört med tiden före coronavirusets utbrott.
– Endast en liten andel av drömmarna, cirka 11 procent, innehöll direkta referenser till pandemin. I de drömmarna fanns dock fler hot och sjukdomsrelaterade teman jämfört med de som inte hade några pandemireferenser. Så endast en liten del av drömmarna påverkades och majoriteten av våra drömmar liknade de drömmar vi hade innan pandemin, säger Katja Valli.
Drömmarnas värld inte enkel
Enligt Katja Valli är våra drömmar komplexa och påverkas av en mängd faktorer. De nya forskningsresultaten ger insikter om hur pandemin påverkade våra drömmar, men också om vikten av att använda noggranna metoder för att undersöka ett så komplext fenomen som drömmar, menar forskarna.
Det här är viktigt för förståelsen av hur storskaliga samhällshändelser, som orsakar stress och trauma, påverkar vår sömn och mental hälsa.
– Våra resultat pekar på behovet av att fördjupa vår förståelse för drömmarnas värld och hur den påverkas av samhällshändelser som pandemin, säger Katja Valli.
Allt fler använder läkemedel med GLP-1-analoger mot diabetes och fetma, men farhågor har funnits att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Men enligt en stor studie från Karolinska institutet finns ingen koppling till cancerformen.
Användningen av så kallade GLP-1-analoger, som till exempel ingår i Ozempic, har ökat. Läkemedlen, som sänker blodsockernivåerna och hämmar aptiten, används för att behandla typ 2-diabetes och fetma.
Tidigare forskning har antytt att läkemedlen skulle kunna medföra en ökad risk för tumörer i sköldkörteln. Men några säkra slutsatser har inte kunnat dras och detta har lett till osäkerhet om tänkbara biverkningar.
Nu visar en ny studie att behandlingen inte kan förknippas med en ökad risk för cancerformen, skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Det är många som tar de här läkemedlen och därför är det viktigt att undersöka potentiella risker kopplade till dem. Vår studie omfattar en bred patientgrupp och ger starkt stöd för att GLP-1-analoger inte kan kopplas till ökad risk för sköldkörtelcancer, säger Björn Pasternak, senior forskare vid Karolinska institutet i pressmeddelandet.
Trots att studien ger lugnande besked kan dock en viss risk fortfarande finnas för en del användare.
– Vi kan inte utesluta att risken för vissa sköldkörtelcancertyper förhöjs i mindre patientgrupper som vi inte kunnat studera här, till exempel hos personer med hög medfödd risk för medullär cancer i sköldkörteln som avråds från att använda dessa läkemedel, säger Peter Ueda som är forskare vid Karolinska institutet.
Så gjordes studien
Forskarna har analyserat nationella registerdata från Danmark, Norge och Sverige för cirka 145 000 patienter som behandlats med GLP-1-analoger, främst liraglutid eller semaglutid.
I studien ingår också 290 000 patienter som behandlats med ett annat diabetesläkemedel, så kallade DPP4-hämmare. Risken att drabbas av sköldkörtelcancer jämfördes mellan grupperna under cirka fyra år.
Resultatet visar att GLP-1-behandling inte var förknippad med en ökad risk för sköldkörtelcancer. Resultaten var konsekventa även när GLP-1-analoger jämfördes med en tredje grupp diabetesläkemedel, SGLT2-hämmare.
Vid en hjärtinfarkt fungerar det lika bra att bara åtgärda det problematiska kranskärlet som att även göra förebyggande ballongvidgning. Det visar stor studie av forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom med risk för allvarliga komplikationer. Det har dock varit oklart om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om resultaten på sikt blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas. En sådan förebyggande behandling kan ske genom så kallad ballongvidgning.
Nu har en stor studie undersökt vilken strategi som är bäst, berättar Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Resultat förvånar forskare
I studien ingick drygt 1500 patienter från 32 sjukhus i sju länder, däribland Sverige. Patienterna lottades till olika behandlingar och följdes under fem år efter ingreppet.
Resultaten visar ingen skillnad mellan grupperna när det gäller nya hjärtinfarkter, nya oplanerade ballongvidgningar eller det totala antalet dödsfall.
– Det är något förvånande. Vår hypotes var ändå att det skulle vara till fördel att göra förebyggande ballongvidgning, säger Felix Böhm, forskningsledare vid Karolinska institutet.
Förebyggande behandling vid kärlkramp
När det gäller kärlkramp visar dock studien att förebyggande behandling kan minska patienters behov av att komma tillbaka för att göra nya ballongvidgningar.
Detta tyder på att man ändå bör sträva efter komplett behandling av alla kärl, enligt Felix Böhm.
– Men för de patienter där det finns någon omständighet som gör en komplett revaskularisering* komplicerad kanske man kan välja att avvakta, eftersom det inte var någon skillnad gällande de mest allvarliga komplikationerna – ny hjärtinfarkt och död, säger han.
De flesta slipper nya problem
Om problem med kärlkramp uppstår kan dessa patienter komma tillbaka för en ny behandling.
– Ett positivt fynd i studien var att de flesta patienter inte kommer tillbaka med nya problem, oavsett vilken behandlingsstrategi som väljs. Numera är hjärtinfarktpatienter så välbehandlade med läkemedel att det är svårt att hitta andra interventioner som ger ytterligare signifikant riskminskning, säger Felix Böhm.
