Forskare runtom i världen har medverkat när marina arter kartlagts och en heltäckande databas, Word Register of Marine Species (WoRMS), skapats. För första gången kan forskarna erbjuda en detaljerad översikt av artrikedomen i havet.
Internationellt samarbete kring kartläggningen
En som deltagit i arbetet är zoologen Christer Erséus vid Göteborgs universitet.
– Vi är 120 specialister på olika organismgrupper som redovisat kunskapsläget för de arter vi känner till idag. Vi har sedan gjort en kvalificerad uppskattning av hur många arter som tycks återstå att upptäckas inom varje grupp. En utgångspunkt för detta har varit hur många nya arter vi funnit när vi för första gången undersökt faunan eller floran i en särskild del av världshaven, säger Christer Erséus.
Minst en tredjedel av havsarterna är fortfarande okända för forskarna trots att fler arter än någonsin beskrivits det senaste decenniet.
Hittills har totalt 226 000 arter beskrivits, vilket betyder att de fått sina vetenskapliga namn, medan 65 000 fortfarande ligger i olika samlingar och väntar på att bli beskrivna.
En miljon arter i haven
Forskarna menar att det kan finnas uppemot en miljon marina arter totalt, eller möjligen något färre. Merparten är troligen mindre kräftdjur, blötdjur, maskar och svampdjur och man räknar med att kartlägga majoriteten av dessa under detta århundrade.
– Det finns grupper av organismer där vi vet att nära hundra procent är kända, till exempel sälar, och andra där vi fortfarande bara känner till några få procent av arterna. Det senare gäller min egen specialitet som är en grupp småmaskar.
Kartläggningen är viktig för det fortsatta arbetet med att ta reda på vilka arter som är utrotningshotade och vilka insatser som krävs för att bevara artrikedomen.
– Som väl alla vet är hoten idag mot havens många livsformer både stora och globala. WoRMS-databasen ger oss åtminstone en möjlighet att hålla en viss ordning på denna stora del av jordens totala artmångfald.
Komplicerat att kartlägga
Det här är första gången som forskare över hela världen samarbetat för att presentera en global katalog av de marina arterna. Arbetet har varit svårt eftersom bland annat en art kan ha flera synonymer. Var och en av valarterna har till exempel i genomsnitt 14 olika namn.
– Ja, speciellt den äldre zoologiska litteraturen ställer till det för oss, då många arter blivit beskrivna flera gånger, på ett ganska knapphändigt sätt och under olika namn, men det är ju bara ett namn som ska gälla och räknas.
Forskarna hoppas nu att WoRMS-databasen ska stimulera även andra biologer att samarbeta för att inventera alla arter som lever på jorden, även de som lever på land och i sötvatten.
INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till artikeln.
Kontakt: professor Christer Erséus, Inst för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet tel. +46-31-786 3645, mob +46-703-576 713, christer.erseus@bioenv.gu.se
Digerdöden tog under 1300-talet livet av en tredjedel av Europas befolkning. Även om bakterien Yersinia pestis som orsakar sjukdomen, betraktas som utrotad i Europa, så rapporterar Världshälsoorganisationen WHO fortfarande omepidemier i Afrika, Asien och Amerika. Bakterier av Yersinia-släktet kan också framkalla svåra mag- tarmsjukdomar och diarréer.
En viktig fråga som har sitt ursprung i forskning som gjordes på 50-talet är hur kalcium kan spela en avgörande roll för Yersinias förmåga att orsaka sjukdom. Denna långlivade fråga har nu fått sitt svar då en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Umeå universitet presenterar den molekylära mekanismen bakom kalciums betydelse.
– Det är känt sedan tidigare att kalcium hämmar ett viktigt steg under infektionsförloppet. Vi har nu identifierat ett specifikt protein kallat YscU som binder kalcium och vi tror att detta är en viktig del av kalciumeffekten, säger Hans Wolf-Watz, senior professor vid institutionen för molekylärbiologi.
Han har tillsammans med Magnus Wolf-Watz, universitetslektor vid kemiska institutionen, visat att sönderfall av proteinet YscU är ett nödvändigt steg under infektionsförloppet.
– Med NMR-experiment har vi dels kunnat studera detaljerna kring detta sönderfall men också identifiera vilken del av YscU som binder till kalcium, säger Magnus Wolf-Watz.
Kärnmagnetisk resonansspektroskopi är en metod som används av forskare för att ta reda på strukturen och sammansättningen hos molekyler. Vid det institutionsgemensamma NMR-centret på Kemiskt Biologiskt Centrum invigdes för en vecka sedan ett nytt 850 MHz högfältsinstrument.
– Det nya instrumentet öppnar vägar för nya spännande upptäckter inom vårt och andra forskningsområden och resursen är också tillgänglig för forskare vid andra svenska lärosäten, säger Magnus Wolf-Watz.
INFORMATION OCH KONTAKT
Forskningsresultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
Stefan Frost, Oanh Ho, Frédéric H. Login, Christoph F. Weise, Hans Wolf-Watz & Magnus Wolf-Watz (2012) ”Autoproteolysis and Intramolecular dissociation of Yersinia YscU precedes secretion of its C-terminal polypeptide YscUCC”, PLOS ONE, The Public Library of Science ONE. Artikeln är tillgängligt genom open access.
