– Studien visar att det kanske är dags för nytt tänk inom cancerbehandlingen, säger Signe Borgquist, artikelns huvudförfattare.

Varje år får cirka 8 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Men bröstcancer är egentligen ett samlingsnamn för flera olika cancerformer som kan uppstå i brösten, där den så kallade hormonberoende bröstcancern (se faktaruta) är den vanligaste och står för cirka 80 procent av fallen. Men även inom denna grupp finns det en mängd varianter som beter sig olika. Alla kvinnor svarar därför inte lika bra på den standardbehandling som erbjuds och en del drabbas av återfall. Dessa kvinnor borde förmodligen ha fått en tuffare behandling medan andra istället blir överbehandlade och hade klarat sig med en mildare behandling med färre biverkningar.

Bättre prognosverktyg
Därför pågår intensiv forskning för att hitta olika typer av tumörmarkörer som kan ge läkarna information om kvinnans prognos och den mest lämpliga behandlingen. Man vill kunna karakterisera cancern mera i detalj för att kunna erbjuda patienterna en så individuellt anpassad behandling som möjligt.
I jakten på bättre prognosverktyg har Signe Borgquist och Helena Jernström tillsammans med forskarkollegor undersökt olika varianter av genen för en östrogenreceptor, ER-beta (se faktaruta). Till skillnad från dess mer välkända kusin ER-alfa, som ingår i den kliniska rutinmetoden vid typbestämning av bröstcancertumörer, vet man ganska lite om ER-beta, vilket gör den till en intressant kandidat att undersöka.
Genen för ER-beta-receptorn förekommer i olika varianter vilket är fullständigt normalt. Forskarna ville undersöka om de olika genvarianterna kunde ge ytterligare information om prognosen, dvs. hur det kommer att gå för patienten och om det eventuellt kunde kopplas till olika kroppsliga faktorer som t.ex. patientens BMI*.

Övervikt — ibland fördel, ibland nackdel
Enkelt uttryckt visade studien att vissa kombinationer av genvariant och BMI hade bättre prognos än andra, oavsett behandling. En viss genvariant kunde i kombination med normalvikt kopplas till få eller inga återfall alls medan risken för återfall var betydligt högre hos överviktiga med samma genvariant. För andra genvarianter kunde det vara tvärtom. Generellt hade genvarianterna större inverkan på prognosen hos kvinnor med övervikt, oavsett om det var till det bättre eller till det sämre.

– Det är inte bara genen och det är inte bara vikten som säger hur det kommer att gå, det tycks vara kombinationen av dessa som är avgörande. Ibland kan övervikt ge en fördel, ibland inte. Däremot har inte resultaten något prediktivt värde, dvs. de ger ingen information om vilken behandling som är bäst för vem, säger Helena Jernström.

Dags för nytt behandlingstänk
Båda forskarna menar att livsstilsfaktorer har betydelse för cancerbehandlingen men det är inget som man i dagsläget tar hänsyn till när man erbjuder behandling.

– Idag tittar man på tumörtyp och ålder när man ska bestämma behandling. Men beslutet borde snarare baseras på en triangel där man även tar hänsyn till så kallade ”host factors”, dvs. kvinnans kroppsform, genetik, hormonproduktion men även livsstil — vad hon äter, om hon tar naturläkemedel osv., säger Helena Jernström.

– Slutsatsen av vår studie är att det kan vara dags för ett nytt tänk inom cancerbehandlingen. Som läkare måste vi fråga oss ”Vilken individ bor den här tumören i?” för det är individen som får behandling, säger Signe Borgquist och fortsätter:

– Våra resultat baseras än så länge på bara en studie så den behöver upprepas. Men på sikt kan resultaten öppna för en mer individualiserad behandling baserad på inte bara tumörens egenskaper utan även hur kvinnan lever och vad hon har för genetisk uppsättning.

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i februari 2013 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Där finns faktalänkar.

Mycket små partiklar som fylls med läkemedel kan vara ett nytt verktyg för framtidens cancerbehandlingar. En ny studie som publiceras i vetenskapstidskriften Particle & Particle Systems Characterization visar hur sådana nanopartiklar kan sättas ihop för att effektivt transportera cancerläkemedel till tumörceller, samtidigt som de har egenskaper som gör att partiklarna syns på magnetkamerabilder och på så sätt kan spåras i kroppen.
Bakom den nya studien står forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Chalmers tekniska högskola.

Teamet har utvecklat så kallade teranostiska nanopartiklar. Teranostik innebär att man i samma material bygger in två funktioner: behandling och diagnostik.

– I denna studie har vi framställt teranostiska nanopartiklar för att med hög effektivitet leverera läkemedel mot bröstcancer, samtidigt som man kan använda dem för diagnostik genom att de kan detekteras med en magnetkamera. De byggstenar som vi använder är biologiskt nedbrytbara och uppvisar ingen toxicitet, säger Eva Malmström Jonsson, professor vid Skolan för kemivetenskap vid KTH.

