Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Som denna antologi visar har svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som i boken får belysa samhällsutvecklingen.

Att vara förälder till ett barn kan tyckas vara en naturlig och ursprunglig relation, men påverkas i högsta grad av tid, plats och sociala villkor. Föräldraskapet är inte oföränderligt, utan formas av politik, lagstiftning, vetenskaplig expertis och offentliga normer. Samhällets maktordningar vad gäller kön, klass etnicitet och ålder sätter också sin prägel på relationen mellan förälder och barn.

Föräldraskapet har sikte på framtiden – men det har också sin historia. Detsamma gäller de styrningsformer som påverkar det.
Bokens författare är historiker och samhällsvetare verksamma vid olika universitet och högskolor runt om i Sverige.
 
Föräldraskapets politik
Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth (red.)
Dialogos Förlag
ISBN 978-91-7504-238-1
293 sidor, hft
Ca-pris 320 kr
 
Frågor/intervjuer:
Helena Bergman, redaktör och forskarassistent på Historiska institutionen Stockholms universitet, tel. 08-16 2442, mobil 0707-996883 eller helena.bergman@historia.su.se
 
Roger Klinth, Docent och universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, 013-281855, roger.klinth@liu.se
 
Recensionsexemplar, bilder och övriga frågor: Kontakta Jolanta Wadensjö, Dialogos Förlag, tel.08-15 46 97, mobil 0730-49 77 25 eller jolanta.wadensjo@comhem.se
 

Just nu sätts det europeiska samarbetet på hårda prov. Sverige har valt gå med i den europeiska gemenskapen men att stå utanför eurosamarbetet. Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, har ägnat nästan 20 års forskning åt det politiska spelet inom EU. Hans åsikt är att Sverige får betala ett högt, politiskt pris genom att stå utanför eurosamarbetet.

Karl Magnus Johansson menar att Sverige inte hade rätt att säga nej till euron, rent juridiskt. När vi gick med i EU-samarbetet 1995, förband vi oss att ansluta oss fullt ut, i motsats till Storbritannien och Danmark. Hans åsikt är att händelserna i Europa just nu påverkar Sverige utan att vi fullt ut kan vara med och påverka.

– Det politiska priset av att stå utanför eurozonen riskerar att bli allt högre, när den utvecklar sig till den politiska maktens centrum i EU.

Han berättar att man annars haft svårt att slå fast om det finns ett ”utanförskapets politiska pris”, eftersom det är svårt att mäta. Karl Magnus Johansson anser att den statsvetenskapliga forskningen har ett dilemma, eftersom det kan vara svårt att belägga faktiskt inflytande.

Viktigare roll för EU:s politiska grupperingar
Den röda tråden i Karl Magnus Johanssons forskning har annars varit politiska partiers transnationella samarbete. Samtidigt som politikerna från EU:s medlemsländer företräder sitt svenska parti och sina nationella intressen, så tillhör de även en politisk gruppering inom EU. Dessa grupper har blivit starkare och blir enligt honom viktiga även i den nationella politiken.

Enligt Karl Magnus Johansson är tre politiska grupperingar starkast inom EU. De svenska moderaterna och kristdemokraterna ingår båda i European People´s Party, socialdemokraterna ingår i Party of European Socialists och folkpartiet och centern i European Liberal Democrat and Reform Party.

Hans forskning har bland annat handlat om betydelsen av dessa samarbeten. Vad betyder det för den moderata politiken att Fredrik Reinfeldt träffar sin ”europeiska familj” i European People´s Party innan EU-toppmötena? Hur märks samarbetena i den svenska politiken? Och vad blir det egentliga utfallet av EU:s politik i medlemsländerna?

Forskningen Karl Magnus Johansson bedriver just nu, behandlar hur partiformationerna inom EU har påverkat partierna inom Östeuropa, särskilt Baltikum, sedan länderna där ingick i samarbetet. Han tycker sig se tendenser, men de är svåra att påvisa.