Forskningen har genomförts av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Karolinska institutet.
*Revaskulering innebär att blodkärl återställs för att förbättra blodets cirkulation.
Ballongvidgning – så går det till
Ballongvidgning kan göras om förträngningar finns i hjärtats kranskärl. Behandlingen öppnar kärlen för att blodet ska kunna passera.
Vid en ballongvidgning förs en slang in genom pulsådern till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Därefter förs en ledare av tunn metalltråd in i det trånga kärlet. Över ledaren förs en ny slang in med en ballong av stark plast, en ballongkateter. Ballongen placeras över kärlförträngningen och blåses upp med ett högt tryck så att förträngningen öppnas.
Kärlväggen på insidan kan också förstärkas med ett metallnät av rostfritt stål, en stent.
En ballongvidgning görs ofta planerat efter besvär av kärlkramp en längre tid. Den kan också göras akut om vid svåra kärlkrampsbesvär eller akut hjärtinfarkt. Källa: 1177
Havsborstmasken Vanadis har extremt stora lökformade ögon. Forskare som lyckats studera den storögda masken kan nu avslöja att den är ovanligt klarsynt.
Havsborstmasken Vanadis har länge intresserat forskare, men maskarna är svåra att lokalisera eftersom de lever långt ute i havet. Nu har dock ett forskarlag lyckats studera djurets ögon, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Havsborstmaskar är en grupp ringmaskar. Det vetenskapliga namnet är Polychaeta, som betyder ”många borst” och syftar på maskarnas styva hårstrån på kroppen.
Havsborstmaskar kan delas in i tre huvudgrupper med drygt 14 000 arter. Men de arter som lever långt ute på det öppna havet är extra intressanta för forskarna. Dessa maskar har extremt stora lökformade ögon som är uppbyggda av tiotusentals celler. De har både en näthinna och en lins.
Havsmasken har högupplöst syn
I en ny studie kan forskare vid bland annat Lunds universitet slå fast att masken har en exceptionell syn som kan mäta sig med skarpseende däggdjur, leddjur och bläckfiskar. Forskarna har undersökt hur snabbt havsborstmasken kan se saker röra sig och hur väl de kan se detaljer. De vet nu också mer om hur ögat är uppbyggt.
– Genom våra undersökningar, som bland annat innefattar synkrotronstrålning i Schweiz, lyckades vi kartlägga maskögonens optiska egenskaper. Efter att ha studerat den rumsliga och tidsmässiga upplösningen, det vill säga pixlar i synfältet och bilder per sekund, kunde vi konstatera att masken har en högupplöst syn, säger biologiforskaren Michael Bok vid Lunds universitet i pressmeddelandet.
Forskare har hittat en stor koloni havsmaskar utanför den italienska ön Ponza. Bild: Michael Bok/Lunds universitet
Upptäcktes av en slump
Det var en ren slump att forskarteamet lyckades hitta en stor maskkoloni relativt nära land. Efter att ha sett en film på Youtube, som togs av dykare utanför ön Ponza, reste forskarna till Italien. Där kunde de nattetid dyka ner på några meters djup och suga in en mängd havsborstmaskar med hjälp av en stor vinbehållare i plast.
– Det är mycket ömtåliga djur som skadas och blir stressade av att samlas i planktonnät. Så det var fantastiskt att få upp rikliga mängder i perfekt skick som vi sedan kunde jobba med, säger Michael Bok.
Men trots att kunskapen ökat om havsborstmaskarnas skarpa syn kvarstår en rad mysterier kring den marina maskens ögon. Forskarna vet fortfarande inte varför de primitiva djuren har utvecklat sin klara syn, eller vad de använder den till.
– Det kan vara för att upptäcka byten, hitta varandra eller att visuellt kommunicera med varandra på natten genom bioluminiscens, det vill säga lysa i mörkret genom en naturlig kemisk process. Men den frågan hoppas vi kunna besvara genom ytterligare expeditioner till Ponza, säger Michael Bok.
Stora mängder tung snö påverkar både trafiksäkerhet och byggnader. Men med hjälp av artificiell intelligens finns nu en möjlighet att mäta hur mycket snön väger för att förhindra rasolyckor och skador.
Forskare har skapat en AI-modell som kontaktlöst kan mäta vikten på snö. Tekniken är en vidareutveckling av en snödjupsmätare som forskare vid STC forskningscentrum vid Mittuniversitetet tidigare tagit fram i samarbete med ett teknikföretag i Härnösand.
AI kombinerar information
Snödjupsmätaren utgår från sensorteknik som kan mäta snödjup i realtid på ett tillförlitligt sätt. Det här har underlättat snöröjning och förbättrat säkerheten på vägar och trottoarer i de kommuner som använt mätaren, skriver Mittuniversitetet i ett pressmeddelande.
Den nya AI-modellen utgår från mätvärden från snödjupsmätaren tillsammans med väderdata. Det gör att snömätaren nu kan beräkna hur mycket snön som ligger på tak väger, så kallad snölast. Beräkningarna kan visa när det är dags att skotta.
Minskar risken för rasolyckor
Enligt forskarna kan tekniken bidra till att minska risken för rasolyckor och skador på byggnader.
