Högt blodtryck och därmed ökad risk för hjärtkärlsjukdomar är ett växande hälsoproblem i utecklingsländerna. En nationell studie i Vietnam 2002–2010 visar att var fjärde invånare över 25 år har högt blodtryck. Bland dessa är nära hälften (48 %) inte medvetna om sin sjukdom medan 30 % har behandlats och 11 % har ett kontrollerat blodtryck. Det innebär att ca 11 miljoner vietnameser har högt blodtryck och bland dem är 5,7 miljoner omedvetna om det. I avhandlingen diskuteras möjligheterna att förbättra situationen genom en samhällsbaserat insatsprogram för blodtryckskontroll. Ett sådant program genomfördes på försök 2006–2009 vid en kommunal hälsovårdsenhet i ett landsbygdsområde och lyckades med att minska blodtrycksvärdena och den beräknade risken för hjärt-kärlsjukdomar samt öka andelen behandlade och kontrollerade i befolkningen.

Det är mycket angeläget att ta fram lika effektiva program på nationell nivå för bättre förebyggande insatser, tidigare diagnos och effektivare behandling av högt blodtryck och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar i Vietnam. Avhandlingen utmynnar i fyra förslag om innehållet i ett sådant program:

1. Inriktning på hela befolkningen genom samhällsbaserade insatser, framför allt för att minska andelen salt i kosten och kontrollera rökning.
2. Identifiera personer med hög risk för hjärt-kärlsjukdom och erbjuda behandling.
3. Skapa ett nätverk för blodtrycksbehandling inom och integrerat i den ordinarie vårdorganisationen.
4. Öka och stärk vårdpersonalens kompetens i hjärtsjukvård, speciellt på primärvårdsnivån.

KONTAKT OCH INFORMATION
Pham Thai Son är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa. Han är engelsktalande och kan nås på tel. +84-913-528-267
e-post sonvnhi@gmail.com

Fredagen den 1 juni försvarar Pham Thai Son, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Hypertoni i Vietnam – från gemenskapsbaserade studier till ett nationellt riktat program (engelsk titel: Hypertension in Vietnam – from community-based studies to a national targeted programme).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är docent Alexandra Krettek, Nordic School of Public Health, Göteborg.

Intresset för trädbränslen har ökat kraftigt under senare år, inte minst genom EU:s politik för energi och klimat. Olle Olsson från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt marknadsutvecklingen för trädbränslen. Genom att analysera tidsserier av priser har han kunnat dra slutsatser om vilka faktorer som påverkar trädbränslepriserna. En tydlig slutsats är att marknaden för träpellets på några få år har förändrats drastiskt. För några år sedan var Sverige världens största producent, och konsument, av träpellets. Idag dominerar USA och Kanada produktionen, och utanför London finns ett enskilt kraftverk som på årsbasis eldar lika mycket pellets som hela Sverige.

– Marknaden för pellets håller på att utvecklas mot att bli mer utpräglat internationell. Det kan man se på vilka faktorer som påverkar de priser som svenska storförbrukare betalar. Internationella faktorer verkar vara viktigare än vad som händer inom landets gränser. Däremot är marknaden för oförädlade trädbränslen som flis i huvudsak nationell, säger Olle Olsson.

När det gäller prisutvecklingen på trädbränslen – såväl pellets som flis – i Sverige, visar det sig att påverkan från oljepriset har varit överraskande svag. En viktigare faktor har varit utvecklingen i skogsindustrin i sin helhet, beroende på att produktion av trädbränslen i hög grad sker i samband med avverkningar eller produktion av sågade trävaror.

– Kopplingen till skogsindustrin kunde ses tydligt i efterdyningarna av finanskrisen 2008. Då sjönk priserna på olja, kol och gas som en sten medan priserna på trädbränslen låg stilla eller snarare steg. Anledningen var att sågverksindustrin drabbades hårt av den globala krisen, och när det sågas färre plank så kommer det också ut mindre volymer spån och bark på marknaden. Detta ledde till något av en bristsituation och högre priser, säger Olle Olsson. 

KONTAKT OCH INFORMATION
Tekn. lic. Olle Olsson, Skogsmästarskolan, SLU, Skinnskatteberg, försvarar sin avhandling Wood fuel markets in Northern Europe: price formation and internationalization.
Tid: Fredagen den 1 juni 2012, kl 13.00
Plats: Sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Anders Lunnan, Universitetet for miljø- og biovitenskap, UMB, Ås, Norge
Mer information: Olle Olsson, 070-372 37 33, olle.olsson@slu.se

I Sverige insjuknar 300 barn och ungdomar varje år i cancer. De har inte enbart sjukdomen att slåss emot. Behandlingen i sig är ofta långvarig och innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer såsom olika nålsättningar och biverkningar från behandlingen.

Lena Hedén har i sin avhandling undersökt sätt att lindra barns rädsla, obehag och smärta vid ingrepp och har utifrån föräldrars perspektiv undersökt förekomst av besvärande symptom under och efter cancerbehandling hos barnen.

Genom att använda nålsättning i venport som en modell har Lena Hedén undersökt vilka metoder som gör behandlingen mest lindrig för barnen. Venport är en dosa som inopererats under huden nära bröstmuskeln med kontakt till blodbanan. Vid varje behandling eller provtagning sätts en nål genom huden ner i dosan. Under nålsättningen ska barnet ligga ner och helst ligga still. Trots hudbedövning upplever en del barn detta som mycket skrämmande och besvärande. Nålen tas bort efter varje behandling eller provtagning. De allra flesta barn med cancer har venport inopererad och varje barn med venport är uppskattningsvis med om 50 till 100 nålsättningar under sin sjukdomstid.