20 års forskning om EU
Karl Magnus Johansson har följt och studerat EU sedan 1992, först som doktorand i Lund, därefter via ett stipendium på London School of Economics and Political Science. Tillbaka i Sverige blev han mer eller mindre ombedd att forska om EU.

– I Sverige fanns det knappt kurser om EU då, än mindre kurslitteratur.

Som forskare har Karl Magnus Johansson fått tillfälle att vara med vid många spännande möten och själv intervjuat flera av makthavarna inom EU.

– Forskningsmässigt har det varit en spännande tid, avslutar han.
_________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Kontaktinformation
Kontaktperson
Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap: karl.magnus.johansson@sh.se eller 08-608 42 82

Miljöfrågor är samhällsfrågor eftersom problemen har sina rötter i samhällets utformning, och hur människor använder naturen. Därför måste även samhällsvetare, vid sidan av naturvetarna, ta en aktiv roll genom att skapa kunskap om miljöfrågor och delta i debatten. Det anser Örebroforskaren Rolf Lidskog, som därför skrivit boken Miljösociologi tillsammans med forskarkollegan Göran Sundqvist, professor vid Universitetet i Oslo.

– Ska man förstå och åtgärda miljöproblemen måste man börja med att inse att de uppstår i samhället och därför har sin lösning i samhället. Det är ett av miljösociologins viktigaste budskap, som vi utvecklar i vår bok, säger Rolf Lidskog, som är professor i sociologi.
– Ett annat viktigt budskap är att inse att samhället är skiktat, att vi ser olika på miljöfrågan utifrån våra olika kulturella tillhörigheter och sociala positioner. En viktig orsak till att det ibland är så svårt att finna lösningar på miljöproblem är just att det finns olika intressen i samhället.

Fyra viktiga frågor
Bokens syfte är att utifrån ett samhällsperspektiv ge svar på hur miljöfrågor uppstår och utvecklas, och hur samhället hanterar olika miljöproblem som klimatförändringar, luftföroreningar, kärnavfall och utarmningen av den biologiska mångfalden.

Boken ställer fyra viktiga frågor: Finns miljöproblemen i naturen? Kan nationalstaten hantera miljöproblemen? Finns lösningen i förändring av individers livsstil? Har vetenskapen svaret? Utifrån dessa fyra frågor diskuterar författarna politikens möjligheter i en föränderlig och globaliserad värld, vetenskapens betydelse i att peka ut vad som är miljövänligt och miljöfarligt, miljöexperternas och miljörörelsernas roll i att driva miljöfrågan framåt, samt medborgarnas möjligheter att påverka samhällets utformning.

Samhällsvetarna behövs
Hittills har det framför allt varit naturvetarna som synts i miljödebatten, eftersom det ännu är relativt få samhällsvetare som har etablerat sig på området. I takt med att allt fler uppfattar miljöfrågan som ett problem för samhället, tror dock de två författarna att den samhällsvetenskapliga miljöforskningen kommer att utvecklas mycket under de kommande åren.

– Ett skäl till att många miljöproblem inte har lösts är att samhällen i dag inte vill eller anser sig ha möjlighet att  kunna fungera på ett annat sätt än de gör just nu. Men det är just samhällets utformning och mänskliga verksamheter som måste förändras för att vi ska kunna lösa problemen och här har samhällsvetare mycket att bidra med.

Författarna hoppas att de med boken Miljösociologi, som ges ut av Studentlitteratur, ska nå såväl studenter som alla de människor som är intresserade av miljöfrågor.

För mer information, kontakta Rolf Lidskog, 019-303272, eller 070-64 72 301.

Förolämpande språkbruk som kränker människors självkänsla och sociala anseende har funnit nya kommunikationsvägar på datanätet. Diskussionen idag handlar om hur man ska förhindra språkmissbruket. Lagen som förbjuder förolämpningar leder relativt sällan till rättsliga åtgärder.

