Forskaren Jelena Corovic har studerat fall av våldtäkter som begåtts av okända förövare och undersökt hur information om gärningsmännens brottsbeteende vid den första våldtäkten kan användas för att skilja mellan engångsförövare och serieförövare. Studien visar också hur man kan dra slutsatser om andra typer av kännetecken hos gärningsmännen som kan vara användbara för polisen i utredningar.

Våldtäktsfall med okänd förövare är bland den svåraste typen av brott för polisen att lösa just för att det inte finns en tydlig koppling mellan offer och förövare. I dessa typer av brott behöver polisen använda sig av alternativa metoder, såsom gärningsmannaprofilering. Information om förövarens beteende kring utförandet av brottet används för att dra slutsatser om typen av förövare som kan tänkas ligga bakom brottet, för att kunna fokusera utredningen och reducera antalet misstänkta.

Studien visar att vid utförandet av brottet är serievåldtäktsmän generellt sett mer kriminellt sofistikerade än engångsvåldtäktsmän, genom att de till exempel oftare använder ett vapen för att hota offret, använder en hand för att kväva offrets skrik, stjäl offrets tillhörigheter (t.ex. en plånbok eller mobil), och oftare lyckas fullborda våldtäkten. Men de två typerna av förövare skiljer sig inte åt i de sexuella handlingarna som utförs eller typen av fysiskt våld som används. Engångsvåldtäktsmännen hade dock i större utsträckning druckit alkohol innan de begick brottet och de tenderade oftare att kyssa offret än serievåldtäktsmännen.

– En okänd gärningsman som varken har försökt kyssa offret eller druckit alkohol innan brottet, men visat tecken på att kontrollera offret under våldtäkten, till exempel genom att hota med ett vapen eller tysta offret genom att lägga en hand över dennes mun, är sannolikt en serievåldtäktsman, säger Jelena Corovic.

Vidare är avsaknaden av påtvingade kyssar under brottet och alkoholkonsumtion tillsammans viktiga indikatorer på att den okände gärningsmannen vid tiden för våldtäkten hade ett tidigare brottsregister med flera lagföringar. Därför kan dessa typer av brottsbeteenden vara viktiga att ta hänsyn till eftersom de kan vara behjälpliga i våldtäktsutredningar. Dessa kunskaper bör vara av relevans för utredare eftersom de kan användas för att dra slutsatsen om det är sannolikt att den okände gärningsmannen kan tänkas ligga bakom flera sexualbrott, men också i utredningssyfte att man bör söka i lagföringsregister bland misstänkta som har dömts för flera brott.

– Att förekomsten eller avsaknaden av påtvingade kyssar under en våldtäkt med okänd förövare är en sådan viktig indikator och kan användas för att dra bättre slutsatser om typen av förövare, har inte tidigare visats i någon studie, säger Jelena Corovic.

Jelena Corovic har tidigare studerat vid John Jay College of Criminal Justice i New York där hon erhöll en kandidat- och masterexamen i forensisk psykologi februari 2006. Under 2005 arbetade hon även i ett amerikanskt forskningsprojekt i samarbete med FBI, där fall angående serievåldtäktsmän och seriemördare inlånades från FBI för att användas i forskningen samt öka kunskaper som kan vara till hjälp i utredningsarbeten. Dessa fall utgjorde även basen för hennes masteruppsats vilken undersökte beteendekonsistens hos seriemördare utifrån brottsplatskaraktäristika.

Diskussionerna om effekterna av den ökande försurning i havet har fokuserat på de negativa följderna för till exempel marina organismer som koraller och musslor, som riskerar att skadas eller rent av att försvinna.

Organismer kan överleva
Men under de senaste åren har det upptäckts att vissa organismer kan klara av att leva under mer sura förhållanden, inklusive skaldjur som musslor och vissa typer av växtplankton och fisk.

Sam Dupont, marin forskare vid Göteborgs universitet och Hans Pörtner, professor vid Alfred Wegener Institute i Bremenhaven, argumenterar nu i tidskriften Nature för att det finns ett ökat behov av att marina forskare utför mycket mer komplexa och långvariga försök med hela ekosystem. Försöken bör spänna över månader eller år för att fånga de marina organismernas livscykler.

När det gäller sjöborrar kan till exempel de vuxna individerna anpassa sig till försurning och reproducera sig som vanligt efter 16 månader, medan de unga förblir känsliga för minskad pH i vattnet, enligt författarna.

Mer sammansatta studier krävs
Forskarna understryker att mer komplexa studier behövs; till exempel är studier av mesokosmer, jättelika provrör som sänks i havet där varje provrör innesluter ett helt ekosystem, ett möjligt sätt att studera hela ekosystem på.

– Eftersom försurning av haven kommer att ske jämsides med den globala uppvärmningen bör dessa experiment också variera miljöfaktorer och stressfaktorer som exempelvis temperatur, säger Sam Dupont, marin forskare vid Göteborgs universitet, Lovéncentret Kristineberg.

Sådana försök har till exempel utförts under våren i Gullmarn utanför Lysekil.

Fokusera på lösningar
Haven har blivit trettio procent surare sedan år 1850 och kommer att bli allt surare i framtiden.

