Aage Radmanns avhandling bygger på medieanalyser, egna observationer på ett otal fotbollsmatcher, intervjuer och litteraturstudier under en lång period, som inleddes med fotbolls-EM i Sverige 1992 och de skräckbilder som inte minst utmålades av engelsk press.

Vad kännetecknar då huliganism och en huligan? Någon entydig definition går inte att ge, enligt Aage Radmann – huliganism är en process som hela tiden ändrar karaktär och som dessutom ser väldigt olika ut från land till land, från stad till stad, klubb till klubb. Men han lyfter fram fem viktiga ingredienser: huliganer är alltid män, våldet är viktigt och även alkohol och eventuella andra droger spelar en stor roll. Huliganer hyser vidare en stor kärlek till sitt lag och sport, oftast fotboll, och, slutligen, är det viktigt för dem att ha kul tillsammans.

– Samhörigheten är viktig. Huliganism kan liknas vid en subkultur vars normer och regler ses som viktigare än samhällets, säger Aage Radmann.

Aage Radmann lyfter fram den professionalisering av supportervåldet som skett. Numera sker bråken allt mindre inne på själva arenan. Istället gör de så kallade ”firmorna” upp om att träffas och slåss i en park en bra bit från arenan.

– Det är den bild de sprider av sig själva. De ser sig inte som huliganer utan som gentlemen och de vill bara slåss med likasinnade. Rekryteringen sker i alla samhällskikt, säger Aage Radmann.

Media påverkar vår bild av supportervåldet. Om det tidigare handlade om braskande löpsedlar i vad Radmann kallar ”gammalmedia”, är internet och sociala media nu lika viktiga. Där gammalmedia beskriver våldet som meningslöst ger slagskämparna själva bilden att ”våldet är viktigt för sammanhållningen och att många uppskattar slagsmålen”.

Enligt Aage Radmann klarar inte traditionella media av att ge en nyanserad bild av olika incidenter. Det är talande att det är de som aldrig varit på match som är mest rädda för att gå på fotboll. Ibland tycker han oron kan liknas vid moralisk panik, som tongångarna efter derbyt mellan MFF och HIF då en supporter sprang in mot Helsingborgs målvakt och matchen avbröts. Det finns en tendens att huliganismens spridning överdrivs. Snarare är det så att ”firmorna” inte växer för närvarande. Det växlar snabbt och ledarfigurerna för dagen spelar en stor roll.

– Sociala media ger en mer mångfacetterad bild och där kan ju supportrarna också själva agera, men eftersom det inte finns någon gatekeeperfunktion så kan det resultera i hot mot domare, trakasserier och direkta hatkampanjer på facebook och liknande, säger Aage Radmann.

Avhandlingen diskuterar inte åtgärder mot huliganism, men Aage Radmann är också en av utredarna i den statliga utredningen om brottslighet i samband med idrottsarrangemang.
– Man måste jobba utifrån dialog. Straffa dem som bryter mot lagen men sluta med kollektiv bestraffning. Fotbollsfans måste vara den enda grupp i samhället som inte får röra sig i en stad som de vill, säger Aage Radmann som den 21 mars presenterar en utredning om den svenska firmakulturen.

Aage Radmann försvarar sin avhandling Huliganslandskapet – medier, våld och maskuliniteter den 8 mars kl 13.15 i Orkanen, sal D138.

Avhandlingens viktigaste slutsatser:
1) Medialbilden stärker identiteten hos huliganerna.
2) Våldet är en viktig del i den mediala berättelsen
3) Supportervåldet har professionaliserats.
4) Huligankulturen uppvisar olika maskulinitetsdrag
5) Huliganismen har stigmatiserats på ett sätt som i vissa stycken kan liknas moralisk panik.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse tilldelar Handelshögskolans Centrum för Affärssystem (CFA) fem miljoner kronor för att genomföra studien. Projektets frågeställning grundas i att svenska organisationer har en lång tradition av att använda IT, men att de ännu inte till fullo fått ut de fördelar som användningen av avancerad IT kan ge, något som tidigare forskning visat.

– Vi har identifierat ett behov av mer forskning på området då verksamhetsövergripande systemstöd inte når sin fulla potential i att öka effektiviteten hos de organisationer som använder sig av den, och målet med vårt forskningsprojekt är därför att skapa en ökad förståelse kring hur beslutstöd kan stärka inre och yttre effektivitet i svenska företag, säger Urban Ask, Ek Dr och en av forskarna som deltar i projektet.

Forskningsprojektet kommer att arbeta med en kombination av fallstudier och laboratoriebaserade experiment, och involvera verksamma inom olika typer av organisationer och deras dagliga affärsrelaterade problem.

