Omsättningen för företag i branschen fördubblades under en femårsperiod i början av 2000-talet och har sedan dess fortsatt att öka. Det har flera olika förklaringar.

– Friluftslivet har blivit mer nischat. Man åker inte bara skidor på sportlovet, utan gör till exempel en skidbestigning, åker slalom och går på tur. Varje aktivitet kräver sin utrustning och har sitt eget mode, säger Peter Fredman, professor i naturturism vid Mittuniversitetet.
 
Att allt fler har råd att konsumera är en annan förklaring till outdoorbranschens expansion, liksom den kommersiella drivkraften att sälja mer. Fler människor än tidigare lever i storstäder långt från naturen. Större avstånd till naturen gör det lätt att tro att man behöver mer kläder och prylar när man väl ska ut.

– Vi ser också att de som sällan var ute i naturen som barn och unga lägger mer pengar på utrustning som vuxna än de som har större vana av att vara ute, säger Peter Fredman.

Till de dyrare aktiviteterna hör utförsåkning i fjällen, och här visar också forskningen att fler skulle vilja åka utför om det inte kostade så mycket. Utförsåkare har mer än dubbelt så höga utgifter som vandrare i fjällen. Höginkomsttagare lägger mer pengar på friluftsliv än låginkomsttagare, medelålders mer än äldre och män mer än kvinnor.

Totalt spenderar svenskarna närmare 100 miljarder kronor på friluftsliv, varav tre fjärdedelar i Sverige. Vår konsumtion för friluftsliv uppgår till ungefär en procent av BNP och friluftslivets effekter på sysselsättningen i Sverige uppskattas av forskarna till drygt 75 000 arbetstillfällen.

– Det här visar att friluftsliv inte bara är något smågulligt. Det är en allt viktigare ekonomisk faktor, jämförbar med många andra samhällssektorer, säger Peter Fredman.

Friluftsliv i förändring är ett forskningsprogram som under sex år studerat friluftsliv och naturturism i Sverige. Programmet, som leds av turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet, är det mest omfattande någonsin i Sverige och avslutas 2013 med ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i Stockholm den 12:e februari där vi delar med oss av våra resultat.

För mer information om Friluftsliv i förändring, besök vår webb www.friluftsforskning.se. Forskningen är finansierad av Naturvårdsverket.

– Ett antagande kan vara att priset på cigaretter i Sverige känns överkomligt, speciellt i relation till att frakta större mängder med sig hem från en resa, säger rapportförfattaren Tove Sohlberg, doktorand vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SORAD), Stockholms universitet.
 
Rapporten visar också att de lagligt införda och insmugglade cigaretterna tillsammans utgör endast cirka 3 procent av den totala cigarettkonsumtionen på cirka 7,4 miljarder. Andelen dagliga rökare, både män och kvinnor, minskade med nära en procent, till 9,0 procent, 2011 jämfört med året innan.  De preliminära siffrorna för år 2012 tyder på att andelen dagligrökare, både män och kvinnor, är stabilt mellan 2011 och 2012, det vill säga ingen ytterligare minskning sker.

Bland kvinnorna är det betydligt fler rökare än snusare, medan det omvända gäller för männen. Runt 10 procent av kvinnorna röker varje dag, mot bara knappt tre procent dagliga snusare. Bland männen röker runt åtta procent medan hela 17 procent snusar dagligen. Andelen dagliga snusare bland kvinnor har inte förändrats mellan 2010 och 2011, en stabilitet som även de preliminära siffrorna för 2012 tyder på. För männen sker dock en minskning på 1,4 procent under 2011 men de preliminära siffrorna för 2012 visar på en uppgång till 2010 års nivå.

– Sverige är ett av få länder i världen som har fler dagligrökande kvinnor än män. En förklaring kan vara användandet av snus som är mer vanligt förekommande bland män, säger Tove Sohlberg.

Mängden snus som förts in lagligt från utlandsresa är förhållandevis stabilt under 2011, i jämförelse med 2010, medan köp av smuggelsnus minskade kraftigt.  Konsumtionen av oregistrerat snus minskade totalt under år 2011. De preliminära siffrorna för år 2012 visar dock på en kraftig ökning av köp via Internet.

SoRADs kartläggning startade 2003 och bygger på försäljningssiffror och månatliga telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval om 1 500 personer, 16-84 år.
För ytterligare information

Läs mer: Sohlberg, T. Tal om Tobak 2012. Tobakskonsumtionen i Sverige 2012. Sorad Rapport nr 66.

– Avhandlingen, som är skriven av Marita Falkmer, handlar om grundläggande förutsättningar för delaktighet i sociala samspel samt om observerad och upplevd delaktighet i svenska grundskolor hos elever med Autismspektrumtillstånd (AST), t.ex. autism eller Aspergers syndrom, berättar Marita Falkmer.
Elever med autismspektrumtillstånd upplever många saker annorlunda. AST kännetecknas av begränsningar inom tre områden; socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga.