– Mot bakgrund att det kommer att ta århundraden att vända utvecklingen anser vi att forskningen bör inriktas på att hitta lösningar snarare än att hela tiden dokumentera katastrofen, säger Sam Dupont.

I avhandlingen redogör han också för vilka olika vägval EU har för att effektivisera sin finansmarknad. Thomas Ordeberg är departementssekreterare på finansdepartementet.

En börsmäklare har en skyldighet att ge kunden bästa möjliga resultat vid köp eller försäljning av värdepapper för dennes räkning. Skyldigheten regleras dels i specifika regler för finansmarknaden dels i vanliga kommissionsregler.

Medan kommissionsreglerna är väldigt allmänt hållna är de specifika orderutförandereglerna ofta betydligt mer detaljerade. Det senare gäller i synnerhet för USA medan EU:s orderutföranderegler (MiFID-direktivet) mer liknar de allmänt hållna kommissionsreglerna i medlemsländerna. Det finns inte heller några kommissionsregler på EU-nivå; dessa kan skilja sig väsentligt mellan medlemsländerna.

Värdepappersmarknaden går mot en utveckling av allt större konkurrens mellan olika börshus och andra handelsplatser, där nya uppstickare försöker ta sig in på marknaden. Det medför att de lagar som reglerar börsmäklarnas verksamhet får allt större betydelse eftersom det krävs av mäklarna att de vänder sig till den handelsplats som ger bäst resultat för kunden.

Under 1970-talet skapades i USA ett tätt sammanhållet system av handelsplatser som länkades samman i ett elektroniskt kommunikationsnät. Sedan dess redovisas information om priser och de transaktioner som genomförs i realtid för hela handelsområdet. Eftersom informationen är tillgänglig har man i USA kunnat införa regler som förbjuder mäklaren att utföra ordrar till ett pris som är sämre än det bästa offentligt tillgängliga priset inom systemet. Något motsvarande finns inte i EU. Bristen på information och länkar mellan handelsplatser får till följd att EU har en sämre fungerande marknad för aktiehandel än USA.

Enligt de orderutföranderegler som gäller inom EU ligger det på den enskilde mäklaren att utforma utförandepolicyer som ger bästa resultat för kunden. Policyer tenderar att bli mycket allmänt hållna vilket ger stor frihet för mäklaren.
– Viss forskning tyder på att många mäklare, istället för att sondera marknaden, slentrianmässigt skickar ordrarna till den handelsplats som historiskt sett har haft bra resultat fast de i själva verket kanske inte längre har det. Det resulterar i att gamla, trötta börser överlever medan pigga uppstickare inte får uppdrag. Med en allmänt hållen policy blir det dessutom svårt att kontrollera om mäklaren har gjort vad som kan förväntas. Det skapar en informationsasymmetri mellan mäklare och kund. Det kanske inte medför så stora förluster för den enskilde kunden, men för hela kundkollektivet handlar det om stora pengar, säger Thomas Ordeberg.

Thomas Ordeberg menar att EU har ett vägval att göra för att effektivisera sin finansmarknad. En möjlighet är att välja den amerikanska modellen med utbyggd infrastruktur och detaljreglering. Att bygga upp en sådan infrastruktur är emellertid mycket dyrt, åtminstone innan den har betalat tillbaka sig. Han poängterar också att man bör ha i åtanke att USA är ett land med ett gemensamt språk och en gemensam valuta sedan lång tid tillbaka.
 
Det finns också mindre ambitiösa lösningar för att åtminstone till viss del förbättra EU-marknadens funktionssätt. Enligt Thomas Ordeberg kan man på marginalen förbättra EU-marknaden genom att införa större informationskrav på mäklare och börser, och genom att använda teknologi som gör det lättare att hitta till exempel det bästa priset bland många konkurrerande handelsplatser. 

– Man kan alltid hoppas att mäklarna själva, som försäljningsargument, börjar använda teknologi som förbättrar informationsinhämtningen gällande ordrar och priser. Alternativt kan man tvinga dem att skaffa sådan teknologi eller hota dem med detaljreglering om de inte gör det.

Avhandlingen
The Best There Is?: An Inquiry into Best Execution Rules.

Av polisanmälningarna från 2012 uppskattar Brå att knappt 5 520 polisanmälningar innehåller ett identifierat hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:

– Antalet anmälningar under 2012 är i princip oförändrade sedan 2011 då 5 490 identifierade hatbrott anmäldes, säger Carina Djärv, utredare på Brå. Däremot har anmälningar med homofobiska motiv minskat under de senaste åren.  Det kan tyda på en minskning av homofobiska hatbrott i samhället eftersom polisens satsningar borde ha lett till fler identifierade anmälningar, men samtidigt har acceptansen för homosexualitet ökat i samhället under senare år.

Det är dock inte alla motiv som minskar. Anmälningar med afrofobiska motiv har ökat med 24 procent sedan 2008 och antiromska har ökat med 21 procent.

Olaga hot vanligast
Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (41 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (16 procent vardera). Andelen anmälningar om våldsbrott har minskat med 5 procentenheter sedan 2008, däremot har andelen anmälningar om ärekränkning ökat med 4 procentenheter under samma period.