Den nya studien har resulterat i en metod att göra nanopartiklar som spontant bygger ihop sig själva av skräddarsydda makromolekyler. Balansen mellan hydrofila (vattenälskande) respektive hydrofoba (vattenskyende) delar är viktig för att partiklarna ska bildas. Den hydrofoba delen gör det möjligt att fylla partikeln med läkemedel.

En förhållandevis hög koncentration av den naturliga isotopen 19F (fluor) gör att partiklarna syns bra på högupplösta bilder som tas med magnetkamera, även kallad magnetisk resonanstomografi. Genom att följa de teranostiska nanopartiklarnas väg i kroppen blir det möjligt att få information om hur läkemedlet tas upp i tumören och hur god effekt behandlingen har.

Forskarna har fyllt nanopartiklarna med cytostatikaläkemedlet doxorubicin (så kallat cellgift). Det används i dag för att behandla bland annat urinblåse-, lung-, äggstocks- och bröstcancer. I studien visade försök på odlade celler att partiklarna i sig själva inte är skadliga, men att nanopartiklarna effektivt kan döda cancerceller efter att ha laddats med läkemedlet.
Nästa steg är att utveckla systemet för att kunna behandla hjärntumörer, bukspottskörteltumörer och läkemedelsresistenta bröstcancertumörer. Det är idag svårt att effektivt behandla dessa tumörtyper med cytostatika.

– Genom målsökande grupper på ytan, eller genom att förändra storleken eller införa joniska grupper på våra nanopartiklar, kan man öka det selektiva upptaget i denna typ av tumörer, säger Andreas Nyström, docent i nanomedicin vid Swedish Medical Nanoscience Center och Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

På sikt kan forskningen resultera i skräddarsydda cytostatikabehandlingar som söker upp tumörcellerna. Genom att det för kroppen toxiska läkemedlet levereras mer specifikt till tumören kan behandlingen bli effektivare och biverkningarna färre.

– Det vi nu vill göra är att försöka ge nanopartiklarna en målsökande funktion på ytan så att läkemedlet så effektivt som möjligt kan transporteras till rätt ställe, säger Eva Malmström Jonsson.

Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Particle & Particle Systems Characterization, är finansierad av bland annat två anslag från Vetenskapsrådet till Andreas Nyström respektive Eva Malmström Jonsson. De båda är också verksamma i företaget Polymer Factory Sweden AB.

– Detta är en viktig utmärkelse som ytterligare sätter Blekinge och Kalmar på kartan för sitt arbete med sjösäkerhet, säger Daniel Sköld projektledare för Baltic Maritime Science Park.

Baltic Maritime Science Park är ett internationellt kluster inom sjösäkerhet som grundats av Blekinge Tekniska Högskola, Region Blekinge, Sjöfartshögskolan i Kalmar, Kustbevakningen och Marinen. Klustrets uppgift är att koppla samman myndigheternas behov av säkra lösningar med forskningens utveckling av ny teknik och industrins förmåga att skapa kommersiella produkter och tjänster.

– Då kan vi låta behoven och forskningen leda till fler jobb och nya företag samtidigt som vi bidrar till en bättre och säkrare miljö, säger Daniel Sköld.
EU:s Östersjöstrategi är en gemensam strategi för samtliga EU-stater runt Östersjön. Inom ramen för strategin utses ett antal flaggskeppsprojekt som bedöms vara föregångare för utveckling inom regionen. Flaggskeppsstatus innebär att initiativet lyfts fram som en förebild och att dess resultat sprids brett i hela området.

Internationellt är Blekinge redan en erkänd aktör. 2007 vann man pris av EU:s Regionkommitté i Bryssel för projektet Baltic Master. Projektet samlade 42 partners från sju länder kring Östersjön och hanterade bland annat frågor som oljeskydd, säkra sjötransporter och planering av kust och hav. Fortsättningsprojektet Baltic Master 2 avslutades 2012 och då hade partnerskapet vuxit till närmare 50 aktörer och samtliga Östersjöländer fanns då representerade.

På BTH utvecklade man samtidigt forskningen inom området och etablerade 2009 en nationell tankesmedja där forskare och företagare inom sjösäkerhetsområdet kunde knyta kontakter och utveckla nya idéer tillsammans. Baltic Maritime Science Park ska bygga vidare på allt detta men med ökat fokus på innovationer och företagande.

– Baltic Maritime Science Park är planerat som ett internationellt nätverkskluster där forskare och företagare kring hela Östersjön kan samlas och gemensamt bidra till en dynamisk utveckling. Tillsammans kan vi skapa ett ledande kluster för en global marknad, säger Daniel Sköld.
 
För mer information:http://www.balticsea-region-strategy.eu/

Svaret på det finns i Marie-Louise Österlinds doktorsavhandling ”Att gestalta och omgestalta sitt ledarskap: verksamhetsnära chefer inom kommunal omsorgsverksamhet reflekterar över chefsroll och arbetets innehåll”.

