Malmbanans elektrifiering är idag en viktig del för LKABs exportframgångar. Att elektrifieringen för drygt 100 år sedan var ett banbrytande arbete i fjällterräng med subarktiskt klimat, beskrivs i en ny avhandling från Luleå tekniska universitet. Samtidigt som LKAB inom kort ska öppna fler gruvor står det klart hur viktig elektrifieringen var, som inleddes på riksgränsbanan 1910.

– Aldrig tidigare hade en järnväg elektrifierats för så tunga transporter som det då var frågan om och aldrig tidigare hade ett elektrifieringsprojekt genomförts under så svåra förhållanden, säger filosofie doktor Roine Wiklund som nyligen lagt fram sin avhandling i ämnet teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet.

Elektrifieringen innebar också att två stora tekniska system skulle sammankopplas – artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets elkraftssystem. Det hela började när staten gick in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB 1907.  Bolagsstyrelsen beslutade att brytningen av järnmalm skulle öka från 1,5 miljoner ton 1908 till 3,85 miljoner ton 1918.

– För att klara de nya transportkraven valde SJ att investera i ny teknik i form av elektrisk drift och anlitade svenska ASEA och tyska Siemens vilka påbörjade sitt arbete under sommaren 1910, säger Roine Wiklund.
  
En rad problem uppenbarade sig vid tester som gjordes i ett tidigt skede men samarbetsparterna ASEA och Siemens löste detta tillsammans med SJ.
– Det blev en del förseningar men slutomdömet var positivt och 1919 tog man beslut att elektrifiera resten av Malmbanan till Luleå vilket var klart 1923, säger han.

Det banbrytande arbetet i den norrländska fjällvärlden med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat.

Klädfärger är en av flera frågor på agendan när cirkaa 400 europeiska forskare inom hudallergi möts i Malmö den 13-16 juni.

Våra kläder är en av de vanligaste orsakerna till allergier och hudbesvär. Därför har en grupp forskare vid Lunds universitet kontrollerat om ett antal allergiframkallande färgämnen fortfarande återfinns i klädesplagg som säljs i Sverige och andra länder. De aktuella färgerna används numera sällan till textilier. Men även om de inte används finns ändå risk att de följer med som en biprodukt till andra färger. Inga färgämnen är nämligen helt rena.

– Det är färgämnen som EU listat som allergiframkallande, och som därför inte bör finnas i kläderna. Ändå hittade vi förhöjda värden i några fall – både inom och utanför Europa, berättarMagnus Bruze, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

I studien analyserade han tillsammans med kolleganMarléne Isakssonoch andra forskare 121 klädesplagg inköpta över hela världen. Fokus var på allergiframkallande ämnen från s.k. azo-färger som används vid färgning av polyester, nylon och andra syntetmaterial. Forskarna fann fyra olika allergiframkallande färgämnen i tre klädesplagg. I ett fall gällde det tights tillverkade i Italien, och i två andra fall gällde det behå och trosa tillverkade i Indien.

Inga av de åtta allergiframkallande färgämnen som undersöktes hittades i de klädesplagg som köpts i svenska butiker.Magnus Bruze ochMarléne Isakssonbedömer det ändå som sannolikt att de allergiframkallande färgerna finns bland kläder som säljs i Sverige, bl.a. med tanke på klädesmarknadens stora volymer och omfattande import. Våra allt mer globala resvanor innebär också att plagg med förhöjd allergirisk kan följa med hem i resväskan. Regelverken utanför EU varierar, och är inte lika högt ställda överallt.

De två forskarna anser att textil- och klädesallergier bör uppmärksammas mer, både i samband med tillverkningen och bland patienter som söker för allergiska problem. Bl.a. är de pådrivande för att ett antal textilfärgämnen ska ingå i den basserie av tester som görs på patienter med misstänkt allergi. De har också tagit initiativ till ett internationellt projekt där förekomsten av textilallergier ska undersökas i olika länder.

Den 13-16 juni träffas ca 400 forskare och experter på hud- och kontaktallerigier på Luftkastellet i Malmö i samband med att Lunds universitet och Region Skåne anordnar ”The 11th Congress of the European Society of Contact Dermatitis”.

Ovan nämnda studie och projekt tas tillsammans med en rad andra frågor upp på konferensen. Hit hör bl.a. allergiproblem bland frisörer, allergiframkallande glasögonbågar och allergiproblem bland hockeyspelare.

Länk till konferenswebben:  www.escd2012.com

 den 7 juni, visar i sin forskning hur man genom att lära sig förstå de störningar som uppstår i trådlösa kommunikationssystem får möjlighet att konstruera mer effektiva förstärkare.
Per Landin undersöker i sin avhandling ”Digital Baseband Modeling and Correction of Radio Frequency Power Amplifiers” hur störningar som uppkommer då man tvingas använda allt starkare förstärkare kan minska.
Att beskriva störningar. Det finns metoder som förbättrar signalkvaliteten samtidigt som det är möjligt att höja energieffektiviteten. En sådan metod som blivit populär de senaste åren är ”digital predistorsion”. Metoden kräver dock att man matematiskt kan beskriva störningar som förstärkaren introducerar i signalen.
Det är just detta område Per Landins avhandling fokuserar på: Hur man beskriver (modellerar) effektförstärkare för radiofrekvensapplikationer.
Att konceptuellt förstå störningarna. Avhandlingen visar hur man kan motivera användandet av en viss typ av modeller samt hur man förbättrar prestandan hos dessa modeller. Detta gör att korrektionsmetoderna kan förbättras när störningarnas form är kända men det bidrar även till att öka förståelsen för hur störningarna i en effektförstärkare uppträder. Genom att konceptuellt förstå störningarna är det möjligt att konstruera förstärkare med lägre störningsnivåer.
Mycket lovande resultat. Metoder för att förändra signalen så att den bättre passar förstärkarna har testats experimentellt i kombination med ”digital predistorsion”. Resultaten är mycket lovande och visar att verkningsgraden hos effektförstärkarna kan höjas mellan 1,5 och 3 gånger samtidigt som signalkvaliteten är acceptabel. 
–  Detta är ett mycket viktigt resultat för exempelvis telekomindustrin genom att det är går att sänka kostnaderna och reducera de negativa miljöeffekterna av hög elförbrukning i telekommunikationsnäten, säger Per Landin.
Den 7 juni, kl 13.00 försvarar Per Landin sin avhandling i hörsal 33:202, Högskolan i Gävle.
För mer information, v v kontakta:
Per Landin, doktorand i elektronik, Högskolan i Gävle, 026-64 85 78
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