Magnus Wolf-Watz, universitetslektor
kemiska institutionen, Kemiskt Biologiskt Centrum
E-post: Magnus.wolf-watz@chem.umu.se
Telefon: 090-786 76 90
Hans Wolf-Watz, professor
institutionen för molekylärbiologi och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS
E-post: hans.wolf-watz@molbiol.umu.se
Telefon: 090 785 25 30
– Blod är en mycket speciell råvara. Blodgivare ger en bit av sin kropp som tecken på solidaritet och medkänsla. Samtidigt har blod ett medicinskt bruksvärde i sjukvården och ett kommersiellt värde för läkemedelsföretag som tillverkar blodprodukter, säger Boel Berner, som är sociolog och professor vid Tema teknik och social förändring.
Hennes skildring av blodets väg mellan människor börjar med enstaka lammblodstransfusioner på 1870-talet. När de återupptogs i början av 1900-talet var de fortfarande experimentartade och gjordes med hjälp av mer eller mindre sinnrika apparater.
Till en början skedde blodtransfusionen direkt till patienten från blodgivaren som framförallt rekryterades bland anhöriga och sjukhuspersonal. Först i slutet av mellankrigstiden började en organisation för blodgivning och transfusion byggas upp i Sverige och under andra världskriget rekryteras blodgivare bland allmänheten.
– Att ge blod blev en medborgerlig plikt och nya blodgivare registrerades i officiella kampanjer. Sjukvårdens behov ökade och blodet flödade, konstaterar Boel Berner.
Ny teknik och en ökad efterfrågan på blod ledde på 1970-talet till att det svenska behovet av råvara tillgodosågs med import.
– Risken för blodsmitta ökade med importen som byggde på att fattiga människor i bland annat Haiti, Nicaragua och USA exploaterades. Det väckte starka reaktioner och ledde till att WHO uppmanade medlemsstaterna att bli självförsörjande på blod.
Vägen till självförsörjning innebar för Sveriges del en omvälvande nydaning och rationalisering av blodverksamheten. Men ungefär samtidigt kom AIDS och ett hundratal blödarsjuka hann smittas av importerade blodprodukter innan de försvann helt från den svenska blodverksamheten.
Trogna blodgivare bland främst homosexuella män blev nu en riskgrupp och i Sverige rekommenderade RFSL 1983 sina medlemmar att avstå från att lämna blod. Men tillräckliga försiktighetsåtgärder vidtogs inte i alla länder.
– I Sverige har blodgivning varit mindre laddad än i många länder och setts som en privat angelägenhet. Därför blev det kanske lättare för både homosexuella och blodcentraler att acceptera att vissa givares blod var förknippade med smittorisk.
INFORMATION OCH KONTAKT
Boel Berners bok bygger på ett omfattande material, både arkivmaterial, dokument och intervjuer. Den heter Blodflöden. Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället och ges ut på Arkiv förlag.
Boel Berner, boel.berner@liu.se, 0702-333534.
Bakom denna forskning står Joel Peterson vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås och Tampere University of Technology i Finland, som fredagen den 30 november disputerar med avhandlingen Customisation of Fashion Products Using Complete Garment Technology.
Tiden mellan att ett plagg börjar designas tills det är ute i butiken kan vara upp till åtta månader. De långa ledtiderna är ett stort problem i modebranschen, kunderna tröttnar på en trend innan plagget har börjat säljas.
– Företag rear ut 35-40 % av sina plagg vilket innebär förlorad vinst, säger Joel Peterson.
”Knit-on-demand”
I samband med att en stickmaskin som kunde sticka nästan helt färdiga plagg och inte krävde någon tillskärning eller sömnad, så kallad ”comlete garment knitting” lanserades, föddes en forskningsidé.
– I projektet ”Knit-on-Demand” ville vi studera hur tekniken ”complete garment knitting” kunde utnyttjas i en affärsmiljö, och hur logistik och ekonomiska faktorer påverkades. I forskningen kombineras modelogistik, trikåteknik och ”mass customisation”, d.v.s. kundanpassade plagg, och en av frågorna har varit ”Hur kan sticktekniken complete garment praktiskt tillämpas i ett affärskoncept för kundanpassade plagg.”
I sin forskning har Joel Peterson kommit fram till att man kan ha stickmaskinen i butiken eller i närheten, och tillverkning kan börja direkt när kunden är färdig med sin design. Det blir en upplevelse att se sin tröja i egen design tillverkas, och leverans kan ske i butiken inom tre timmar om allt går bra, annars med post inom tio dagar.
– Resultatet blir kortare ledtider från design tills kunden har plagget i sin hand. Ett plagg med egna mått och bra passform, vilket inte alltid är fallet med massproducerade kläder, säger Joel Peterson.
Återgång till forna tider
Forskningen visar dessutom att det går att använda vanliga stickmaskiner och inte bara complete garment-teknik för att göra kundanpassade produkter.
– De positiva logistiska faktorerna beror mest på att plagget köps innan det tillverkas, inget behöver reas ut. Detta ger en hög lageromsättning eftersom man slipper ha dyra färdiga plagg i lager.
Co-designprocessen mellan företag och kund kan ske manuellt i direktkontakt med butikspersonal vid design och måttagning, och den personliga servicen är då en fördel.
– Egendesignade plagg är en nischad bransch, så den kommer aldrig att slå ut de stora jättarna inom modebranschen, men det kommer nog att bli en större marknad. Jag ser en slags återgång till hur det var förr, då det mesta tillverkades i närområdet hos skomakaren, skräddaren och så vidare. Det är ju även bra för miljön att tillverkningen sker lokalt, säger Joel Peterson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Customisation of Fashion Products Using Complete Garment Technology försvaras vid en offentlig disputation.
Dag och tid: 30 november 2012, kl 12:00.