Lena Hedén har i sin avhandling sett att om barnen distraherades med såpbubblor eller fick använda värmekudde samtidigt med standardbehandling med bedövningskräm (EMLA) och information minskade rädslan och obehaget vid nålsättning mer än om de enbart fick standardbehandling. Hon såg också att en låg dos av det lugnande läkemedlet midazolam mixtur 0,3 mg/kg också minskar rädsla och obehag vid nålsättning särskilt hos de yngre barnen.

– Standardbehandling med hudbedövning och information räcker för de flesta. Vi föreslår att man stegvis erbjuder de mer rädda barnen att använda värmekudde eller såpbubblor och de mycket rädda barnen lugnande läkemedel vid nålsättning, säger Lena Hedén.

Utifrån sina studier kunde Lena Hedén konstatera att det smärtlindrande läkemedlet morfin mixtur 0,25 mg/kg inte hade bättre effekt än placebo på rädsla, obehag eller smärta vid nålsättning när EMLA används.

I en unikt upplagd longitudinell studie undersöktes också mammors och pappors uppfattning av hur olika symtom belastar deras barn under och efter cancerbehandling. Smärta rapporterades förekomma hos 81 procent av barnen och smärta var också det symtom som orsakar mycket besvär enligt flest (44 procent) en vecka efter diagnos, enligt föräldrars uppfattning. De rapporterade besvärande symtomen avtar successivt under och efter behandlingstiden.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Distressing Symptoms in Children with Cancer in General; During Needle Procedures in Particular försvaras den 2 juni.

För mer information, kontakta Lena Hedén, doktorand vid Uppsala universitet och barnsjuksköterska vid Akademiska sjukhuset, tel: 073-1525110, e-post: lena.heden@kbh.uu.se

Avhandlingen består av fyra delarbeten. I tre studier har Christina Nilsson intervjuat kvinnor om deras upplevelser av förlossningsrädsla. I en studie undersöker hon sambandet mellan förlossningsrädsla, tidigare förlossningsupplevelse och förlossningssätt i en grupp kvinnor.

Resultaten visar betydelsen av föregående förlossningsupplevelse för kvinnors rädsla i samband med förlossning samt att det finns samband mellan förlossningsrädsla, en tidigare negativ förlossningsupplevelse och akut kejsarsnitt. Upplevelsen av tidigare förlossning som negativ är viktigare än förlossningssättet som förklaring till efterföljande förlossningsrädsla.

Tidigare upplevelser i förlossningsrummet är av central betydelse för kvinnors förlossningsrädsla. Kvinnornas upplevelser innebär bland annat känslan av att inte ha varit på plats – fullt ut närvarande och aktivt deltagande i förlossningen. Det handlar också om känslor av att förlossningen är ofullbordad och av att inte själv ha fött barnet. Även känslan av ensamhet, av att ha befunnit sig i chock under förlossningen och att känna sig inkompetent som barnaföderska, är framträdande. Upplevelser av att barnmorskor inte var på plats och gav den vård kvinnorna hade behövt under förlossningen framkommer också.

– Förlossningsrädsla är en komplex företeelse säger Christina Nilsson. Jag hoppas att min avhandling ska bidra med kunskap om betydelsen av en svår förlossningsupplevelse för senare förlossningsrädsla. För att kunna förstå och hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla är det viktigt att lyssna till deras berättelser om vad som hände i förlossningsrummet. För att kunna förebygga förlossningsrädsla är det angeläget att granska den vård som ges till födande kvinnor.

Christina Nilsson är barnmorska och anställd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och det här är hennes avhandling i vårdvetenskap.

Avhandlingen Förlossningsrädsla. Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn, försvaras fredagen den 8 juni 2012, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Anna-Karin Dykes, Lunds universitet.
För mer information kontakta Christina Nilsson, telefon: 0707-325280, e-post: christina.nilsson@hb.se

I en avhandling från Uppsala universitet har onkologen Nina Cavalli-Björkman studerat vilka faktorer som påverkar läkares beslut om vilken cancerbehandling deras patienter ska få. Hon har bland annat sett att läkare ser avsaknaden av socialt nätverk som en anledning att ge ensamma patienter mindre kraftfull behandling. Ensamboende patienter levde i snitt fyra månader kortare än patienter med familj.

När läkare fattar beslut om vilken behandling de ska rekommendera cancerpatienter väger de in en lång rad faktorer. Viktigast är naturligtvis uppgifter om cancersjukdomen – vilken typ av cancer, vilken utbredning i kroppen, vilka behandlingsmöjligheter står till buds? Dagens onkologer är beroende av den kunskap som fås genom ny forskning för att kunna erbjuda sina patienter det senaste och bästa i cancerbehandling. Regionala och nationella behandlingsrekommendationer uppdateras kontinuerligt med målet att alla patienter i Sverige skall ha tillgång till behandling enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att behandlingen ska vara likvärdig.

I sin avhandling har Nina Cavalli-Björkman, läkare vid Akademiska sjukhuset, tillsammans med kollegor studerat ett stort antal patienter som behandlats för tjock- och ändtarmscancer i Mellansverige. De använde uppgifter som utbildningsnivå, civilstånd, rökning, om patienterna hade barn eller levde ensamma för att analysera behandling och överlevnad i förhållande till socioekonomi. Viktigt i denna studie var att forskarna dessutom hade uppgifter om komorbiditet, det vill säga information om eventuella andra svåra sjukdomar patienterna hade. Andra sjukdomar kan spela roll för vilken behandling som kan ges.

– Den grupp som stod ut i analyserna var ensamboende patienter som signifikant mer sällan fick kombinationscytostatika och kirurgi av metastaser, berättar Nina Cavalli-Björkman.

De ensamboende hade också oftare än andra patienter metastaser redan då sjukdomen upptäcktes. De enda två faktorer i studien som signifikant påverkade överlevnaden var andra svåra sjukdomar och att leva ensam. Ensamboende patienter levde i median fyra månader kortare än patienter som bodde med en partner eller ett barn.

I en tidigare studie har Nina Cavalli-Björkman sett att cancerpatienter som hade låg utbildningsnivå utreddes med äldre och mindre sofistikerade metoder än patienter med hög utbildningsnivå. De med högre utbildning levde också ofta längre. I den studien fanns dock inte uppgifter om komorbiditet tillgängliga och det är möjligt att resultaten sett annorlunda ut om forskarna kunnat ta med andra svåra sjukdomar i beräkningen.

Nina Cavalli-Björkman har också genomfört en intervjustudie med svenska onkologer som arbetar med kolorektal cancer om de faktorer som väger in när de fattar beslut om behandling för sina patienter. Resultaten visar att onkologerna anser att patienters anhöriga har inflytande över val av behandling, både genom påverkan på patienten och på läkaren. Onkologerna beskrev de anhöriga som mer delaktiga i cancerbehandling nu än tidigare, vilket var en fördel för patienterna som fick gott stöd under sjukdomens olika faser.

Patienter som saknade socialt nätverk sågs av onkologerna som en utsatt grupp och att patienten var ensam angavs som ett skäl att ibland erbjuda mindre kraftfull behandling.

– Onkologerna motiverade detta med omsorg om patienten och rädsla att en ensam patient inte skall kunna hantera svåra behandlingsbiverkningar på egen hand, berättar Nina Cavalli-Björkman.

Högutbildade patienter sågs som pålästa och pådrivande. Konsultationer med högutbildade patienter kunde vara krävande på grund av stora mängder frågor som patienter och anhöriga ställde och man beskrev att dessa patienter ofta hade specifika önskemål eller krav rörande behandling. Lågutbildade patienter sågs som mindre kommunikativa och beskrevs ha mer tillit, både till läkaren och till sjukvården som helhet. Patienter som själva var drivande och krävde att få vissa behandlingar tenderade att få dem, enligt onkologerna. Att ordinera behandling till en patient som kräver det motiverades med att konflikter bör undvikas med svårt sjuka patienter och att det är viktigt att patienten blir nöjd.

KONTAKT OCH INFORMATION
AvhandlingenSS NAMN: Factors influencing selection of treatment for colorectal cancer
Avhandlingen försvaras den 13 juni.
För mer information, kontakta Nina Cavalli-Björkman,
tel: 0709 940 940
e-post: nina_cavalli@yahoo.com

Sofia Marmon disputerade nyligen på Chalmers. Hon har lyckats ta tillvara på de outnyttjade proteinerna som finns i sill med en metod som kallas för pH-skiftmetoden. Syftet är utvinna de proteiner som inte används som människoföda idag. Förutom sillen som går till foderproduktion kan man använda annan dåligt använd småfisk, som skarpsill eller de muskelrika ryggben som blir kvar när man filéar fisk.

I tidigare experiment med pH-skiftmetoden har man använt fiskfilé, men Sofia Marmon tycker att man ska äta fiskfilén som den är i stället.

Metoden att utvinna proteiner som Sofia Marmon har använt uppfanns i slutet av 1990-talet på University of Massachusetts. Sofia Marmons handledare, biträdande professor Ingrid Undeland, var en av forskarna där och tog sedan metoden till Chalmers.

Strukturen hos de muskelproteiner man får fram genom pH-skiftmetoden liknar en fiskbullesmet med en ganska hög vattenhalt. Proteinerna är lätta att forma och kan därför användas som ingrediens i olika produkter eller för att ta fram helt nya livsmedel.

pH-skiftmetoden har redan börjat användas i produktion i USA och på Island. Företaget i USA använder de framrenade proteinerna för att ersätta ströbröd i friterade produkter. Fördelen är att proteinerna skyddar fisken innanför friteringen bättre, samtidigt som den drar åt sig mindre fett.
Sofia Marmons forskning visar att det protein man får fram har ett bra näringsvärde och är mycket renare än det man började med. Både skinn och ben är borta och fetthalten är lägre. Det innebär att också fettlösliga gifter tas bort, som PCB och skadliga dioxiner som finns i en hel del av strömmingen i Östersjön till exempel.  I en provrörsmodell har Sofia Marmon också visat att de framrenade fiskproteinerna kan brytas ner på ett bra sätt av mag- och tarmkanalen.
För att metoden ska börja användas mer kommersiellt måste industrin bestämma sig för att det här låter intressant och våga testa, menar Sofia Marmon.

– Jag hoppas verkligen att den här metoden ska börja användas nu. Steg ett blir att få processen på plats i större skala. Sedan är det dags att gå över till produktutveckling.  Jag hoppas att det blir en produkt som människor känner till och har förtroende för. För att undvika missförstånd är det viktigt att industrin är öppen och tydligt deklarerar vad den nya produkten består av. Vi vill inte ha en situation där människor tycker att man har tillsatt en ny ingrediens i smyg.

Sofia Marmon har förstås själv smakat på de framrenade proteinerna, som efter värmebehandling liknar crabsticks i konsistensen.

– Den smakade och luktade inte så mycket. Du måste använda kryddor för att det ska bli gott.

Faktaruta: Så går pH-skiftmetoden till
Sillen finfördelas och blandas med vatten. En syra eller bas tillsätts för att justera pH-värdet. När pH-värdet minskar eller ökar, blir proteinerna elektriskt laddade och stöter ifrån varandra. Proteinerna vecklar ut sig och binder mer vatten. När större delen av fiskens proteiner blir vattenlösliga, kan de separeras från de delar man inte vill ha genom centrifugering. Det mesta av fiskfettet kan också tas bort. När pH-värdet på vattenlösningen justerats på nytt så att lösligheten blir minimal, kan proteinerna samlas in genom att man centrifugerar ytterligare en gång.

Faktaruta: Sillen och miljön
Ur ett resursperspektiv är det bättre att äta fisk som sill och skarpsill än att tillverka fiskmjöl, som används till foder i fiskodlingar och vid uppfödning av kyckling och gris. Detta beror bland annat på att bara en mindre del av energin överförs från ett steg i näringskedjan till nästa steg. I alla djur används större andelen av födan till ”bränsle”. Endast 5 – 25 procent av födan blir ”byggstenar” i kroppen och därmed föda för nästa konsument i näringskedjan.
Sill hör till ett av de mer uthålliga fiskbestånden och är en av de mest vanligt förekommande fiskarterna i världen. Förra året fångades 60 000 ton sill i Sverige, och i hela världen handlar det om 2,5 miljoner ton. Men stora delar av fångsten går till annat än mat, till exempel fiskfoder. Skarpsill, som är en av de fiskar vi fångar störst kvantiteter av, äter vi ytterst lite av utan använder framför allt till fiskmjöl.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen NAMN: Protein isolation from herring (Clupea harengus) using the pH-shift process – Protein yield, protein isolate quality and removal of food contaminants
Forskningen har finansierats av Formas och EU:s strukturfonder via Fiskeriverket.

För mer information, kontakta
Sofia Marmon, sofia.marmon@chalmers.se, 031- 772 38 13

Avhandlingen beskriver två tillämpningar med oförstörande mätning med elektromagnetiska tekniker. Den första rör mätning av vinkeln mellan växtriktning och fiberriktning hos träd och stockar, den så kallade fibervinkeln. En stor fibervinkel är relaterad till problem med formstabilitet i färdiga brädor och enligt resultaten i avhandlingen är det möjligt att mäta fibervinkeln snabbt och effektivt och med tillräckligt stor noggrannhet.

Den andra tillämpningen är elektrisk impedanstomografi där egenskaper hos ett objekt bestäms med mätningar av spänningar och strömmar på ytan. Det är ett svårt problem där små störningar i mätningen kan ge stora fel i bestämningen av objektets materialegenskaper. I avhandlingen används känslighetsanalys för att utvärdera och jämföra olika sätt att mäta samt för att beskriva hur upplösning och noggrannhet relaterar till varandra.

KONTAKT OCH INFORMATION
Therese Sjödén är ursprungligen från Moheda utanför Växjö och har läst till civilingenjör vid Linköpings tekniska högskola. Forskarutbildningen i teknisk fysik har bedrivits vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ” Sensitivity Analysis and Material Parameter Estimation using Electromagnetic Modelling ” försvaras tisdagen den 5 juni kl 10.15 i Vidéumsalen, D1136, Hus D, Växjö. Opponent är professor Margaret Cheney, Rensselaer Polytechnic Institute, Troy, NY, USA.

Tjänsteinnovation kräver ett annat angreppssätt än när nya produkter blir till, bland annat vad gäller affärsmodeller, processer och med ett större fokus på kundupplevelser. Tjänsteinnovationer uppstår till stor del på en marknad tillsammans med kunderna.

– De metoder som idag används för innovationer är i regel utvecklade för hårdvaran, med litet eller inget fokus på kunderna. Ett viktigt forskningsfält för Centrum för tjänsteforskning är de tillverkande företagens ”tjänstefiering”, där produkter blir en del i ett tjänstekoncept. Detta genomsyrar affärsutvecklingen i företag inom i stort sett alla branscher idag och vi har märkt att det finns en stark önskan om kompetensförstärkning, säger Patrik Larsson, föreståndare för CTF- Centrum för tjänsteforskning.

I det första steget som KK-stiftelsen beviljat medel för, är syftet att kartlägga behovet av kompetensförstärkning inom näringslivet. Handelshögskolan vid Karlstads universitet och CTF samarbetar med bland andra Almega, SP, Unionen, Stål och Verkstad, The Paper Province samt Teknikföretagen. Även de företag som CTF redan samarbetar med i andra projekt ingår i förstudien,till exempel Volvo, Löfbergs Lila, Ikea och Ericsson.

– Syftet är att undersöka vilka behoven är, vilka grupper som är intresserade av den här typen av utbildningar samt identifiera det kursutbud som ska tas fram.Vi tittar även på hur flexibla kurser på distans skulle kunna se ut. Vi hoppas naturligtvis kunna fortsätta och målet är att tillsammans med företag och organisationer utarbeta ett konkret kursutbud, berättar Olle Sonesson, operativ chef för Handelshögskolan.

Studien pågår fram till slutet av februari nästa år och är en del av KK-stiftelsens satsning ”Expertkompetens för innovation”.

I KK-stiftelsens utlysning får Sveriges nyare lärosäten í samarbete med näringsliv och företagsforskningsinstitut ansöka om finansiering för att utveckla utbildningar på avancerad nivå. Utbildningarna ska syfta till att stärka näringslivets kompetensförsörjning, kunskapsintensiv innovation och skapa tillväxt. Starka forskningsmiljöer ska matcha kompetensbehoven hos företagen.

Mer effektivt byggande och ökad samverkan kan ge billigare bostäder. System för industriellt byggande och mera samverkan är nyckelfaktorer för att sänka byggkostnaderna och i förlängningen få billigare bostäder. Det slås fast i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Ökad samverkan och ökad industrialisering i byggandet är två förslag som ges i avhandlingen. 

– Det huvudsakliga förslaget för att kunna komma till rätta med de problem som finns, är att öka industrialiseringen och samverkan vilket även gäller den projektbaserade byggproduktionen, säger Anders Bystedt som doktorerat i ämnet Träteknik vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå.

Från olika håll i samhället har kritik framförts att byggkostnaderna i Sverige är så höga att ingen ”vanlig” människa har råd att hyra, eller köpa en nyproducerad lägenhet. Ett antal FoU-projekt har genomförts för att försöka hitta orsaken. På den bakgrunden vilar Anders Bystedts forskning som presenteras i en ny doktorsavhandling.

– Mitt arbete inleddes med att följa en process där ett antal träföretag knutna till byggbranschen utvecklade ett gemensamt byggsystem i samverkan, säger han.

Avsikten med det var att på ett effektivt sätt utveckla ett system för industriellt byggande av flerfamiljshus i trä. I sin forskning har han intresserat sig för underleverantörens roll i byggandet och studerat kopplingen mellan byggindustrin och snickeriföretag som levererar fönster, dörrar, trappor o.d. till främst konventionella byggprojekt. Han har till stor del fokuserat på effektivitets- och kundvärde, ett s.k. Lean-perspektiv. Främst har han studerat informations- och säljprocessen från förfrågan till färdig byggnad.

– Det är möjligt att uppnå betydande effektivitetsförbättringar genom ett djupare och mer långsiktigt samarbete i utvecklingen av byggsystem, vilket även gäller den konventionella byggprocessen, säger han.
 

Forskargruppen i organisk elektronik på Linköpings universitet, Campus Norrköping, har tidigare utvecklat jontransistorer för transport av såväl positiva som negativa joner och biomolekyler. Klas Tybrandt har nu lyckats kombinera de båda transistortyperna till komplementära kretsar, på liknande vis som inom den traditionella kiselbaserade elektroniken.

En fördel med kemiska kretsar är att laddningsbärarna består av kemiska ämnen med olika funktioner. Det innebär att vi nu får nya möjligheter att styra och reglera cellernas signalvägar i människokroppen.

– Vi kan exempelvis skicka ut signaler till synapserna i en muskel, där signalsystemet av någon anledning inte fungerar. Vi vet att våra chip fungerar med vanliga signalsubstanser, som exempelvis acetylkolin, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik och som leder forskargruppen.

Utvecklingen av jontransistorer, som kan styra och transportera joner och laddade biomolekyler, påbörjades för tre år sedan av Klas Tybrandt och Magnus Berggren, doktorand respektive professor i organisk elektronik, institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet. Transistorerna användes sedan av forskare på Karolinska institutet för att kontrollera leveransen av signalsubstansen acetylkolin till enskilda celler. Resultaten publicerades i den ansedda tvärvetenskapliga tidskriften PNAS.

Tillsammans med Robert Forchheimer, professor i informationskodning på LiU, har Klas Tybrandt nu tagit nästa steg genom att utveckla kemiska chip som också innehåller logiska grindar. Bland annat NAND-grindar med vars hjälp alla logiska funktioner kan byggas upp.

Genombrottet lägger grunden för en helt ny kretsteknik som baseras på joner och molekyler istället för elektroner och hål.

KONTAKT OCH INFORMATION
Klas Tybrandt, klas.tybrandt@liu.se  011- 36 33 34 eller
Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se  011- 36 36 37

Det handlar om s.k. medellinjesnitt, ett vanligt sätt att gå in i bukhålan vid operation. Ca 15 000 sådana ingrepp görs årligen i Sverige. Upp till 15 % av de opererade får en sårinfektion som fördröjer läkningen och ökar risken för ärrbråck, en utbuktning i ärret som drabbar upp till 20 % av patienterna. Ärrbråck kan ge lindriga besvär, men kräver ofta en operation för att repareras. Om tarmen fastnar i bråcket uppstår en farlig situation som kan kräva ett akut ingrepp. Ärrbråck bildas om den bindvävsplatta som ger bukväggen styrka inte har hållits väl ihop av den sutur (tråd) som man har sytt med.