Forskarna presenterar sina fynd i artikeln Förlust av biologisk mångfald och hur det påverkar mänskligheten, i tidskriften Nature den 7 juni. Artikeln ger en vetenskaplig syntes från dessa 17 forskare och sammanfattar bevis som har framkommit i fler än tusen studier som utförts under de senaste två decennierna. I syntesen hävdar man att förlusten av Jordens vilda arter kommer att påverka världens ekosystem negativt, och då också ha negativ påverkan på samhället genom att ekosystemtjänster som är livsviktiga för människors hälsa och välgång kommer att minska.

Under de senaste två årtiondena har vetenskapliga bevis framkommit som visar att förlusten av världens biologiska mångfald minskar produktiviteten och stabiliteten av naturliga ekosystem och minska deras förmåga att förse samhället med varor och tjänster som mat och foder, trä, bördiga jordar och skydd mot skadedjur och sjukdomar. Människans agerande bryter ned jordens naturliga ekosystem, vilket resulterar i att arter dör ut i en omfattning som är flera gånger snabbare än vad som observerats när man studerat utdöenden med hjälp av fossil. Trots detta hävdar författarna att det fortfarande finns tid – om världens nationer gör bevarandet av biologisk mångfald till en prioritet internationellt – att bevara mycket av den kvarvarande mångfalden och att återskapa mycket av det som har gått förlorat.

Denna uppmaning att agera kommer nu när internationella ledare förbereder sig för att åter samlas i Rio de Janeiro 20–22 juni på FN:s konferens om hållbar utveckling, även kallad Rio+20-konferensen. Den kommande konferensen uppmärksammar 20-årsfirandet av Riokonferensen 1992, vilken resulterade i att 193 nationer beslutade sig för att stödja de mål för biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av naturresurser som tas upp i Konventionen om biologisk mångfald. Riokonferensen 1992 ledde till ett ökat intresse av att förstå hur förlusten av biologisk mångfald kan påverka dynamiken och funktionen hos ekosystem, och deras förmåga att förse samhället med värdefulla varor och tjänster. I artikeln i Nature har författarna sammanfattat publicerade studier i ämnet och uttalar sig om sex konsensusuttalanden, fyra framträdande trender och fyra ”balance of evidence”.

Denna ”balance of evidence” har utvecklats under de senaste 20 åren och har förankrat att biologisk mångfald är oumbärlig för funktionen i ekosystem, men det har debatterats hur dessa samband fungerar. I denna artikel sammanfattar författarna forskning och utvecklar ett antal konsensusuttalanden som är ett steg i att kunna göra upp denna debatt. Till exempel så påstår forskarna att effekten av förlusten av biologisk mångfald kan mäta sig med många andra globala drivkrafter bakom miljöförändringar. Vidare påpekar de att det inte finns tillräckligt med data för att utvärdera relationen mellan biologisk mångfald och många av de tjänster som den producerar. Men bevisen tyder på att en ökad biologisk mångfald ökar skörden av kommersiella grödor, ökar produktionen i träplanteringar, förbättrar foderproduktionen i gräsmarker, och ökar stabiliteten i fiskskördar. En ökning i mångfalden av växter leder också till en större motståndskraft mot invasiva, icke-inhemska arter, hämmar växtpatogener som svamp- och virusinfektioner, och ökar den ovanjordiska kolinlagringen genom att öka biomassan.
Trots det stora stödet för Konventionen för biologisk mångfald så har förlusten av biologisk mångfald fortsatt under de senaste tjugo åren, och ofta med en allt högre hastighet. För att motverka detta har nya mål, de så kallade Aichi-målen, för bevarandet av biologisk mångfald satts upp för 2020. Dessutom har en ny internationell instans som kallas Överstatlig plattform för biodiversitet och ekosystemtjänster skapats i april 2012 för att fungera som en guide för den globala rörelsen för ett hållbart nyttjande av världens biologiska mångfald och ekosystem. Det finns fortfarande stora brister i vetenskapen bakom biologisk mångfald som måste utredas om Aichi-målen ska nås.

Utan en förståelse för de grundläggande ekologiska processerna som binder samman biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och -tjänster, kommer försök att förutspå konsekvenserna av förlusten av biologisk mångfald för samhället, och att möta politiska mål troligtvis att misslyckas, skriver de 17 ekologerna. De avslutar med att konstatera: ”men med den grundläggande förståelsen tillgänglig kan vi fortfarande få ett slut på de samtida biologiska mångfaldsförlusterna, för mänsklighetens bästa.”

INFORMATION OCH KONTAKT
Professor David.Wardle@slu.se, SLU, tel  090-786 84 71, 070-658 92 81

Trafikanalys överlämnade den 4 juni 2012 ett kunskapsunderlag till regeringen om hur godstransportsituationen ser ut i Sverige för olika trafikslag. VTI har bearbetat flera av frågeställningarna i regeringsuppdraget ”Transporter av gods – kunskapsunderlag och nulägesanalys” enligt följande:
A. Nationella och internationella godsflöden B. Transportköparnas överväganden C. Faktorer som begränsar utvecklingen av effektiva järnvägstransporter D. Godstransporter via inlandssjöfart E. Godstransporter via närsjöfart F. Transporter i urbana områden och inomregionala transporter på lands- och glesbygd.

VTI har analyserat litteraturen och statistiken och genomfört intervjuer med nyckelpersoner. I delprojekt A har den nationella godsmodellen Samgods använts för att beskriva handels-, transport- och trafikflödena. I delprojekt E illustreras konkurrensytan mellan trafikslagen med hjälp av en fallstudie.

I delprojekt A belyser flödeskartor för sex aggregerade varugrupper hur heterogen godstransportmarknaden är. I studien betonar VTI att framtagningen av transportprognoser förutsätter en bra beskrivning av dagens flöden. Med avseende på transportköparnas val är priset avgörande, förutsatt att transportkvaliteten säkerställs. I delprojekten C, D, och E understryks betydelsen av det trafikslagsövergripande perspektivet där de olika trafikslagen både samverkar och konkurrerar. I delprojekt F utvecklas bland annat hur förutsättningarna för kortväga godstransporter på väg skiljer sig åt mellan storstadsområden och landsbygden.

INFORMATION OCH KONTAKT
Trafikanalys avrapporterade sitt uppdrag till regeringen den 4 juni 2012. VTI:s analys finns att läsa i
VTI rapport 752

Mer information: Inge Vierth , Telefon: 08 555 770 32 Mobiltelefon: 070 943 04 94, inge.vierth@vti.se

Under 1900-talet har mängden information, s.k. data, som samlas in i vetenskapliga experiment inom exempelvis kemi eller biologi mångfaldigats. Utöver detta har även möjligheterna att analysera data på flera olika sätt ökat. Detta ställer ökande krav på de metoder som används för att analysera sådana stora uppsättningar data.

De data som samlas in i ett experiment innehåller ofta beståndsdelar från flera olika, ömsesidigt oberoende källor. Förutom t.ex. genetiska, biologiska eller kemiska skillnader mellan prover kan brus eller störningar t.ex. från ljus-, luftfuktighets- eller temperaturskillnader under dygnet, strålning eller vibrationer från närstående maskiner vara anledningen. Det kan också finnas olikheter som uppstår av skillnader i hantering då olika forskare behandlar proverna, eller små fel i varje steg som fortplantas över tid. Skillnader mellan prover kan också fångas upp olika i olika mätmetoder och olika mätmetoder är olika känsliga för variationer av brus och störningar. Vissa uppmätta data kan därför innehålla gemensamma element som inte existerar i andra data, osv.

De olika beståndsdelarna kan störa varandra och vara ihopblandade, och genom det hämma tolkningen av data. Tommy Löfstedt beskriver i sin avhandling en ny matematisk metod, OnPLS, för att dela upp varje uppsättning data i sina olika beståndsdelar så att de olika delarna kan analyseras och tolkas var för sig.

Tommy Löfstedt har använt OnPLS för att beskriva både simulerade data, för att illustrera funktionen och förmågorna hos metoden OnPLS, samt för faktiska mätningar på metaboliter, proteiner och gener i aspar, och på data från olika livsmedel.

Ökad kunskap om de olika beståndsdelarna i data kan användas till att förbättra eller förfina tillvägagångssättet vid statistiska analyser inom vitt skilda vetenskapliga områden: produktutveckling inom livmedels- och läkemedelsindustrin, förbättra diagnoser i medicinska tillämpningar (t.ex. för cancer eller diabetes), eller förändra trädegenskaper inom skogsindustrin (där resultaten kan ge allt från bättre virke till större verkningsgrad för biobränslen), för att nämna några områden.

– Den föreslagna metoden är väldigt generell, vilket gör att det potentiella tillämpningsområdet är mycket stort, säger Tommy Löfstedt.

INFORMATION OCH KONTAKT
Tommy Löfstedt är uppvuxen i Hoting i Jämtlands län och har utbildat sig till matematiker samt civilingenjör i teknisk datavetenskap vid Umeå universitet.

Om disputationen:

Fredagen den 15 juni försvarar Tommy Löfstedt, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”OnPLS: Orthogonal Projections to Latent Structures in Multiblock and Path Model Data Analysis”.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset.

Fakultetsopponent är Professor emeritus, Michel Tenenhaus, École des Hautes Études Commerciales de Paris, Paris, Frankrike.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
 
För mer information, kontakta gärna:
Tommy Löfstedt, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 71 02
E-post: tommy.lofstedt@chem.umu.se

Bakterien Listeria monocytogenes är allmänt spridd i naturen och finns i jord, på vegetation och i vattendrag. På grund av sin stora spridning förekommer bakterien hos en stor mängd djur, som kan drabbas av allvarliga infektioner. De viktigaste värdarna för överföring av Listeriainfektion, listerios, till människor är kor, getter och grisar via mejeri- och köttprodukter.

När bakterien koloniserar friska människor leder det oftast till en mild, självbegränsade tarminfektion, men hos personer med nedsatt immunförsvar kan infektionen bli allvarlig i form av blodförgiftning och hjärnhinneinflammation med en dödlighet på upp till 30 %. Risken att drabbas ökar markant vid hög ålder eller systemsjukdomar som cancer, AIDS, leukemi med flera. En viktig riskgrupp är gravida, som är särskilt utsatta på grund av den omställning av immunförsvaret som sker vid graviditeten. Vid listerios klarar sig mödrarna ofta bra, men infektionen har i många fall en dödlig utgång för barnet.

Avhandlingen beskriver en ny typ av genreglering i Listeriabakterien. Majoriteten av de sjukdomsframkallande, så kallade virulensgenerna i Listeria monocytogenes regleras av ett protein, PrfA, som endast finns endast hos de sjukdomsorsakande formerna av bakterien och är helt nödvändigt för att åstadkomma en infektion. En muterad bakterie som inte uttrycker detta protein är 100 000 gånger sämre på att infektera möss. Studierna i avhandlingen visar att den så kallad riboswitchen SreA (en RNA-molekyl som kontrollerar uttrycket av gener), också kan nedreglera uttrycket av virulensproteinet PrfA. Studien är den första som kunnat visa att riboswitchar inte enbart kan reglera uttrycket av de mest närliggande generna utan också gener som är spridda i genomet
Listeriabakteriens komplexa livscykel gör att en infektion hos människan är svår att simulera på försöksdjur. Därför har forskare varit tvungna att förlita sig på flera modellorganismer för att åskådliggöra olika delar av infektionscykeln var för sig. I avhandlingen demonstreras att kycklingembryon är ett värdefull komplement till andra djurmodeller för att studera Listeriainfektioner.

INFORMATION OCH KONTAKT
Jonas Gripenland, som är uppvuxen i Östersund, är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-785 67 38,
eller 090 785 67 39
e-post jonas.gripenland@molbiol.umu.se

Fredagen den 15 juni försvarar Jonas Gripenland, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln sRNA-medierad reglering i den patogena bakterien Listeria monocytogenes och evaluering av en alternativ infektionsmodell

Engelsk titel: Regulatory roles of two small RNAs in the human pathogen Listeria monocytogenes and Evaluation of an alternative infection model.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Major Groove, by. 6L, NUS.

Fakultetsopponent är Ass. Professor Thomas Geissmann, Université de Lyon, Frankrike.

Läs hela eller delar av avhandlingen på

Statsvetaren och Umeåforskaren Sara Carlbaum har i sin avhandling studerat hur gymnasieskolans visioner och mål har förändrats under de senaste fyrtio årens skolpolitik, och vilka medborgarideal som syns i framställningar av utbildningens syften och problem. Hon visar att på senare år har gymnasieskolans demokratiske, livslångt lärande, flexible och aktivt deltagande medborgarkonsument ersatts av en anställningsbar entreprenör som betraktas som en produkt för nationell tillväxt.

– De förut så viktiga texterna om elevers inflytande och medbestämmande i skolan har marginaliserats. Istället betonas allt mer behovet av anställningsbarhet och entreprenörskap i åtgärder som arbetsmarknadsinflytande och lärlingsutbildning.
 
Tillbakablickande reform
Sara Carlbaum anser att gymnasiereformen 2011 uttrycker en form av nostalgi och vilja att försöka återgå till en skola som fanns före år 1971, då utbildningen var uppdelad i gymnasium, fackskola och yrkesutbildning, och uppfattades uppfylla sin roll av att försörja nationell och regional arbetsmarknad med kompetens. Exempelvis finns tidigare så viktiga begrepp som kunskapssamhälle, livslångt lärande, bildning, mångfald, demokrati och en-gemensam-skola-för-alla inte kvar som centrala delar av den nya reformen. Enligt Sara Carlbaum ska effektivitet och anställningsbarhet gynnas, istället för att öka den sociala mobiliteten och jämställdheten. 

– Idag bör elever välja rätt från början i förhållande till kön, klass och arbetsmarknad, och inte ta några omvägar eller riskera en förlängd utbildning.

Begränsad valfrihet och frihet
Det avgörande för att betraktas som en värdefull och nyttig medborgare är, menar Sara Carlbaum, att ta ansvar för att bli anställningsbar i ett specifikt yrke, och helst inom ett yrke med brist på arbetskraft. Genom att öka den nationella regleringen av vilka program, inriktningar och kurser som får erbjudas, samt öka arbetsmarknadens inflytande över utbildningen, begränsas både elevernas valfrihet och den lokala friheten och flexibiliteten för kommuner och friskolor.

– Valfriheten verkar tydligen ha gått för långt när ungdomar och särskilt flickor med arbetarklassbakgrund väljer studievägar som anses felaktiga, exempelvis utbildning till frisör eller häst- och smådjursskötare, säger Sara Carlbaum.

Annorlunda bör anpassas
I Gy11-reformen märks också en frånvaro av både mångfald och kritiskt tänkande i texterna, något som tidigare ansågs värdefullt för ett gott medborgarskap och för demokratin. Det medför att anpassning och foglighet till rådande förhållanden i samhället och i arbetslivet premieras.

– Eftersom social kompetens och att ”passa in” har blivit allt viktigare, tvingas de som betraktas som annorlunda utifrån kön, etnicitet och klass att anpassa sig efter rådande normer, avslutar Sara Carlbaum.

INFORMATION OCH KONTAKT
Sara Carlbaum är uppvuxen i Gävle.

Fakta om disputationen
Fredagen den 8 juni försvarar Sara Carlbaum, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971–2011.

Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.

Fakultetsopponent är docent Magnus Dahlstedt, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.

För mer information, kontakta: Sara Carlbaum
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 76 25,  070-542 01 48
E-post: sara.carlbaum@pol.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]

–    Det är ett stort internationellt samarbete och en helt och hållet akademisk studie, utan finansiering av läkemedelsföretagen. Det är viktigt för såväl patienterna som för behandlande läkare att behandlingsalternativen utvärderas, säger Britt Skogseid, professor i tumörbiologisk endokrinologi vid Uppsala universitet, som lett studien och fått många positiva reaktioner från hela världen för det svenska initiativet.

Chansen att överleva långt framskriden binjurecancer är låg, mindre än 15 procent. Eftersom sjukdomen är så ovanligt, 0.7-2 fall på en miljon, är det omöjligt för ett enskilt land att få ihop tillräckligt stort patientunderlag. I denna fas III-studie har man jämfört effekten av de två mest använda cellgiftsbehandlingarna, båda i kombination med mitotan.

Genom samarbetet mellan de 12 länderna har nu en gedigen studie kunnat genomföras inkluderande 304 patienter med metastaserad binjurebarkcancer. Även amerikanska NIH inkluderade patienter i studien. En grupp fick mitotan i kombination med etoposid, doxorubicin och cisplatin var fjärde vecka, medan den andra fick mitotan i kombination med streptozotocin var tredje vecka. Vid behandlingssvikt fick patienterna den alternativa behandlingen.

Resultaten visar att den förstnämnda kombinationen gav effekt på tumören i 23.2 procent av fallen, medan den andra kombinationen gav effekt i 9.2 procent av fallen. Den första läkemedelskombinationen ledde också till längre period utan tumörtillväxt. Däremot fanns ingen skillnad i dödlighet. Hos de flesta patienterna fortsatte tumörerna att växa och överlevnaden var 24 procent i slutet av studien.

–    Hittills har vi läkare tvingats hantera denna allvarliga sjukdom utan att kunna luta oss mot resultat från kontrollerade studier. Bra behandling saknas fortfarande, men nu vet vi åtminstone vad vi har allt förhålla oss till och vi har ett nätverk av forskare över världen för framtida studier, säger Britt Skogseid.

Länk till studien på tidskriftens webbplats.

För mer information, kontakta Britt Skogeid, tel: 018-611 37 68, britt.skogseid@medsci.uu.se

Sammanlagt tar myr- och torvmarker norr om den 45:e breddgraden upp mer kol från atmosfären än vad de ger ifrån sig. Därför får dessa marker en kylande effekt på klimatet.

– Om myr- och torvmarkerna inte fanns skulle världen vara varmare. En uppskattning är att de ger en avkylande effekt motsvarande 0,5 W per kvadratmeter, säger Mats Nilsson, professor på SLU och en av talarna på den internationella torvkongressen 2012 (IPC2012).

Mats Nilsson är ordförande för det tema på IPC2012 som handlar om myr- och torvmarkers roll i växthusgasutbytet mellan land och atmosfär.

Kärren kan bli källor för växthusgaser
I sin forskning har Mats Nilsson och hans kanadensiska forskarkollega Nigel Roulet sett att mossar och kärr reagerar olika på förändringar i vattenbalansen, något som de förväntade klimatförändringarna väntas påverka. Med vattenbalans menas här sambandet mellan mängden vatten som tillförs och avgår från en myrmark samt magasinsförändringen under en viss tidperiod.

Resultaten, som ännu inte publicerats, visar att mossar kan anpassa sig till en förändrad vattenbalans på ett gradvist sätt. Det betyder att mossar trots en stor förändring i vattenbalansen fortsätter att ta upp mer kol från atmosfären än de ger ifrån sig. Det gör däremot inte kärr.

– Vi ser att en drastisk förändring i vattenbalansen får kärren att sluta ta upp kol. De blir istället källor för växthusgaser till atmosfären. Övergången sker på ett abrupt sätt, när förändringen nått en viss tröskel, berättar Mats Nilsson.

Denna nya kunskap ger, tillsammans med de många andra presentationerna under IPC2012, underlag till förnyelsen av den två år gamla strategin för ett ansvarsfullt brukande av myr- och torvmarker [Ref 2]. Förslag till ny strategi diskuteras och presenteras i slutet av konferensen.

INFORMATION OCH KONTAKT
mats.b.nilsson@slu.se, professor i skoglig marklära med inriktning mot biogeokemi på institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU, Tel. 090-786 83 75, mobil 070-688 44 09

Länkar
Internationella torvkongressens hemsida där du bland annat hittar filmat material från konferensen. Kongressen samlar forskare och industri från 35 länder.

Strategin för ett ansvarsfullt brukande av myr- och torvmarker som ska revideras under kongressen.

Bakgrund om kongressen

Almas styrelse har nu gett klartecken för en ny uppsättning av mottagare med prestanda i världsklass. De kommer att ge teleskopet tillgång till en del av ljusets spektrum som det för tillfället inte kan studera. Mottagarna byggs av ett internationellt konsortium, där Chalmers och Onsala rymdobservatorium har nyckelroller.

Hans Olofsson, professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, gläds åt det nya uppdraget.

– Det är mycket roligt att vara med och göra Alma till ett av vår tids största och bästa observatorier. För Chalmers är kontraktet värt 50 miljoner kronor över 5 år. Under tiden som Alma byggs kommer totalt 180 miljoner kronor tillbaka till Sverige i form av kontrakt, säger han.

Alma är världens största astronomiprojekt, en kraftfull ny anläggning på Chajnantor-platån i Chile. Teleskopet ger redan astronomer insikt i hur universum och dess galaxer har utvecklats sedan big bang, och hur stjärnorna och planeterna i vår egen galax bildades. Trots att bara hälften av de 66 antenner som kommer att utgöra Alma finns på plats på 5000 meters höjd i norra Chile, är Alma redan i drift och genomför observationer med en begränsad uppställning.

Wolfgang Wild är europeisk projektledare för Alma.
– Almas första upptäckter har redan gett oss en försmak av vad som väntar när teleskopet är färdigbyggt år 2013. Men vi stannar inte där. De nya mottagarna kommer att göra det möjligt för oss att till fullo utnyttja Almas fantastiska läge på Chajnantor, säger han.

Bakom de nya mottagarna står forskarna i Onsala rymdobservatoriums grupp för avancerad mottagarutveckling vid Chalmers i Göteborg. De har stått för utveckling och konstruktion av mottagarna, samt framtagning av prototyper. Sex av mottagarna har redan levererats till Alma. (Se pressmeddelande [Ref 1] från december 2010.)

Under de närmaste fem åren kommer Almas alla 66 antenner att utrustas med de nya mottagarna. Med reservdelar inräknade betyder det att 67 nya enheter behöver tillverkas.

– Vårt uppdrag blir att tillsammans med våra kollegor i Nederländerna tillverka 67 nya mottagare som är lika känsliga som de sex som vi redan byggt i vårt laboratorium i Göteborg, säger Victor Belitsky, professor i radio- och rymdvetenskap vid Chalmers, som blir teknisk projektledare för hela konsortiet.

Mottagarna kommer att användas för att studera några av universums allra tidigaste galaxer, och för att förstå hur de första stjärnorna bildades. De kommer även att förbättra astronomers möjligheter att upptäcka livsviktiga molekyler, såsom vatten, i de skivor av stoft och damm kring stjärnor i vilka man tror att planeter bildas, och i atmosfärerna hos planeter och kometer i vårt eget solsystem.

Vatten kan vara knepigt att mäta i rymden på grund av att vattenångan i jordens atmosfär försvårar observationerna. Almas ”Band 5”-mottagare är byggda för att minska dessa svårigheter och underlätta mätningar av vatten i rymden.
 
Beslutet att finansiera denna utbyggnad av Alma redan innan teleskopet är färdigbyggt fattades av Almas styrelse 1 april i år. Den 9 maj godkändes beslutet av Europeiska sydobservatoriets finanskommitté. Uppgraderingen väntas vara klar 2016.
 
Bildtext: Ökenteleskopet Alma är nu mer än halvvägs färdigbyggt. 39 av de 66 antennerna finns på plats på  Chajnantor-platån i norra Chile. Teleskopet, som blir världens mest komplexa rymdobservatorium som står på jordytan, ska vara klart 2013. Foto: the European Southern Observatory (ESO)

 INFORMATION OCH KONTAKT
Fakta om tillverkningen av mottagarna
Chalmersforskarna har tagit fram de nya mottagarna i ett samarbete med Rutherford Appleton Laboratory, Storbritannien, och Europeiska sydobservatoriet (ESO),  inom ramarna för Europakommissionens sjätte ramprogram FP6 (Alma Enhancement) med start 2006. Sex av mottagarna byggdes under FP6-kontraktet och har levererats till Alma.

De 67 nya enheter som nu ska tillverkas kommer att tas fram av Europa med bidrag från USA. ESO kommer att dela ut kontraktet för de superkylda mottagarna och kommer att övervaka deras utveckling. Konsortiet leds av Nova, Nederländernas forskarskola för astronomi. Mottagarna kommer att tillverkas av Nova tillsammans med gruppen för avancerad mottagarutveckling vid Onsala rymdobservatorium. I Nordamerika kommer NRAO (National Radio Astronomy Observatory)  att bygga högprecisionsoscillatorer som ställer in mottagarna så att signalerna från samtliga antenner kan kombineras för att skapa högupplösta bilder.
 
Fakta om Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array)
Alma är en internationell anläggning för astronomi, ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. Bygget och driften av Alma leds för Europas del av Europeiska sydobservatoriet (ESO), för Nordamerikas del av National Radio Astronomy Observatory (NRAO) och för Ostasiens del av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ). Joint Alma Observatory (JAO) leder organisationen av bygget, samt igångsättningen och driften av Alma.
Alma observerar universum i radiovågor: ljus som är osynligt för våra ögon. Extremt svaga signaler från rymden samlas in av Almas antenner och fokuseras på mottagarna, som i sin tur omvandlar strålningen till elektriska signaler. De nya ”Band 5”-mottagarna är känsliga för elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan 1,4 och 1,8 millimeter (frekvenser mellan 211 och 163 gigahertz). Detta är ett av de frekvensområden som jordens atmosfär är delvis genomskinlig för. Därför släpper den igenom ljuset till Almas antenner.
 
Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. Man driver två radioteleskop i Onsala, 45 km söder om Göteborg, och medverkar i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
 
För mer information samt bilder, kontakta:
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00 eller 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se

Victor Belitsky, professor i radio- och rymdvetenskap vid Chalmers, ledare för Gruppen för avancerad mottagarutveckling vid Onsala rymdobservatorium, 031-772 18 93,  victor.belitsky@chalmers.se
 

Bland författarna, som är verksamma i Sverige, Tyskland och Sydafrika, finns fyra Umeåforskare: Maria Nilsson, Peter Byass och Rainer Sauerborn vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, samt Birgitta Evengård vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, infektionssjukdomar.

I den kommenterande artikeln framhålls att det står alltmer klart att ett hälsosamt klimat bara kan åstadkommas med en samordnad global ansträngning som innehåller aktioner i både stor och liten skala där folkhälsoarbetet måste ha en aktiv roll. Det finns nu belägg från många områden att klimatförändringarna har och hotar att få väsentliga konsekvenser för folkhälsan, särskild bland de mest sårbara, och artikeln framhåller att klimathotet är en folkhälsokris av samma omfattning som tobakens effekter, men att det ännu saknas entydiga budskap till allmänheten om detta hot.

Det finns saker att göra, skriver experterna, t.ex. att uppmuntra folk till att gå eller cykla snarare än att åka bil och att äta mer hälsosam, lokalt producerad mat – två saker som både ger individuella hälsofördelar och minskar klimathotet. Men för att gå vidare från individnivån till samhället krävs ytterligare insatser: “In general, individuals cannot regulate their lives in terms of carbon footprint, for example, in a way that is completely independent of the societies in which they live.”

Författarna anser att det globala behovet av samordnade insatser av den typ som bara regeringar kan genomföra är lika viktigt, men tillägger att röster från folkhälsoarbetet måste göra sig hörda också i de kretsarna, “including lending support and influence for legislation, regulatory action, or other reform designed to address climate and environmental concerns”.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta gärna professor Peter Byass (engelskspråkig),
mobil 076-787 30 07
e-post peter.byass@epiph.umu.se
eller
forskare Maria Nilsson,
tel. 070-349 71 74
e-post maria.nilsson@epiph.umu.se
båda vid Umeå Centre for Global Health Research (UCGHR)
Institutionen vid folkhälsa och klinisk medicin

Maria Nilsson, Birgitta Evengård, Rainer Sauerborn, Peter Byass: Connecting the Global Climate Change and Public Health Agendas
PLoS Medicine 5 juni 2012
artikellänk

Forskning har visat att HLA, human leukocyte antigen, särskiljer sig hos de individer som utvecklar vissa sjukdomar. Detta gäller i synnerhet autoimmuna sjukdomar. Det finns idag en rad olika metoder att bestämma HLA, de kommersiella metoderna är dock, som regel, både dyra och komplicerade att genomföra.

Ewa Lavant, doktorand vid Malmö högskola, har i sin forskning funnit en metod som är både snabbare och billigare när det gäller att finna risk HLA, som associeras med typ 1 diabetes och glutenintolerans, celiaki.

Styr immunreaktion
HLA är en viktig del av immunförsvaret och är en av de faktorer som styr immunreaktionen hos en individ. Det finns många olika typer av HLA och variationen av HLA skiljer sig kraftigt åt mellan olika individer, något som kan förklara varför en individ blir sjuk medan en annan förblir frisk.

Har studerat tre HLA gener
Ewa Lavant har i sin forskning studerat en alternativ metod att bestämma risk HLA som associeras med typ 1 diabetes och celiaki.