I äldre tid togs verbala angrepp oftare som ärekränkningsbrott till domstol. En jämförelse av protokoll från Uppsalas rådhusrätt och universitetets konsistorium (styrelse) visar att rådmännen i staden såg allvarligare på språkbrotten än professorerna vid universitetet.

Förolämpningarna i rådhusrätten hörde huvudsakligen till ärekränkningsmål där förolämparen dömdes till böter. I konsistorieprotokollen noterades förolämpningar oftare vid våldsbrott och andra konflikter. Då bötfälldes förolämparen sällan men studenter sattes ibland i fängelse. Rådmännen frågade ofta förolämparna efter sakliga bevis för skällsorden medan professorerna i konsistoriet aldrig ställde en sådan fråga.

Domstolsprotokollen ger med direkta repliker en livfull bild av förolämpande ordväxlingar.

– Skällsordet tjuv har toppnoteringen bland stadsborna och förolämpningarna är i många fall ogrundade stöldanklagelser. Kvinnor kunde kalla varandra för hora och inför rätta anförde de sakliga skäl för sina beskyllningar om sexuell otukt. Särskilt graverande var det om en man kallade en kvinna för hora, säger Erik Falk.
    
Studenterna förolämpade också med skällsorden tjuv och hora men dessa uppfattades inte som orättmätiga beskyllningar. De kunde kalla kvinnor för hora utan att straffas särskilt hårt. Det finns exempel på att de också förolämpade andra män med hora. Studenterna liksom borgarna använde också skälm med allmännare betydelse. De universitetsspecifika förolämpningarna pennal (pennskrin) och kofot användes i pennalistiska sammanhang mot recentiorer. Av alla frekventa invektiv är det endast hora som används än idag som skällsord.

– Den språksociala variationen vid verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala är tydlig. Stadsborna uppfattade skällsorden med bevisbar betydelse och förolämpningarna som ogrundade anklagelser. Rådhusrättens lekmän, hantverkare och köpmän, intresserade sig också för ordens sanningsvärde. De lärda professorerna uppfattade studenternas förolämpningar mer som allmänna kränkningar med expressiv betydelse vid personlig frustration, säger Erik Falk.

Avhandlingen diskuterar avslutningsvis hur muntlig och skriftlig kultur respektive ungdomskultur kan ha påverkat dessa skillnader i universitetsstaden.

Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.

För mer information kontakta Erik Falk, tel: 018 – 471 68 68 eller e-post: erik.falk@nordiska.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Tre fjärdedelar av alla företag i Sverige är familjeföretag. Tillsammans står de för ungefär en fjärdedel av BNP och för 20 procent av sysselsättningen.

Det är Carl Magnus Bjuggren och Hans Sjögren, LiU, och Dan Johansson, Ratio, som gett sig i kast med att undersöka familjeföretagens betydelse för svensk ekonomi.

– Det finns en utbredd föreställning om att familjer kan vara viktiga i grundandet av företag men att ägandet sedan sprids och blir allt mer dominerat av stora fonder, riskkapitalister och pensionsbolag, säger Hans Sjögren, som är professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet.

– Men det är inte riktigt sant. Även i mogna industriländer, som USA, fortsätter en stor andel av företagen att vara familjeägda.

De tre forskarna har använt sig av en databas på SCB med data över fåmansföretag hämtade från Riksskatteverket som etablerades 1993 när skattereglerna ändrades i Sverige. Då blev inkomstskatterna högre än kapitalbeskattningen och för att företagare inte skulle kunna utnyttja det kryphålet kartlade Riksskatteverket familjerelationer och ägandeförhållanden i alla svenska företag. Det här är ett material som inte tidigare uppmärksamamts av forskare, enligt Sjögren, och som ger unika möjligheter att identifiera vilka företag som är familjeföretag, dvs. där ägandet och röstetalet i styrelsen domineras av en familj. Antalet familjeföretag blir väldigt stort, närmare 300 000, vilket beror på att även enskilda firmor utan andra anställda än ägaren räknas.

Antalet familjeägda företag har dessutom ökat, både i absoluta tal och som andel av det totala antalet företag, från 65 procent 1993 till 76 procent 2006. En del av den ökningen får dock tillskrivas förändrade statistiska redovisningssätt som infördes 2004.

Sjögren, Johansson och Bjuggren ser flera anledningar till familjeföretagens fortsatt starka ställning i svensk ekonomi. Sedan 1990-talets början har det allmänna företagsklimatet förbättrats, med minskade marginalskatter och lägre kapitalbeskattning. Förmögenhets- och arvsskatter är borta. Nya marknader har också öppnats med privatiseringar av samhällsservice som skolor, sjukvård, barnomsorg och äldrevård. Här öppnas nya marknader inte minst för familjeföretag.

– Familjeföretagens betydelse för ekonomin är dåligt utforskad, säger Hans Sjögren. Men idag, när allt fler strävar efter snabba och höga vinster blir dessa uthålliga kapitalister, som jag kallar familjeföretagarna, en allt viktigare stomme i ekonomin.

Artikeln är publicerad i Family Business Review, här är länken. [Ref 1]

En formaliserad utbildning för journalister blev efter andra världskriget en diskussion både i Sverige och internationellt. Å ena sidan fanns de som hävdade att journalist blev man genom praktisk träning som lärling på en redaktion. Å andra sidan fanns de som menade att det var ett intellektuellt yrke som krävde en högre utbildning, gärna på universitet.

I avhandlingen Att fostra journalister analyserar idéhistorikern Elin Gardeström den långa diskussionen om en journalistutbildning i Sverige från 1944 till 1970. Avhandlingen beskriver spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning.

– Det fanns en rädsla för att en formaliserad utbildning skulle stöpa journalisterna i samma form, göra dem konforma. Men här fanns också tron på att en journalistutbildning kunde ge journalisterna förmåga att förändra och förbättra samhället, säger Elin Gardeström.

Den centrala konflikten om journalisternas utbildning var mellan universiteten och pressens organisationer. Yrket sågs av journalistkåren som en talang som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning. Argumenten för en bättre journalistutbildning handlade om att komma tillrätta med problem förknippade med kommersialisering, sensationsjournalistik och politiserad journalistik och internationellt sågs det som en metod att stävja krigspropaganda.

I undersökningen blir en föreställning i tiden synlig, nämligen tron på samhällskommunikationens danande kraft under en period när medierna expanderar kraftigt i samhället. Förhoppningen var att journalistutbildningen i förlängningen skulle påverka läsarna. Motsättningen fortlevde genom formandet av en journalistutbildning – formulerad som en skillnad mellan teori och praktik. Diskussionen handlade också om vad och vem som skulle styra urvalet till journalistutbildningen.

Avhandlingen diskuterar avslutningsvis de konflikter mellan det akademiska fältet och pressens fält som tenderar att reproduceras på journalistutbildningar, både i Sverige och i andra länder.

Elin Gardeström är lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola och är knuten till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet, samt till Institutionen för idéhistoria och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Avhandling: ”Att fostra journalister. Journalistutbildningens formering i Sverige 1944 -1970”

Opponent: Per Wisselgren, lektor i idéhistoria, Umeå universitet.

Disputation: fredagen den 14 oktober 2011 kl. 13.00 i sal MA 624, Södertörns högskola.

Kontakt: Elin Gardeström, mobiltel: 0702-580 650.
_____________________________________________________

– Detta blir den första metoden som är oförstörande. Det innebär att man kan mäta i en stängd förpackning och kontrollera gassammansättningen över tid. Det leder till att man kan kontrollera betydligt fler produkter än idag, säger Märta Lewander, doktor i atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola.

Hon utvecklade tekniken i sin avhandling och arbetar numera som teknisk chef vid företaget Gasporox, som kommersialiserar tekniken.
Idag tar man stickprov på enstaka förpackningar med risk för att skadade produkter släpps igenom.

– Vi hoppas att en sådan här utrustning i förlängningen även kan bidra till att människor slänger mindre mat, eftersom de då vet att den är förpackad som den ska, säger hon.

Produkten som lanseras i höst kan användas för att kontrollera och förbättra förpackningars täthet. Inom två år bedömer Gasporox att metoden även användas som kvalitetssäkring i produktionen när förpackningar fylls. På sikt ska också butiker kunna använda den för att kontrollera sina varors hållbarhet.

Inga plastförpackningar är hundraprocentigt gastäta. Hur lätt syrgasens kan tränga in i beror både på förpackningsmaterialet och hur väl förseglad förpackningen är.

– Bake off-bröd håller exempelvis inte alltid måttet, har det visat sig, säger Annika Olsson, professor i Förpackningslogistik vid LTH.
Tekniken kan mäta på i stort sätt alla förpackningsmaterial.

– Så länge ljus kommer igenom så kan vi mäta. Nästan alla material släpper igenom åtminstone lite ljus. Även de förpackningar som innehåller aluminiumfolie, exempelvis ex en del juicekartonger, har ofta en del som inte täcks av folien, säger Märta Lewander.

Vid Lunds Tekniska Högskola fortsätter forskningen på området. Patrik Lundin, doktorand i Atomfysik, inriktar sig nu på att mäta koldioxid i förpackningar.

– Det är viktigt att mäta både syrgas och koldioxid. Främst syrgas, men koldioxid efterfrågas också av industrin, säger Märta Lewander.
Utvecklingsarbetet har finansierats av en del forskningsanslag från t ex Vinnova samt privata entreprenörer och investerare. Produkten som utvecklas tillverkas av företagets delägare, det norska företaget Norsk Eletro Optikk.

Så fungerar tekniken:
Den skyddande atmosfären som omsluter livsmedlet innanför förpackningen är vanligtvis koldioxid eller kvävgas och innehåller ingen eller lite syre. Syre leder till oxidation, bakterietillväxt och förruttnelse. Genom att skjuta en laserstråle in i förpackningen och studera ljuset som kommer tillbaka kan man se om gasens sammansättning är som den ska eller ej. Det är syrgasen som laserstrålen mäter.

Laserljuset är kopplat till en handenhet som hålls mot provet. En handhållen detektor mäter ljuset som kommer ut ur förpackningen och skickar signalen till en dator.

I grunden finns en teknik för att mäta gassammansättning i prover med hålrum. En tidig tillämpning handlade om att diagnostisera bihåleinflammation. Redan på vårdcentralen ska läkaren ta reda på om bihålan är gasfylld som den ska vara. Kliniska studier har bekräftat att tekniken fungerar och den här tillämpningen är planerad att finnas på marknaden inom något år.

Bakgrund:

Idén att även använda laser för att mäta i livsmedelsförpackningar kom till av en slump. Det var när Sune Svanberg, professor i Atomfysik vid LTH och denna lasertekniks fader, för några år sedan fick Annika Olsson, då docent i förpackningslogistik, som adept i samband med en ledarskapskurs på Lunds universitet. När de berättade för varandra vad de sysslade med började de lite planlöst spåna på möjliga samarbeten. Just då pågick debatten om ICA:s ompackning av köttfärs som bäst.

För mer information se www.gasporox.se eller kontakta Märta Lewander, 070-29 511 13, ml@gasporox.se VD Maria Göth mg@gasporox.se 0702-95 45 96. Högupplösta bilder på Märta Lewander, Patrik Lundin och Annika Olsson finns i Lunds universitets bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/