Många unga dubbelt utsatta
För första gången har resultat från Skolundersökningen om brott (SUB) använts som källa. Merparten (68 procent) av de elever i nionde klass som under 2011 utsattes för ett antireligiöst hatbrott, uppgav att de även utsattes för främlingsfientligt hatbrott. En ytterligare källa är Brås nationella trygghetsundersökning (NTU). Enligt den senaste NTU-mätningen uppskattas cirka 86 000 personer (1,2 procent) mellan 16 och 79 år, ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2011. Cirka 13 000 personer (0,2 procent) utsattes för homofobiska hatbrott och cirka 28 000 personer (0,4 procent) för antireligiösa hatbrott.

– Det finns en del lokala variationer, säger Fredrik Aspling, utredare på Brå. När det gäller exempelvis antisemitiska hatbrott ser vi att ökningen av anmälningar i Malmö även har påverkat siffrorna för Sverige som helhet. Men undantas Skåne från riksstatistiken är ökningen de senaste två åren så liten, att nivån kan betraktas som i stort sett oförändrad.

Hela rapporten Hatbrott 2012, finns att ladda ner på www.bra.se

Johan Fornäs ger ut en nybörjarguide för den som vill sätta sig in i Karl Marx och förstå grundvalarna i den moderna kapitalismen. ”Capitalism A Companion to Marx´s Economy Critique” kräver inga akademiska förkunskaper utan vänder sig till en intresserad allmänhet, till studenter, studiecirklar, aktivister och alla som vill bilda sig en uppfattning om teorierna och kapitalismens grundvalar.

Under 1970- och tidigt 1980-tal ledde Johan Fornäs studiecirklar om Karl Marx och grunderna i hans teorier. Anteckningarna från cirkeln fanns sparade, och när engelska forskare fick höra talas om detta var deras uppmaning: Skriv en bok!
Så blev det.

Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och författare till en rad böcker, har nyligen fått ”Capitalism A Companion to Marx´s Economy Critique” publicerad på det anrika och ansedda förlaget Routledge.

Ytterligare en anledning till boken är den diskussion, och det ifrågasättande, av kapitalismen som bland annat finanskriser och Occupy-rörelsen bidragit till.

– Det har spridit sig en diskussion om att något i grunden är fel i det ekonomiska systemet och att ett ökat socialt ansvar måste till. Vill man sätta sig in kapitalismen är Marx är en klassiker och en nyckelfigur som är svår att komma förbi. För den som vill förstå kapitalismen är han en bra början, sedan får man läsa vidare och jämföra med andra teorier, säger Johan Fornäs.

Boken är en introduktion till hur Marx analyserade kapitalismen och sammanfattar alla de tre banden i ”Kapitalet”. Den inleds med en kort inledning om Marx dialektiska metod och avslutas med en slutkommentar om hur man kan förhålla sig till teorierna i dag.
När Johan Fornäs, under arbetet med boken, åter fördjupade sig i teorierna slogs han framför allt av detta:

– Jag blev häpen och imponerad över hur aktuellt det är. Marx hade fel i många frågor, men mycket av det som är aktuellt i dag – ekologiska frågor, jämställdhet, kriser – tog han också upp. Han resonerade framför allt kring hur kapitalismen är full av inre motsägelser – den skapar ju till exempel både rikedom och fattigdom.

Priset för ”Capitalism A Companion to Marx´s Economy Critique” ligger på cirka 800 kronor i dag, men en billigare paperback-utgåva utkommer nästa år.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.

Med hjälp av olika slags färgbilder kan man undersöka färgerna i vår natur, färgkompositioner i rabatter och färgpåståenden i trädgårdslitteratur.

– En privatperson kan gå i sin egen upplevelse. För yrkesutövaren är det nödvändigt att reflektera över det man ser och göra kvalitativa bedömningar, säger Nina Nilsson, hantverksdoktorand vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Färgbilden som redskap
Färgbilder har olika funktion. De kan vara dokumenterande och berätta hur färgerna ser ut i en viss rabatt vid ett särskilt tillfälle, eller tolkande det vill säga hur vi uppfattar ett stycke natur.

– Bilderna kan också vara komponerande, att man gör sin växtkomposition utifrån färg eller analyserande, att man klarlägger egenskaper och samband hos exempelvis en växts färger under ett år, säger Nina Nilsson.  

Färgbilden som redskap vid växtkomposition är både en bok och en forskningsuppsats, tillika en redskaps- och metodstudie. Det undersökande redskapet som används är färgbilden så som den har utvecklats i undervisningen av studenter till trädgårdsmästare på utbildningsprogrammet ”Trädgårdens hantverk och design” vid Göteborgs universitet.

Fokuserar på färger inte former
Det som är viktigt med färgbilderna är att de är nonfigurativa – att de inte föreställer något utöver färgen. Det innebär att färg och färgkomposition lyfts till en betydelsefull nivå – en där till exempel växters form och utseende har underordnad betydelse.

– Detta icke föreställande bildspråk har jag hämtat i Johannes Ittens färglära Färg och färgupplevelse. En samlande bildtyp är färgschema, det vill säga schematiska återgivningar av den ordning som ger en befintlig miljös färgverkan eller strategin för att nå en bestämd färgverkan i en plantering, säger Nina Nilsson.