– Med Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelses forskningsstöd har vi goda möjligheter att ge svenska företagsledare användbar kunskap för ökad effektivitet, avslutar Urban Ask.

Deltagande forskare i projektet ”Improving the effectiveness and efficiency of large Swedish firms through Accounting Information Systems (AIS) design and use”: Urban Ask, Johan Magnusson, Elisabeth Frisk och Krister Bredmar, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Media Management and Transformation Centre (MMTC), JIBS forskningscenter för medieforskning, startades för tio år sedan med stöd av Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse. MMTC utvecklades snabbt till att bli bland de främsta i världen på många områden. När stödet från stiftelsen nu förnyas med sammanlagt ca 27 miljoner under tre år, satsar forskningscentret framåt.

– Vi kallar det MMTC2.0 för att markera att vi nu drar nytta av alla framgångar under de gångna åren, samtidigt som vi spänner bågen ytterligare i en ansträngning att bli verkligt nyttiga för branschen, säger professor Rolf A. Lundin, tillfälligt ansvarig för centret. I fortsättningen ska vi betona samarbete med branschen, samtidigt som vi fortsätter att vara en samlingsplats för världens mest framgångsrika forskare.

Frågor som studeras vid MMTC är till exempel hur ny teknik påverkar branschen, strategi och ledarskap i medieföretag och förändringar på mediemarknaden.

– Forskningen har betydelse i samhället, för jobben, för framtiden och för demokratin, säger Christina Hamrin, ordförande i Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse, till Jönköpings-Posten.

Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt.

Allt mer information samlas i databaser av olika slag, i format som maskiner lätt ska kunna bearbeta, men som inte är lätta att ta till sig för människor. Den så kallade semantiska webben är i själva verket en enorm sådan databas. En möjlig lösning på problemet heter (automatisk) språkgenerering – datorsystem som producerar text ur olika typer av databasinformation. Detta är ett problem som mest har studerats för ett språk i taget, och absolut mest för engelska.

Dana Dannélls har undersökt empiriskt hur texter som beskriver museiföremål är strukturerade och formulerade på tre språk: engelska, svenska och hebreiska. Studien bygger på källmaterial från elektroniska museidata.

En viktig språklig mekanism hon tagit hänsyn till är konventionerna för hur man i texten refererar till samma person eller sak i världen. Kravet på att man ska variera sig uttrycksmässigt i skrivandet gör att samma föremål i en och samma text kan kallas ”Mona Lisa”, ”en målning”, ”tavlan”, ”mästerverket”, ”den” och så vidare.

– Det finns en mängd språkforskning som visar att dessa konventioner för så kallad koreferens varierar från språk till språk, så att koreferensmönster som passar för ett språk inte utan vidare kan användas på ett annat. Om man försöker kommer texten att uppfattas som konstig, ungefär som vid en del alltför bokstavliga översättningar. Men det finns för lite forskning om hur denna kunskap kan användas för att bygga flerspråkiga genereringssystem, säger Dana Dannélls.

Resultatet av hennes undersökning visar att det finns både gemensamma och språkspecifika drag som karakteriserar de tre undersökta språken, åtminstone vad det gäller den domän och den texttyp som undersökts.

I avhandlingen omsätts resultatet av den empiriska studien i ett datorsystem för att undersöka hur automatisk flerspråkig generering av beskrivande texter om museiföremål kan förbättras. Systemet används sedan för att låta försökspersoner utvärdera hur giltiga resultaten av undersökningen är. En av Dana Dannélls slutsatser är att skillnaderna mellan de olika språken gällande vad som uppfattas som sammanhängande snarast handlar om preferenser.

– De forskningsresultat som presenteras kommer att vara användbara för vidare utveckling av olika webbapplikationer som har till syfte att ge välsittande språklig dräkt till information ur olika sorters databaser inklusive den semantiska webben, men även att anpassa informationen till olika mottagares behov, säger Dana Dannélls.

