Alla initiala analyser av materialet som gjorts av Mittuniversitetet (mikroskopi SEM och ljus samt elasticitet) visar att materialet verkligen har amorf struktur, det vill säga en struktur olik vanliga metallers kristallstruktur. Fortsatta studier är planerade och kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Den mycket metallblanka testdetaljen som sitter fastsmält mot rostfritt stål är unik på flera sätt eftersom amorfa metaller har unika egenskaper. De är mycket starka, typiskt 2-15 gånger starkare än motsvarande ”vanliga” metaller, extremt elastiska (ett helt huvud till en golfklubba skulle vara en populär applikation), och är ofta rostfria. De amorfa metallerna visar också mycket lovande egenskaper vad gäller motståndskraft mot utmattning.

Genom en ny metod kan tillverkning av amorfa metallkomponenter med extremt komplexa former ske i en enda process.

– I många fall är metoden både snabbare och billigare än andra tillverkningsmetoder. I vissa fall kan komponenter framställas som helt enkelt inte är möjliga att tillverka med annan teknik. Den järnbaserade amorfa metallen som vi tillverkat är också relativt billig, lättare än vanligt stål och innehåller inga miljöfarliga sällsynta jordartsmetaller, säger Mikael Bäckström, tekn. dr, Mittuniversitetet.

Världsomfattande forskning om amorfa metaller drivs av de unika egenskaperna. Många användningsområden, från konstruktion till biomedicinska implantat, kan potentiellt revolutionera genom fördelarna som materialen visar.

Fram till nu har tillverkningen av även små amorfa komponenter varit komplicerad och dyr. Tillverkning av större komponenter av amorf metall med traditionella tillverkningsmetoder, som smältspinning (melt spinning), gjutning, pulvermetallurgi eller termoplastisk formning (thermoplastic forming) är inte möjligt.

– I samtliga fall då heta större komponenter svalnar långsamt, har atomerna tillräckligt med tid att ordna sig i en vanlig kristallstruktur. Bara processer med extremt snabb kylning, när atomerna ”fryser” i oordnat läge mycket snabbt, bildas den önskade amorfa strukturen. Det har lett till att man hittills bara kunnat tillverka förhållandevis små och tunna detaljer i amorf metall, säger Mikael Bäckström.

Framgången inom denna forskning gör att nya möjligheter öppnas som kan revolutionera tillverkningen av produkter och komponenter tillverkade av amorfa metaller. Preliminära resultat visar att vikten hos typiska kommersiella produkter kan minska med 90 procent om tekniken utnyttjas fullt ut. Det förväntas att områden i behov av starka, icke-korrosiva, elastiska material skulle vara de största vinnarna med applikationer i amorf metall.

Detta världsomspännande patent för tillverkning av amorfa metaller med hjälp av strålmetoder ägs av det svenska företaget Exmet AB. Detta säkerställer den kommersiella framgången för den verifierade tekniken och framtida licenstagare. Projektet uppmärksammades också nyligen genom att vinna ett pris för den mest innovativa användningen av EBM ®- tekniken vid en internationell konferens. Pristagaren utsågs av, och i konkurrens med, internationellt namnkunniga materialexperter och användare av additiv tillverkningsteknik. Priset visar även på det kommersiella värdet hos teknologin och världspatentet.

– Det internationella intresset för vår patenterade teknologi är stort. Vi för diskussioner med några av världens största företag om tillämpningar inom så vitt skilda områden som flyg-, rymd-, fordons-, elektronik- och implantatindustrin. Samarbetet med Mittuniversitet har fungerat väldigt bra, och vi ser fram emot fortsättningen. Parallellt pågår även arbeten dels med verifiering av Exmets teknologi för kompletterande lasermetoder, och dels inom pulverteknologi. Sammantaget är det en väldigt spännande tid för samtliga inblandade. Framtidsutsikterna för svensk teknologi, forskning och exportintäkter inom området ser väldigt ljusa ut, säger Mattias Unosson, vd för Exmet AB.

Förutom Exmet AB har forskningen genomförts i samarbete med företagen ARCAM AB och Öhlins Racing AB. Arbetet har finansierats av Tillväxtverket och Vinnova.

KONTAKT
Mikael Bäckström, tekn. dr, lektor, Sportteknologi, Mittuniversitetet, +46 70 540 06 74, e-post: mikael.backstrom@miun.se

Mattias Unosson, tekn. dr, vd, Exmet AB, +46 70 493 45 36, e-post: mattias.unosson@exmet.se

I studien har man för första gången använt sig av de senaste klimatprojektionerna, som tagits fram för IPCC:s nästa rapport med fokus på framtidens globala kolbalans. IPCC är FN:s internationella klimatpanel som med hjälp av ett stort antal forskare från olika länder sammanställer kunskapsläget vad gäller klimatförändringarna på jordklotet.

– Just nu tas 30 procent av människans globala kolutsläpp upp av mark och växter. Detta är en oerhört viktig ekosystemtjänst, som minskar ökningen av växthuseffekten och bromsar klimatförändringen. Men vi kan inte räkna med att det kommer att fortsätta. Den stora frågan är inte om utan när det vänder, säger Anders Ahlström, doktorand vid Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.

– Vår studie är den första som visar hur kolbalansen kan bli i framtiden, enligt de nya och förhoppningsvis förbättrade klimatprojektioner som kommer att ligga till grund för klimatforskning och policydiskussioner under flera år framåt. Och tyvärr så visar den att naturens kolupptag i mark och vegetation snarare kommer att minska än öka. Det gör det ännu mer angeläget för det globala samhället att minska på fossilbränsleanvändandet och hindra skövlingen av skog, säger kollegan Benjamin Smith, professor vid samma institution.