− Det är en ny och banbrytande teknik som kommer att vara mycket användbar i en framtid där klimatförändringarna kan orsaka kraftiga snöfall och stora temperaturväxlingar som gör snön blöt och därmed ökar snölasten, säger Mattias O´Nils, professor i elektroniksystemkonstruktion och forskningsledare för STC forskningscentrum i pressmeddelandet.
− Bara den senaste vintern har vi upplevt att byggnader rasat, och även om det kan finnas flera anledningar till det vet vi att utmaningar av det här slaget kan öka, fortsätter han.
Utvecklingen av snödjupsmätaren har genomförts inom forskningsprojektet IoT, Internet of Things, för smart snöröjning och samverkansprojekt DIGIT − Hållbar Digital Transformation, där ett 20-tal organisationer i Jämtlands och Västernorrlands län deltar.
Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en liten hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie.
Patienter som haft en akut hjärtinfarkt får rutinmässigt en behandling med betablockerare.
Nu visar en ny studie att cirka hälften av patienterna inte har någon nytta av läkemedelsbehandlingen och borde inte få den alls, enligt ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Forskarna har undersökt effekter för patienter som drabbats av en liten hjärtinfarkt med bibehållen hjärtfunktion efter förloppet, se faktaruta längre ner.
5000 patienter följdes
I studien ingick drygt 5000 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland. Patienterna, som hade drabbats av en liten hjärtinfarkt, lottades 2017 till att antingen behandlas med betablockare, eller inte, efter att de skrivits ut från sjukhuset.
Patienterna följdes sedan upp under 2023. När forskarna undersökte hur många som hade drabbats av en ny hjärtinfarkt eller död sågs ingen större skillnad mellan de två grupperna.
Enligt forskarna innebär resultatet att läkemedelsbehandlingen kan bli enklare och billigare för alla parter.
– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska institutet, i pressmeddelandet.
Behandling ska inte avbrytas utan läkarkontakt
Han varnar dock patienter för att avbryta behandling med betablockerare på eget initiativ. Utsättning av läkemedel ska alltid ske i samråd med behandlande läkare.
– Detta av flera skäl. Det kan finnas andra orsaker, andra diagnoser, som ligger bakom att man får betablockare. Sedan är det ju så att om man ska sluta så bör man sätta ut betablockerare successivt. Gör man det för fort kan man få en del hjärtklappning och andra obehag. Så det är jätteviktigt att man pratar med sin doktor innan man avslutar någon hjärtmedicinering, säger Tomas Jernberg.
Men han tror att studien kommer att förändra hur patienterna behandlas i framtiden.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger han.
Projektet har letts av forskare vid Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Mediernas rapportering om svenska miljardärer ifrågasätter sällan den ekonomiska ojämlikheten. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.
Axel Vikström, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, har i en avhandling studerat hur superrika svenskar porträtteras i landets största tidningar.
– Antalet miljardärer per capita i Sverige sticker ut internationellt. Jag ville utforska hur sättet som medierna rapporterar om dem kan tänkas bidra till att normalisera förmögenhetskoncentrationen i den absoluta toppen, säger Axel Vikström i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Enligt avhandlingen är mediebilden av miljardärer övervägande positiv, även om skildringar av miljardärer som giriga utsugare också förekommer.
Politiken ifrågasätts inte
– Det jag ser är att rapporteringen oftast begränsas till ett ifrågasättande av enskilda miljardärer eller affärsmodeller. Det kan handla om ifall ägare till kredit- och spelbolag förtjänar sina förmögenheter, om dessa bygger på att vanliga svenskar skuldsätter sig. Däremot ifrågasätter man inte den ekonomiska ojämlikheten i sig själv, säger Axel Vikström.
Miljardärernas ökade förmögenheter förklaras sällan mot bakgrund av den ekonomiska politik som förts under de senaste decennierna.
– Medierna upprätthåller sig gärna vid ojämlikhetens ”spelregler”, alltså vad som är ”rätt” eller ”fel” sätt att bli rik på. Men det är sällan som strålkastarljuset riktas mot själva spelet.
Superrika skyr uppmärksamhet
Tidigare forskning har visat att extremt rika människor ofta försöker undvika offentligheten, något som Axel Vikström lyfter fram som ett demokratiskt problem.
– De med störst ekonomisk makt riskerar att få verka utan att synas. I mitt material slogs jag av hur miljardärernas ovilja att figurera i media utgjorde ett återkommande inslag i kvällstidningen Expressens artiklar.
Axel Vikström visar att Expressen återkommande beskriver miljardärerna som anonyma och okända, och att man betonar hur få intervjuer som finns med dem. Artiklarna beskriver även i detalj hur reportrar misslyckats med att få tag på en viss miljardär.
– På detta sätt används miljardärernas hemlighetsfullhet som en krydda för att framställa stora förmögenheter som ett moraliskt känsligt ämne. Men jag hävdar att Expressen främst sammankopplar miljardärernas hemlighetsfullhet med deras ovilja att prata om hur de spenderar sin rikedom.
Samma associationer görs inte till strategier som de superrika använder sig av för att skydda och öka sina förmögenheter, enligt Axel Vikström. Det handlar till exempel om lobbying och slussande av tillgångar utomlands. Det innebär att den konkreta roll som hemlighetsfullhet spelar för upprätthållandet av ekonomisk ojämlikhet inte belyses.