Det nya forskningsnätverket för tillämpad samhälls- och kulturanalys vid Högskolan i Halmstad är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och RMIT i Melbourne, och ska bland annat fungera som bas för Flexit-forskare och internationell samverkan.
Halmstadbaserade sociologen Martin Berg, förste forskare att avsluta sin Flexit-anställning, är mycket nöjd. Under tre år har han varit på webbyrån Good Old, som företagets egen forskare.
– Jag tror att de framför allt har fått en vidare utveckling av strategier och koncept, när jag ställt frågor som de inte ställt själva. Good Old som företag har vuxit och fått nya idéer. Dessutom har min närvaro inneburit mycket marknadsföring för företaget. Jag har gjort många intervjuer, så företaget har synts mycket i media, säger Martin Berg.
Som forskare lärde han sig hur har måste kommunicera forskning utanför akademin.
– Det gäller att kunna översätta sånt som är forskningsmässigt relevant till det som är relevant för ett företag eller en organisation. Jag började blogga och göra min forskning tillgänglig på olika vis.
Han har märkt att Flexit har väckt intresse i forskarvärlden, och menar att forskare i mycket högre grad än tidigare måste samarbeta med företag.
– Det handlar det om att visa vårt existensberättigande, men också om att hitta alternativa finansieringsstrategier.
Genom Flexit vill RJ erbjuda forskare inom hum/sam en forskartjänst kopplad till näringslivet och att få företag att värdera forskarkompetens. Maria Wikse, ansvarig för Flexit På RJ, ser att det finns ett behov av bättre kontakter mellan disputerade hum/sam-forskare och näringslivet.
– Det finns få naturliga kontakter mellan dem så vi startade Flexit. Nu, efter tre år, ska vi utvärdera satsningen, säger hon.
Hon upplever att forskarna har utvecklats på ett mycket positivt sätt, att de har fått distans till sig själva och akademin. Företagen får en starkare koppling till forskning och kan marknadsföra sig som kunskapsföretag.
– De får bättre förståelse för den kompetens som forskare har och det kan höja kvaliteten i det ibland mycket snabba klimat som råder ute på företagen, säger Maria Wikse.
 
Vill du veta mer om Flexit, kontakta Maria Wikse, maria.wikse@rj.se
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Syftet med studien i VTI rapport 777 är att redovisa några aspekter rörande anläggning, drift och underhåll samt kostnader för gång- och cykellösningar (GC-lösningar) längs större vägar, med eller utan mitträcke, där gällande hastighet för biltrafiken ligger i intervallet 70–90 km/tim.

Ombyggnad av befintliga vägar till vägar med mitträcke görs i första hand för att förbättra trafiksäkerheten för bilisterna. En annan effekt av dessa ombyggnader är att situationen ofta förändras för gående och cyklister, både när det gäller att färdas längs vägen och att korsa vägen.
Det finns inga tydliga riktlinjer för hur oskyddade trafikanters situation skall hanteras i samband med ombyggnad av befintliga vägar till 2+1-vägar. I den inledande planeringsfasen beaktas inte gång- och cykeltrafikanternas situation i den utsträckning som vore önskvärt vilket ofta leder till mindre bra lösningar i efterhand. Kostnaderna för att anlägga GC-lösningar längs större vägar beror av de förutsättningar som gäller för det aktuella objektet och kan diskuteras i termer av geografiska förhållanden och standarden på den GC-lösning som väljs.

En annan aspekt när det gäller kostnaderna för anläggning, drift och underhåll av GC-lösningar, längs och tvärs större vägar, är att dessa ofta inte särredovisas utan istället inkluderas i det totala vägprojektet. För att öka möjligheten att skapa attraktiva och kostnadseffektiva GC-lösningar  bör fortsatt kunskapsuppbyggnad bland annat fokusera på hur gång- och cykelobjekt skall hanteras i den inledande planeringsprocessen.

Det är även viktigt att göra systematiska uppföljningar av genomförda GC-objekt längs större vägar bland annat för att få en bättre uppfattning om kostnaderna för anläggning, drift och underhåll. 
 VTI rapport 777 [Ref 1] 
Mer information: Ragnar Hedström [Ref 2]
Foto: Katja Kirscher
 
 
 
 
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg och Borlänge.

”Kan Sverige bli kontantlöst?” och ”Hur kan betalsystemet i så fall se ut?”. Det har varit de frågeställningar som KTH forskaren Niklas Arvidsson brottats med.

Det enkla svaret lyder: Vi kommer att ha papperspengarna kvar under en lång tid framöver.

Till viss del kommer frågan att avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid. Så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som exempelvis mobila betalningar ha svårt att bygga upp på kort tid.

– Det som talar för fortsatt kontanthantering är att det finns många konsumenter som vill ha kvar kontanterna. Bland dessa återfinns de äldre, och till exempel PRO är mycket aktiva i frågan. I övrigt är det lite fler män än kvinnor som använder kontanter, och fler på landsbyggden än i städerna, säger Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid KTH.

Vidare är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar inom en överskådlig framtid.

– Under 2015 och 2016 kommer Riksbanken att lansera nya sedlar. Den förra gången detta hände var i mitten av 80-talet, så har de nya sedlarna lika lång livslängd som de gamla skulle kontanterna finnas kvar till år 2045. Då livslängden är beroende av sedlarnas säkerhetsdetaljer, så kan livslängden uppskattas bli kortare. Men nog kommer vi ha kontanter kvar ett bra tag till, säger Niklas Arvidsson.