Plats: Festia Building, Auditorium Pieni Sali 1, Tampere University of Technology, Tampere, Finland.
Opponenter: professor Russel King vid North Carolina State University, Raleigh, USA, och professor George Stylios vid Heriot-Watt University, Edinburgh, Skottland.
Kontakt: Joel Peterson, joel.peterson@hb.se tfn: 033-435 41 71 mobil: 070-601 63 58
Materialet är fritt för publicering.
Antalet järnvägskatastrofer har ökat globalt sett, särskilt sedan 1970. Passagerartrafiken och hastigheterna ökar stadigt både globalt och i Sverige. Sverige har emellertid varit relativt förskonat från allvarliga tågkrascher senaste decennierna, men järnvägssystemet är slitet och överbelastat vilket försvårar möjligheterna till underhåll samtidigt som slitaget ökar. Detta kan vara en anledning till det ökande antalet rapporterade tillbud med tåg.
I avhandlingen diskuteras olika möjligheter att minska skadorna genom att förbättra den inre säkerheten på samma sätt som i bilar och flygkabiner. Utgångspunkter är de mest omfattande tågkrascherna från senare år, bland annat den i Nosaby, Kristianstad, 2004. Där blev passagerare i första vagnen, som välte, mest allvarligt skadade, vilket understryker vikten att räddningspersonalen ”läser kraschen” och prioriterar den vagn där de svårast skadade sannolikt finns. Det som vållade personskadorna var bord, stolar, innerväggar, bagage, passagerare samt pellets. Personer som reste framåtvända med ett bord framför sig drabbades av signifikant fler bukskador än de som inte satt vid bord. De som åkte bakåtvända hade en högre andel pisksnärtskador (whiplash).
Inredning, glas och bagage gjorde också stor skada vid tågkraschen i Kimstad 2010 där en passagerare omkom och 20 fördes till sjukhus. De allvarligaste skadorna orsakades av vagnsinredningen så som bord och stolar medan bagaget låg bakom mera måttliga och glasrutorna orsakade många, men lindriga skador. Enligt avhandlingen kan energiabsorberande inredning, luckor för bagaget samt anti- lacerativt glas minska antalet skador. Dessa faktorer försvårar också vid evakuering med anledning av de blockerar de smala gångarna.
Passagerare som överlevt tågkrascher berättar att de har kastats runt som i en torktumlare inne i vagnen tillsammans med annat löst föremål och under tumulten upplevdes ett starkt livs hot. Långtidskonsekvenserna var på många sätt olika och några har ej lyckats gå vidare medan andra har övervunnit de oförglömliga minnena. Viktigt för att bearbeta den traumatiska händelsen var enligt många att vara omgiven av närstående eller andra passagerare, att få medverka i utredningen och ta del av mediernas rapportering.
De fysiska och psykiska konsekvenserna för passagerare som erfarit en tågkrasch kan reduceras avsevärt om den inre miljön förbättras i dagens tågvagnar och om omhändertagandet av drabbade kunde tillmötesgå deras behov i större utsträckning.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 30 november försvarar Rebecca Forsberg, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Tågkrascher – Konsekvenser för passagerare (engelsk titel: Train Crashes – Concequences for Passengers)
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Inggard Lerheim, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), Trondheim, Norge.
Rebecca Forsberg är leg. sjuksköterska och har en filosofie kandidatexamen i Freds- och Konfliktstudier samt är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kunskapscentrum för katastrofmedicin, Umeå universitet, där hon kan nås på
Tel: 090-786 54 88
Mobil: 070-589 83 19
E-post: rebecca.forsberg@surgery.umu.se
Studien har genomförts inom den fortlöpande miljöanalysen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och täcker in fyra områden i Sverige. De högsta halterna av alla ämnen som analyserades, inklusive PCB, fanns i minkar från Gävle och Söderhamn.
– Trots att PCB har varit bannlyst sedan 1970-talet finns det fortfarande kvar i naturen, säger veterinär Sara Persson, som är doktorand vid SLU.
– Vi har samlat in minkhannar från minkjägare i Märsta, Norrlands inland, kustområdet kring Gävle och Söderhamn och från Kosteröarna på västkusten. Sedan har vi undersökt hur faktorer som ålder, hull och insamlingssäsong påverkar halterna av miljögifter.
Resultaten kommer att kunna användas för att göra övervakningen av miljöföroreningar i mink mer kostnadseffektiv, men också för att hitta möjliga effekter av miljögifter. Man vet sedan tidigare att PCB kan störa fortplantningen hos mink och andra djur i experimentella studier. Hos en del av minkhannarna, särskilt de från Gävle och Söderhamn, var halterna av PCB jämförbara med de halter som man vet kan ge effekter.
– Vi ska nu gå vidare och titta på de minkar som har högst halter, och se om miljögifterna har haft effekter på fortplantningsorganen, avslutar Sara Persson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet, Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet och finns publicerad i novembernumret av den ansedda tidskriften Chemosphere.
Veterinär Sara Persson, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för reproduktion, SLU, Uppsala
018-67 11 54, 070-851 95 27, Sara.Persson@slu.se
Äldreomsorgen är Sveriges största yrkessektor med 180 000 anställda, en kvinnodominerad bransch som dessutom förutses växa, när de äldre blir allt fler. Åren 2005-2008 satsades en miljard kronor på vad som kallades Kompetensstegen, en nationell satsning för att utbilda personal inom äldreomsorgen och förbättra omsorgens kvalitet. De allra flesta kommuner medverkade.