– Cheferna vill vara omtyckta av sin personal och värna om dem, liksom om sina vårdtagare och sina chefskollegor i ledningsgruppen. Men det omsorgsfulla chefsidealet utmanas ofta och hotas av oklarheter, komplexitet, motsägelser och konkurrerande ideal, säger Marie-Louise.

I forskningsprojektet har olika chefer i en kommunal omsorgsorganisation fått reflektera över sina arbetsuppgifter och hur dessa kunde relateras till chefsrollen och till de olika krav som ställdes på dem från olika håll. De fick också skriva individuella dagboksanteckningar som låg till grund för chefernas samtal under gruppträffar. Forskningsresultaten ska hjälpa chefer och ligga till grund för vidare diskussioner om vilka lösningar man kan hitta på de problem som finns i organisationerna.

– En förbättrad arbetssituation för cheferna leder också till positiva effekter för verksamheten, brukarna och personalen, säger Marie- Louise Österlind, som försvarar sin avhandling vid Högskolan Kristianstad på fredag, den första mars.

Läs mer om disputationen och Marie-Louise Österlinds forskning.

– På Akademiska behandlas cirka 100 nya patienter med nervsmärta per år. Mitt intryck är att många fler skulle kunna bli hjälpta. Ryggmärgsstimulering betraktas fortfarande som en sista utväg trots att studier har visat att sju av tio patienter med svår nervsmärta blir signifikant bättre, säger Anders Wåhlstedt, överläkare på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset.

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation) innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en batteridriven pulsgenerator/stimulator placerad under huden. Via en fjärrkontroll kan patienten själv styra stimuleringen som minskar smärtan.

Målgruppen är framförallt personer med nervsmärta efter exempelvis diskbråcksoperation eller svårbehandlad kärlkramp, men smärtlindringen fungerar även vid fantomsmärta.

– Allra bäst resultat ser vi på patienter med kärlkramp som ofta får ont i samband med syrebrist i hjärtmuskeln. Stimuleringen effektiviserar blodcirkulation i hjärtat och därmed minskar kärlkrampen. Många orkar göra mer utan att få bröstsmärta och får ökad livskvalitet. Oron minskar, man blir mer rörlig och slipper åka jojo ut och in på akutmottagningar, berättar Anders Wåhlstedt.

När generatorn/stimulatorn slås på känns ett behagligt pirrande i det berörda området, ungefär som vid TENS. En fördel med elektrisk ryggmärgsstimulering är att metoden har få biverkningar och att man undviker att skada kroppsvävnader. Vid behov kan apparaten tas ut. En nackdel är att patienten inte kan genomgå magnetröntgen.

– Tekniken är enkel. Den som kan hantera en mobiltelefon kan sköta denna apparat, säger Anders Wåhlstedt.

Fakta: Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation)

Varje år säsongsflyttar miljontals djur världen över. I de flesta fall är orsaken brist på mat eller andra miljömässiga omständigheter. Men få forskningsstudier har fokuserat på flyttning som en följd av att en djurart vill fly undan rovdjur. Det är inte helt lätt att mäta och sätta siffror på hur stor risken är att bli uppäten.

– Våra resultat är därför tämligen unika, säger Ben Chapman, forskare på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

I samarbete med danska kolleger har forskarna vid Lunds universitet nu publicerat resultaten av sin studie. De visar att fisk, i detta fall mört, flyr från sjön till anslutande bäckar och våtmarker när det blir många skarvar som jagar i sjön. Ben Chapman och hans kolleger konstaterar att de aktuella forskningsresultaten är ett av de första bevisen på att rovdjurshot är en orsak som kan ge upphov till säsongsflyttning bland djur.

Tack vare uppfinningsrikedom har forskarna lyckats följa enskilda mörtfiskars öde. Forskarna har individmärkt flera tusen fiskar med ett litet chip av streckkodstyp och sedan gått till skarvarnas viloplatser och där scannat marken efter utbajsade chips, det vill säga återstoden av de enskilda fiskar som passerat fåglarnas magtarmsystem. På så sätt har forskarna kunnat få fram mycket information om vilka fiskar som blivit uppätna. Det visade sig främst vara större mörtar som fallit offer för skarvarna.

Fältarbetet har utförts i de danska sjöarna Viborg och Loldrup på Jylland. Den kommande fältsäsongen ska forskarna utvidga arbetet genom att inkludera Krankesjön i Skåne.

Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters och kommer även att uppmärksammas i Nature.
Länk till studien.

Det är sedan tidigare känt att reglering påverkar laxvandring, vattenlevande insekter och strandzonens växtlighet, men effekter på landlevande djur har varit dåligt kända.

När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för landdjur.

– Våra studier visar att antalet flygande insekter är lägre längs reglerade älvar jämfört med längs oreglerade älvar. Detta leder till att mängden skogslevande insekter och spindlar längs reglerade älvar minskar eftersom tillgången på föda blir mindre då de till stor del livnär sig på de vattenlevande insekter som flyger upp på land, säger ekologen Micael Jonsson, huvudförfattare till två av artiklarna.