Trädgårdslitteraturen har brister
I trädgårdslitteraturen förekommer råd och anvisningar om hur man med hjälp av färgläran kan skapa harmoniska planteringar. Att pröva dessa råd genom att ”avbilda” dem i färg är betydelsefullt för att förstå en författares avsikt eller bevekelsegrund.

– Bland författarnas råd saknas det färgbilder (utöver växtfotografier) som skulle kunna vara till hjälp för att både illustrera och fördjupa förståelsen av påståenden, säger Nina Nilsson.

Nina Nilsson är bildkonstnär och anställdes 1998 som utbildningsledare i programmet ”Trädgårdens hantverk och design” på Dacapo hantverksskola i Mariestad. När Dacapo blev del av Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet blev hon lektor med ämnesinriktningen ”Färg- och formlära och växtkomposition”.

Nina Nilsson har arbetat som bildkonstnär under 25 år. Som yrkesverksam konstnär har hon utöver utställningsverksamhet bland annat varit med och startat Gårdstensverksta’n i Göteborg, hon har varit ordförande i det konstnärsägda Galleri 54 i Göteborg och arbetat med program för offentlig utsmyckning i Göteborgs kommun.

Sammantaget ingick knappt 200 000 personer i forskarnas kartläggning av orsakssambanden mellan övervikt/fetma och sjukdomar kopplade till hjärta-kärl och ämnesomsättningen, som publiceras i senaste numret av PLOS Medicine. Målet med studien var att fastställa om fetma i sig orsakar dessa sjukdomar eller om graden av fetma bara är en markör för något annat i livsstilen som orsakar sjukdomen.

– Vi vet sedan tidigare att fetma och hjärt-kärlsjukdom ofta uppträder tillsammans. Det har dock varit svårt att fastställa om ökat BMI i sig är farligt. I den här studien fann vi att individer med genvarianter som ger ökat BMI också hade ökad risk för hjärtsvikt och diabetes. Risken för diabetes var större än vad man tidigare trott, säger Tove Fall, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som koordinerat studien tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Oxford University.
 
Forskarna har studerat om en genvariant i FTO-genen, som reglerar aptiten och därigenom ökar individens BMI, också är kopplade till en rad sjukdomar i hjärta-kärl och ämnesomsättning. Riskvarianten är vanlig i befolkningen och varje kopia av riskvarianten ökar BMI med i genomsnitt 0,3-0,4 enheter. Eftersom en persons genuppsättning inte ändras av livsstil och sociala faktorer, utan bestäms vid befruktningen där man slumpmässigt får hälften av varje förälders genuppsättning, så kallas metoden ”mendelsk randomisering”.  För att uppnå säkra resultat behövdes ett stort studiematerial, och uppemot 200 000 individer från Europa och Australien har deltagit.

– Epidemiologiska studier letar efter samband i stora befolkningsmaterial, men har oftast svårt att säkert fastslå orsak och verkan – det vi kallar kausalitet. Genom att använda den här nya genetiska metoden, mendelsk randomisering, i vår forskning, så kan vi nu bekräfta det många länge trott, att ökad BMI bidrar till uppkomsten av hjärtsvikt. Vi fann också att övervikt ökar belastningen på levern. Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar bevisbördan för att kraftfulla samhällsinsatser behövs för att motverka fetmaepidemin och dess följder, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet.

Resultaten visar att en ökning med en BMI-enhet ökar risken för hjärtsvikt med i genomsnitt 20 procent. Vidare bekräftar studien också att fetma orsakar högre insulinvärden, högre blodtryck, sämre kolesterolvärden, ökade inflammationsmarkörer och ökad risk för diabetes.
 
Den aktuella studien har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet ENGAGE som samlar över 35 delstudier och drygt 130 medförfattare. Studien har genomförts och koordinerats av Erik Ingelssons forskningsgrupp i samarbete med Karolinska Institutet och Oxford University.

FAKTA
Länk till artikeln: http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1001474.

Studien har finansierats av bland andra Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram (ENGAGE), Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning och Hjärt-Lungfonden.

Publikation: ”The Role of Adiposity in Cardiometabolic Traits: A Mendelian Randomization Analysis”. Tove Fall, Sara Hägg, Reedik Mägi, [more than 125 additional authors], Nancy L. Pedersen, Mark I. McCarthy, Erik Ingelsson, Inga Prokopenko for the European Network for Genetic and Genomic Epidemiology (ENGAGE) consortium. PLOS Medicine.

Forskare vid Sahlgrenska akademin föreslår nu att vården systematiserar behandlingen och inför rutinmässiga D-vitaminkontroller för KOL-patienter. I den aktuella studien undersöktes både D-vitaminhalterna i blodet och kostintaget. Totalt deltog 98 patienter både från Göteborg och Uppsala samt 149 friska äldre kontroller från Göteborg i studien.

– Vi fann att KOL-patienterna hade genomgående sämre D-vitaminstatus än de friska patienterna. Men även bland de friska kontrollpersonerna, som var mellan 65 och 80 år, hade nästan 40 procent för låga halter av vitaminet i blodet, säger Frode Slinde, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Orsaken till D-vitaminbrist kan ligga både i för lågt kostintag och för lite vistelse ute i solen. Göteborgsstudien visar att kostintaget av D-vitamin var otillräckligt i båda grupperna, men anmärkningsvärt nog hade KOL-patienterna ett större totalt intag av D-vitamin än den friska kontrollgruppen.