Medellinjesnitt bör förslutas med en löpande sutur. Sedan tidigare vet man att färre ärrbråck uppstår om man använt mer än fyra gånger så mycket sutur som såret är långt. Kvoten mellan suturlängd och sårlängd måste således vara över 4. En sådan kvot kan åstadkommas med få stora stygn eller många små stygn. Tidigare har man allmänt rekommenderat stora stygn, men senare experimentella studier har pekat på att det vore bättre att använda små.

Utifrån en klinisk studie på 750 patienter visar avhandlingen att med små stygn (satta 5-8 mm från sårkanten) istället för stora (minst 10 mm från kanten) halveras risken för sårinfektion — från 10 % till 5 — och minskar risken för ärrbråck till en tredjedel — från 18 % till 6. Med små stygn tog det fem minuter längre tid att sy ihop såret, men det minskade behovet av ärrbråcksoperationer innebar ändå, enligt beräkningarna i avhandlingen, en nettobesparing på 1 339 kronor för varje snitt som förslöts med små stygn. Med ca 15 000 operationer via medellinjesnitt i Sverige per år ligger den möjliga besparingen på minst 20 miljoner kronor per år.

Den nya tekniken att sy med små stygn används redan i utbildningen av alla blivande kirurger i Sverige.

INFORMATION OCH KONTAKT
Tisdagen den 5 juni försvarar Daniel Millbourn, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Förslutning av medellinjesnitt med små stygn – Studier angående sårkomplikationer och hälsoekonomi (Engelsk titel: Closure of Midline Abdominal Incisions with Small Stitches – Studies on Wound Complications and Health Economy). Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Fakultetsopponent är docent Agneta Montgomery, Lunds universitet. Läs hela eller delar av avhandlingen här

Daniel Millbourn är specialistläkare i kirurgi vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på mobil 0705-42 10 44 e-post daniel.millbourn@lvn.se

Det unionsrättsliga regelverket för tilldelningar av offentliga kontrakt ryms inom primärrätten och sekundärrätten. Till primärrätten hör bestämmelserna om de fria rörligheterna samt de allmänna principerna om likabehandling, icke-diskriminering på grund av nationalitet, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande i Fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF).

Sekundärrättens bestämmelser om offentlig upphandling återfinns i huvudsak i upphandlingsdirektiven. Tre typer av offentliga kontrakt har undantagits från upphandlingsdirektiven. För det första reglerar inte direktiven upphandlingar av kontrakt under vissa tröskelvärden eftersom utländska leverantörer förmodas vara ointresserade av sådana mindre upphandlingar. För det andra undantas kontrakt för så kallade B-tjänster som till sin natur anses vara av rent nationell karaktär. Exempel på B-tjänster är utbildning, vårdtjänster, juridiska tjänster och socialtjänster. Den tredje kategorin som undantagits är kontrakt för tjänstekoncessioner. Medkoncession menas ett kontrakt där leverantören ges en rätt att bedriva viss verksamhet samtidigt som den tar den övervägande ekonomiska risken. Definitionen av tjänstekoncession varierar i medlemsländerna som inte har kunnat enas om en gemensam EU-rättslig reglering. Tjänstekoncessioner har därför undantagits från upphandlingsdirektiven.

– Enligt praxis från EU-domstolen, kan såväl tilldelningar av kontrakt under tröskelvärdena som för B-tjänster falla under primärrätten om de anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse, säger Andrea Sundstrand.

I avhandlingen redogörs för när ett sådant bestämt intresse föreligger. Andrea Sundstrand konstaterar att definitionen gränsöverskridande intresse är oklar vilket medför viss rättsosäkerhet. Vad gäller tjänstekoncessioner anses de per definition ha ett gränsöverskridande intresse varför de per automatik hör till primärrätten.

Andrea Sundstrand fastslår att det finns ett detaljerat EU-rättsligt regelverk för ett stort antal offentliga kontrakt som felaktigt har ansetts omfattas endast av medlemsstaternas behörighet. Det innebär bland annat att de primärrättsliga kraven på offentliggörande av tilldelningsförfarandena och likabehandling av leverantörer oavsett nationalitet kan ha förbisetts av den som har gjort upphandlingen. En leverantör kan därför begära skadestånd om den anser sig förfördelad, en möjlighet som grundas direkt på primärrätten. Den möjligheten finns även om medlemsstaten saknar bestämmelser om skadestånd på området.

– Det kan finnas statliga myndigheter och kommuner som har tilldelat tjänstekoncessioner utan föregående konkurrensutsättning i tron att det inte finns några regler eller sanktioner. Risken är överhängande att de kan komma att drabbas av skadeståndsanspråk, säger Andrea Sundstrand.

KONTAKT OCH INFORMATION
Andrea Sundstrand disputerar den 31 maj 2012 kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna Frescati, Svante Arrhenius väg 20 C
Avhandlingens titel: Offentlig upphandling — primärrättens reglering av offentliga kontrakt
Kontakt: Andrea Sundstrand, tfn 08-16 28 72, mobil 073-443 36 22,
e-post andrea.sundstrand@juridicum.su.se
Juridicums presskontakt: Staffan Westerlund, 08-16 12 82, mobil 073-784 5031,
e-post staffan.westerlund@juridicum.su.se

I en ny bok, skriven av evolutionsbiologen och genusforskaren Malin Ah-King vid Uppsala universitet, ges en introduktion till forskning med genusperspektiv på biologi.

– Ofta tänker vi på biologi och naturvetenskap som objektiva fakta, men forskning visar att våra föreställningar om kvinnligt och manligt påverkar hur vi ser på naturen, säger Malin Ah-King, forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Den nya populärvetenskapliga skriften som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning är den femtonde i ordningen i serien om genusvetenskap och fungerar som en introduktion till forskning med genusperspektiv på biologi.

Författaren Malin Ah-King behandlar biologin som vetenskap men också våra föreställningar om vad som är biologiskt eller ”naturligt”. Hon menar bland annat att det är en paradox att alla biologer är medvetna om att det finns en stor variation i kön och sexuella beteenden i djurvärlden samtidigt som de fortsätter att ge könsstereotypa förklaringar.

– Det finns många djur som byter kön eller visar upp sexuella beteenden som inte är kopplade till reproduktion. Exempelvis räkor som från början är av hankön men blir honor eller bonoboapor som har ett mycket aktivt sexliv, mellan och inom könen, där endast en liten del handlar om fortplantning.

Även andra områden inom biologin präglas av föreställningar om manligt och kvinnligt och kulturella normer kring kön och sexualitet, i boken nämns bland annat hjärnforskning, genetik och hormonforskning.

– Biologiska förklaringar har betydelse för hur vi förstår kön och genus, hur vi tolkar mänskliga beteenden och ser på oss själva. Därför är boken viktig för en bred allmänhet, menar Malin Ah-King, som tycker att den med fördel kan användas av till exempel gymnasielärare i biologi för att orientera sig i genusperspektiv på det som lärs ut.

KONTAKT OCH INFORMATION
Vid ett boksläpp den 29 maj presenterar Malin Ah-King den aktuella boken. Därefter finns möjlighet för publiken att ställa frågor.
När: Tisdagen den 29/5 kl 14.00-15.00
Var: Lärosal 2, Evolutionsbiologiskt Centrum (EBC), Norbyvägen 14-18, Uppsala
Öppet för alla. Ingen föranmälan krävs.
För mer information:
Malin Ah-King, fil dr. i zoologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet
E-post: malin.ah-king@gender.uu.se
Telefon: 018 471 57 96

Kolfiber i sin tur är ett väldigt lätt, starkt och attraktivt material som bland annat används vid tillverkning av bilar, flygplan och många olika typer av sportutrustning för att nämna några applikationer. Problemet är bara att det hittills varit väldigt dyrt att framställa.

– Syftet med min forskning har varit att titta på om det går att framställa kolfiber från lignin som är ungefär en tredjedel av beståndsdelen i träd. Det gör det, och vi har även lyckats göra det från barrträd vilket är något som ingen tidigare lyckats med. Det är en av de viktigaste poängerna i min avhandling, säger Ida Norberg.

Kolfiber tillverkas idag av oljebaserade råvaror. Ida Norbergs forskning visar alltså att det istället är möjligt att också framställa kolfiber av förnyelsebara råvaror. Då efterfrågan på kolfiber är stor är det givetvis bra att materialet kan framställas av ett miljövänligt alternativ
till olja.

Men det är inte bara miljöaspekten som är positiv i Ida Norbergs forskning. Även kostnaderna för att framställa kolfiber sjunker med lignin som förnyelsebar råvara.

– Beräkningar som utförts av Oak Ridge National Laboratory i USA visar att det blir 30 procent billigare att ta fram kolfiber med barrträd som råvara i jämförelse med oljebaserade råvaror, säger Ida Norberg.Mer i detalj har Ida Norberg använt sulfatlignin, en restprodukt vid massatillverkning, för att framställa kolfiber. Hon har också ägnat en del av sin forskning åt att undersöka skillnaden mellan lignin från barr- och lövträd. Här visar det sig att deras respektive egenskaper skiljer sig från varandra.

– Ligninet från barrträd visade sig vara svårare att spinna än ligninet från lövträd, men lättare att hantera senare i framställningsprocessen av kolfiber. Med lövträdslignin är det precis tvärtom, säger Ida Norberg.

Hon tillägger att hon med den enkla utrustning hon använt lyckats framställa 1-2 decimeter långa fibrer från sulfatligninet.

– Nästa steg är att använda bättre utrustning för kolfiberframställning av sulfatlignin. Med bättre utrustning kan nämligen kolfiberns styrka och kvalitet blir bättre, säger Ida Norberg.

Hon tillägger dock att de kolfibrer hon hittills framställt baserat på både löv- och barrvedslignin ser jättefina ut i elektrotronmikroskop.

Ida Norbergs handledare på KTH har varit docent Monica Ek och professor Göran Gellerstedt.

Dekadens anses i konst och litteratur beteckna den kulturella perioden i Europa som sammanfaller med sent 1800-tal även kallat fin de siècle. Den dekadenta estetiken kommer ursprungligen från Frankrike och sprider sig sedan till England och övriga Europa, och något senare även till USA. Den dekadenta romanen kännetecknas vanligtvis av kontroversiella teman såsom perversitet, narcissism och ångest, som ofta förmedlas genom en extremt poetisk stil.

Tia Stajic Löfgren har i sin avhandling i engelska fokuserat på det typiskt dekadenta temat om dödens förträngning genom konsten, som förmodas kunna skänka evigt liv. Temat som återfinns i Dorian Grays porträtt (1891) och flera andra romaner från fin de siècle kallar Tia Stajic Löfgren för “konstens metafysik”.