Tillsammans med en grupp forskare har han jämfört det insektsätande djurlivet längs likvärdiga älvsträckor vid fyra reglerade och fyra fritt strömmande stora älvar i norra Sverige samt finska Kemi älv. Längs älvarna gjordes inventeringar av flygande och marklevande insekter samt spindlar. De flygande insekterna fångades med hjälp av en håv monterad på biltak och de landlevande insekterna och spindlarna genom fallfällor.

Forskargruppen visar att även fåglar tar skada av älvreglering. Förutom en standardiserad fågelinventering sattes holkar upp för att undersöka häckningsframgång hos insektsätande fåglar. Studieobjektet, den svartvita flugsnapparen, är relativt vanlig och enkel att få att häcka i holk.

Resultaten visade att längs reglerade älvar går vuxna fåglar ner mer i vikt efter att deras ägg kläckts och färre ungar överlever eftersom deras föda – insekterna – minskat. Vid en av de reglerade älvarna var överlevnaden av ungar till och med lägre än vad som krävs för att arten ska bestå.

Det finns även tecken på att hela fågelsamhällen påverkas av älvregleringen. Vattenlevande insekter kläcker och flyger upp på land innan de landlevande insekterna kommer igång. Därför är de akvatiska insekterna viktig föda för fåglar i början av säsongen och man kan se att fåglarna normalt sett förflyttar sig från vattennära områden till torrare områden senare på säsongen.

– Vi såg att sådana säsongsmässiga förflyttningar av hela fågelsamhällen skilde sig mellan reglerade och oreglerade älvar, säger Micael Jonsson.

Att effekterna fortfarande är mätbara ett halvt sekel efter att man började bygga vattenkraftverk och reglera dessa älvar tyder på permanenta förändringar. Studierna understryker dessutom att olika typer av ekosystem påverkar varandra via näringsflöden och att förändringar av ett ekosystem därför drabbar även växter och djur i närliggande ekosystem.

– Därmed kan man i än högre utsträckning till exempel ifrågasätta den pågående biologiska myggbekämpningen längs nedre Dalälven, eftersom den sannolikt leder till en försämrad livsmiljö för en rad olika landlevande djur.

Studierna publiceras i de internationella tidskrifterna River Research and Applications, Ibis respektive Ecological Research.

Originalpublikationer:
Micael Jonsson, Pieter Deleu, Björn Malmqvist. 2013. Persisting effects of river regulation on emergent aquatic insects and terrestrial invertebrates in upland forests. River Research and Applications (doi:10.1002/rra.2559).
Darius Strasevicius, Micael Jonsson, Erik Nyholm, Björn Malmqvist. 2013. Reduced breeding success of Pied Flycatchers Ficedula hypoleuca along regulated rivers. Ibis (doi:10.1111/ibi.12024).
Micael Jonsson, Darius Strasevicius, Björn Malmqvist. 2012. Influences of river regulation and environmental variables on upland bird assemblages in northern Sweden. Ecological Research 27: 945-954.

Det finns redan idag ledande fibrer med olika tillämpningar, men ledningsförmågan är relativt låg eller så är hållbarheten på materialet inte den bästa. Det brister eller krackelerar lätt. Svårigheten ligger i att få fram textila material som har bra ledningsförmåga och samtidigt är tillräckligt sega, följsamma eller hårda, beroende på användningsområde.

– Mitt arbete handlar om utveckling av ledande fibrer genom att använda ledande polymer i förening med helt vanliga textilier, förklarar Tariq Bashir, doktornad på Institutionen Ingenjörshögskolan och Smart Textiles vid Högskolan i Borås och Chalmers.

Ångar in kemikalier i textilier
Han har använt en metod som innebär att fibrerna utsätts för en förångning av elektriskt ledande polymerer (plaster). Kondensen lägger sig som en film kring de textila fibrerna och därmed får goda ledande och mekaniska egenskaper. Dessutom behåller textilierna sin flexibilitet och känns som vanliga obehandlade textilier.

– Dessa textila fibrer har en ljus framtid. Ta till exempel solcellspaneler. Genom att använda lager-på-lagermetoden kan man varva olika lager med olika kemikalier som ska ge olika egenskaper, förklarar Tariq Bashir.

Just solceller har han jobbat en del med i liten skala. Dock behövs mera resurser och ökat forskningssamarbete för att kunna gå vidare. Intresset för Tariqs elektriskt ledande polymerfibrer har dock redan väckts. Umeå Universitet tittar på tillämpningsmöjligheter för hans ledande textilier för biobränsleceller, Campus Norrköping (Linköpings universitet) ser eventuella tillämpningsområden för termoelektricitet, Linköpings universitet ser möjligheter för stickad struktur för biomimetisk tillämpning (biomimetik handlar om att härma naturen för att konstruera smarta tekniska lösningar) och på SP är man intresserad av fibrerna för att tillverka membran till antistatiska luftfilter.