– Detta berodde på att många KOL-patienter har benskörhet, och i större utsträckning använder läkemedel mot benskörhet som innehåller vitamin D, säger Frode Slinde.

– Att många KOL-patienter trots detta har otillräckliga nivåer av D-vitamin i blodet borde leda till att sjukvården tar detta på allvar och rutinmässigt mäter KOL-patienters vitaminstatus,  och sätter in behandling hos de patienter som uppvisar för låga nivåer, säger Frode Slinde.

Artikeln Vitamin D status and dietary intake in a Swedish COPD population publicerades i tidskriften Clinical Respiratory Journal.

FAKTA KOL
KOL eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom i lungorna och luftvägarna. De som drabbas har ständiga problem med luftrören och lider av andnöd. Antalet personer som har KOL i Sverige beräknas ligga mellan 400 000 till 700 000 beroende på vilka diagnoskriterier som ställts av läkaren. Den främsta orsaken till KOL är att slemhinnan är skadad till följd av aktiv eller passiv tobaksrökning. Sjukdomen behandlas med bland annat rökavvänjning och medicin.

Trots att flertalet kommuner sedan 1990-talet haft som mål att minska andelen bilresande och öka cyklingen så visar undersökningar att cyklingen inte ökar.

– Den nuvarande inriktningen på cykelplaneringen, förbättring och utbyggnad av cykelinfrastruktur räcker inte, konstaterar Åsa Aretun, forskare på VTI. För att nå målsättningen att öka cykling är det viktigt att skapa gynnsamma avstånd mellan vardagliga målpunkter. Det kräver en integrerad trafik- och bebyggelseplanering som på ett realistiskt sätt tar hänsyn till cyklisternas möjligheter att överbrygga geografiska avstånd.

VTI rapport 781 bygger på fallstudier i fyra kommuner: Linköping, Malmö, Västerås och Örebro. Syftet var att öka kunskapen om varför inte mål om ökad andel cykling uppnås. Data som har analyserats utgörs av kommunala policy- och planeringsdokument samt intervjuer med olika kategorier av tjänstemän involverade i cykelplaneringen.

Resultaten visar att mål om ökad cykling har hanterats inom ramen för en implementeringsstruktur(organisering–kunskap–åtgärder) där professionella grupper präglas av en utbildning, yrkesutövning och organisering av arbetet som länge haft som mål att optimera framkomlighet för biltrafik. Inriktningen har tjänat som modell för operativa problembilder och lösningar i implementeringsarbetet för ökad cykling i de fyra fallen. Framkomlighet för cykel har därmed ökat över åren, men effekter i form av ökad cykling har uteblivit. Brist på måluppfyllelse har dock inte lett till någon omprövning av existerande angreppssätt och metoder. Fallstudierna visar att tjänstemännen istället är orienterade mot att upprätthålla professionella gränser i planeringen.

Den nuvarande inriktningen på cykelplaneringen medför att tillgänglighetsvillkor för cykel inte säkerställs. Dagens bebyggelse- och transportinfrastruktur präglas i hög grad av avstånd som är anpassade efter hastigheter med bil. I cykelplaneringen överskattas vilka avstånd och hastigheter för cykel som kan förväntas. Samtliga åtgärdsnivåer – system (tillgänglighet), struktur (framkomlighet) samt individ (informations- och beteendepåverkan) – måste hanteras för att kunna realisera mål om ökad cykling.

Virusen döps efter kombinationen av två ytproteiner, hemagglutinin och neuraminidas, eller H och N som de förkortas. Dessa proteiner är viktiga för viruset när en cell skall infekteras och när nya virus skall släppas ut från en infekterad cell.

– Det finns 16 olika varianter av H, och 9 varianter av N, berättar Neus Latorre-Margalef, forskare vid Linnéuniversitet som i fjol disputerade på influensavirus. I och med att de sitter på olika delar i arvsmassan kan de kombineras i upp till 144 olika varianter.

Alla varianter finns inte överallt. Exempelvis orsakas säsongsinfluensa hos människa endast av ett par tre olika varianter i taget, just nu H1N1 och H3N2. Vårt immunförsvar reagerar på dessa ytproteinerna och har man varit infekterad med ett visst virus får man ett skydd, immunitet, mot nya infektioner av samma variant.

– Hos gräsänder i naturen finns det otroligt många virusvarianter, säger Neus. Under våra studier vid Ottenby fågelstation på södra Öland har vi under 10 år hittat mer än 70 varianter. En fråga vi ställt oss inom forskningen är hur kommer det sig att det finns så stor diversitet av virus hos just änder?

För att svara på den frågan analyserade forskarna vid Linnéuniversitet tillsammans med kollegor från Holland, Frankrike och USA ett väldigt stort fångstmaterial från änder. Resultaten av studierna publicerades nyligen i den prestigefulla tidningen PLOS Pathogens.