Maria Bennich, nybliven doktor vid Helix, Linköpings universitet, har i sin avhandling bl.a. studerat effekterna av Kompetensstegen i en av de medverkande kommunerna. I stort uteblev effekter när det gällde kvalitetsförbättringar och verksamhetsutveckling konstaterar hon. Som referens har hon en annan kommun, där kompetensutveckling av de anställda ingår i en mer långsiktig strategi för att förbättra verksamheten. Där styrs utbildningen mer av behoven i verksamheten och integreras också mer i den. Kurser och handledning går hand i hand, som Maria Bennich säger. I den kommun där Kompetensstegen genomfördes är satsningarna mer kortsiktiga och styrs av när det finns stimulansmedel att söka. Där upphandlas också äldreomsorgen på kontrakt som normalt löper i tre – fem år. Att då få till långsiktiga strategier för att utveckla verksamheten är inte lätt.
– Men det skulle gå att ta in krav på lärstrategier och organiserat utvecklingsarbete i upphandlingskraven. Det skulle gå att konkurrera med kompetens, det gör man inte idag.
Vid ett byte av utförare förblir ofta både brukare och personal desamma, konstaterar hon. Det är ”bara” ledningen som byts ut. Men ledningen är central just för lärande och utveckling.
I en forskningsöversikt visar hon också hur styrprinciper som ”eget val” eller ”kundval” tenderar att åsidosätta frågor om kompetens hos de anställda.
– Brukarna tänker ofta kortsiktigt utifrån sina personliga preferenser. De kan inte förväntas ha de anställdas kompetensutveckling som prioritet.
Efterfrågestyrning är inte detsamma som behovsstyrning, konstaterar hon.
Äldreomsorg består dels av vårdboenden, dels av hemtjänst, och Maria Bennich lyfter fram de skilda förutsättningarna för lärande mellan dem. I vårdboenden jobbar man i team, geografiskt samlade, med närhet till chefen och ett visst eget handlingsutrymme. Hemtjänsten är ett självständigt ensamarbete, där man går efter ett strikt schema som är uppgjort i förväg. De anställda har få kontakter med chefen och frågan om kompetensutveckling och lärande blir då annorlunda – och svårare.
Så här sammanfattar Maria Bennich sin studie: ”Kompetent personal som inte har tid, ork eller trygghet i sin anställning kan inte ta till sig eller omsätta kunskaper i verksamheten”. Därför behöver kompetensfrågor kopplas till frågor om arbetsvillkor, bemanning, inhyrning av arbetskraft och kvalitetskrav vid upphandling.
Nu planeras ett nytt och kostsamt nationellt utvecklingsprogram för individuellt lärande inom äldreomsorgen. Det kanske kommer individerna till godo, men sällan verksamheten, säger Maria Bennich.
– Om syftet är att utveckla verksamheten så bidrar sällan en sådan isolerad och kortsiktig satsning till verksamhetsförbättringar. Man kan man fråga sig om pengarna inte kunde använts på ett bättre sätt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Maria Bennich disputerade den 16 november. Avhandlingen har huvudtitel: ”Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete”.
Maria Bennich: 0703-026197, maria.bennich@liu.se
Förhöjd halt av koldioxid i atmosfären stimulerar de flesta växters fotosyntes och tillväxt. Men om inte växterna ökar sitt upptag av näringsämnen i motsvarande grad blir grödorna näringsfattigare. En lägre halt av näringsämnet kväve innebär lägre proteinhalt och därmed sämre kvalitet som föda.
– Proteinhalt är den viktigaste kvalitetsaspekten hos grödor, med betydelse för såväl näringsvärde som spannmåls bakegenskaper, säger Håkan Pleijel, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Sammanställt alla vetestudier
Forskarna Håkan Pleijel och Johan Uddling har gjort en sammanställning av hur experimentellt förhöjd koldioxidhalt påverkar skördeutfall och proteininnehåll hos vete. Studien inkluderar 43 fältexperiment med 17 olika vetesorter, genomförda i tio länder på fyra kontinenter. Resultatet av studien är entydigt:
– Förhöjd koldioxidhalt ökar ofta skördens storlek men sänker kvaliteten i form av sänkt proteinhalt, säger Håkan Pleijel.
Vete är tillsammans med ris världens kvantitativt viktigaste gröda. Vetekorn är dessutom ovanligt proteinrika och vete är den gröda som förser mänskligheten med mest protein. Sänkta proteinhalter i förhöjd koldioxidhalt är därför en allvarlig negativ konsekvens av pågående atmosfärsförändringar.
Orsaker till sänkt proteinhalt
En orsak till att vetekornens proteinhalt blir lägre när koldioxidhalten ökar är att kväveupptaget inte håller jämna steg med vetekornets ökade tillväxt – ett slags utspädningseffekt. Men förhöjd koldioxidhalt sänker vetes proteinhalt även då veteskördens storlek inte påverkas.
– Det pekar på att koldioxid har en negativ påverkan på växternas förmåga att ta upp kväve. Detta är nytt och överraskande och något vi behöver studera ytterligare för att förstå dess orsaker, säger Håkan Pleijel.
Laboratoriestudier har visat att förhöjd koldioxidhalt kan störa processen där växter omvandlar den oorganiska kvävemolekylen nitrat till de kväveformer som ingår i proteiner.
Andra grödor drabbade?
Johan Uddling och Håkan Pleijel undersöker för närvarande om de effekter de påvisat hos vete även finns hos andra grödor.
– Våra resultat tyder på att sänkt kväve- och proteinhalt på grund av förhöjd koldioxidhalt är en generell respons hos grödor, som inte enkelt kan motverkas genom ökad gödsling, säger Johan Uddling.