Mer info om avhandlingen.

Fakta Tariq Bashir
Ålder: 31. Började som forskarstudent på Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, 2009. Handleds av Mikael Skrifvars, professor i polymerteknik, och bihandledare Nils-Krister Persson, lärare och forskare vid Textilhögskolan.
Har tidigare gjort: Studerat på grund nivå, kemiteknik, och avancerad nivå, polymer- och processteknik vid University of Engineering and Technology Lahore, Pakistan. Är tjänstledig från en lärartjänst vid samma universitet.

Den 8 mars försvarar Tariq Bashir sin avhandling “Conjugated Polymer-based Conductive Fibres for Smart Textile Applications” på Chalmers.
Opponent: Professor Pertti Nousiainen, Textile and Fiber Materials, Department of Materials Science, Tampere University of Technology, Finland

– Under årtiondena före det kungliga enväldets införande under Karl XI propagerade de ofrälse ofta för en ökad makt för riksdagen på bekostnad av kungen. De ansträngde sig i regel även för att sätta sig in i och bli delaktiga i politiska processer. Ofta var de dock i underläge gentemot statsledningen, och använde sig då av underdånighet som en fungerande strategi, berättar historikern Joakim Scherp vid Stockholms universitet.

I avhandlingen ”De ofrälse och makten. En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682” analyserar Joakim Scherp, i ett antal fallstudier, hur de ofrälse agerade i konstitutionella frågor under en tidsperiod då Sverige hade en stormaktsställning i Europa.

– Trots att den svenska riksdagen var unik på 1600-talet genom sin representation av breda folkgrupper har historikerna mest intresserat sig för maktkampen mellan kung och adel. Min avhandling visar att de ofrälse stånden var måna om sitt inflytande, säger Joakim Scherp.

Försökte hindra kungen att donera jord till adeln
Även om de ofrälse stånden tidvis stödde kungen framförde de anspråk på att medverka vid all typ av lagstiftning. De sökte även hindra kungen från att donera jord till adeln och visade inte heller någon överdriven respekt för kungligheter utan makt. De var exempelvis mycket avvisande mot den abdikerade drottning Kristina när hon besökte Sverige 1660.

De ofrälstes politik av betydelse för den moderna representativa demokratin
Den moderna representativa demokratins rötter i 1500–1700-talets Europa diskuteras även i avhandlingen. Hur kunde den svenska riksdagen och det brittiska parlamentet överleva när de flesta europeiska stater blev allt mer enväldigt styrda?

Det rör sig om en kombination av faktorer som gjorde det möjligt för representativa församlingar att stärkas i vissa länder. En av de främsta var att det i Europa existerade flera kategorier starka politiska aktörer förutom adeln, som de ofrälse stånden i Sverige. Detta saknades i de flesta utomeuropeiska stater.

– Därför har det varit extra spännande att studera hur andra grupper än adeln agerade i frågor som rörde den politiska makten i Sverige. De ofrälses politik under perioden kan i slutändan ha varit avgörande för den moderna representativa demokratins uppkomst i landet!, avslutar Joakim Scherp.

Länk till avhandlingen.
Länk till personlig hemsida.

– Det är en stor ökning på en relativt kort tid, säger Erika Schagatay, professor och forskningsledare i Environmental Physiology Group vid Institutionen för teknik och hållbar utveckling. Idén fick vi av dykare som uppgav att de hade ökat sin lungvolym flera liter genom träning. Vi tyckte det var intressant att studera hur effektiv träningsmetoden var, fortsätter Erika Schagatay.

– Jag hade nyss börjat med avancerad fridykning, och blev intresserad av de tekniker eliten bland tävlingsdykare använde, säger Orio Johansson som genomfört studien tillsammans med Erika Schagatay.  

Både Orio Johansson och Erika Schagatay är dykinstruktörer och beslöt fråga fridykare i sina respektive klubbar om medverkan i studien. Tretton dykare ville vara med – dykare som inte hade använt träningsmetoden tidigare. En kontrollgrupp som inte tränade testades parallellt.

Träningsprogrammet bestod av fyra yogainspirerade övningar och en lung-packningsövning. Lung-packning är en metod där man fyller sina lungor genom att ”svälja” extra luft ner i lungorna efter maximal inandning så att de fylls över sin normala kapacitet.

Varje övning genomfördes tre gånger i följd per dag, en övning på totalt 20 minuter, fem dagar i veckan under 11 veckors tid. Metoden kan tänkas komma till användning för både idrottsmän och patientgrupper där lungvolymen är begränsande.

Studien presenterades nyligen på European Respiratory Societys konferens i Wien.