– Sammanlagt undersökte vi mer än 18000 virusprover tagna från cirka 7700 änder. Genom att jämföra vilka virus vi hittade vid olika tillfällen i en och samma individ, kunde vi kartlägga hur ändernas immunförsvar reagerade på influensavirus, säger Neus som var huvudförfattare till studien. En and som varit infekterad med ett visst virus, till exempel ett H1N1 virus, blev inte infekterat med samma hemagglutintyp (H) igen. Detta är inte så konstigt, utan vad man förväntar sig, ungefär vad som händer när människor vaccinerar sig mot säsongsinfluensa, fortsätter hon.

Det som förvånade forskarna var vad som hände vid återinfektioner av andra virusvarianter. Exempelvis, om en and varit infekterad med ett H1N1 virus hade den betydligt lägre risk att infekteras med besläktade varianter som H2 och H6. Detta kallas korsimmunitet. Samtidigt ökade risken att infekteras med virus av mer avlägset släktskap.

– Detta har stor betydelse för virusens evolution, menar docent Jonas Waldenström, ledare för forskningsgruppen vid Linnéuniversitetet. Det sker hela tiden ett slags krig mellan olika virusvarianter, där olika virus tävlar om att infektera gräsänderna. I och med förekomsten av korsimmunitet beror inte ett virus framgång enbart på sina egna egenskaper, utan också av andra virus egenskaper. Detta gör att virusen borde utvecklas till att bli alltmer åtskilda, så att graden av korsimmunitet minskar över tid.

– Detta är inte bara viktigt för änderna, utan har också relevans för oss människor, tillägger Neus.

Det är från virus i naturen, och då i synnerhet änder, som de virus som orsakar nya virus hos människor kommer. Exempelvis är H7N9 som uppträtt på sistone i Kina till största delen ett fågelvirus. Kunskapen om korsimmunitet gör det också troligt att det skulle kunna gå att skapa influensavaccin som ger skydd mot flera virusvarianter, så kallade universella vaccin.

Här hittar du artikeln: http://www.plospathogens.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.ppat.1003443

Neus Latorre-Margalef och jonas Waldenström ingår båda i en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper Linnaeus University Centre for ecology and evolution in microbial model systems. Läs mer om gruppen.

Många skolor väljer att köpa färdiga program som stöd i sitt arbete mot mobbning men forskning visar att skolorna inte följer programmen fullt ut utan istället anpassar dem efter lokala omständigheter.

– Vi ser positivt på att detta. Vi rekommenderar inte skolor att använda programmen i sin helhet, säger Erik Flygare, forskare vid Örebro universitet, som tillsammans med Örebroforskaren Björn Johansson och Peter Gill vid Högskolan i Gävle skrivit en artikel om utvärderingen som publicerats i American Journal of Evaluation.

I Sverige är lagstiftningen tydlig när det gäller mobbning och skolor är skyldiga att arbeta såväl förebyggande som att ingripa när någon kränks. Därför har de flesta skolor valt att köpa in något av de många olika program mot mobbning som finns på marknaden.

I utvärderingen, som gjordes på uppdrag av Skolverket, ingår Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis. Forskarna ville ta reda på om skolor med dessa program var effektiva och vilka erfarenheter lärare, elever och annan skolpersonal har av de utvalda programmen.

Hur insatser utvärderas
– 39 skolor med elever i årskurs 4-9 deltog i studien under tre år. Det visade sig ganska snabbt att trots att en skola sade sig följa ett visst program så såg verkligheten annorlunda ut. De blandade mellan flera olika, säger Erik Flygare.

– Våra resultat väckte många frågor kring hur man utvärderar insatser och vi delar med oss av våra erfarenheter i vår artikel. Om vi hade tagit med fler skolor och enbart gjort en statistisk utvärdering hade vi missat det faktum att många skolor som sade sig använda det ena eller det andra programmet faktiskt inte gör det fullt ut.

– Nu tog vi med färre skolor men tog oss tid för fältbesök, samtal och intervjuer, säger Erik Flygare.

Tillvägagångssättet med att använda såväl kvalitativa som kvantitativa metoder gjorde att forskarna upptäckte att skolorna dels använder olika program dels anpassar programmen efter lokala omständigheter. För att kunna utvärdera skolornas insatser undersökte forskarna olika programkomponenters effekter. Hur väl fungerar till exempel rastvaktsystem, relationsfrämjande insatser och utvärderingar?

Ha motsatt effekt
– Programmen innehåller komponenter som har visat sig vara verkningslösa eller till och med ha motsatt effekt. Det är bra att skolorna anpassar eller tar bort olika delar, säger Erik Flygare.

Dessutom undersökte forskarna enskilda individers utsatthet och de kunde se att det till största delen inte är samma personer som är utsatta under hela perioden.

– Det är lätt att tro att det är samma personer som blir mobbade. Ungefär 8 procent av eleverna utsattes för mobbning och 1,5 procent av dessa var mobbade under alla tre åren. Man kan fundera över om det är så att skolorna är mer framgångsrika med att åtgärda redan uppkomna problem än att arbeta förebyggande, säger Erik Flygare.

– Vår utvärdering visar att mobbning är ett komplext problem. De färdiga programmen kostar ibland mycket pengar och ger små effekter. Skolor kan uppnå samma resultat genom att följa skolverkets riktlinjer, säger Erik Flygare.