Resultaten från Marita Falkmers sju studier speglar en ganska mörk bild av hur delaktiga elever med AST är i svenska grundskolan, men avhandlingen presenterar också positiva resultat och diskuterar möjliga åtgärder som kan leda till större delaktighet i grundskolan. Marita Falkmer själv menar att nyckeln är kunskap.

– Om du har en elev med AST i din klass krävs det inte bara insikt i elevens situation, det krävs också kunskap om hur AST påverkar elevens sätt att tänka och förstå. Kunskap är nyckeln till inkluderande skolor för dessa elever, säger Marita Falkmer.

– Tyvärr räcker det inte bara med kunskap, man måste också vara villig att ta konsekvenserna av vad man ser och anpassa klassrumsstrategier utifrån denna insikt.

Marita Falkmer är specialpedagog med inriktning mot barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Hon har lång erfarenhet av arbete med denna elevgrupp inom olika skolformer samt av handledning och utbildning i personalgrupper.

Handledare har varit professor Mats Granlund, Hälsohögskolan i Jönköping samt professor Annette Joosten, School of Occupational Therapy & Social Work, Durtin University, Australia.

Läs hela avhandlingen på Digitala Vetenskapliga Arkivet.

Onsdagen den 23 januari 2013 med start kl. 13.15 försvarar Marita Falkmer sin doktorsavhandling inom handikappvetenskap ”From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions”. Disputationen äger rum i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Opponent är professor Sven Bölte, Karolinska Institutet.

Tidigare har sociologin haft sin plats inom samhällskunskapsämnet och Rolf Lidskog har redan tidigare varit medförfattare i läroböcker i det ämnet.

– Eleverna har läst sociologi utan att egentligen veta om det. Nu blir det tydligare och varje år kommer flera tusen elever att läsa sociologi. Det leder förhoppningsvis till att fler också blir intresserade av att fortsätta med det på universiteten.

Inte oväntat anser Rolf Lidskog att sociologi är ett viktigt ämne, som beskriver varför samhället ser ut som det gör och hur människor fungerar
tillsammans. Med en bakgrund i en icke-akademisk miljö och egna erfarenheter som lärare har det varit viktigt för honom att inte skapa avstånd utan förståelse för sociologiämnet.

– Att läsa sociologi är att skaffa kunskap om samhället. Alla kan ha åsikter om olika saker i samhället, men har man dessutom kunskaper om samhället är det lättare att förstå varför till exempel globalisering och urbanisering fungerar
som de gör och varför samhället är skiktat på olika sätt.

Den största utmaningen med bokskrivandet är att veta hur svåra resonemang man kan föra, särskilt som den ska fungera både på yrkesförberedande och
högskoleförberedande gymnasieprogram.

– Jag ser vilken spännvidd det är bland de 19-åringar som börjar läsa här på universitetet. En lärobok får varken bli för enkel eller för svår. Dessutom får det inte vara för mycket siffror, de blir snabbt föråldrade. Men böcker ska bygga på kunskap och det är bättre att forskare skriver läroböcker och får, om de behöver det, hjälp med att popularisera sina resonemang än att den som är bra på att skriva gör det utan att ha kvalificerade kunskaper i det ämne man skriver om.

Boken Sociologi är utgiven på Libers förlag. Sociologiämnet är obligatoriskt
på samhällsvetenskapsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet.
 

– Det här handlar om en strategisk satsning mot en mer kostnadseffektiv vinterväghållning, säger Anna Arvidsson, forskare på VTI och den som leder projektet.

Införandet av ny teknik bland annat för halkövervakning betyder att nya möjligheter ges för utveckling av en effektivare vinterväghållning. SRIS, Slippery road information system, är en av de nyare teknikerna som finns att tillgå på den svenska marknaden. Den bygger på att fordon på våra vägar samlar in information under tiden de kör.

Denna information tillsammans med exempelvis vägväderinformationssystem, kan sedan ligga till grund för en detaljerad bild av hur vägklimatet ser ut i realtid. En viktig del för att SRIS-tekniken ska kunna vara till användning är att regelverket för vinterväghållning anpassas till de nya möjligheterna som tekniken medför.I en förlängning menar man att samhällskostnaderna på så sätt ska kunna minska.

Projektet som VTI leder syftar till att utveckla det nuvarande regelverket som till stor del styr hur entreprenörernas arbete utförs. Med ett förnyat regelverk ska de kunna uppnå en effektivare vinterväghållning. Arbetet genomförs i nära samarbete med Trafikverket och berörda entreprenörer.