– Sverige är ett forskningsdrivet innovationsland med ett bra välfärdssystem.  Dessutom håller kvaliteten på svensk forskning en mycket hög nivå, speciellt inom medicinsk forskning och IT. Korea har utvecklats enormt snabbt på en mycket kort tid med hjälp av teknikdriven forskning. Korea är ett av få länder som trots dagens globala recession, ökar sina investeringar i forskning och utveckling. Det som är bra är att Korea har en mycket stark forskning inom områden som life science, IT och materialteknik, vilka är väldigt lika de svenska forskningsområdena. Om vi samarbetar, har vi mycket att lära oss av varandra, säger Young Dae RYU, VD för koreanska National Research Foundation i Stockholm.

Gemensamma projekt
Det finns alltså bra förutsättningar för att ett fördjupat forskningssamarbete skulle kunna skapa nya landvinningar inom forskningen. Det här är början till det första stora forskningsprogrammet mellan de två nationerna. NRF har funnits i Sverige sedan 2005 och har under lång tid verkat för att öka interaktionen mellan de två nationerna. Tillsammans med Vetenskapsrådet, IVA och framför allt Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har NRF etablerat mötesplatser och visst forskningsutbyte.

– Det har varit mycket viktigt för att skapa kontakter mellan Sverige och Korea men medlen har varit för små för att komma igång med gemensamma forskningsprojekt. Med större finansiering kan vi bedriva ett mer omfattande program för forskningssamarbete och det är hög tid att börja med strategiska områden där vi har gemensamma intressen, säger Young Dae RYU.

Börjar med workshop
Som ett första steg i samarbetet mellan SSF och NRF arrangerar de två organisationerna en workshop i Korea i juni i år. Svenska forskare kan nu ansöka om resebidrag hos SSF för att delta i workshopen. Intresset för utlysningen har redan varit stort, trots att utlysningen bara varit öppen under någon vecka. Om workshopen faller väl ut och forskare i de båda länderna visar sig ha många beröringspunkter för samarbeten kommer nya medel att utlysas för forskningsprojekt senare i år eller nästa år. SSF förfogar över 30 miljoner kronor för detta och Korea förväntas skjuta till lika mycket.Workshopen är inriktad på de tre områdena bioteknik, materialvetenskap och informationsteknologi.

– Det är i Asien det händer nu, och det känns väldigt bra att kunna starta samarbete med Korea. Svenska forskare har bra kontakter med USA och Europa men inte så mycket österut, säger Joakim Amorim, programchef på SSF.

Parallell med Japan
Med Japan har SSF dock haft utbyte i cirka 15 år, bland annat med gemensamma satsningar på multidisciplinär bio. Joakim Amorim drar paralleller till det och ser att flera svenska forskare idag har framgångsrika samarbeten med Japan. Ett exempel är Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska Institutet.

Se en filmad intervju med henne där hon beskriver Asiens strävan att komma in på bioteknikområdet som tillämpning för IT-forskning. I Japan har SSF haft mycket kontakt med bland annat Hiroaki Kitano som leder Sony Computer Science Laboratories, se också en intervju med honom.

Text och bild: Karin Nordin, forskningsredaktör, SSF

Artikeln är även publicerad på Stiftelsen för Strategisk Forskning, där fler faktalänkar finns.

Smartare metoder för operativ styrning av tågtrafiken gör att spåren kan användas effektivare och att järnvägssystemet blir mindre känsligt för störningar. Innovationsprogrammet Kajt ska resultera i ökad automatisering i tågplaneringen och ge digitala beslutsstöd för tågledare och lokförare. Även trafikinformationen till resenärer och godskunder kan i förlängningen förbättras.

– Järnvägen är mitt uppe i ett teknikskifte och vi behöver knyta till oss Sveriges spetskompetens på området, säger Magnus Wahlborg, programansvarig på Trafikverket.

Trafikverket är initiativtagare och huvudfinansiär i Kajt. Övriga parter är Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan KTH, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, Uppsala universitet och SICS Swedish ICT.

– Genom den här satsningen skapas en långsiktig forskningsplattform. Samordningen av kompetenser gör oss till en attraktiv aktör som verkar i internationella samarbeten, vilket blir allt viktigare, säger Kajts programkoordinator Martin Joborn vid Linköpings universitet.

– Vi har ett snabbt ökande inflöde av patienter, säger Kristina Källén, docent och överläkare på Neurologiska kliniken.

Undersökningen heter IktalSPECT. Bakom det kryptiska namnet döljer sig en avancerad undersökning som innehåller många olika moment. Det viktigaste är att fånga in ett pågående anfall.

Avancerad bilddiagnostik
Patienter som är aktuella för undersökningen är inte anfallsfria trots att flera olika läkemedelsalternativ provats, och där operation kan vara en sista behandlingsmöjlighet.
Patienterna övervakas kontinuerligt med EEG och videokameror uppsatta i rummen. Bilderna och registreringarna följs på bildskärmar av en sjuksköterska som bemannar en kontrollenhet som ligger i anslutning till enkelrummen.