Artificial photosynthesis is one of the hot trends in energy research. A large number of the worlds’ energy problems could be resolved if it were possible to recreate the ability plants have to transform solar energy into fuel. The Earth receives enough solar energy every hour to satisfy our energy needs for an entire year.

A research team at Chalmers University of Technology has made a nanotechnological breakthrough in the first step required for artificial photosynthesis. The team has demonstrated that it is possible to use self-assembling DNA molecules as scaffolding to create artificial systems that collect light. The results were recently published in the esteemed scientific Journal of the American Chemical Society.

Self-assembling system
Scaffolding in plants and algae consists of a large number of proteins that organise chlorophyll molecules to ensure effective light collection. The system is complicated and would basically be impossible to construct artificially.
”It’s all over if a bond breaks,” says Jonas Hannestad, PhD of physical chemistry. ”If DNA is used instead to organise the light-collecting molecules, the same precision is not achieved but a dynamic self-constructing system arises.”

Recreates a part of nature’s miracle
With a system that builds itself, the researchers have begun to approach nature’s method. If any of the light-collecting molecules break, it will be replaced with another one a second later. In this sense, it is a self-repairing system as opposed to if molecules had been put there by researchers with synthetic organic chemistry.
The sun’s light is moved to a reaction centre in plants and algae so they can synthesise sugars and other energy-rich molecules.
”We can move energy to a reaction centre, but we have not resolved how the reactions themselves are to take place there,” says Bo Albinsson, professor of physical chemistry and head of the research team. ”This is actually the most difficult part of artificial photosynthesis. We have demonstrated that an antenna can easily be built. We have recreated that part of the miracle.”

Like pieces in an intricate puzzle
The Chalmers researchers are combining artificial photosynthesis with DNA nanotechnology. When constructing nano-objects that are billionths of a metre, DNA molecules have proven to function very well as building material. This is because DNA strands have the ability to attach to each other in a predictable manner. As long as the correct assembly instructions are given from the start, DNA strands in a test tube can bend around each other and basically form any structure.
”It’s like a puzzle where the pieces only fit together in one specific way,” says Bo Albinsson. ”That is why it is possible to draw a fairly complex structure on paper and then know basically what it will look like. We subsequently use those traits to control how light collection will take place.

Read the scientific article

Facts about the research Jakob Woller, Jonas Hannestad and Bo Albinsson authored the scientific article. The research was funded by the Swedish Research Council. The research team recently received a new grant amounting to SEK 9 million from the Swedish Energy Agency, which will be used for research into more effective solar cells and other solar energy technology.

I en studie som kombinerar experiment med matematisk analys har en grupp forskare kartlagt social smitta, alltså hur individens beteende påverkas av gruppdynamik, genom att studera applåder. Matematikern Richard Mann vid Institutet för Framtidsstudier och Uppsala universitet, och hans kollegor filmade 107 studenter vid Universitet i Leeds som i mindre grupper fick lyssna på olika presentationer och sedan applådera framträdandena.

Applåderna visade sig följa ett visst mönster. Individerna i publiken verkade inte fatta självständiga beslut om hur lång tid det var värt att klappa händerna, istället styrdes applåderna av grupptrycket. Principen är att ju fler som klappar, desto större är sannolikheten för att du själv skall börja klappa. Om 50 procent av publiken klappar händerna är det t.ex. 10 gånger mer sannolikt att övriga individer börjar klappa än om 5 procent klappar.

Hur lång tid applåderna varar beror sedan på gruppens förmåga att koordinera slutet. Först när någon i publiken har slutat klappa följer resten efter, och det ganska fort. Spridningen skedde helt audiellt, det var alltså viktigare att höra en annan person klappa eller sluta klappa än att se beteendet hos de som satt närmast.

Matematiska modeller har använts för att studera en mängd sociala fenomen, det är dock sällan man som i det här fallet utgår ifrån verkligheten när man skapar sin modell. Modellen kan därför vara användbar i många andra sammanhang.

– Den modell vi har utarbetat för att testa applåder skulle kunna utvecklas för att mäta och förutse helt andra beteenden. Man kan till exempel använda den för att studera spridningen av regimkritiska protester eller hur användningen av en viss hashtag sprids i Twitter-sfären, säger Richard Mann.

Studien presenteras i artikeln “The Dynamics of Audience Applause” av Richard P. Mann, Jolyon Faria, David J. T. Sumpter och Jens Krause. Den publicerades den 19 juni i Journal of the Royal Society Interface.

Johanna Sjöberg har undersökt vardagsreklam som kommer in i människors hem, i barntidningar, adresserad direktreklam till nyblivna föräldrar och tidningsannonser. Hon har också undersökt lagstiftning och branschregler om barn, konsumtion och reklam.

– Tillsammans ger det en spretig bild fylld av motstridiga föreställningar om både barn och reklam, säger Johanna Sjöberg, som doktorerat vid Tema Barn.

Hon menar att lagar och regelverk saknar barnperspektiv så att barn varken får det skydd eller den informationsfrihet som de enligt Barnkonventionen har rätt till. Regelverket är otydligt, inkonsekvent och väcker frågor om hur det ska följas i praktiken.