Den överlag positiva effekten av förhöjd koldioxidhalt på skördarnas storlek har alltså en baksida i form av sänkt näringskvalitet hos våra viktigaste livsmedel.
– Det är en allvarlig konsekvens av den globalt snabbt stigande koldioxidhalten på världens livsmedelssäkerhet, säger Håkan Pleijel.
INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till artikeln.
Håkan Pleijel, Professor i Miljövetenskap, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet
Tel: 031-786 2532
Mobil: 0733-100 700
E-mail: hakan.pleijel@bioenv.gpu.se
Johan Uddling, Docent vid Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet
Tel: 031-786 3757
Mobil: 073-8267 104
E-mail: johan.uddling@bioenv.gpu.se
Det är känt från tidigare forskning att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i kriminalitet. Det har dock varit oklart om och hur läkemedelsbehandling mot ADHD påverkar brottsrisken. Nu har forskare från Karolinska Institutet följt över 25 000 individer med ADHD via olika befolkningsregister under en fyraårsperiod, 2006-2009. På så sätt har forskarna kunna undersöka kopplingen mellan läkemedelsbehandling mot ADHD och brottslighet.
Studien visar på flera olika sätt att ADHD läkemedel innebär en tydligt sänkt brottslighetsrisk. Till exempel var brottsligheten lägre bland dem som fick läkemedel än bland dem som inte fick det. När individerna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, kunde forskarna konstatera att medicinering innebar en signifikant lägre risk för brottslighet. Under läkemedelsperioderna sjönk brottsligheten med 32 procent. Att individerna jämförts med sig själva är en styrka i studien, eftersom det visar att de sambanden troligen inte beror på andra skillnader mellan dem som medicinerar och de som inte gör det.
Andra slutsatser ur studien är att sambandet mellan medicinering mot ADHD och kriminalitet ser ungefär likadant ut för män och kvinnor, och att det gäller både mindre allvarliga brott och grova brott, som våldsbrott.
– Vi har visat att läkemedel mot ADHD med största sannolikhet sänker risken för brottslighet. Men det är viktigt att påpeka att de flesta läkemedelsbehandlingar innebär risk för biverkningar och därför måste risker värderas mot nytta vid varje enskild förskrivning, där den enskilde patientens hela livssituation ska vägas in, säger Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Medförfattaren Paul Lichtenstein, professor vid samma institution, håller med:
– Visst är det så att man måste väga potentiella fördelar mot nackdelar vid varje förskrivning, säger han. Vi menar att man nu också måste ta hänsyn till denna troliga sänkning av risk för brottslighet i bedömningen. Man brukar säga att ungefär 30-40 procent av långtidsdömda brottslingar har ADHD. Om man kan minska deras återfallsrisk med 30 procent skulle det uppenbarligen påverka den totala brottsligheten i samhället.
Ungefär fem procent av alla skolbarn och hälften så många vuxna lider av ADHD, som kännetecknas av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och impulsivitet. Forskning har visat att ADHD är ett relativt stabilt funktionshinder och många av dem som fått diagnosen ADHD som barn uppfyller kriterierna för diagnosen även i vuxen ålder. Personer med ADHD kan bl.a. behandlas med centralstimulerande läkemedel som påverkar hjärnan, och därmed förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Kriminalvården och National Institute of Child Health and Human Development.
Publikation: ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder Medication and Criminality”, Paul Lichtenstein, Linda Halldner, Johan Zetterqvist, Arvid Sjölander, Eva Serlachius, Seena Fazel, Niklas Långström och Henrik Larsson, NEJM, 22 November 2012.
Paul Lichtenstein, professor Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 524 874 24 och 073-309 33 24
E-post: paul.lichtenstein@ki.se
Henrik Larsson, docent Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 823 44 och 070-405 66 25
E-post: henrik.larsson@ki.se
Det har funnits hypoteser om att stressiga jobb som kännetecknas av höga krav och en låg grad av kontroll i arbetssituationen resulterar i trötthet och ett större behov av återhämtning. Därmed skulle också sannolikheten för passivitet och stillasittande under fritiden öka.
En stor studie som nyligen publicerades i American Journal of Epidemiology innehåller data från 170 000 personer i 14 europeiska länder. Där visas ett klart samband mellan arbetssituationen och den fysiska aktiviteten på fritiden.
– Risken för fysisk inaktivitet vid ett stressigt jobb är framförallt kopplad till hur man upplever kontrollen över den egna arbetssituationen, snarare än hur höga kraven är i arbetet. Ju mindre kontroll och möjlighet man hade att styra sitt arbete, desto större var sannolikheten att personen var fysiskt inaktiv på fritiden, säger Anders Knutsson, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
Fysisk inaktivitet kan kopplas till flera sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och vissa former av cancer. En ökad fysisk aktivitet i befolkningen skulle kunna förbättra folkhälsan. Därför är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar hur befolkningen deltar i fysiska aktiviteter.
– Våra resultat tyder på att insatser för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen också kan dra nytta av att beakta faktorer som rör arbetslivet, säger Anders Knutsson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är en del av ett samarbete mellan flera europeiska universitet, IPD-Work Consortium, där Mittuniversitetet ingår. Det övergripande syftet är att göra tillförlitliga uppskattningar av effekterna av psykosociala riskfaktorer i arbetet för olika kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, funktionshinder och dödlighet. Arbetet bygger på en omfattande mängd individdata från många studier.
Anders Knutsson, professor emeritus, folkhälsovetenskap, Mittuniversitetet,
060-14 85 93, e-post: anders.knutsson@miun.se
I en ny studie, ledd av Kristina Blennow från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), visas det för första gången på betydelsen av två personliga faktorer; när skogsägare tror på och har upplevt effekter av klimatförändringarna är det mera sannolikt att de har vidtagit anpassningsåtgärder. Dessa två faktorer förklarar och förutsäger nästan helt skogsägares anpassning till klimatförändringarna. Artikeln publicerades på nätet i tidskriften PLOS ONE den 21 november 2012.
Att känna till vad som får människor att vidta anpassningsåtgärder är av avgörande betydelse när vi kommunicerar klimatförändringspolicy. Eftersom klimat definieras i termer av väder i medeltal har det påståtts att klimatförändringarna inte uppfattas som en stor risk eftersom de inte kan upplevas direkt. Ett internationellt forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Lissabons tekniska universitet (Portugal), Schweiziska federala forskningsinstitutet WSL och Universitetet i Freiburg (Tyskland) visar med hjälp av svar på en enkät från 845 privata skogsägare verksamma i olika delar av Europa att en stor del av respondenterna starkt tror att de direkt har upplevt klimatförändringarna. För första gången visar forskarna dessutom att hur starkt skogsägarna tror på och har upplevt lokala effekter av klimatförändringarna nästan helt förklarar och förutsäger om de anpassat sitt brukande av skogen till klimatförändringarna.
Resultaten baseras alltså på en enkätundersökning bland privata skogsägare i Sverige, Tyskland och Portugal. Länderna representerar en nord-sydlig gradient genom Europa och omfattar vitt skilda bio-klimatiska förhållanden liksom skilda ekonomisk-sociala-politiska strukturer. Utöver socio-demografiska data (kön, ålder, storlek på skogsmarksinnehavet etc.) baseras studien på svaren från tre huvudfrågor: hur starkt skogsägare tror att klimatförändringarna kommer att påverka deras skog, hur starkt tror de att de har upplevt lokala effekter av klimatförändringarna och om de har vidtagit åtgärder för att anpassa sitt brukande av skogen till klimatförändringarna? Med hjälp av statistiska modeller användes insamlade data för att simulera skattade förväntade sannolikheter för att ha vidtagit åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.
Femtio procent av Europas skogsmark ägs av privatpersoner. Resultaten av studien visar att den personliga tron på och uppfattningen av klimatförändringarna bland dem som fattar besluten på lokal nivå starkt påverkar anpassningskapaciteten hos en avsevärd del av den europeiska skogssektorn.
Resultaten från forskarteamets studie har betydelse för hur klimatförändringspolicy effektivt kan kommuniceras. De indikerar att insamling och spridning av tecken på klimatförändringar och deras effekter skulle kunna vara en effektiv strategi för att öka personers uppfattning om att ha upplevt klimatförändringar och att de därigenom överväger att vidta anpassningsåtgärder.
INFORMATION OCH KONTAKT
Blennow K, Persson J, Tomé M, & Hanewinkel M (2012) Climate Change: Believing and seeing implies adapting. Artikeln har publicerats i tidskriften PLOS ONE och kan fritt laddas ner här.
Kristina Blennow, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Kristina.Blennow@slu.se
Forskaren Per Bolin vid Södertörns högskola har skrivit en bok om formandet av universitetet i Riga under 1920-1930-talen, och den dragkamp som uppstod mellan nationella och akademiska strömningar.
Vid första världskrigets slut uppstod Lettland som en egen stat, och planerna på ett lettiskt universitet i Riga tog form. Syftet med universitetet var bland annat att stärka nationskänslan i landet, vilket skapade en konflikt mellan idén om ett etniskt lettiskt universitet och idén om ett akademiskt sett högtstående universitet.
– Företrädare för de nationella strömningarna ville i första hand anställa etniska letter som lärare medan andra ville anställa personer med bäst akademiska meriter, säger forskaren Per Bolin, som skrivit boken Between national and academic agendas, som nyligen givits ut av Södertörns högskola.
Problemet enligt Per Bolin var dock att det fanns för få etniska letter med tillräcklig utbildning för att fylla alla akademiska positioner. Tidigare hade undervisning på lettiska endast funnits upp till grundskolan, och de etniska letterna bestod av en stor bondebefolkning och ett relativt litet borgerligt skikt. Samhällseliten hade istället bestått av tyskbalter och etniska ryssar. De nationella krafterna ville då främst anställa etniska letter med lägre kompetens och låta dem fortbildas, vilket mötte motstånd från företrädarna för akademisk excellens och en rekrytering grundad på vetenskapliga meriter.
Eftersom Lettland fram till 1934 var en demokrati med omfattande kulturella rättigheter för de etniska minoriteterna var det otänkbart att öppet diskriminera olika grupper. Alltså talades det sällan direkt om etnicitet vid rekryteringen till universitetet. Istället ställde universitetsledningen språkliga krav på sina lärare, det vill säga förmåga att undervisa på lettiska.
– Det anställdes en del personer med annan etnisk bakgrund, med kravet att de skulle lära sig lettiska inom fem år för att få behålla sin anställning, säger Per Bolin.
De tre nyckeldisciplinerna vid universitetet för utvecklingen av en nationell lettisk självbild var historia, arkeologi och etnologi. Även här skedde en dragkamp mellan företrädare för en transnationell akademisk kultur som bygger på fri forskning och anställning enbart utifrån formella meriter, och företrädare för en mer nationell inriktning av universitetet.