Patienternas epilepsimediciner är utsatta eftersom syftet är att framkalla ett anfall. När anfallet kommer injiceras en isotop som transporteras till hjärnan via blodet. Isotopen fastnar i de områden av hjärnan som är mest aktiva under anfallet på grund av ett ökande blodflöde.
Sedan tas bilder med en gammakamera som lagras på andra bilder från CT och MR där de aktiva områdena framträder som gula fält. Bilderna analyseras sedan av specialister från Neurofysiologiska kliniken som satsat stora resurser på att utveckla IktalSPECT.

Viktig del i utredningen
Bilderna är en viktig del av utredningen av patienter med en komplicerad sjukdomsbild där det är svårt att avgöra vilka områden i hjärnan som anfallen utgår från.

Nästa steg i utredningen är att med ledning av röntgenbilderna operera in elektroder intrakraniellt i anslutning till de gula fälten.

– Det kallas för invasivt EEG, säger Johan Bengzon, docent och biträdande överläkare vid Neurokirurgiska kliniken.

Till skillnad från ett vanligt EEG, som ger en generell bild av hjärnans aktivitet, ger denna undersökning med detaljerad information som blir ytterligare en pusselbit i utredningen.
Patienterna har elektroderna inopererade i en dryg vecka och följs då på samma sätt som inför isotopundersökningen.

Fram till december hade ett drygt tiotal patienter under 2012 undersökts med Iktalspect.
Det mest kritiska momentet i utredningen är att patienterna verkligen får ett anfall under vårdtiden. Det sker i mellan 80 till 90 procent av fallen.

– I år är det bara en patient som vi inte har lyckats initiera ett anfall på, säger Kristina Källén.

Samarbete mellan sjukhus
Det finns i dag sex sjukhus i Sverige som genomför epilepsioperationer. I mitten på 2000-talet fanns det ett förslag om att centralisera verksamheten till ett eller två centra. Men det stötte på motstånd från läkarhåll.

Redan i dag så skulle fler patienter kunna bli hjälpta av operation än vad som är fallet. Om verksamheten koncentreras ökar avståndet mellan de olika vårdgivarna vilket skulle kunna leda till att färre patienter erbjuds operation.

– Vi måste ha en dialog med remittenterna som finns ute på länssjukhus och liknande, säger Kristina Källén som menar att Iklatspect är ett exempel på att centraliseringen redan sker spontant.

– Utvecklingen visar att patienterna skickas till de sjukhus som är duktiga på vissa komplicerade utredningar och ingrepp, säger hon och får medhåll av Johan Bengzon.

– Vi har ett bra samarbete med andra sjukhus som opererar och det finns inget behov av centralisera verksamheten, säger han.

Text: Set Mattsson

Sammanlagt har 23 utbildningar i ämnet svenska  eller svenska i kombination med nordiska språk vid 13 lärosäten utvärderats. Tre av dessa utbildningar får omdömet bristande kvalitet. Sex utbildningar får betyget mycket hög kvalitet.

Bland de 14 utbildningar som bedöms ha hög kvalitet återfinns svenska på kandidatnivå vid Högskolan i Gävle.

– Vår kandidatutbildning innehåller både de traditionella språkvetenskapliga kunskaperna och kunskaper om vad som är kännetecknande för den moderna svenskans situation, säger Ulrika Serrander, ämnesansvarig för svenska språket.

Handledning av uppsatser sköts av tre lektorer och en docent med olika språkvetenskapliga specialområden. Lärarkåren har med andra ord en bred kompetens och det finns en tydlig forskningsanknytning i undervisningen.

– Detta är vi mycket glada för att Universitetskanslersämbetet har uppmärksammat genom att ge oss betyget hög kvalitet.

Svenska ges som ämne i ämneslärarutbildningen och även i Programmet för professionellt skrivande, som har startats under läsåret 2012/2013. Ämnet finns också som fristående kurser på A-, B- och C-nivå.

– Svenska har en viktig position för utbildningen vid Högskolan i Gävle.  Ämnet är en av grundplåtarna i den fortsatta utvecklingen av humaniora som område vid vår högskola, säger Svante Brunåker, chef Akademin för utbildning och ekonomi.

RUT-avdraget subventionerar hushållsnära tjänster med 1,5 miljarder kronor per år och beskrivs ofta som en framgångssaga med nya, vita jobb och minskat svart-arbete. Men i den nya boken beskriver åtta forskare att verkligheten varken är så enkel eller så ljus.

– Lönerna kan vara avtalsenliga – om det finns kollektivavtal. Men det gör det sällan och bara mellan fem och tio procent är med i facket och det gör också att få omfattas av avtalsmässiga villkor, säger Catharina Calleman. Det finns också en gråzon, där personer som har ordentliga anställningsvillkor gör extra insatser i de hem de arbetar och för det får de kanske ingen eller svart ersättning.