Normaliserar ojämlikt samhälle
Axel Vikström hoppas att avhandlingen ska få allmänhet och journalister att reflektera över varför vissa berättelser om de superrika är vanliga i media, och hur detta kan bidra till att normalisera ett alltmer ojämlikt samhälle.
– Forskningen bidrar till att öka förståelsen för språkets och mediernas roll i att göra förmögenhetskoncentration till något normalt. Samma gäller för den nyliberala formen av kapitalism som under de senaste decennierna präglat Sverige, säger han.
Svenska miljardärer
Hur många är de?
Det finns ingen konsensus kring hur många miljardärer som finns i Sverige. Det beror delvis på bristande faktaunderlag (statistiken har försämrats sedan förmögenhetsskatten togs bort 2007), delvis på svårigheten i att värdera olika tillgångar och delvis på huruvida utlandssvenskar ska tas med i beräkningen. I boken Girig-Sverige beräknade ekonomijournalisten Andreas Cervenka att det år 2021 fanns 542 svenska miljardärer, en betydande ökning från de 110 som skulle funnits år 2010.
Hur rika är de?
Miljardärernas andel av den samlade förmögenheten har ökat under de senaste decennierna. I en rapport från tankesmedjan SNS från 2018 beräknades det att de 40 rikaste familjernas andel av den totala förmögenheten ökade från en procent till sex procent mellan 1981 och 2016. Samma rapport beräknade även att de 154 miljardärerna år 2016 kontrollerade tillgångar på 2 200 miljarder kronor, en summa som då var nästan lika stor som statens nettoförmögenhet plus värdet av den samlade socialförsäkringssektorn.
Hur ter sig Sverige i jämförelse?
De svenska miljardärernas förmögenheter sticker ut även i internationell bemärkelse. Nationalekonomen Jesper Roine menar, med utgångspunkt från siffror i magasinet Forbes, att det bortsett från rena skatteparadis inte finns något land som har lika många dollarmiljardärer per capita som Sverige har. Samma sak gäller för dollarmiljardärernas förmögenhet i relation till BNP.
Personer som lider av postcovid har avråtts från att motionera för att inte riskera att symtom förvärras. Men nu kan forskare från Karolinska institutet visa att måttlig träning inte behöver vara skadligt.
Personer som drabbats av postcovid upplever ofta symtom som extrem trötthet, andfåddhet, hög vilopuls och muskelsvaghet. Symtomen förvärras ofta av ansträngning. Det här har lett till att postcovid-patienter avråtts från att motionera.
– Världshälsoorganisationen, WHO, och andra tunga instanser har sagt att personer med post-covid bör undvika intensiv träning, säger Andrea Tryfonos, som är forskare vid Karolinska institutet i en nyhetsartikel på KI.se.
Men en studie visar nu att det här sannolikt är en för strikt rekommendation. Forskare vid Karolinska institutet har låtit personer med postcovid – och en kontrollgrupp utan symtom – genomföra tre olika träningspass.
De fick ägna sig åt högintensiv intervallträning, medelintensiv träning samt styrketräning i en slumpartad ordning med några veckors mellanrum.
Forskarna rekryterade 31 patienter med postcovid. De var mellan 18 och 64 år gamla. De hade haft symtom på post-covid i mer än tre månader, hade inte varit inlagda på sjukhus för covid och hade inga andra diagnoser.
För att kunna jämföra deltog 31 personer utan postcovid i studien.
Träningspassen bestod av:
Högintensiv intervallträning: 5 x 1 min cykling på 90 procent av maxbelastning med en minut vila mellan intervallerna. Medelintensiv kontinuerlig träning: 30 min cykling på 50 procent av maxbelastning.
Styrketräning med marklyft, armhävningar och benspark i maskin, 3 x 10 repetitioner av varje med tre minuter vila mellan övningarna. Källa: Studien och Andrea Tryfonos.
Symtom förvärrades inte
I samband med träningspassen kontrollerades deltagarnas symtomnivåer. De fick även lämna blodprov, göra ultraljud av hjärtat samt undersöka lungkapacitet och muskelstyrka. Motionärerna fick också genomgå neurofysiologiska tester och muskelbiopsier.
– Vad vi generellt kan se så klarar postcovid-patienterna träningspassen lika bra som kontrollerna, även om de hade mer symtom från start. Med lika bra menar jag att de inte förvärrade sina symtom eller påverkade något i kroppen negativt under de 48 timmar som vi följde dem, säger Andrea Tryfonos.
Förändringar i muskelvävnad
Studien visade dock att vissa skillnader fanns. Deltagarna med postcovid hade generellt sett sämre kondition och muskelstyrka. Det skulle kunna bero på både infektionen och en lägre fysisk aktivitet, enligt Andrea Tryfonos.
– Efter två år där du har haft långdragna besvär och avråtts från motion så är det inte konstigt om du har tappat i arbetsförmåga, säger hon.
Studien visar också att 62 procent av deltagarna med postcovid led av myopati. Det är en förändring i muskelvävnaden som försämrar musklernas förmåga.
– Det är en alldeles för hög andel för att kunna bero enbart på lägre aktivitet. Därför håller vi just nu på att analysera biopsierna för att se om vi kan förklara orsaken bakom dessa muskelförändringar, säger Andrea Tryfonos.
Uppmuntras till lugn träning
Hon menar dock att rekommendationerna kring motion vid postcovid bör förändras redan nu.
– Personer med post-covid ska inte avrådas från att motionera generellt. Istället bör de under övervakade förhållanden uppmuntras att börja med någon träning de tycker om, naturligtvis på en lämplig nivå, för att sedan långsamt öka intensiteten, säger Andrea Tryfonos
Hon vill dock klargöra att studiens resultat inte innebär att alla patienter klarar av träning lika bra.
Fick pandemin rådjuren att hålla sig i skogen eller fortsatte de mumsa på växter i trädgårdar? Covid-19 förändrade människors beteenden, men även vilda djur påverkades av restriktionerna. Det visar en studie.
Vilda djur anpassar sig hela tiden för att överleva. Vissa djur uppfattar människan som ett hot, medan andra söker skydd och mat i vår närhet. Hur olika djur reagerar på mänsklig närvaro påverkas även av om kontakten sker ute i naturen eller i stadsmiljö.
Eftersom vilda djur tvingas anpassa sig till mänsklig aktivitet ville forskare se hur de reagerade på den förändring i beteende som covid 19-pandemin innebar.
Pandemin påverkade djuren
I en studie har ett stort antal forskare analyserat viltkamerabilder från över hundra olika forskningsprojekt i 21 länder. Forskarna undersökte djurens aktivitet under perioder med låg och hög mänsklig aktivitet i samband med pandemin.
Resultatet visar att när samhällen stängde ner och människor sökte sig ut i naturen blev djuren där mindre aktiva. Stora rovdjur var känsligast och anpassade sig mest för att undvika människor.
Men när restriktionerna hävdes och städer öppnade upp igen återvände också vissa djur dit, särskilt på natten.
– Att lära oss mer om hur olika djur reagerar på mänsklig aktivitet kan hjälpa oss samexistera, säger Tim Hofmeester som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Viltkameror i Umeå
Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till studien genom data från ett medborgarforskningsprojekt som pågick under pandemin. Över 100 deltagare i Umeå kommun fick låna viltkameror för att ta reda på vilka djur de hade på besök i sina trädgårdar.
I analysen ingick skogshare, rådjur, älg, rödräv och grävling. Bland dessa djur var skogshare och rådjur mer synliga under perioder av pandemin när mänsklig aktivitet var högst. De andra arterna visade inga tydliga mönster.
– Resultaten stämmer bra med de genomsnittliga mönster vi såg världen över där vi såg att många vilda djur, särskilt växtätare som hjortar och älgar, var mer aktiva under perioder med mer mänsklig aktivitet. Stora rovdjur däremot var mindre aktiva under samma perioder, säger Tim Hofmeester.
Forskare vet nu hur det fästingburna viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i kroppens celler. Det här är betydelsefullt för att kunna utveckla läkemedel mot den dödliga sjukdomen.
Krim-Kongo blödarfebervirus, eller CCHF-virus, sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber. Sjukdomen är allvarlig och idag saknas effektiva behandlingar.
I takt med klimatförändringar har sjukdomen spridit sig från Afrika och Mellanöstern till länder i Europa. Fästingarten som sprider sjukdomen har även observerats i Sverige.
Tar sig in via receptorer på celler
I en ny studie kan forskare visa att viruset tar sig in i kroppens celler via ett protein på cellytan, de så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Fakta om Krim-Kongo blödarfeber
Sjukdomen förekommer i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.
På senare år har sjukdomen även börjat sprida sig till nya geografiska områden, bland annat till Spanien och Frankrike. Den fästingart, Hyaloma, som bär på viruset och kan sprida sjukdomen, har även observerats i Tyskland och Sverige.
Sjukdomen har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus hos personen som infekteras.
Vanliga symtom är feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan leda till organsvikt.
Resultaten har även bekräftats i tester på möss. De möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka som andra.
Upptäckten är ett viktigt steg på vägen mot utveckling av läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber, menar forskare bakom studien.
– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna i stället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi som är professor vid Karolinska Institutet i pressmeddelandet.
Fästingar sprids med flyttfåglar
Normalt tar det många år att utveckla ett läkemedel, men forskarna menar att covid-pandemin och vaccin mot sars-cov-2 visar att det kan gå betydligt snabbare.
– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Fästingarna sprids med flyttfåglar och har redan hittats i Sverige. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.
Störningar i bakteriefloran i tarmen under ett barns första levnadsår är kopplat till neuropsykiatriska diagnoser senare i livet. Enligt en studie kan ett samband med antibiotikabehandling finnas.
Forskare vid University of Florida och Linköpings universitet har undersökt tarmflorans sammansättning hos spädbarn.
I studien hittade forskarna biologiska markörer som tycks vara kopplade till neuropsykiatriska störningar.
– Det anmärkningsvärda är att dessa biomarkörer finns redan i navelsträngsblod vid födseln eller i barnets avföring vid ett års ålder, mer än ett decennium innan diagnos, säger Eric Triplett, professor vid University of Florida i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Barn i Sverige följdes under 20 år
I studien ingick drygt 16 000 barn i Sverige. De föddes åren 1997–1999 och har följts i mer än 20 år. Drygt sju procent av barnen har diagnosticerats med autismspektrumstörning, adhd, kommunikationsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning.