Kommer samhället verkligen att bli helt kontantlöst?
– Det krävs nästan ett förbud mot kontanter för att det ska bli ett helt kontantlöst samhälle. Så det är väldigt svårt att få till. Ett kontantlöst samhälle kräver också en mängd saker, bland annat god krisberedskap. Man måste kunna betala även om elnätet går ner, eller de elektroniska systemen kraschar eller hackas. Idag är kontanter det enda betalningssättet som alltid fungerar, så jag har idag svårt att se idag hur vi ska bli helt kontantlösa, säger Niklas Arvidsson.

Finns det då något sätt att snabba upp förloppet mot det i princip helt kontantlösa samhället?
– Ja, det som vi ser händer nu, med en rad nya tekniska lösningar och tjänster som erbjuder ett substitut till kontanter. Swish är en utmärkt tjänst för betalningar mellan två personer, person-till-person-betalningar. Sedan finns det WyWallet och andra typer av mobila betalningar. Jo, det finns en mängd nya tekniska lösningar och många nya aktörer som vill sälja tjänster, särskilt i situationer där vi idag använder kontanter som till exempel person-till-person-betalningar. Glädjande nog så finns det en hel del svenska företag som är långt framme, säger Niklas Arvidsson.

Analysen av vinnare respektive förlorare ger ett sammantaget resultat att handeln och kortföretag troligen kommer att bli vinnare i ett kontantlöst samhälle. De stora förlorarna skulle bli den svarta/grå sektorn samt de som idag bygger sin affärsverksamhet på kontanthantering.

– Kortföretag som Visa och Mastercard skulle kunna bli vinnare om kortsystem utgör grunden för mobila betalningar. Mobiloperatörer skulle också kunna vara en vinnare. Eller Google, som tar fram plånbokstjänster. Handeln kan tjäna mycket om det blir ny konkurrenssituation så att priserna går ner på betaltjänster, säger Niklas Arvidsson.

Bland förlorarna återfinns de äldre som är kontantberoende, därav PRO:s aktivitet.

– Kriminella drabbas också, liksom kontanthanteringsföretag som bankomatföretag och säkerhetsbranschen. Sedan finns det också ett stor diskussion om personlig integritet att ta hänsyn till. Blir betalningar helt elektroniska blir de därmed också spårbara. Innebär det att vi hamnar i ett storebrorssamhälle finns det de som frågar sig, säger Niklas Arvidsson.

Vilken eller vilka tekniker kommer att vara de vinnande för den kontantlösa samhället?
– Jag tar inte upp detta i den här rapporten, men jag har även jobbat med det. Här utkristalliserar sig flera stycken tekniker, däribland Near Field Communication, NFC. Det är den tekniken som SL använder idag, och som till exempel företag som ICA redan investerat i. QR-koder är en annan teknik som vi ser mycket av nu. Det enda som då behövs är en mobil med kamera och internetuppkoppling för att det ska fungera. QR-koder saknar dock den möjlighet till interaktivitet som NFC har, och många tror att NFC med tiden kommer att slå ut QR-koder, säger Niklas Arvidsson.

Resultaten pekar på att regeringen och dess myndigheter respektive konsumenter har störst potential att bestämma hur utvecklingen av kontanthanteringen kommer att se ut men frågan är om dessa kommer att använda denna makt på ett entydigt sätt. Regeringen har hittills förhållit sig ganska passiv och konsumenter är splittrade i denna fråga. Detta leder till slutsatsen att det troligen är den tredje gruppen – banker – som har störst potential att sätta agendan för förändringar av kontanthanteringen. Men i slutändan måste även handeln och konsumenterna gilla de lösningar som tas fram.

– Som sagt, hittills har regeringen varit väldigt passiva i frågan, men i dagarna hade finansmarknadsminister Peter Norman möte med en rad tunga aktörer i branschen, vilket kan innebära att det kommer att tillsättas en utredning i frågan, säger Niklas Arvidsson.

Studien bygger på intervjuer med företrädare för banker, handeln, mobiloperatörer, tjänste- och infrastrukturleverantörer, kortföretag, fackföreningar, Sveriges Riksbank och myndigheter kopplade till betalsystemet. Rapporten heter ”Det kontantlösa samhället”.

Lite relevanta bonussiffror från Riksbanken: Värdet av de kontanter som fanns i omlopp under 50-talet var cirka 10 procent av BNP. Idag är hamnar siffran på 2,6 procent, vilket motsvarar 100 miljarder. Av dessa är det dock bara hälften regelbundet i cirkulation. Resten återfinns i den så kallade gråa ekonomin, undansparade i människors hem och så vidare.