Här berättas också hur underleverantörer, ibland i flera led, utför arbetet i hemmen och den som får städat vet inte vem det är som städar eller vilka villkor den har. Det finns också en väldig ojämlikhet mellan migranter från länder inom EU, länder utanför EU och de papperslösa, som tvingas acceptera svarta och låga löner.

Värdelösa intyg
I den aktuella debatten om usla villkor för invandrad arbetskraft beskrivs hur människor blir lovade avtalsenlig lön, men när de väl är här får de bara en bråkdel, en företeelse som inte är ovanlig när det gäller hushållstjänster.

– För att Migrationsverket ska ge arbetstillstånd, krävs att arbetsgivaren lovar kollektivavtalsenlig lön, men det är ett löfte som inte är värt något och som aldrig kontrolleras. Det heter också att arbetskraft utifrån bara ska rekryteras till arbeten, där det saknas arbetskraft inom landet, men inte heller det kontrolleras.

Från mottagare till kund
Catharina Calleman, som är professor i rättsvetenskap, har skrivit om rättsliga aspekter på arbetskraftsinvandring för hushållsarbete i privata hem. Hennes redaktörskollega, Anna Gavanas, docent och socialantropolog vid Linköpings universitet, har skrivit ett kapitel som handlar om Svart och vitt i äldres ”omsorgspussel”.

Hon beskriver hur äldre har i många fall övergått till att i stället för att vara omsorgsmottagare bli kunder på en marknad för hushållstjänster och äldreomsorg, och vad det inneburit. Andra kapitel handlar om likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete tyska hembiträden gjorde i Sverige på 1950-talet, om hur svenska kvinnor bosatta i utlandet resonerar när de själva blir arbetsgivare samt om kvinnor från Östeuropa som ”för barnens skull” hamnar som hushållsarbetare i svenska hem.
Boken berättar om många erfarenheter och perspektiv. Den bygger på intervjuer med såväl städentreprenörer, hushållsarbetare i exil, svartarbetare och andra aktörer. Språket har medvetet anpassats för att göra boken tillgänglig för en bred läsekrets.

I anslutning till att boken kommer ut den 9 mars ordnas ett seminarium med författarna på ABF-huset i Stockholm. Utom redaktörerna Catharina Calleman, Örebro universitet och Anna Gavanas, Linköpings universitet medverkar författarna Elin Kvist, Umeå universitet, Emma Strollo och Catrin Lundström, båda Linköpings universitet, Elin Peterson, Madrids universitet, Gladis Aguirre Vidal, Stockholms universitet samt Oksana Shmulyar Gréen, Göteborgs universitet.

Initiativet till att arrangera toppmötet togs av nätverket Världsklass Uppsala, som tagit fram den förstudie som ligger till grund för beslutet att genomföra projektet. Projektet genomförs nu av nätverket Världsklass Uppsala tillsammans med Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Landstinget i Uppsala län samt Uppsala kommun.  

Den 3-4 juni 2014 går det första mötet av stapeln. Då bjuder Uppsala in beslutsfattare och opinionsbildare, representanter för akademi och industri för att i förtroendefull dialog ta nästa steg mot bättre hälsa i en åldrande värld. Mötet är det första inom ramen för projektet Uppsala Health Summit.

– Uppsalas forskare, företag, myndigheter och vårdpersonal bidrar varje dag till att utveckla det medicinska kunnandet för en bättre hälsa. Genom dialog mellan forskare, företag, politiker och opinionsbildare kan vi öka förutsättningarna i samhället för att bättre använda den kunskap som finns i forskningsrön och produkter för en bättre hälsa, säger Anders Malmberg, prorektor vid Uppsala universitet och ordförande i styrgruppen för Uppsala Health Summit.
 
– Uppsala Health Summit ska präglas av dialog över gränser, både ämnesgränser, yrkesgränser och geografiska gränser. Det ska handla mer om att lyssna och pröva ståndpunkter än att övertyga andra. Vi måste förstå varandras utmaningar för att underlätta att kunskap omsätts i handling, säger Christer Svensson, regionchef för Nordea och ordförande för nätverket Världsklass Uppsala.

Vilken typ av forskning behövs? Vilka beslut krävs? Vilka produkter måste utvecklas? Hur kan vi hantera etiska dilemman vi ställs inför? Hur ska hälso- och sjukvård organiseras? Uppsala Health Summit ska bli platsen för denna dialog, och första tema blir åldrande och hälsa.

Andelen personer över 65 år ökar i stora delar av världen. Japan, Italien, Tyskland och Sverige hade 2012 den högsta försörjningskvoten i världen, med endast tre invånare i arbetsför ålder per person över 65 år. Andelen människor i världen över 60 år beräknas år 2050 vara 22 procent, mot 11 procent år 2000. Vi lever längre, och är friskare, men den demografiska utvecklingen innebär ändå ett ökat tryck på vård och omsorg med ökande kostnader som följd.
Uppsala Health Summit drivs som ett projekt inom Uppsala universitet med Madeleine Neil som projektledare.

I styrgruppen ingår: