Av den vuxna befolkningen i Sverige uppger 16 procent att de känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen. Andelen har minskat sedan 2006 då motsvarande siffra var 21 procent. Trots minskningen visar de aktuella resultaten att 360 000 kvinnor i åldern 16-79 år (11 procent av kvinnorna) inte går ut ensamma sent på kvällen på grund av otrygghet.
– NTU 2011 visar att de boende i Sverige generellt känner sig trygga och i liten utsträckning oroar sig för att utsättas för brott, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå. Men var fjärde kvinna känner sig otrygg och var tionde så otrygg att hon inte går ut ensam sent på kvällen.
Kvinnor upplever också i högre grad än män att deras livskvalitet påverkas av otrygghet och oro för brott. De väljer till exempel i högre utsträckning en annan väg hem eller undviker en aktivitet. Andelen kvinnor som säger att otryggheten påverkar deras livskvalitet har emellertid minskat från 15 procent 2006 till 10 procent 2011.
– Oron för att närstående ska utsättas för brott har minskat, från 32 procent 2006 till 25 procent 2011, dock oroar sig kvinnor oftare för att närstående ska drabbas av brott, säger Åsa Irlander, utredare på Brå. Resultaten tyder på att de som oroar sig mest är mammor till tonåringar.
Otryggheten störst i storstäderna
Störst är otryggheten i storstäderna. I Malmö uppger 25 procent att de känner sig otrygga ute kvällen. Tätt efter Malmö kommer Göteborg där 24 procent uppger att de är otrygga. Motsvarande siffra för Stockholm är 18 procent. Sedan undersökningen startade 2006 har dock tryggheten ökat påtagligt i Malmö (10 procentenheter).
Om NTU
NTU bygger på intervjuer med ett urval av 20 000 personer i åldrarna 16-79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, samt allmänhetens upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet. Resultaten redovisas främst på nationell nivå men också för län och vissa kommuner.
Nationella Trygghetsundersökningen 2011 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Thomas Hvitfeldt, 08-401 87 37 eller Åsa Irlander, 08-401 87 51, båda utredare på Brå.
– Vi ska undersöka om Internetbaserad KBT, kognitiv beteendeterapi, kan ge ett extra skydd utöver det som den antidepressiva medicinen ger och öka livskvaliteten för patienterna, säger Fredrik Holländare, forskare vid Örebro universitet och Örebro läns landsting, som leder projektet som får stöd från REHSAM. Projektet är ett samarbete med forskare i psykiatrin i Uppsala och målgruppen kommer att vara patienter i hela Uppsala-Örebroregionen.
REHSAM står för rehabilitering och samordning och är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Vårdalstiftelsen, Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. REHSAM-projekten ska söka svar på hur samhället kan hjälpa människor att få tillbaka arbetsförmågan helt eller delvis.
– Depression är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och vi ska undersöka om den Internetbaserade behandlingen kan motverka återfall hos patienterna och hjälpa dem att undvika framtida sjukskrivningar. Det finns ingen depressionsbehandling som passar alla. Men ju fler behandlingar vi har, ju större är chansen att hitta rätt behandling för nästa person som söker hjälp.
KBT lämplig som Internetbaserad behandling
Det som gör KBT särskilt lämplig för Internetbaserad behandling är att den bygger på ett antal principer som man lär ut till patienterna och som de sedan skall använda sig av i sin vardag.
– Terapeuten som person är inte så viktig utan det är de specifika metoderna som är kärnan i KBT och dessa går ju att lära ut på flera olika sätt – bland annat via Internet. Om behandlingen visar sig vara effektiv är målet att göra den tillgänglig för ett stort antal patienter, säger Fredrik Holländare.
Syftet med den Internetbaserade behandlingen är inte att ersätta traditionell terapi ansikte mot ansikte för dem som behöver det. Men för många är det ett lika bra eller till och med bättre alternativ, eftersom man själva kan välja tid och plats.
Fördelen med terapi på Internet är att fler kan få tillgång till behandling. För de patienter som riskerar återfall innebär det en särskilt stor förbättring eftersom bristen på utbildade KBT-terapeuter begränsar möjligheterna till fortsatt behandling.
– I de landsting som infört Internetbehandling räknar man med att man kan behandla fyra gånger fler patienter än när man enbart arbetar ansikte mot ansikte.
För mer information kontakta Fredrik Holländare: 0737 – 600 700, fredrik.hollandare@orebroll.se
Under senare år har internet, HD-teknik och 3D-bio flyttat fram gränserna för hur vi konsumerar rörlig bild. Förutom att kvaliteten har blivit avsevärt mycket bättre från tiden då bilden var svartvit och något senare, ganska brusig när den kom på VHS-band, så har önskemålet att själv få bestämma när/var/hur ökat dramatiskt.
KTH-forskare jobbat nu med en ny teknik som kallas för Free Viewpoint TV, FTV. Med 3D-glasögon får man förvisso ett visst djup i bilden, men bilden är fortfarande statisk. Med den nya tekniken kan tv-tittaren själv välja från vilken vinkel hon eller han vill betrakta motivet.
– Det hela går ut på att man sätter upp 25 kameror runt till exempel en fotbollsplan. Med teknikens hjälp kan du sedan välja exakt på millimetern oavsett kamera varifrån du vill betrakta spelplanen och fotbollspelarna. Med FTV kan du alltså själv agera regissör och välja var vid fotbollsplanen kameran ska stå och hur du ska följa spelet, säger Markus Flierl, universitetslektor vid KTH och den som leder forskningsarbetet.