– Metoden grundar sig på PCR, Polymerase Chain Reaction, där olika primers, specifika för HLA av intresse ingått. De primers som kan binda till DNA:t ger en PCR produkt som kan hittas med hjälp av fluorescerande färg. Efter reaktionen separeras och storleks bestäms de producerade PCR fragmenten med hjälp av kapillärgel-elektrofores och produkterna analyseras, förklarar Lavant.

På klinik och i forskning
Metoden möjliggör att de tre HLA generna Lavant studerat kan analyseras i ett steg, vilket bidrar till låga kostnader och snabb tolkning.

– Metoden är lika säker som de som finns på marknaden idag, dock är den snabbare och billigare, säger Lavant.
Metoden lämpar sig att användas inom forskningen vid epidemiologiska studier, men även som ett verktyg för klinisk riskbedömning av sjukdom.

– Metoden används redan idag vid universitetssjukhuset SUS i Malmö för riskbedömning av celiaki vid oklara fall och vid screening för celiaki, till exempel i de fall där en förälder eller syskon är glutenintolerant och hos individer med Downs syndrom. När det gäller typ 1 diabetes används metoden främst inom forskningen, säger Lavant.

Fler användningsområden
Lavant har i sin avhandling även undersökt associationen mellan HLA och akut hjärtinfarkt samt risken att utveckla kronisk smärta efter ljumskbråksoperation.

– Vi ser även möjligheten att använda metoden för att bland annat identifiera HLA som associeras med risk för narkolepsi, säger Lavant.

Hanöbukten 2012. Där det nu är glittrande hav fanns för över tio tusen år sedan boställen från tidig stenålder. Tack vare det tjocka lager av bottensediment som i årtusenden lagt sig över de sjunkna stenålderslandskapen hoppas man nu finna och kunna kartlägga unika lämningar från de människor som bebodde landet bara ett par tusen år efter att inlandsisen dragit sig tillbaka.

10 000 år gamla boplatser
I ett unikt forskningsprojekt kallat ”Landscapes Lost” kommer forskare med hjälp av sjömätningsföretaget Marin Mätteknik (MMT) och mediabolaget Deep Sea Productions att börja undersöka olika områden i Hanöbukten där man väntar sig hitta lämningar från stenåldern. Under två tillfällen efter den senaste istiden, dels för runt 11000 år sedan, dels för omkring 9000 år sedan, låg strandlinjen under dagens havsytenivå, ca 20 respektive 3 m under nuvarande havsyta. Från den förra perioden finns områden med rester av tallskog bevarade på havsbotten på flera ställen i Hanöbukten. Detta har varit känt sedan länge, men nu har man även funnit mänskliga lämningar i anslutning till dessa miljöer.

Det nystartade projektet undersöker nu möjligheten att finna fler liknande områden i södra Östersjön. Och chanserna är tämligen goda. Teknikutvecklingen inom den här typen av undersökningsmetoder för havsbotten har möjliggjort mycket detaljerade rekonstruktioner och modelleringar av de översvämmade landområdena. Det handlar främst om avancerade ekolod och annan hydroakustisk utrustning.

Fördelen med översvämmade boplaster är att organiskt material – ben- och träföremål – kan bevaras i tusentals år under havets botten. På land är det vanligtvis endast hårdare material som sten som bevaras.

– I Sverige har vi hittills inte fokuserat på just denna tidsperiod, samtidigt som vi har unika möjligheter till arkeologiska fynd utanför våra kuster. Vi hoppas att vi, tillsammans med en bred och tvärvetenskaplig forskargrupp, kan bli ledande inom området, säger Björn Nilsson, vetenskaplig ledare och arkeolog vid Södertörns högskola.

Den äldre stenåldern är en period som än så länge är relativt outforskad, när det gäller hur människor bodde och vilken typ av samhällen som fanns då. Inom det nya forskningsprojektet kommer forskare från flera olika discipliner att samarbeta – geologer, geografer och biologer tillsammans med arkeologer och marinarkeologer.

– Innan marinarkeologerna kan börja gräva ut någon av de kända platserna krävs noggranna undersökningar och kartering av landskapet under havsytan, säger Björn Nilsson, som just är tillbaka efter en veckas första fältarbeten i Blekinge.

Blekingeprojektet utfördes tillsammans med Martin Jakobsson, geolog från Stockholms universitet, och samfinansierades av Länsstyrelsen i Blekinge.

– Mätningarna gick mycket bra och vi kunde även lokalisera ett stubbområde på 15 meters djup utanför Karlshamn. Sedimenten verkar lovande för att finna boplatsrester, vilket skulle vara mycket roligt så här i början av projektet, säger Björn Nilsson.

Nu tar några veckors behandling av en stor mängd data vid, och först sedan tillstånd från försvarsmakten erhållits kan bilderna av det översvämmade landskapet spridas.

Sjunkna öar i Östersjön?
Vid tidigare dykningar utanför Verkeån i Hanöbukten har bland andra Arne Sjöström, marinarkeolog vid Södertörns högskola och marinarkeolog Jan Öijeberg vid Malmö Museer, påträffat världens äldsta fasta fiskeredskap – flera fiskefällor av hasselkäppar, som genom C14-metoden visat sig vara ca 9 000 år gamla.

Men det här är bara början. Delar av det som idag är innanhavet Östersjön var under en kort tid på stenåldern land. Det som kallas Södra Midsjöbanken – ett grundområde som är beläget mellan Öland och Polen – var för ca 11000 år sedan en 300 kvadratkilometer stor ö. Hur ön såg ut då, och om den hyst några boplatser, vet man ännu inte. Därför kommer forskarna i sommar att dyka efter lämningar från den tidiga stenåldern.

Internationellt intresse
– Det är ett enormt intresse för projektet internationellt – det är ett av få projekt i Europa som bedrivs just nu med ett så utpräglat grundforskningsfokus, samtidigt som just tidiga undervattenslämningar är heta. Den här typen av lämningar som vi har är det alla letar efter! säger Björn Nilsson.

Projektet Landscapes Lost har erhållit 7 miljoner kr från KK-stiftelsen. Denna del kommer att pågå till 2014, men forskarna söker medel för att kunna hålla projektet i gång i åtminstone 5 år framöver.