– Konstens metafysik kan sägas representera ett konkret uttryck av 1800-talets doktrin l’art pour l’art eller “konst för konstens skull” som förespråkar konstens överlägsenhet och självständighet från moraliska principer, säger hon.
Tia Stajic Löfgrens forskningsresultat visar att även de amerikanska 1900-talsförfattarna Fitzgeralds, Nabokovs och Pynchons texter utgår från den dekadenta traditionen men att de reviderar den för att ifrågasätta konstens metafysik och inkludera dödsångesten som i den traditionella fin-de-siècle-romanen förblir förträngd.

– Medan denna förträngning i den traditionella fin-de-siècle-romanen ter sig som en förkärlek för våghalsigt och perverst experimenterande, både tematiskt och stilistiskt, accepteras dödligheten gradvis i de romaner från 1900-talet som jag tar upp i avhandlingen, vilket totalt förvandlar deras narrativa struktur, säger Tia Stajic Löfgren.

Hennes slutsatser är att trots att 1900-talsromanerna är påverkade av den dekadenta kombinationen av det perversa och det estetiska, utvecklas dessa narrativ bort från perversitet för att inbegripa en mänskligare och även andlig hållning till såväl sitt ämne som sina karaktärer.

Kvigors könsfunktioner kan påverkas av exponering för kroppsvätskor, t ex urin och brunstslem, som innehåller doftämnen. Det visar en doktorsavhandling gjord av leg vet Kristina Nordéus, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Fortsatt forskning skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra fortplantningen hos kor utan att man behöver använda hormoner.

Feromoner och andra doftämnen används för kemisk kommunikation mellan individer av samma art och kan framkalla beteendemässiga eller hormonella förändringar hos mottagaren. Det övergripande syftet med studien var att undersöka om kor och kvigor påverkar varandras brunstcykler med hjälp av doftämnen i urin och brunstslem och i så fall försöka identifiera de biologiskt aktiva molekylerna i dessa substanser eller, om så inte var möjligt, identifiera brunstspecifika molekyler i allmänhet.

I den första delen av avhandlingsarbetet exponerades kvigor för brunsturin och brunstslem samtidigt som hormonfrisättning, brunstbeteende och äggstocksaktivitet observerades. I ett första skede undersöktes effekten av exponering på hela brunstcykeln och därefter detaljstuderades effekten av exponering på frisättningen av ett hormon (LH) nödvändigt för brunsten och ägglossningen. Man fann förändringar i frisättningen av hormoner och i brunstbeteende hos djuren, vilket tyder på att nötkreatur av honkön kan kommunicera med kemiska signaler och att dessa kan påverka könsfunktionerna hos mottagardjuret.

I ett försök att hitta en metod för att snabbt kunna avgöra om substanser är bioaktiva, alltså har biologisk effekt på mottagaren, undersöktes effekten av exponering för vissa kroppsvätskor på hjärtfrekvensen hos kvigor och tjurar. Exponeringen påverkade hjärtfrekvensen hos både tjurar och kvigor, men det är oklart om denna effekt är stark nog för att registrering av hjärtfrekvensen skall kunna användas som snabbtest för att undersöka bioaktivitet hos olika substanser.

Slutligen undersöktes möjligheten att använda en flugart, ansiktsflugan (Musca autumnalis) som en biologisk detektor för att hitta brunstspecifika molekyler. Studien visade att flugorna kunde skilja mellan urin från brunstiga och icke brunstiga kor baserat på mängden av en viss kemisk förening (cetylalkohol) i proverna. Detta är en av få studier som över huvud taget ger stöd för hypotesen att insekter kan känna av sexualcykelstadium hos värddjur. Försöket att använda ansiktsflugan som en biologisk detektor gav inte önskat resultat, eftersom det ämne flugorna använde sig av för att skilja mellan de två typerna av urin inte kunde upptäckas med den använda metoden.  Det är dock möjligt att metoden kan vara användbar för andra arter av däggdjur och insekter. Om variationerna i urinens innehåll av cetylalkohol i olika faser av brunstcykeln är desamma för kor i allmänhet återstår att undersöka, liksom om exponering för cetylalkohol har någon effekt på kor.

Resultaten visar emellertid på en påverkan av kvigors könsfunktioner efter exponering för brunsturin och brunstslem samt att brunsturin innehåller signifikant mycket mer cetylalkohol än urin från lutealfasen. Fortsatt forskning omfattande ett större antal djur skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra reproduktionen hos kor utan användning av hormoner.

KONTAKT OCH INFORMATION
Leg vet Kristina Nordéus försvarar sin avhandling Pheromones for Modulating Reproduction in Cattle. Biological Potential of Oestrus-related Substances in Intra- and Inter-Species Chemical Communication den 1 juni kl 9.15 i sal ett, Klinikcentrum, SLU Uppsala. Opponent är professor Hilary Dobson, University of Liverpool.

För ytterligare information:
Kristina.Nordeus@slu.se, tel 018-67 13 43, 0733-14 17 93

Dagen innan Kristina Nordéus disputation arrangeras även ett öppet seminarium:
Jakten på den hemliga doften
Torsdag den 31 maj, kl 13.00–16.00, Föreläsningssal Ettan, Klinikcentrum, SLU.
I seminariet medverkar ett flertal av landets ledande experter på doftsignaler och doftkommunikation.