Det handlar alltså om interaktiv tv, men är inte begränsad till just tv-apparater. Det går lika bra med video eller tv via surfplattor, smartphones eller datorer. Antalet använda kameror kan variera, ju fler desto bättre är receptet.
– Tekniken ger tittaren en betydligt större flexibilitet än vad som är fallet idag. Den går också utan problem eller dyra kostnader att kombinera med stereoskopi och 3D, säger Markus Flierl.
När det gäller uppspelning via surfplattor, smartphones eller datorer, så krävs inte särskilt mycket enligt Markus Flierl. En enkel app som tillåter tittaren att styra den sändning som strömmas till respektive enhet räcker. För en tv behövs en liten digital låda som inte kostar mer än runt 500 kronor att ta fram, förmodligen mindre vid masstillverkning.
– FTV fungerar bäst för underhållningsbranschen, som musikkonserter och sport. Vi har börjat med fältsporter då det är lite klurigare. Det är enklare inom till exempel bilsport eftersom det där redan finns väldigt många kameror. Det är lite svårare att fästa en kamera på skallen på fotbollspelaren, säger Markus Flierl.
Förutom tv och underhållningsbranschen finns andra tänkbara användningsområden forskningen och FTV. Ett av dem är medicinteknik.
– Istället för att läkaren ska undersöka röntgenbild efter röntgenbild så kan hon eller han istället titta på den röntgade kroppen från en mängd olika vinklar, i rörlig video. Det förenklar läkarens arbete radikalt, säger Markus Flierl.
När det kommer till videokonferenser – ett område som också det är naturligt för FTV – har det allt sedan dessa system började användas på bred front för 15-20 år sedan, varit ett problem med bristande ögonkontakt mellan samtalande mötespersoner. Även här skulle FTV kunna hjälpa till.
Forskningen sker i projektet Free-viewpoint Immersive Networked Experience, FINE, och sker tillsammans med en rad stora teknik- och mjukvaruföretag i tv-branschen i Europa. Några av dem är Ericsson, Mediapro, Bitmanagement, EVS, Tracab och Abertis Telecom. KTH:s del i det hela är signalbehandling, att utveckla algoritmer för att slå ihop de rörliga bilderna, det som kallas för Image Based Rendering.
EU-projektet ska vara klart nästa år, 2013, och då ska det också finnas en så kallad demonstrator. Det vill säga en möjlighet att visa hur allt fungerar i realtid. Något eller några år efter det skulle tekniken kunna finnas ute på marknaden om tv-branschen satsar på den, förutspår Markus Flierl.
För mer information, kontakta Markus Flierl på 08 – 790 74 25 eller mflierl@kth.se.
Parallellt med att kvinnors utbildningsnivå höjts i västvärlden ser vi en utveckling där barnafödandet skjuts upp och ibland att färre barn föds. Det gör sambanden mellan kvinnors utbildningsnivå och barnafödande forskningsmässigt intressanta.
Demografidoktoranden Karin Tesching, knuten till Linnécentret SPaDE, Social Policy and Family Dynamics in Europé, vid Stockholms universitet, har undersökt relationerna mellan kvinnors utbildning och deras barnafödande.
– Sambanden mellan de val kvinnor gör när det gäller familjebildning och utbildning är komplexa och till stor del beroende av varandra. Det är också viktigt att peka på vikten av att väga in faktorer som social bakgrund och valmöjligheter när det gäller de livsval som kvinnor gör, säger Karin Tesching.
Fram träder en bild där kvinnors barnafödande påverkas av flera faktorer i deras utbildning. Det gäller studietiden i sig, nivån på utbildningen och inom vilket område kvinnorna utbildar sig i. Särskilt benägna att skaffa barn är kvinnor som utbildat sig till yrken som är omvårdande, kvinnodominerade eller har en trygg arbetsmarknad.
Men också kvinnor med inriktning mot mansdominerade yrken skaffar relativt många barn, vilket enligt Karin Tesching visar på att arbetslivet i Sverige i allmänhet präglas av en norm som är familjevänlig.
– Vissa kvinnor väljer att återvända till utbildningssystemet efter att de fött barn. Det gäller framförallt kvinnor som kommer ut på en osäker arbetsmarknad. Istället för att gå en otrygg tillvaro till mötes väljer de att vidareutbilda sig för att öka på sina chanser att få ett jobb som går att kombinera med föräldraskapet. I vissa fall kan det innebära studier på ett helt nytt utbildningsområde, säger Karin Tesching.
En viktig faktor som har stor påverkan på kvinnors livsval är hur välfärdsstaten utformats, men också hur arbetsmarknaden ser ut. Till exempel är högutbildade kvinnor äldre än lågutbildade när de föder sitt första barn, men det behöver inte betyda att de föder färre barn än andra. Förklaringen ligger bland annat i att det svenska samhället bygger på att kvinnor faktiskt förvärvsarbetar. I välfärdssystemet finns stöd till barnfamiljer samtidigt som det finns möjligheter till livslångt lärande. Inte minst tack vare rättigheten att vara ledig från arbetet vid studier.