– För att få genomslag för en teknikförändring krävs det att entreprenörerna får vara med i utformandet av användandet och på så sätt få en positiv inställning till den förändring som ett förnyat regelverk innebär. Därför lägger vi stor vikt på att ha god kontakt med entreprenörerna och under projektets gång sprida och diskutera resultaten. Det är avgörande för att det nya regelverket ska bli framgångsrikt, säger Anna Arvidsson.

Inom projektet planeras också en effektiv resultatspridning. Förutom seminarier och deltagande i konferenser och workshops kommer man även att ha kontakt med de olika entreprenörsgrupperna som är tänkta att kopplas till projektet.

Projektet sträcker sig över fyra år och i och med detta kan flera testområden användas.

– Detta ger möjligheten att kunna utveckla regler och kriterier gentemot de förutsättningar som finns geografiskt och vägtekniskt. Testområdena ska representera olika typer av vintervägsklasser.

En utveckling av regelverket förväntas vidare ge möjlighet till effektivare vinterväghållning genom att det blir en starkare koppling mellan vad som förväntas och krävs i form av åtgärder och de åtgärder som egentligen utförs på vägen.

Användningsområden vad det gäller den nya tekniken och därtill kopplade regelverk blir viktiga delar både i beslutsprocessen för åtgärdsplanering och för uppföljning.

Projektet beräknas vara avslutat under 2015. Det drivs inom branschprogrammet BVFF, Bana väg för framtiden, med finansiering från i huvudsak Trafikverket.

Webbplats för branschprogrammet BVFF

Juan Carlos Márquez, forskare och doktorand vid Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har undersökt hur textila elektroder lämpar sig för bioimpedansmätningar och deras tillförlitlighet när det kommer till att använda den i e-hälsoapplikationer för hemvård av patienter med kroniska tillstånd som njur- eller hjärtsvikt.Resultatet är mycket positivt.

Traditionella elektroder måste nämligen fästas av sjukvårdspersonal för att elektroderna ska placeras rätt. De fästs dessutom med en klibbig, ledande gelé och eftersom detta kan vara allergiframkallande lämpar de sig inte för långvarig användning.
Målsättningen att istället designa klädesplagg med inbäddade elektroder som patienten själv enkelt kan hantera och som ska kunna sitta på kroppen en längre tid är desto bättre. Detta innebär fördelar för både patienten och sjukvården, samt minskade kostnader.

– Patienten kan med lätthet ta på sig det funktionella klädesplagget, koppla upp sig mot mätsystemet och sända över relevant information som total kroppsvätska eller hjärtats slagvolym till sjukhuset. Sjukhuspersonalen kan få en daglig övervakning och samtidigt minska behovet av sjukhusinläggning, säger Juan Carlos Márquez.

I sin avhandling som precis presenterats visar Juan Carlos Márquez att textila elektroder inbäddade i klädesplagg kan användas för så väl mätning av total kroppssammansättning med bioimpedansspektroskopi som för övervakning av hjärtfunktionen med så kallad impedanskardiografi. De textila elektroderna gav tillförlitliga mätresultat, jämförbara med resultaten från traditionella elektroder.

– Att säkerställa att textila elektroder mäter lika väl som traditionella är ett viktigt första steg mot att utveckla ett professionellt klädesplagg som kan användas i ett personaliserat övervakningssystem för sjukvården, säger Juan Carlos Márquez.

En tidigare pilotstudie som genomförts av KTH-forskaren Fernando Seoane Martinez, som arbetar tillsammans med Juan Carlos Márquez, visar att textila elektroder även kan skydda bebisars känsliga huvuden. När för tidigt födda barn övervakas med EEG i intensivvården finns det nämligen en risk att de många elektroderna, oftast uppåt 8 stycken och som fästs på bebisarnas huvuden, skadar deras hud.

För att råda bot på problemet testades två slags textila elektroder på fem vuxna försökspersoner och jämfördes med standardelektroder av hög kvalitet. Signalerna befanns vara likvärdiga ur de flesta aspekter och forskarna drar slutsatsen att de textila elektroderna kan vara möjliga kandidater för användning vid EEG-övervakning.Bioimpedansmätningar visar bland annat vikt, kroppsfett, muskelmassa, vätskenivåer och metaboliska ålder.

Forskningen runt textila elektroder inbäddade i klädesplagg är ett samarbete mellan KTH och Högskolan i Borås.

Den traditionella förklaringen till varför vissa människor utvecklar fobier är att de varit med om obehagliga upplevelser som kopplas till det fobiska stimulit, till exempel spindlar i spindelfobi. Nya studier visar att även uppmärksamhetsprocesser är inblandade i fobier. I en ny avhandling vid Stockholms universitet har Joakim Norberg studerat uppmärksamhetsprocesser i spindelfobi. Han har undersökt hur personer som är fobiskt rädda för spindlar aktivt och passivt processar det de är rädda för.