– Oftast var det lettiska akademiker med ”medelhög” kompetens som drog åt det nationella hållet, medan de allra mest framträdande lettiska professorerna samt även de tyskbaltiska akademikerna vid universitetet var de som främst betonade vikten av formella vetenskapliga meriter, säger han.
KONTAKT
Per Bolin nås på telefon 08-608 40 53 eller 0705-37 18 39 samt på e-post per.bolin@sh.se.
Under 2006 rapporterade en miljömyndighet i Peru höjda blynivåer i blodet hos barn i urbefolkningen kring floden Corrientes, det mest produktiva oljeutvinningsdistriktet i norra Perus Amazonområde. Tre år senare inledde en grupp forskare vid Umeå universitet – docenterna Miguel San Sebastián och Ingvar Bergdahl samt doktoranden Cynthia Anticona – samarbete med den regionala hälsomyndigheten och lokala organisationer för att ringa in källan till blyexponeringen.
Eftersom det fanns starka bevis för miljöföroreningar på grund av oljeutvinningen i området ägnade gruppen en första studie (2009) åt att jämföra blynivåerna i befolkningen som helhet och i områden med och utan oljeaktiviteter. Oväntat nog fann man då ingen signifikant skillnad i genomsnittliga blyhalter mellan oljeexponerade och oljefria områden. Undersökningar av vatten och jord i Corrientes-området visade att blykoncentrationen låg långt under internationella gränsvärden.
Den största överraskningen kom dock i en andra studie (2010), där forskarna upptäckte att vissa barn i området lekte med och tuggade på blybitar som användes som sänken vid fiske och att den vanan signifikant ökade deras risk för höga blyvärden i blodet. Studien visade också att barn i samhällen nära oljedepåer löpte en signifikant risk för höga blyhalter. Sambandet berodde emellertid inte, som man skulle kunna tro, på föroreningar av miljön utan forskarna fann att orsaken snarare låg i att invånarna hade bättre tillgång till kabel och annat industriavfall som användes för återvinning.
Fynden har fäst uppmärksamheten på en oväntad källa till blyexponering och i avhandlingen föreslås strategier för kontroll och förebyggande insatser för att undvika skadliga effekter, särskilt när det gäller barnens neurologiska utveckling. Emellertid motsäger inte de här resultaten den dokumentation som finns om miljöföroreningar och hälsorisker i samband med oljeutvinningen i området, något som hälsomyndigheterna och andra måste ta itu med.
KONTAKT OCH INFORMATION
Cynthia Anticona Huaynate är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, och kan nås på:
Tel: +46-761 10 58 93, + 51 1- 365 29 49
E-post: cynthiaanticona@hotmail.com
Fredagen den 30 november försvarar Cynthia Anticona Huaynate, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Bly-exponering hos barn i peruanska Amazonas: Att söka exporingskälla med hjälp av deltagande forskning (engelsk titel: Lead exposure in children of the Peruvian Amazon basin: Venturing into participatory research, seeking the hidden source).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, by. 6L, NUS. Fakultetsopponent är Ass. Professor Mary Jean Brown, Harvard School of Public Health, USA.
Syftet med avhandlingen har varit att analysera sociala bestämningsfaktorer för hälsa bland flickor och pojkar i Sverige, med fokus på föräldrabakgrund. Tre av avhandlingens fyra delstudier baseras på klassrumsundersökningen ”Svenska skolbarns hälsovanor”. Vid tre undersökningstillfällen har flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9 besvarat ett frågeformulär om sin hälsa och sina hälsobeteenden. Totalt deltog 11 972 barn och ungefär en femtedel av barnen hade utländsk härkomst, det vill säga, en eller två föräldrar födda i ett annat land än Sverige. Fjärde delstudien baseras på en klassrumsundersökning gjord i Östersunds kommun 2011 där 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 deltog.
Resultaten visar att flickor med utländsk bakgrund hade 27 procent högre risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont och nedstämdhet jämfört med flickor med två svenskfödda föräldrar. Pojkar med mixbakgrund, en utlandsfödd förälder och en svenskfödd förälder, hade tre gånger högre risk för hälsobesvär jämfört med pojkar med två svenskfödda föräldrar.
– Några av skillnaderna i hälsa och välbefinnande kan förklaras av betydelsen av kön och föräldrabakgrund samt skillnader i materiella tillgångar i familjen, säger Heidi Carlerby, doktorand, Mittuniversitetet.
Tre av tio barn med två utlandsfödda föräldrar hade en låg nivå av materiella tillgångar (mätt genom tillgång till bil, dator, eget rum och semesterresor med familjen). Motsvarande andel bland flickor och pojkar med två svenskfödda föräldrar var mindre än en av tio.
Generella riskfaktorer för ohälsa bland flickor och pojkar i Sverige oavsett föräldrarnas härkomst var alla former av inblandning i mobbning. Alla flickor och pojkar som varit inblandade i mobbning som förövare, offer eller offer/förövare har en ökad risk för ohälsa. Att leva med en ensamstående förälder var också en riskfaktor för ohälsa bland flickor men inte bland pojkar.
– Våra resultat stärker argumenten för en ökad medvetenhet om hälsa bland barn med utländsk härkomst, liksom flickors hälsa i allmänhet. Det visar på behovet av hälsofrämjande insatser i skolan exempelvis genom aktiviteter och program som fokuserar på sociala konsekvenser av utländsk härkomst och familjens materiella tillgångar. Det behövs också interventioner som tar hänsyn till demokratiska processer och kommunikation, säger Heidi Carlerby.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen ”Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst” läggs fram vid Mittuniversitetet i Sundsvall 23 november 2012.