Kontakt
Björn Nilsson, arkeolog vid Södertörns högskola: 076-147 01 72, bjorn.nilsson@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 070-286 13 32, eleonor.bjorkman@sh.se

Information in English [Ref 1]
_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Runt om i Sverige finns det en hel del gamla dammar vilka är i stort behov av renovering. Dammägaren kan välja mellan att renovera eller riva ut dammen. I dagsläget väljer fler än tidigare en utrivning av dammen eftersom återskapandet av naturliga vattenmiljöer både är genomförbart och eftertraktat.

Vad händer när man river en gammal dammbyggnad? Vattnet kommer då att hitta tillbaka till sin ursprungliga fåra och strömma fritt. På det som tidigare var botten av en damm bildas det en strand på grund av torrläggningen. Anna Lejon har i sitt avhandlingsarbete sett att växter gror och växer snabbt på dessa stränder efter en dammrivning. I de flesta fall är stranden bevuxen redan nästföljande säsong.

– Många är rädda för att det ska bli lerigt och fult när en dammbyggnad plockas bort och vattnet sjunker undan, men så är det inte. Snarare är det så att människor uppfattar det som mer estetiskt tilltalande efter en dammrivning, med ett fritt och naturligt rinnande vatten, säger Anna Lejon.
Hon kunde även se att de växter som fanns på stranden efter en dammrivning var av den sorten som trivs och klarar sig bäst vid fritt strömmande vatten, till exempel vasstarr växer rikligt.

Det innebär alltid en störning i ekosystemet vid en förändring och den störningen kan vara mer eller mindre stor eller betydelsefull. Den sand och lera (sediment) som under många år samlats på botten i dammen måste ta vägen någonstans efter att dammen försvunnit. Den enda vägen är nedströms. Det Anna Lejon har sett när det gäller insekter som lever i vattnet är att majoriteten av insekterna klarar sig bra, utan någon märkbar påverkan.

– Ett fåtal arter klarar dock inte riktigt av mängden sediment som kommer med vattnet. Nattsländor och bäcksländor minskar de första åren efter en dammrivning men vi hoppas och tror att de kommer att bli fler till antalet om några år när läget stabiliserats, säger Anna Lejon.
Anna Lejon är född och uppvuxen i Osby i norra Skåne. Hon har arbetat på länsstyrelsen i Västerbottens län samt studerat biologi och ekologi vid Umeå universitet.
 
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 15 juni försvarar Anna Lejon, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG), Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Ecosystem response to dam removal”. Svensk titel: ”Ekosystemrespons på dammrivning”.

Disputationen äger rum kl 10:00 i Älgsalen, Uminova Science Park, Umeå.

Fakultetsopponent är professor Emily Stanley, Department of Zoology and Center for Limnology, University of Wisconsin, USA
 
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
 
För ytterligare information, kontakta gärna:
Anna Lejon, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 63 77
E-post: anna.lejon@emg.umu.se

Lichen planus är en kronisk inflammation i hud och slemhinnor och i avhandlingen närstuderas den form som drabbar munslemhinnan, så kallad oral lichen planus. Det är en sjukdom som drabbar 1—2 % av befolkningen, framför allt medelålders kvinnor, och det är då inte ovanligt att andra områden påverkas samtidigt. Den direkta orsaken är okänd. Det har föreslagits att sjukdomen skulle vara autoimmun, det vill säga bottna i att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader, eftersom den har en del sådana särdrag: Vanligare hos kvinnor, återkommande attacker (skov), kroniskt förlopp samt fynd av så kallade cytotoxiska T-celler (en del av immunförsvaret).

Idag behandlas bara de personer som har symtom från oral lichen planus. Världshälsoorganisationen WHO klassar sjukdomen som ett tillstånd med ökad risk för utveckling av skivepitelcancer. Den frågan har varit omdiskuterad, men nu anser de flesta att det finns en ökad risk men att den troligen är liten.

I avhandlingen granskas elva faktorer som är kopplade till inflammation och risk för cancerutveckling genom att vävnadsprover från frisk munslemhinna jämförs med dito från personer med oral lichen planus. De flesta av de faktorer som studerats har vid oral lichen planus ett uttryck som skiljer sig från hur det ser ut i frisk slemhinna. För vissa av faktorerna kan bilden påminna om det man ser vid cancer i hals- och huvudområdet medan andra har ett motsatt uttryck. Till de faktorer som kan tala för en ökad risk för en för cancerutveckling är en ökning av enzymtypen COX-2, som är kopplad till inflammation och ökad risk för malign omvandling i vissa cancerformer. Ett minskat uttryck av en annan faktor, ELF-3, skulle kunna tyda på att epitelcellerna vid oral lichen planus är mindre differentierade, alltså mer omogna, och tala för ökad cancerrisk, men de erfarenheter och studier som finns visar ändå att få utvecklar cancer från skadorna vid oral lichen planus.

Även om cancerutveckling är relativt ovanlig visar avhandlingens studier att förändringarna har vissa likheter med tumörer och man bör därför noga följa de patienter som har oral lichen planus. Resultaten stöder också åsikten att sjukdomen är autoimmun. Man bör därför överväga om behandlingen ska ändras och om behandling erbjudas också till de patienter som idag inte får den.

INFORMATION OCH KONTAKT
Karin Danielsson är tandläkare vid avdelningen för oral diagnostik, Tandläkarhögskolan i Umeå, och doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap och Institutionen för odontologi, Umeå universitet. Hon kan nås på tel. 090-785 62 25
e-post karin.danielsson@odont.umu.se

Fredagen den 8 juni försvarar Karin Danielsson, Institutionen för odontologi,, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Oral lichen planus: Studier av faktorer involverade i differentiering, epithelial mesenchymal transition och inflammation

Engelsk titel: Oral lichen planus:Studies of factors involved in differentiation, epithelial mesenchymal transition and inflammation.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.

Fakultetsopponent är professor Jesper Reibel, Köpenhamns universitet, Danmark.

Läs hela eller delar av avhandlingen