Under barnens uppväxt har en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer kartlagts genom enkäter vid flera tillfällen. För en del av barnen har forskarna analyserat ämnen i navelsträngsblod och bakterier i avföringen vid ett års ålder.
Forskarna kunde se tydliga skillnader i tarmfloran redan under första levnadsåret hos barn som utvecklar autism eller adhd.
– Vi har funnit samband med en del faktorer som påverkar bakterierna i tarmen, som antibiotikabehandling under barnets första år, som är kopplat till en ökad risk för de här diagnoserna, säger Johnny Ludvigsson som är professor vid Linköpings universitet.
Barn som hade upprepade öroninflammationer under sitt första levnadsår hade en ökad risk att senare i livet diagnosticeras med en utvecklingsneurologisk störning. Forskarna tror dock inte att infektionen i sig är problemet. Snarare misstänker de en koppling till antibiotikabehandling.
Antibiotika kan rubba tarmfloran
En möjlig förklaring kan vara att behandling med antibiotika rubbat tarmflorans sammansättning på ett sätt som bidrar till utvecklingsneurologiska störningar, menar forskarna.
De fann att förekomst av Citrobacter-bakterier eller frånvaro av Coprococcus-bakterier ökade risken för en framtida diagnos.
– Coprococcus och Akkermansia muciniphila har potentiellt skyddande effekter. Dessa bakterier var korrelerade med viktiga ämnen i avföringen, som vitamin B och förstadier till signalsubstanser som spelar en viktig roll i att reglera signaleringen i hjärnan. Över lag såg vi underskott av dessa bakterier hos barn som senare fick en utvecklingsneurologisk diagnos, säger forskaren Angelica Ahrens vid University of Florida.
Den aktuella studien visar även att risken för utvecklingsneurologisk diagnos hos barnet ökar om föräldrarna röker. Däremot har amning en skyddande effekt.
Mer om studiens resultat
Forskarna har använt navelsträngsblod som tagits vid barnens födsel för att analysera mängderna av olika ämnen från kroppens ämnesomsättning, som fettsyror och aminosyror. De mätte också en del skadliga ämnen som nikotin och miljögifter.
Det visade sig att barn som senare fick en diagnos hade låga nivåer i navelsträngsblodet av flera viktiga fetter. En av dessa var linolensyra, som behövs för bildning av omega 3-fettsyror som är inflammationsdämpande och har flera andra effekter i hjärnan. Samma grupp hade också högre nivåer av en PFAS-substans.
PFAS är en grupp ämnen som används i bland annat flamskyddsmedel och som kan påverka immunförsvaret negativt.
Forskningen befinner sig i ett tidigt skede och fler studier behövs. En fråga som återstår att besvara är till exempel om obalansen i tarmfloran är en utlösande faktor, eller om den uppstått av bakomliggande faktorer som kost och antibiotika.
Men att många biomarkörer för framtida utvecklingsneurologiska störningar kan observeras redan i tidig ålder kan på sikt öppna för att utveckla screeningsprotokoll och förebyggande åtgärder, menar forskarna.
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Tidvatten, stormar och snabba temperaturförändringar är vardag för marina arter som lever längs atlantkusterna i Europa. Det innebär att de utsätts för tvära kast i livsmiljön.
I takt med klimatförändringarna väntas värmeböljor bli vanligare, och forskare har velat ta reda på hur kustnära marina arter hanterar extrema temperaturer i vattnet.
I en studie har havsanemonen Actinia equina undersökts. Det är en art som kan ha olika individuella beteenden baserat på personlighetsdrag.
– Vi kallar det djurpersonligheter. Det handlar om olika livsstrategier i beteendet som finns i en och samma art. De undersökta anemonerna har två personlighetsdrag, modiga och blyga, och vid extrema värmeböljor klarar de blyga anemonerna sig bättre, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Olika beteenden ger fördelar
Om en anemon är blyg eller modig spelar roll för riskbenägenhet, men bägge beteenden har fördelar som gjort anemoner till vinnare i evolutionen.
Modiga anemoner reagerar snabbare på förändringar i livsmiljön. De är kvickare på att öppna sina tentakler för att söka föda efter en förändring och får då en konkurrensfördel. Men samtidigt är modiga anemoner mer utsatta vid extrema förhållanden, som till exempel värmeböljor.
Forskarnas studie visar att när det blir extremt varmt i vattnet är det en bättre överlevnadsstrategi att vara en blyg individ.
– Vi mätte ämnesomsättningen på anemonerna och kunde se att när vattentemperaturen var hög skenade ämnesomsättningen i de modiga anemonerna. Det gjorde att de behövde öka sitt näringsintag så mycket att de riskerade att duka under. De blyga anemonernas ämnesomsättning ökade mindre vilket gjorde att de klarade värmestressen bättre, säger Lynne Sneddon.
Snabb uppvärmning vid ebb
Vid kuster med stora tidvattenskillnader samlas vatten i så kallade hällkar. De värms snabbt upp om det är varmt väder vid ebb innan nästa flod sköljer in med kallare havsvatten. Anemoner som lever i dessa hällkar blir därför extra utsatta för stora temperaturskillnader.
– Värmeböljor kommer att bli allt vanligare framöver och kallblodiga djur kan få svårt att hantera det. Vi studerade anemoner, men vi har anledning att tro att fenomenet gäller för andra arter också. Om djuren inte klarar sig blir det en störning i ekosystemen och det kan få betydelse i hela näringsväven, säger Lynne Sneddon.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva för att identifiera tidiga språksvårigheter hos barn. Det visar två studier där 6 000 barn ingick.