För mer information kontakta gärna:
Karin Tesching: karin@tesching.eu
Gunnar Andersson, professor sociologiska institutionen, Stockholms universitet:
08-16 32 61 alt 073-768 5724 gunnar.andersson@sociology.su.se
Länk till avhandling:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:458413
Det finns en mängd förklaringar till att kvinnor har olika smärtupplevelser och att användningen av smärtstillande behandling varierar. De mest inflytelserika faktorerna verkar vara tidigare förlossningserfarenhet, hur lång tid förlossningen tar, barnets vikt och psykologiska faktorer. Fatima Dabo Pettersson har i sin avhandling studerat såväl biologiska effekter (av kroppseget morfin, endorfin, och genetiska polymorfier) som psykologiska faktorers (depressions- och ångestsymtom) betydelse för smärtrelaterade beteenden under förlossningen.
Det är känt att orsakerna till behov av smärtlindring och skillnader i smärtupplevelsen under förlossningen är multifaktoriella. För att ta reda på betydelsen av faktorer som nedstämdhet, ångest och kroppens eget morfin (endorfiner) för upplevelse av förlossningssmärta, har Fatimah Dabo Pettersson, tillsammans med kollegor, gjort fördjupade studier på området.
En av studierna rörde huruvida ångest och nedstämdhet under graviditeten kan ha betydelse för hur tidigt man söker vård i förlossningsförloppet och behovet av smärtlindring. Kvinnor med mer uttalade depressionssymtom visade sig söka tidigare i förloppet med värkar än motsvarande kvinnor med låg poäng på depressionsskalan MADRS-S. Vidare skattar kvinnor med hög poäng på ångestskalan (STAI-T) sin förlossningssmärta högre innan de får bedövning av barnmorskan än motsvarande kvinnor med låg eller ingen ångest.
– Vår slutsats är att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor. Det behövs dock fortsatta studier inom fältet för att komma närmare en bättre förklaringsmodell av födande kvinnors olika behov av smärtlindring, säger Fatimah Dabo Pettersson.
De två genpolymorfier som Fatimah Dabo Pettersson och hennes kollegor studerat härrör från specifika förändringar i generna för OPRM1- respektive GCH1 och har tidigare associerats med bättre svar på smärtstillande behandling respektive minskad smärtkänslighet. Kvinnor som var bärare i dubbel uppsättning av den förändrade GCH1-genen kom till förlossningen med mer öppen livmoderhals jämfört med icke-bärare. De efterfrågade också, tvärtom med forskarna hade förväntat sig, i högre utsträckning minst två sorters smärtlindring. Motsvarande genetiska analys för OPRM1-genen påvisade ingen skillnad mellan bärare och icke-bärare avseende livmoderhalsstatus vid tid för ankomst till förlossningen eller behov av smärtlindring. Självrapporterad smärta påverkades inte av bärarskap av någondera av genpolymorfierna.
Studierna bekräftar också att förstföderskor och kvinnor med långdragna förlossningar har ett större behov av smärtlindring.
För mer information kontakta Fatimah Dabo Pettersson, tel: 073-9259135, e-post: Fatimah.Dabo@kbh.uu.se
Ladda ner och läs avhandlingen
Cannabisliknande substanser som produceras av kroppen har både terapeutiska och skadliga egenskaper utöver deras välkända ruseffekter, och kroppens cannabinoid-system kan vara mål för nya strategier vid cancerbehandling. Det skriver Sofia Gustafsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 24 februari.
Missbruket av cannabis och preparat innehållande syntetiska cannabisliknande substanser ökar i hela Europa. Samtidigt har cannabisbaserade läkemedel godkänts för vissa medicinska ändamål och i dagarna godkändes i Sverige ett medel för symtomlindring vid multipel skleros (MS). En intensiv forskning pågår om huruvida nya substanser som påverkar kroppens egna cannabinoider kan utnyttjas i medicinskt syfte, bl. a. för att minska smärta och för att hämma tumörers tillväxt. Dessa är anledningarna till att Sofia Gustafssons studerat både nervsystemets och tumörcellers påverkan av cannabinoider.
Kroppsegna cannabinoider, så kallade endocannabinoider, förmedlar en mängd olika funktioner i det centrala nervsystemet och i immunsystemet, och är inblandade i motorisk rörelse, belöningseffekter, inlärnings- och minnesprocesser. Cannabinoider från växtriket och syntetiskt framställda cannabinoider påverkar också dessa funktioner, som alla förmedlas via cannabinoidreceptorer.
Dessutom har cannabinoider visats påverka cellers livsöde. Cannabinoider skyddar vissa av hjärnans celler, medan celler i vissa typer av hjärntumörer, t ex gliom, stimuleras att genomgå kontrollerad celldöd (apoptos) vid exponering för cannabinoider. Den huvudsakliga forskningen kring cannabinoiders effekter i nervsystemet har fokuserats på det vuxna, färdigutvecklade nervsystemet, medan relativt lite kunskap finns om effekter på nervsystem under utveckling.
Sammanfattningsvis visar resultaten från Sofia Gustafssons studier att cannabinoider kan vara celltoxiska för cancerceller såväl som för nervceller, och att de minskar embryonal överlevnad. Dessa resultat är av vikt för vår förståelse såväl av potentialen hos cannabinoidsystemet som målsystem för nya strategier vid cancerbehandling, samt av riskerna med nya droger, som t ex Spice, på nervernas utveckling.
Sofia Gustafsson är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon är doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, enheten för farmakologi. Kontakta henne gärna på
070-288 73 83
090-785 15 14
sofia.gustafsson@pharm.umu.se
Fredag 24 februari försvarar Sofia Gustafsson, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln ”Effekter av cannabinoider på cancerceller, neuronal differentiering och embryonal utveckling” (engelsk titel: Cannabinoids as modulators of cancer cell viability, neuronal differentiation, and embryonal development).