– Regelverket syftar till att skydda, men barn beskrivs både som utsatta och som kunniga konsumenter. Viss reklam som vänder sig till barn regleras hårt, men mycket av den reklam som de möter i vardagen vänder sig till vuxna och behöver inte ta någon hänsyn alls till barn.

Genomgången av barntidningar visar att de flesta är stereotypt utformade när det gäller kön. Dessutom visar studien att reklam inte bara finns i tidningarnas annonser utan även i det redaktionella materialet.

– Många gånger är hela tidningen en reklamprodukt som uppmanar till konsumtion. Varumärken och produkter säljs in och repeteras. Tävlingar, spel och varuprover fungerar som reklam och uppmanar barn att interagera med företagen. Men inget av detta kan regelverket hantera, konstaterar Johanna Sjöberg.

I adresserad direktreklam som skickas till nyblivna föräldrar framträder barn som föräldrarnas konsumtions- och livsprojekt. Reklamen skapar en bild av att barn ständigt måste ha en mängd nya konsumtionsvaror för att inte fara illa.

– Dessutom är direktreklamen könsstereotyp och vänder sig främst till mammor och är på så sätt diskriminerande, säger Johanna Sjöberg.

Hon har också undersökt annonser där barn syns på bild i tidningar för vuxna.

­– Där ger barn liv och rörelse och skapar kopplingar till hem och familj. Men produkterna som marknadsförs rör inte barn, som därför reduceras till utsmyckande objekt i annonserna.

Avhandling: I marknadens öga. Barn och visuell konsumtion.

– Vi ser en trend att när attraktionskraften hos traditionella popkulturdestinationer minskar så ersätts dessa med evenemang som fansen själva startar. Fansen skapar upplevelser som de vill ha och inte anser att marknaden erbjuder, säger Christine Lundberg, en av forskarna vid ETOUR.

Fansen själva berättar att det är liknande motiv till deras engagemang som producenter som behovet bland fansen som den här typen av evenemang fyller; att träffas fysiskt för att dela intresse och kärlek till ett fenomen, att ha roligt tillsammans, att tillhöra en gemenskap och att det är ett uttryck för deras fanskap.

– Det som talar för en ökning av den här formen av fanturism är det ökande engagemang som blir möjligt exempelvis genom informationsteknologin, vilket i sin tur ökar behovet att även träffas fysiskt, säger Christine Lundberg.

Forskarna menar att ”fancons” är ett intressant fenomen på en marknad som till stor del domineras av större, professionella evenemangsbolag. En del av dessa ”fancons” är lokalt arrangerade evenemang för en lokal marknad, som musiktävlingar, läsgrupper och filmvisningar. Men det arrangeras även större event för en internationell publik. 27-30 juni hålls just ett sådant evenemang i Chicago, USA – TwiFicMeetUp.

– Det är ett evenemang organiserat av och för Twilight Saga fanfictionläsare och författare. Ett av våra partnerföretag, Plotagon AB, är på plats i Chicago för att utveckla sin produkt tillsammans med fansen, säger Christine Lundberg.

Christopher Kingdon, vd för Plotagon, som utvecklar ett socialt filmverktyg för film i 3D, menar att framtidens produktutveckling görs bäst tillsammans med framtida konsumenter.

– Det finns ett stort intresse och kraft hos kunderna för samproduktion av produkter. Vi sponsrar därför evenemanget och visar upp vår produkt för andra året i rad för fansen, berättar Christopher Kingdon.

Nu finns 28 Barnahus som har avtal med 164 av landets 290 kommuner. En slutsats i rapporten är att det krävs nationell samordning för att alla våldsutsatta barn i landet ska få sina rättigheter tillgodosedda.

– Politikerna behöver peka med hela handen och se till att det ser hyfsat likadant ut i hela landet. Idag finns i många av Barnahusen en slagsida mot det juridiska, medan sjukvården sviker. Barn som har blivit slagna eller utsatts för sexuella övergrepp måste skyndsamt erbjudas psykiatrisk hjälp, säger Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet och tillsammans med psykologen Åsa Landberg vid Rädda Barnen författare till rapporten.

Resultaten visar att flera av de 23 Barnahus som deltagit i granskningen håller hög kvalitet. Dock är det bara tre – Linköping, Lund och Uppsala som fullt ut lever upp till kraven. Linköping toppar med 69 poäng av 75 möjliga.

Syftet med Barnahus, som utvecklats med Children advocacy centers i USA som förebild, är att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd, och vid behov snabb behandling. De ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter. I stället ska de fyra väsentliga verksamheterna – brottsutredning, samverkan/skydd, fysisk hälsa och psykisk hälsa samlas under samma tak.

Tre Barnahus i landet har bara de två förstnämnda verksamheterna, och de övriga 16 kan beskrivas som ofullständiga. Utvecklingen går dock åt rätt håll men en del förändringar i struktur och lagstiftning är nödvändiga för att Sverige ska leva upp till kraven i FN:s barnkonvention, konstaterar författarna:

Rapporten Inuti ett Barnahus – en kvalitetsgranskning av 23 svenska barnahus offentliggörs tisdag 25 juni. Arbetet har utförts med stöd av Brottsofferfonden.