Forskare vid Uppsala universitet har i två studier undersökt olika tester som ger en bild av små barns språkutveckling.
Forskarna har tittat på journaler från över 6 000 barn i Region Gotland under åren 2016–2022. Resultatet visar att nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn.
– Dessa studier understryker den avgörande roll som tidig screening spelar för att identifiera barn som kan dra nytta av logopediska insatser, säger forskaren och specialistlogopeden Anna Fäldt i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Remisser till logoped ökade
Den första studien har utvärderat effekter av den så kallade Språkfyran, som är ett screeningtest för fyraåringar. Testet görs av en sjuksköterska och går ut på att barnet får härma och peka på bilder.
Studien visade att antalet remisser till logopeder ökade markant efter införandet av Språkfyran – från 0,4 till 6,9 procent.
– Detta pekar på att Språkfyran tidigt kan identifiera barn i behov av logopedinsatser, vilket är mycket viktigt i barnhälsovården, säger Anna Levin, barnläkare och samordnare för barnhälsovården på Gotland.
I den andra studien utvärderades ett formulär, Infant-Toddler Checklist, ITC, som används vid 18-månaderskontrollen på BVC. Det innebär att föräldrar får svara på frågor om hur barnet leker, uttrycker sig och förstår språk. Forskarna kunde se att införandet av ITC ledde till fler remisser till barnlogopeder.
Screening kan göra skillnad
Enligt forskarna är screeningverktygen effektiva för att tidigt upptäcka barn med kommunikations- och språkstörningar.
– Genom att införa effektiva screeningverktyg kan vi göra stor skillnad när det gäller att ge barn med tal- och språkförseningar det stöd de behöver, säger forskaren Anton Dahlberg vid Uppsala universitet.
Forskarna lyfter dock fram att barnens språkförmåga behöver undersökas under längre tid.
Trendig design och unika prylar lockar när konsumenter handlar begagnade eller återvunna produkter. Men det främsta skälet att bege sig till en second hand-butik är hänsyn till miljön, visar en studie.
I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt varför konsumenter väljer att handla begagnade prylar och kläder. Enkätstudier och intervjuer, som gjorts i Stockholm och Göteborg, visar att miljön lyfts fram som den främsta drivkraften. Ekonomiska hänsyn kommer på andra plats.
– Det är positivt att miljö rankas så högt bland dem som handlar begagnat. Många svarade även att de vill handla mer begagnat, men faktorer som pris, utbud och tillgänglighet hindrar dem från att göra det, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Gärna unika produkter men inte underkläder
Andra skäl bakom viljan att handla second hand är möjligheten att hitta trendiga designkläder och unika produkter. Rapporten visar också att det är vanligare att köpa begagnade kläder och skor än möbler, inredning och hemelektronik. Underkläder, strumpor, skor och badkläder väljs däremot bort av hygieniska skäl.
Studien visar dock att begagnade produkterna inte alltid ersätter köp av nya produkter.
– En majoritet av dem som deltog i studien svarade att de begagnade produkterna hade ersatt ett nyköp, vilket är positivt. Men det finns även en risk att personer ökar sin totala konsumtion av saker, i tron om att det är miljövänligt. Vi behöver minska vår totala konsumtion, och att välja en begagnad sak framför en ny är ett bra val i rätt riktning, säger Maja Dahlbom, som är expert inom textil och återbruk på IVL.
Utbudet på nätet ökar
De senaste åren har marknadsplatser på nätet där man kan sälja och köpa begagnade saker ökat. Många butiker testar även att samla in och sälja sina egna märken i begagnat skick eller samarbetar med second hand-butiker. Det har också blivit vanligt att återvinningscentraler har samarbeten för återanvändning, till exempel kvartersnära återvinningscentraler och butiker, där saker kan skänkas eller hämtas gratis.
– Det pågår många initiativ för återanvändning men det behövs fler aktörer och större utbud så att det blir enklare för konsumenterna att handla begagnat. Därför är det så viktigt att kolla vilka drivkrafter och hinder som finns, för att se vad som krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt lika enkelt som nyköp är idag, säger Annelise de Jong vid IVL.
Rapporten från IVL Svenska Miljöinstitutet ingår i projektet UseReuse. Studien har gjorts i samarbete med ett antal second hand-butiker, återbruksaktörer och kommunala avfallsbolag i Stockholm och Göteborg.
Studien genomfördes som en enkätstudie och en intervjustudie. 438 personer besvarade enkäterna och intervjustudien gav 361 svar.
Kvinnor med fetma behöver inte gå upp minst fem kilo i samband med graviditet, som föreslås i ifrågasatta riktlinjer. Tvärtom kan utebliven viktökning kopplas till minskade hälsorisker, visar en studie.
Enligt internationella riktlinjer rekommenderas kvinnor med obesitas, fetma, att gå upp totalt 5–9 kilo under graviditeten. Det kan jämföras med 11,5–16 kilo för normalviktiga. De här riktlinjerna har dock länge varit ifrågasatta, men vetenskapligt stöd har saknats för att ändra dem.
Nu visar en studie att det inte finns några ökade hälsorisker – varken för mamma eller barn – om gravida med obesitas inte går upp i vikt. För kvinnor med ett BMI, kroppsmasseindex, över 40 kan utebliven viktuppgång tvärtom kopplas till minskade risker, skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger KI-forskaren Karin Johansson i pressmeddelandet.
Risker med viktuppgång
Forskarna har studerat tio kända risker som förknippas med viktuppgång under graviditet. De undersökte havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos mamman, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd.
Bland kvinnor med obesitas, och ett BMI mellan 30 och 40, sågs inga ökade hälsorisker vid lägre viktuppgång än nuvarande rekommendation.
För kvinnor som har över 40 i BMI minskade tvärtom riskerna. Utan någon viktökning alls minskade riskerna med cirka 20 procent.
– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de fem kilo som dagens riktlinjer anger, säger Karin Johansson.
Kan leda till nya riktlinjer
Hon menar att studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka, eller ta bort, rekommendationen om en viktuppgång på minst fem kilo. Det kan också finnas anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3, det vill säga med ett BMI över 40.
– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson.
Studien har skett i samarbete med University of British Columbia i Kanada och University of Pittsburgh samt University of California i USA.
Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland. 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015.
Klass 1 och 2 innebär ett BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9. Klass 3 innebär ett BMI över 40.
Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.
Nuvarande internationella riktlinjer om viktuppgång i samband med graviditet har tagits fram av amerikanska Institute of Medicine (IOM).
Trots att många har slutat röka cigaretter minskar inte antalet fall av lungcancer lika mycket som förväntat. Bland kvinnor har i stället antalet drabbade ökat. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
Allt färre röker numera i Sverige. Idag uppger cirka fem procent bland män och kvinnor att de röker dagligen.
Enligt tidigare forskning ska risken att utveckla lungcancer minska kraftigt och snabbt efter valet att sluta röka. Enligt en brittisk studie sjönk antalet som hade fått lungcancer före 75 års ålder från 16 procent till tre procent bland personer som slutade röka innan de fyllde 50 år.
En ny studie har nu jämfört förändringen av rökvanor i Sverige från 1950-talet med insjuknande i lungcancer mellan 1970 och 2021. I studien ingick män och kvinnor mellan 40 och 84 år. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Lika vanligt i äldre åldersgrupp
Tidigare studier har visat att skivepitelcancer är den form av lungcancer som har starkast samband med rökning. Resultaten från den nya studien visade att risken att drabbas varierade kraftigt beroende på typ av lungcancer, ålder och kön.
Baserat på tidigare studier fanns en förväntan att cancerrisken skulle ha minskat bland äldre. Men bland män mellan 75–79 år var lungcancer dock lika vanligt 1970 som 2021.
Risken för skivepitelcancer hade dock sjunkit kraftigt. Däremot hade istället risken för den andra cancerformen, adenocarcinom, ökat sex gånger.
Bland kvinnor i samma åldersgrupp hade risken för skivepitelcancer 2021 ökat till samma nivå som bland män. För adenocarcinom var risken liknande för kvinnor och män – trots stora skillnader i rökvanor, se faktaruta.
– Rökning är tveklöst den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Därför är det förvånande att det minskande rökandet ännu inte märks mer i statistiken. Det behövs mer forskning för att ta reda på vad det beror på, säger Bengt Järvholm, professor inom folkhälsa vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
Flera förklaringar kan finnas
Studien ger inte svar på varför cancerutvecklingen stämmer så dåligt med förväntningarna, men enligt forskarna finns några tänkbara förklaringar.
En förklaring kan vara att människor eventuellt underrapporterar sin rökning, och att minskningen av rökning därför inte är lika stor som uppgetts i undersökningar.
Det kan också vara så att antaganden om hur snabbt risken minskar att drabbas av cancer efter rökstopp kan ha varit överdrivna. En tredje förklaring är att andra miljö- eller livsstilsfaktorer kan spela in. Även personer som aldrig har rökt kan få lungcancer, även om det är mindre vanligt.
– Resultaten ska absolut inte tolkas som att det är lönlöst att sluta röka. Tvärtom understryker studien vikten av att man slutar tidigt, helst att man aldrig börjar, eftersom det kan vara så att risken för lungcancer är förhöjd längre än vi tidigare trott, säger Bengt Järvholm.
Studien bygger på data från Socialstyrelsens cancerregister som jämförts med statistik över tobaksrökning från enkäter samt försäljning av cigaretter.
Mer om svenska rökvanor och siffror över lungcancer
På 1960-talet rökte ungefär varannan svensk man i ålder 18–69 år. Kvinnorna började i allmänhet röka senare i historien än männen. I en stor studie 1963 rökte bara drygt var tionde kvinna, elva procent, i åldern 50–69 år, medan 46 procent av männen var rökare. Bland kvinnorna var det främst yngre som rökte på 1960-talet.
Studien från Umeå universitet visar att om risken att drabbas av lungcancer 2021 var lika stor som risken 1970 hos män och kvinnor 40–84 år skulle cirka 2 250 män ha drabbats av lungcancer 2021 i stället för 1695 fall, det vill säga en minskning med 555 fall.
Bland kvinnor skulle 544 fall funnits i stället för som nu 2181 fall. Det har alltså skett en ökning med 1 637 fall av lungcancer.