Klimatmodellerna visar att de största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid på norra halvklotet. Det är till stor del dessa temperaturförändringar som påverkar naturens förmåga att ta upp kol. Men de globala temperaturförändringarna säger inte så mycket om var eller hur det påverkar kolupptaget. Det som är viktigt är under vilken säsong som temperaturökningen är som störst, och i vilken typ av klimat förändringen sker: kallt, torrt, tropiskt och så vidare.

Kolbalansen är ett känsligt system. Stora mängder kol passerar ekosystemen varje år. Nästan 20 procent av all koldioxid i atmosfären tas upp av växter via fotosyntesen, men en nästan lika stor mängd släpps ut från växter och mark via cellandning respektive då gamla växtdelar förmultnar. Skillnaden mellan upptag och utsläpp, det vill säga kolbalansen, är känslig mot små förändringar i de styrande processerna. Om klimatförändringarna gynnar utsläppet av kol från marken mer än upptaget av växterna så minskar, försvinner eller vänder upptaget av kol till att istället bli en källa.

I VTI rapport 764 redovisas ett projekt som studerat effekterna av att möjliggöra användandet av längre lastbilsekipage och/eller längre godståg i en trafikslagsövergripande godskorridor som sträcker sig från Mellansverige till Ruhrområdet.

För närvarande är de minsta fordonen, max 18,75 meter för lastbilar i Tyskland och max 650 m för tåg i Sverige, dimensionerande för transporterna i korridoren. Frågan som studeras är om och/eller hur transportsystemet kan effektiviseras genom att använda längre lastbilar och tåg var för sig eller i kombination i korridoren.

Resultaten visar som förväntat att det samlade transportarbetet på järnväg minskar när längre lastbilsekipage i korridoren används och vice versa. Vid tillåtandet av längre lastbilar beräknas färjetransporterna öka, det samlade sjötransportarbetet påverkas dock ytterst marginellt. Konkurrensen mellan järnväg och sjöfart framkommer tydligt när tågen förlängs till 750 m (och mer).

I alla scenarier beräknas utnyttjandet av skalfördelar för lastbilar och/eller tåg leda till minskade logistikkostnader. Nyttorna av minskade CO2-emissioner beräknas vara små i förhållande till nyttorna av kostnadsbesparingarna för näringslivet.

Projektet presenteras i Göteborg den 22 november.
Antalet personer som insjuknar i infektioner orsakade av fästingburna bakterier och virus har ökat markant Öresund/Kattegat/Skagerrak-regionen. Under 2011 insjuknade uppskattningsvis över 40 000 personer – men siffrorna svåra att jämföra mellan de olika länderna, och det finns ett stort mörkertal.

Men en sak vet forskarna säkert: antalet fästingar i regionen är rekordmånga, sannolikt som en effekt av klimatförändringen.

Med stöd av EU-programmet Interreg satsar därför norska Folkehelseinstituttet, Västra Götalandsregionen samt svenska, norska och danska storsjukus sammanlagt 17 miljoner kronor på projektet ScandTick, i första hand för att motverka de allvarligaste fästingburna sjukdomarna TBE och borrelia.

–Den ökade förekomsten av borrelia och TBE-smitta har medfört en försämrad folkhälsa inom regionen. Samtidigt gör en bristfällig diagnostik att många aldrig får vård eller vaccin. Det leder till stora kostnader för samhället i form av läkarbesök, vårdkostnader och bestående sjukdom, säger Tomas Bergström, forskare vid Sahlgrenska akademin och projektledare.

Den bristande samsynen illustreras av att det finns ett nytt, effektivt vaccin mot TBE, som ofta inte används eftersom strategier för hur vaccinet ska rekommenderas saknas eller är ofullständiga.

–Eftersom länderna i regionen delar den här problematiken kan vi genom en tätare samverkan ta fram gemensamma riktlinjer för rapportering, diagnostik, behandling och vaccination. Vi vill också förbättra det förebyggande arbetet i regionen, samt utveckla informationen till allmänhet och hälso- och vårdpersonal, säger Tomas Bergström.

Projektet ScandTick presenteras i Göteborg den 22 november. Förutom att summera årets fall av fästingburna infektioner i regionen uppmärksammas bland annat den nya fästingburna smittan Neoerlichios. Forskare ger dessutom bakgrunden till de fästingburna sjukdomarnas spridning i Norden, och redovisar nordisk statistik över smittofall.

Det finns också en nordisk expertpanel på plats som svarar på frågor.

Du är som journalist välkommen att närvara, ingen föranmälan krävs.

Tid: 22 november kl 14.00-16.30 (se separat program)
Plats: Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 13, sal Ivan Östholm

FAKTA BORRELIA OCH TBE
Borrelia är en bakterieinfektion som först visar sig på huden, men som i svåra fall kan drabba nervsystemet. Vid tidig diagnos kan infektionen behandlas med antibiotika, men borrelia kan i många fall vara svåra att diagnostisera. TBE, som är en virusinfektion, är den allvarligaste fästingöverförda infektionen inom regionen och orsakar varje år många fall med kvarstående neurologiska skador samt enstaka dödsfall.

FAKTA OM SCANDTICK
Samarbetspartners i projektet är Sahlgrenska sjukhuset, Västra Götalandsregionen, Sørlandet Sykehus Helseforetak (SSHF), Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Rigshospitalet-KBHVN och Folkehelseinstituttet. Projektets totala budget är 1 869 143 EUR, varav 515 350 EUR från EU.