– Tänk dig att du kör bil och att en läskig spindel börjar kravla sig upp för vindrutan mitt framför dig, säger Joakim Norberg. För personer med spindelfobi är detta scenario bland det värsta man kan tänka sig. Frågan är om man kan låta bli att processa spindeln genom att fokusera mer på bilkörningen. I min avhandling har jag visat att det inte fungerar. Spindeln kommer ändå att processas, rädsla låter sig alltså inte regleras genom distraherande arbetsuppgifter.

Medfödd rädsla för spindlar
Avhandlingen visar att personer som är fobiskt rädda för spindlar inte kan ignorera spindlar, även om de försöker genom att sysselsätta sig med andra uppgifter. Även personer som inte är rädda för spindlar uppmärksammar spindlar mer än andra stimuli.

– Det tyder på att spindlar är speciella objekt, säger Joakim Norberg. Att uppmärksamheten dras till spindlar hos alla människor, både de med och utan fobi, stämmer överrens med tidigare fynd att människor lär sig rädsla till spindlar snabbare och lättare än till andra stimuli som till exempel vapen. En möjlig förklaring är att spindlar har utgjort ett hot mot människor under vår evolutionära historia, och att snabb detektion av dem därför utvecklats i försvarssyfte.

Avhandlingen visar även att fobier inte bara handlar om rädsla, det vill säga känslor, utan också involverar komplicerade perceptuella processer.

– Möjligen är uppmärksamhetsprocesser värda att studera även i andra ångeststörningar, som tvångssyndrom eller panikångest, säger Joakim Norberg. I förlängningen skulle det kunna leda till bättre förståelse för hur ångeststörningar uppstår och hur de effektivt kan behandlas.

Skolor runt om i Sverige står inför ett faktum. Elevernas samtal, i form av debatt och diskussioner i digitala sociala forum på Internet, får konsekvenser för samtalen i klassrummet. Men när retoriken från Nätet brakar in i det vanliga klassrummet kan det uppstå en konflikt som förvandlar läraren till ofrivillig åsiktspolis.

Erik Andersson har nyligen disputerat i pedagogik vid Örebro universitet och Högskolan i Skövde. I sin doktorsavhandling analyserar han samtal i nätgemenskapen Svarthjärta. Han gör det för att vi bättre ska förstå hur ungdomar använder sociala medier för forma sig själva och andra till politiskt medvetna samhällsmedborgare.

En fördel med samtalen på Nätet, enligt Erik Andersson, är att fler perspektiv kommer upp till ytan än vid jämförbara diskussioner i ett vanligt klassrum. Något händer helt enkelt med en samtalet när debattdeltagarna inte längre kommunicerar ansikte mot ansikte.

– Därför menar jag att vi i skolan borde kombinera digitala samtal framför datorn med vanliga klassrumsdiskussioner. Det skulle minska risken att lärarna måste gå in och agera åsiktspolis på ett sätt som egentigen inte är demokratiskt, säger Erik Andersson.

Öppna konflikter
I sin avhandling går Erik Andersson igenom tio ämnestrådar i Svarthjärta och gör en retorikanalys av kommunikationen mellan debattdeltagarna. Det visar sig att samtalen använder sig av vad Erik Andersson kallar öppen retorik.

– Diskussionerna i forumet är argumentativa och polemiska. Det handlar inte om att nå konsensus utan det är istället den öppna konflikten som driver samtalet framåt, säger Erik Andersson.

Det konfliktorienterade och öppna sättet att föra diskussion på ligger långt från den debattstil vi kan höra politiker använda sig av i massmedia. Enligt forskning i politisk retorik använder våra beslutsfattare ofta dold retorik. Förenklat uttryckt innebär dold retorik att debattdeltagarna döljer vilka politiska intressen som ligger bakom deras argument.

Ett undervisningsrum bland andra
Erik Andersson betonar att diskussionerna i Svarthjärta handlar lika mycket om att upptäcka sig själv som att försöka övertyga någon annan.

– Diskussionerna i sociala medier som Svarthjärta är en form av utbildning. Den
formar unga människors politiska tänkande. Vi måste förstå diskussionens form,
inte minst för att agera på ett bra sätt när vi som lärare ska prata om
svåra ämnen i skolan, säger Erik Andersson.

FAKTA: Nätgemenskapen Svarthjärta skapades ursprungligen av ungdomar
som hade intresse för en viss typ av kläder och musik. Allt eftersom tiden har
gått har nätgemenskapen växt och idag är den mycket bred. Gemensnittsåldern på medlemmarna i Svarthjärta är mellan 17 och 18 år. Svarthjärta är ett fiktivt namn.