Kontakt:
Heidi Carlerby, doktorand, Institutionen för hälsovetenskap, 070-359 39 93, e-post: heidi.carlerby@miun.se
Det är tidigare känt att det finns kopplingar mellan muskelsvaghet tidigt i livet och ökad risk för dödliga sjukdomar. Nu visar en omfattande långtidsuppföljning, ledd av forskare från Karolinska Institutet, hur sambanden ser ut – vilka sjukdomar som går att koppla till muskelsvagheten. I undersökningen ingår över 1,1 miljon tonåringar, vilket gör den till den största i sitt slag. Tonåringarna var pojkar/unga män mellan 16 och 19 år, och uppgifter om deras muskelstyrka i armar, händer och ben har hämtats från svenska militärtjänstens mönstringsundersökningar.
Tonåringarna har följts via Socialstyrelsens dödsorsaksregister under i genomsnitt cirka 24 års tid. Vid uppföljningstidens slut hade 26 145 av studiedeltagarna dött. Den totala dödligheten per 100 000 levnadsår varierade mellan 86,9 respektive 122,3 för de starkaste respektive de svagaste ungdomarna, vilket uttryckt på ett annat sätt innebär att de starkare löpte en 20-35 procent lägre risk att dö under uppföljningstiden. De dödsorsaker som gick att koppla till muskelsvaghet var självmord och hjärt-kärlsjukdom. Däremot fanns inget samband med dödlighet i cancer.
– Det är välkänt att fysisk aktivitet har en gynnsam effekt för att förebygga både hjärt-kärlsjukdom och depression. Men vi har inga uppgifter om tonåringarnas fysiska aktivitet, utan endast om deras muskelstyrka. I vilken utsträckning de muskelstarka tonåringarna också var fysiskt aktiva, och om det här finns en förklaring till våra resultat, det kan vi alltså inte svara på, säger Finn Rasmussen, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.
Enligt studien är sambandet så starkt att svaga muskler hos tonåringar går att använda som en självständig riskmarkör för död till följd av självmord eller hjärt-kärlsjukdom.
– Som riskmarkör är muskelsvaghet lika tillförlitlig som BMI eller förhöjt blodtryck när det gäller värderingen av framtida hjärt-kärlsjukdom eller för tidig död, säger Finn Rasmussen.
Vetenskaplig artikel: ”Muscular strength in male adolescents and premature death: cohort study of one million participants”, BMJ.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet samt från Spanska ministeriet för vetenskap och innovation.
För mer information, kontakta: Finn Rasmussen, professor i socialmedicin Institutionen för folkhälsovetenskap – Karolinska Institutet
Tel: 08-524 801 81 eller 070-737 09 84
E-post: finn.rasmussen@ki.se
– Samtidigt sker en oproportionerligt stor del av de planerade kejsarsnitten på mammor som väntar pojkar, vilket riskerar att utsätta dessa barn och deras mammor för komplikationer och onödigt lidande, säger Mats Målqvist, läkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
I den aktuella studien från Quang Ninh provinsen i Vietnam, som nyligen publicerats i tidskriften Gender Medicine, har forskargruppen vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Vietnam studerat vårdsökande i samband med förlossning. De fann att en större andel av flickorna föds hemma medan pojkarna i större utsträckning förlöses med kejsarsnitt på sjukhus. Måttet som används är Sex Ratio at Birth (SRB), vilket är antalet pojkar per 100 flickor som föds. Ett normalt SRB ligger mellan 103 och 107 pojkar per 100 flickor eftersom det naturligt föds fler pojkar än flickor. I Indien, Kina och länderna i Sydostasien är det dock inte ovanligt med ett tydligt förhöjt SRB, från Kina har till exempel har till exempel värden upp emot 122/100 rapporterats.
I den aktuella studien låg SRB på 109/100, endast något högre än normalvärdet, men det visade sig vara stora skillnader beroende på var och hur barnen förlöstes. Bland hemförlossningarna, som utgjorde 10 procent av alla förlossningar, var SRB endast 94/100.
– Det betyder att en avsevärt större andel flickor än pojkar inte får del av de befintliga vårdresurserna och att vetskapen om fostrets kön är en avgörande faktor vid valet av förlossningsplats, säger Mats Målqvist.
För samtidigt var andelen pojkar som förlöstes med kejsarsnitt kraftigt förhöjd med ett SRB på 135/100. Det var framför allt de planerade kejsarsnitten på distriktssjukhus som bidrog till denna kraftigt förskjutna könsfördelning. En utbredd föreställning om att kejsarsnitt är ett säkrare och för barnet bättre sätt att föda och kulturella föreställningar om att vissa tidpunkter är mer gynnsamma än andra driver denna utveckling, menar forskarna.
Studien visar således hur könsdiskrimineringen börjar redan innan födelsen, inte bara genom könsselektiva aborter utan också vid valet av förlossningssätt och plats. Men könsdiskrimineringen slår åt båda håll, flickor försummas vid valet av förlossningsplats och mödrar till pojkar utsätts i högre grad för onödig kirurgi.
KONTAKT OCH INFORMATION
Referens: Hoa DP, Börjesson L, Nga NT, Johansson A, Målqvist M. Sex of newborn associated with place and mode of delivery; a population-based study in northern Vietnam.
Kontaktperson: Mats Målqvist, International Maternal and Child Health (IMCH), Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, e-post: mats.malqvist@kbh.uu.se, mobil: 0702-673545