Disputationen inleds klockan 9.00 i byggnad 6E (Biomedicinhuset), sal E04, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Birgitta Sander, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51560
När man konstruerar modeller för klimatförändringar finns en stor osäkerhetsfaktor, nämligen hur molnen inverkar. I klimatrapporten från 2007 påpekar FN:s klimatpanel (IPCC) att ny kunskap behövs inom området. Moln kan nämligen fungera på två sätt, både som en spegel som skickar tillbaka strålning från solen ut i rymden och som en filt som håller kvar den värme jordytan avger. Att kartlägga hur moln bildas och upplöses kan därför vara en nyckel i klimatforskningen.
– Ett viktigt steg är att förstå grundläggande egenskaper hos de partiklar som ingår, säger Erika Sundén som är doktorand vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
Ammoniak kan spela viktig roll
I sin forskning har hon studerat små partiklar som innehåller mellan tre och 300 molekyler, så kallade kluster. Dels har hon undersökt hur vattenkluster avger överskottsenergi, vilket ger kunskap om hur vattendroppar växer sig större och hur de evaporerar, alltså övergår från is eller vattendroppar till gasform. Dels har hon studerat hur klustren påverkas av ammoniak, som är ett viktigt ämne i atmosfären.
– Jag undersökte vattenkluster med en liten del ammoniak och jämförde dem med rena vattenkluster. Då kunde jag se att ammoniak gjorde klustren mer stabila, de evaporerade inte lika fort. Ammoniak skulle därför kunna spela en viktig roll i den tidiga molnbildningsprocessen, säger hon.
Temperatur på -100 grader
Att mäta värmekapacitet hos kluster är inte helt enkelt. En viktig del i hennes forskning har varit att hitta en fungerande metod som kan användas i vidare studier. Enkelt uttryck kan man säga att hon har bildat vattenkluster i vanlig luft, dragit in dem i ett vakuum och sedan mätt hur de har sönderfallit. Via metoden gjorde hon även en oväntad upptäckt.
– Temperaturen i dessa kluster var omkring minus 100 grader. Värmekapaciteten borde därför motsvara den hos is. Trots det var värmekapaciteten hos mellanstora kluster större, någonstans mellan den hos is och flytande vatten. Vilken roll det spelar i molnbildning får bli föremål för vidare forskning, säger hon.
Ger ny kunskap om rymdmoln
I sin avhandling har Erika Sundén även studerat avkylningshastighet och strålning hos kolpartiklar som kan ingå i rymdmoln. Man var länge osäker på om det kunde finnas molekyler i tomrummet mellan stjärnor och planeter, eftersom tätheten av atomer där är så liten. Men 2006 upptäcktes den första negativt laddade kolmolekylen och sedan dess pågår arbetet med att kartlägga vilka molekyler som ingår i rymdmoln.
– Först mäts strålning från rymden, sedan handlar det om att skapa modeller för att förstå vad det är man ser. Det vi gör är att skapa laddade molekyler som kan finnas i dessa moln i labb och sedan undersöka om och hur mycket dessa molekyler strålar, säger hon.
Erika Sundéns avhandling ”Thermal Properties of Clusters and Molecules – Experiments on Evaporation, Thermionic Emission, and Radiative Cooling” försvaras vid en disputation den 24 februari.
Doktoranden Susanne Gustafsson och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin har under två år följt 459 personer över 80 år i stadsdelen Örgryte/Härlanda i Göteborg. Målet med projektet, som genomförts i samarbete med Vårdalinstitutet och som även involverat arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och socionom, har varit att utvärdera åtgärder som kan förbättra hälsan för äldre personer som bor hemma.
I studien fick en grupp äldre förebyggande hembesök där de informerades om vilken hjälp de kan få med till exempel vardagshjälpmedel och en fallriskbedömning i hemmet.
En annan grupp fick delta i seniorträffar där de fick diskutera åldrandets konsekvenser för hälsan och tipsades om hur problem i vardagen kan lösas. Även denna grupp fick ett uppföljande hembesök.
De två grupperna jämfördes därefter med en grupp äldre som inte fått någon förebyggande åtgärd – och resultaten var positiva:
• Äldre som fick förebyggande hembesök och medverkade i seniorträffar skattade tre månader efter studien sin egen hälsa högre än de som inte fått någon åtgärd.
• Äldre som fick förebyggande hembesök var ett år efter studien mindre beroende av hjälp med vardagsaktiviteter.
• Äldre som medverkat i seniorträffar var mindre beroende av vardagshjälp i upp till två år efter studien.
–Resultaten är så lovande att de kan komma att få betydelse när vi utformar framtidens utbud av hälsofrämjande åtgärder för äldre hemmaboende personer. Seniorträffarna visade sig vara den mest fördelaktiga åtgärden, men vi behöver ändå sammanväga resultaten och analysera ekonomiska aspekter för att kunna avgöra vilken av de båda hälsofrämjande åtgärderna som ska förordas, säger Susanne Gustafsson, som presenterar studien i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Stadsdelen Örgryte/Härlanda har efter de positiva resultaten beslutat att fortsätta erbjuda hemmaboende personer över 75 år både hembesök och seniorträffar som del i sin ordinarie verksamhet.
Avhandlingen Health-promoting intervention for community-dwelling older adults – Focusing on the concept of frailty and intervention outcome försvaras vid en disputation den 24 februari.
Kontakt:
Värmeledningsekvationen beskriver hur temperaturen förändras över tid i materia som genomströmmas av ett värmeflöde. Ekvationen har fått sitt namn efter just denna tillämpning, men dess generaliseringar (subelliptiska paraboliska ekvationer) kan användas för att beskriva många olika förlopp. Marie Frentz har i sina studier intresserat sig för tillämpningar inom finanssektorn.
Om man använder den klassiska modellen för optionsprissättning så ges priset av en Europeisk option av värmeledningsekvationen. Centralt i prissättningsmodeller är volatiliteten, vilken beskriver hur mycket vi kan förvänta oss att aktiepriset kommer att avvika från en trend. Nackdelen med denna modell är att man har en konstant volatilitet och vi vet att aktiepriser fluktuerar mer under vissa perioder och mindre under andra.
Därför har ekonomer och matematiker utvecklat metoder som tar hänsyn till detta, en sådan modell är Hobson-Rogers modell. När en volatilitet som varierar introduceras så förändras ekvationen och blir mer komplicerad. Det är optionskontrakt i Hobson-Rogers modell som Marie Frentz har utvecklat en approximationsmetod för.
– Då det inte är möjligt att beräkna priset exakt måste man bestämma sig för hur stort fel man kan acceptera vid en uppskattning av det korrekta priset. Detta är möjligt att göra med min nya metod, säger Marie Frentz.
Hon utreder också frågor av grundforskningskaraktär i sin avhandling. Bland annat har hon studerat hinderproblemet, som till exempel använts för att beskriva tillväxten hos hjärntumörer och för att modellera istäcket på Antarktis. Hon visar att hinderproblemet för subelliptiska paraboliska ekvationer har en enda lösning och hon visar även på egenskaper som lösningen har.
Detta är något som är av betydelse om man vill lösa problem numeriskt med hjälp av en dator, eftersom man inte kan vara säker på att man hittat den lösning som är relevant för det specifika problem man undersöker om det finns flera olika lösningar (eller ingen lösning!). Här finns mycket forskning att göra innan resultaten är tillämpbara.
Lösningar till hinderproblem kan delas in i två faser; på en del av området kommer lösningen att uppfylla en ekvation, på den andra delen av området kommer lösningen istället att sammanfalla med ett hinder.
– På förhand vet man inte hur de två områdena ser ut och jag skulle vilja undersöka vad som händer med lösningar till hinderproblem i fasövergången. Det är via de resultaten som teorin kan tillämpas i praktiska sammanhang. Till exempel är det optimalt att lösa in amerikanska optioner i fasövergången.
Marie Frentz är uppvuxen i Gällivare. 1997 flyttade hon hemifrån för att läsa vid matematikgymnasiet i Danderyd och 2004 tog hon magisterexamen i matematik vid Umeå Universitet.
Om disputationen:
Fredagen den 24 februari försvarar Marie Frentz, institutionen för matematik och matematisk statistik, sin avhandling med titeln: Topics on subelliptic parabolic equations structured on Hörmander vector fields. Svensk titel: Om subelliptiska paraboliska ekvationer konstruerade med Hörmander-vektorfält.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Professor Luca Capogna, University of Arkansas, Fayetteville, USA. Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51604
För ytterligare information, kontakta gärna:
Marie Frentz
Telefon: 090-786 60 27
E-post: marie.frentz@math.umu.se
– Att så många fiskare och odlare anser sig vara drabbade av skarven är i sig ett tungt skäl till att frågan ska tas på allvar, säger forskare Sven-Gunnar Lunneryd, SLU, som även fotograferat mellanskarven.
Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat dramatiskt de senaste åren. En ny studie visar att många är oroliga över att skarven kan ha en negativ inverkan på fiskbestånd och sysselsättning.
I en nyligen utkommen rapport från institutionen för akvatiska resurser, SLU, presenteras resultat från intervjuer och journaler från yrkesfiskare, sportfiskare samt personal på fiskodlingar. Materialet visar på två av skarvens eventuella konfliktområden: direkta skador av skarv som sker på redskap respektive fisk i redskap och fiskodlingar samt att skarven konkurrerar om fiskresursen, det vill säga orsakar att människor får mindre fångster.
– Vi undersökte de direkta skadorna genom att ta in över 100 fiskejournaler från yrkesfiskare som använder nät, krok, ryssjor, bottengarn och fällor längs svenska kusten mellan 2005 och 2006. Var fjärde fiskare rapporterade skarvskador, främst inom bottengarnfisket i egentliga Östersjön och ålryssjefisket på västkusten. För enskilda fiskare var skadorna säsongsvis omfattande, men generellt var de lägre än sälskador vars totala omfattning var sju gånger större, säger forskare Sven Gunnar Lunneryd, institutionen för akvatiska resurser, SLU.
För att belysa påverkan av skarv i svenska insjöar telefonintervjuades yrkesfiskare, fiskodlare och fritidsfiskare år 2009. Resultaten visar att majoriteten av de 40 intervjuade yrkesfiskarna fick skarvskador på fångsten, framför allt på sik och siklöja. Majoriteten angav också negativa ekonomiska konsekvenser. För de flesta var omfattningen oklar, men tio procent av fiskarna uppskattade den ekonomiska förlusten till mellan 20 och 30 procent av den totala fångsten. Två tredjedelar av insjöfiskarena var mer oroliga för konkurrens om resursen än de direkta skador som skarven orsakade.
Majoriteten av de 40 intervjuade fiskodlarna såg skarv regelbundet i odlingsområdet, eller omgivande vatten, men enbart var fjärde fiskodlare ansåg att skarven var ett problem. Fler uppgav istället att gråhäger orsakade skador eller tog fisk.
Representanter för fritidsfisket såg skarven som en konkurrent om resursen och det fanns en oro för framtida fiskemöjligheter. Dock trodde en del representanter att förändringar i miljön var större orsak till ett sämre fiske än skarven.
– En sammanställning av tillgängliga studier visar att det saknas data för att verifiera om skarven allvarligt påverkar fiskpopulationerna eller ekosystemen – men det finns inte heller underlag som motsäger detta. Att så många fiskare och odlare anser sig vara drabbade av skarven är i sig ett tungt skäl till att frågan ska tas på allvar, Sven-Gunnar Lunneryd.
Kontakt
Forskare Sven-Gunnar Lunneryd, kustlaboratoriet, institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Tel. 010-478 41 39, mejladress: sven-gunnar.lunneryd@slu.se
Vi går mot en framtid då det blir allt vanligare att fordon kommunicerar med varandra. Men problemet är hur fordonen ska identifiera farliga trafiksituationer och hur sådana system kan göras mer pålitliga. Kristoffer Lidström, som på tisdag lägger fram sin doktorsavhandling på Högskolan i Halmstad, har undersökt hur samarbetet mellan fordon utrustade med trådlös kommunikation kan göras mer tillförlitligt.
Fördelarna med att använda sig av trådlös kommunikation i trafiken är många. Till skillnad från system baserade på sensorer i bilen kan man med trådlös kommunikation kommunicera med bilar längre bort eller med fordon som närmar sig en korsning där sikten är skymd. Målet är att kunna upptäcka trafikfarliga situationer tidigare och på så sätt undvika olyckor.
Det finns dock situationer då kommunikationen mellan fordonen inte fungerar. Kristoffer Lidström presenterar i sin avhandling en form av stödfunktion som i förväg kan upptäcka tillfällen då det blir svårt för fordonen att kommunicera.
– Lösningen kan vara att man i fordonen sparar information om vilka platser det inte går att kommunicera på. På så sätt hjälps bilarna åt att ta fram en bild av var det är svårare eller lättare att kommunicera med varandra, säger Kristoffer Lidström.
Avhandlingen heter ”Situation-Aware Vehicles – Supporting the Next Generation of Cooperative Traffic Systems” och läggs fram vid Örebro universitet men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad.
För mer information kontakta Kristoffer Lidström på telefon 073-996 68 54
eller Tony Larsson, handledare, och professor inbyggda system, på telefon 035-16 71 68.
Funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) och liknande avbildningstekniker avspeglar molekylrörelser i hjärnvävnaderna, vilket gfer möjligheter att visa inte bara hur hjärnan ser ut utan hur den faktiskt arbetar. Sådan funktionell hjärnavbildning är huvudinriktningen vid forskningscentrumet UFBI (Umeå center for Functional Brain Imaging) där Alireza Salami arbetar.
De bilder man får med fMRI innehåller stora datamängder som indirekt beskriver hur olika nätverk av nervceller i hjärnan samarbetar i kognitiva processer, dvs. de tankefunktioner som hanterar information och kunskap. Det är en stor utmaning att både skapa datormodeller av detta och att hitta analysmetoder som kan identifiera de nervcellsnätverk som är inblandade i olika aktiviteter.
De flesta metoder för att analysera bilderna från funktionell hjärnavbildning arbetar med ett univariat angreppssätt, dvs. att de enskilda elementen i bilderna betraktas och mäts oberoende av varandra. I motsats till detta kan multivariata metoder fånga och identifiera nervcellsnätverk som sträcker sig genom alla delar av hjärnan. Genom att studera samband mellan fler än en mätpunkt och med fler än en mätteknik kan man få fram ytterligare information om de kognitiva processerna i hjärnan.
Avhandlingen är inriktad på multivariata bildanalyser med särskilt syfte att ta fram information som inte kan erhållas med univariata metoder. I delstudierna undersöks bl.a. hur åldersrelaterade förändringar av hjärnans struktur avspeglas genom att uppgifter omfördelas och i viss mån kan kompenseras genom att andra delar tar över.
Resultaten visar att frontalloberna påverkas av åldrandet på så sätt att hjärnvolymen minskar och den funktionella aktiviteten går ner. Det är fynd som ifrågasätter flera aktuella teorier om att hjärnan kan omorganisera sitt sätt att fungera för att kompensera åldersförändringarna. Det är svårt att dra sådana slutsatser från enkla tvärsnittsstudier som jämför olika grupper utan det kräver en longitudinell design, dvs. att man följer personer över tid.
Alireza Salami är ingenjör och doktorand vid enheten för fysiologi, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, där han kan nås på
tel. 090-786 51 86
e-post: alireza.salami@physiol.umu.se
Fredagen den 24 februari försvarar Alireza Salami, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln titeln Att avkoda den komplexa hjärnan: Multivariat och multimodal analys av hjärnavbildningsdata (Engelsk titel: Decoding the Complex Brain: Multivariate and Multimodal Analyses of Neuroimaging Data).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal BiA 201, Biologihuset. Fakultetsopponent är professor Cheryl Grady, Rotman Research Institute, Kanada. Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51842
Neurologiska rörelsestörningar inbegriper bl. a. Parkinsons sjukdom,essentiell tremor och dystoni. Så kallad djup hjärnstimulering är en teknik som möjliggör att man med millimeterprecision elektriskt kan stimulera djupt liggande kärnor och strukturer i hjärnan. Tekniken används mestadels för att med hjälp av stimulering kunna minska t.ex. ofrivilliga skakningar (tremor), ofrivilliga rörelser och krampartade kroppsställningar.
I avhandlingen studeras patienter med rörelsestörningar där tremor (skakningar) är ett dominerande symtom, och för vilka läkemedelsbehandling inte varit tillräckligt effektiv. Det finns data som talar för att det bakre subthalama området kan vara ett effektivt mål för djup hjärnstimulering för den här patientgruppen, men den samlade vetenskapen om målet är hittills begränsad. Avhandlingen syftar till att utvärdera både behandlingseffektiviteten och säkerhetsaspekter av djup hjärnstimulering i det bakre subthalama området hos de här patienterna.
Avhandlingen visar att behandlingen är säker och förenad med få allvarliga biverkningar. Målet är effektivitet vid behandling av flera olika former av rörelsestörningar där tremor är ett dominerande symtom. Säkerheten och effektiviteten visade sig vara god vid en uppföljning fyra år efter behandling av patienter med essentiell tremor.
Vidare visar Anders Fytagoridis att stimulering av det bakre subthalama området kan vara mer effektivt än stimulering av det mål för djup hjärnstimulering som tidigare använts för patientgruppen. Förhoppningsvis kan kunskaperna i framtiden bidra till att förbättra och effektivisera behandlingen med djup hjärnstimulering.
Svensk-grekiske Anders Fytagoridis är uppvuxen i Göteborg och tog sin läkarexamen vid Umeå universitet 2006. Studierna i avhandlingen är utförda på Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå där han tidigare var anställd vid neurokirurgiska kliniken. För närvarande tjänstgör Anders Fytagoridis som ST-läkare vid neurokirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Han nås på
08-51 77 00 00 (växel, personsökning)
anders.fytagoridis@neuro.umu.se
Fredag 24 februari försvarar Anders Fytagoridis, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, neurokirurgi, sin avhandling med titeln ”Djup hjärnsstimulering av det posteriora subthalama området för behandling av rörelserubbningar” (engelsk titel: ”Deep brain stimulation in the posterior subthalamic area in the treatment of movement disorders”).
Disputationen inleds klockan 12.30 i sal E04, Biomedicinhuset, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Joachim Krauss, Medizinische Hochschule Hannover, Tyskland.
Läs hela eller delar av avhandling på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51785
En nyckelfaktor i omställningen till ett hållbart transportsystem är att flytta över mer av godstransporterna från lastbil till tåg. Men lokalt i städerna kan denna förändring ge ökade miljöproblem – främst på grund av den omlastning från tåg till lastbil som nästan alltid behövs för att godset ska kunna transporteras den sista biten.
Av historiska skäl ligger godstågsterminalerna oftast i närheten av tågstationen för passagarare. En ökning av tåggodset leder till mer lokala luftföroreningar, buller och trängsel på dessa centrala platser. Om man däremot transporterar godset med lastbil hela vägen så kan de negativa effekterna inne i städerna bli mindre, bland annat för att många lastbilar inte ens behöver köra in i stadskärnorna.
Så hur kan man komma tillrätta med denna motsättning mellan global och lokal hållbarhet? Det har Sönke Behrends undersökt i sin avhandling vid Chalmers.
– Lokala politiker och tjänstemän måste ta större hänsyn till järnvägsfrakterna när de stadsplanerar, säger han. Dels för att skapa en bättre stad för invånarna. Dels för att öka järnvägens konkurrenskraft, som idag begränsas av svårtillgängliga godstågsterminaler och låg effektivitet vid omlastningen till lastbil.
I praktiken innebär detta att godstågsterminalerna måste flyttas ut till städernas utkanter. Där kan de få det markutrymme och den infrastruktur som krävs för att skapa effektiva omlastningar, samtidigt som man minskar de lokala miljöeffekterna och flyttar de återstående till en plats där de inte berör så många.
Den här situationen gäller de flesta större europeiska städer. Några exempel är Stockholm, Göteborg och Hannover. I vissa städer, bland annat Göteborg och Hannover, finns det redan långsiktiga planer för att godstågsterminalen ska flyttas från stadskärnan. Men det finns oftast många hinder för en sådan flytt – till exempel kostnaden för ny infrastruktur och lokala protester på den plats där man planerar att den nya terminalen ska ligga.
Förutom att flytta godstågsterminalerna finns det en mängd andra saker som behöver göras för att skapa trevliga stadsmiljöer som samtidigt har effektiva godstransporter. Problemet ligger till stor del i bristande resurser och kunskap hos de lokala beslutsfattarna, enligt Sönke Behrends.
– Stadsplanerarna saknar ofta den logistikkompetens och den helhetssyn som behövs, säger han. De ser de ekonomiska intressena som separata från de sociala och miljömässiga, och har ingen långsiktig strategi för att balansera dessa intressen.
Som en del av avhandlingen har han tagit fram ett ramverk som kan hjälpa stadsplanerare att fatta beslut som leder till ett hållbart transportsystem (se bifogat dokumentet). Det ska tydliggöra den komplexa väv av olika samhällsintressen som påverkas av lokala beslut. Ramverket illustrerar också de fördelar som järnvägsanpassad planering kan ge en stad, vilket kan uppmuntra städer till att inkludera tågfrakter i sina strategier för hållbar utveckling, i stället för att tvinga dem till det.
– Förutom att minska miljöpåverkan och trängsel kan järnvägsanpassad stadsplanering förbättra stadens tillgänglighet i det nationella transportsystemet, säger Sönke Behrends. Det är viktigt för stadens ekonomiska utveckling, eftersom tillgänglighet för hållbara transporter får allt större betydelse i framtiden.
Läs avhandlingen Urban freight transport sustainability – the interaction of urban freight and intermodal transport.
För mer information, kontakta:
Sönke Behrends, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 13 23, sonke.behrends@chalmers.se
Det är forskare vid Umeå universitet som publicerat undersökningen i den senaste utgåvan av den ansedda tidskriften Journal of the American Chemical Society. Resultateten överraskar alla medverkande forskare.
Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi, har tidigare tillsammans med kollegor vid Washington University i St. Louis och Michigan University utvecklat en molekyl, FN075, som bromsar bakteriers infektionsförmåga. Denna molekyl blockerar tillväxten av och funktionen hos de hårliknande utskott som bakterier använder sig av för att kunna orsaka infektioner. Även om molekylen i dag inte används i något läkemedel, skulle den avväpnande principen kunna ha stor betydelse i den framtida kampen mot antibiotikaresistens.
Intressant nog är bakteriers hårliknande utskott uppbyggda enligt samma princip som hos amyloida proteiner, felveckade proteiner som ansamlas i nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers.
– Vi testade därför om FN075 också kunde bromsa bildandet av amyloider hos ett protein som är inblandat i Parkinsons sjukdom. Men istället visade det sig att molekylen påskyndade bildandet av amyloida strukturer, berättar Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi och samordnare av projektet.
Samma lilla molekyl kan alltså ha helt motsatta effekter beroende på vilket protein den möter eller i vilken omgivning den befinner sig i. Studien visar därför att det är viktigt att testa vilka eventuella sidoeffekter nya substanser kan ha på amyloida proteiner.
– Det verkar vara en fin balans mellan vilka aktiviteter den här typen av substanser hämmar och vilka aktiviteter de triggar i gång, förklarar Pernilla Wittung-Stafshede.
Hon konstaterar att det är för tidigt att säga om effekterna på de amyloida proteinerna är positiva eller negativa ur ett medicinskt perspektiv. Däremot står det klart att molekyler som FN075 är viktiga forskningsverktyg för att förstå den här typen av komplicerade processer.
De nya resultaten har inspirerat forskarna i hur de ska gå vidare med att designa och använda små molekyler som kan påverka amyloidbildning.
– Kanske hjälper en del av kroppens egna små metaboliter till att trigga amyloidbildning i nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers, frågar sig Fredrik Almqvist, och berättar att de nu kommer att följa upp detta spår.
Forskningen är utförd vid Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, och Umeå Centre for Microbial Research, UCMR vid Umeå universitet och bygger på den samlade expertisen hos kemisterna Pernilla Wittung-Stafshede, Magnus Wolf-Watz och Fredrik Almqvist. Huvuddelen av studien är genomförd av postdoktorerna Istvan Horvath, Christoph F. Weise och Emma Andersson. Med hjälp av Kemiskt-biologiskt centrums plattform för kärnmagnetisk resonans, NMR, har forskarna kunnat studera proteiner på atomnivå.
För mer information, kontakta gärna:
Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi, Kemiska institutionen
Kemiskt Biologiskt Centrum KBC, Umeå universitet
Telefon: 090-7865347
E-post: pernilla.wittung@chem.umu.se
Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi, Kemiska institutionen
Kemiskt Biologiskt Centrum KBC och Umeå Centre for Microbial Research UCMR, Umeå universitet
Telefon: 090-7866925
E-post: fredrik.almqvist@chem.umu.se
Magnus Wolf-Watz, docent i kemi, Kemiska institutionen
Kemiskt Biologiskt Centrum KBC, Umeå universitet
Telefon: 090-786 76 90
E-post: magnus.wolf-watz@chem.umu.se
Originalpublikation:
Istvan Horvath, Christoph Felix Weise, Emma K. Andersson, Erik Chorell, Magnus Sellstedt, Christoffer Bengtsson, Anders Olofsson, Scott J. Hultgren, Matthew R Chapman, Magnus Wolf-Watz, Fredrik Almqvist, and Pernilla EL Wittung-Stafshede. Mechanisms of protein oligomerization: Inhibitor of functional amyloids templates a-synuclein fibrillation. Journal of the American Chemical Society 2012. DOI: 10.1021/ja209829m. 2012-02-09.
Metoden bygger på 1700-talsstatistikern Thomas Bayes gamla grundtankar, som alltmer anammas av dagens ekologer.
Alejandro Ruete, Karin Wiklund och Tord Snäll vid SLU presenterar metoden i det senaste numret av Journal of Ecology.
Forskarna har studerat den rara gröna sköldmossan, Buxbaumia viridis, och har kunnat fastslå inte bara att arten sannolikt minskar, utan också hur säkert det är att den minskar. I det här fallet fann man att sannolikheten för att mossan minskar är 81 procent, eller annorlunda uttryckt: man kan vara 81 procent säker på att arten minskar i det studerade skogsområdet.
Hierarchical Bayesian estimation of the population viability of an epixylic moss, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2011.01887.x/abstract
