Nils Hallbäck har doktorerat i hållfasthetslära och brottmekanik och studerar vanligtvis fenomenet sprickbildning. Det handlar om att minimera sprickbildningar vid stora påfrestningar i till exempel flygplansvingar eller kylvattenrör i ett kärnkraftverk. Nu har han tillsammans med sin kollega Anders Gåård vid Avdelningen för maskin- och materialteknik, kommit på en innovation genom att tänka tvärtom.
— Jag hittade min lilla pojke, 1 1/2 år, med persiennsnöret runt halsen stående på fönsterbrädan hemma. Det var väldigt otäckt och gjorde att jag började intressera mig för problemet. Med min forskning inom hållfasthetslära i bagaget vände jag på principen och började fundera på fördelar med att saker spricker upp när de utsätts för påfrestningar.
Säkerhetskoppling en lösning
De vanligaste persiennerna har snören som ofta slutar i barnhöjd. När de dras upp blir snörena längre och den nedhängande delen bildar en ögla som är tillräckligt stor för att kunna orsaka strypning av ett barn. Forskarna kom fram till att en persienn inte behöver ha två snören som bildar en ögla utan kan avslutas med ett snöre. Det handlar om att förse persiennen med en säkerhetskoppling i plast som löser ut om någon skulle trassla in sig i snöret, både ovanför och under snäppkopplingen. Nu har forskarna lämnat in patentansökan för sin produkt och ett antal tillverkare testar olika prototyper.
— Förhoppningen är att patentansökan ska vara behandlad och godkänd efter semestern 2012 och att vi redan då har verktyg för fullskalig produktion klara och har etablerat kanaler för att lansera produkten på marknaden. Blinds Secure, som är produktnamnet, kan integreras i både nyproduktion av persienner och enkelt eftermonteras i befintliga persienner. En vision är att varje nytillverkad persienn förses med en anordning för barnsäkring, säger Anders Gåård.
I Sverige har flera olyckor skett med barn som fastnat i persiennsnöret och det finns tyvärr fall med dödlig utgång genom strypning. Samma fenomen har uppmärksammats i USA och Storbritannien.
Kontaktinformation
Anders Gåård, 054 700 12 62
070 775 44 99
Email: Anders.Gaard@kau.se
Torsdagen den 8 december försvarar Viet Thuy Vu vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH, sin avhandling i ämnet tillämpad signalbehandling. Han disputerar på avhandlingen ”Ultrawideband-ultrawidebeam Synthetic Aperture Radar – Signal Processing and Applications”.
I avhandlingen presenteras världsunika resultat. Det är första gången någon presenterar en generell matematisk lösning av impulssvaret för ett SAR-system. Impulssvaret beskriver kvalitén i bilden och från den kan man till exempel beräkna upplösning och kontrast. Ett annat unikt resultat är att man lyckats fokusera rörliga mål i – bilder. Avhandlingen beskriver metoden för fokusering samt att fokusering ökar detektionsmöjligheten avsevärt.
Fjärranalys används idag för att studera jorden från satellit. Tillämpningarna är många som till exempel säkerhetsövervakning eller miljöövervakning. Idag är fjärranalyssystemen oumbärliga då de oftast är det enda sättet att få information. Det finns till exempel inget annat sätt än att med satellit kartera arktisk is, data som är väsentliga för att vi skall kunna mäta människans påverkan på vårt klimat.
För att förbättra förståelsen om jorden och för att förbättra möjligheten att observera skeenden pågår det intensiv forskning och förnyelse av fjärranalyssystemen. Stora aktörer är ESA och NASA och alla de militära organisationer som vill ha bättre information. De senaste åren har det skickats upp flera civila mycket avancerade satelliter vilka har en högupplösande radar ombord en så kallad syntetisk apertur radar (SAR). Med dessa system kan man generera bilder av till exempel konfliktområden samtidigt som man i en annan del av världen studerar kalhuggning av en regnskog. Allt detta oberoende om det är dag eller natt eller vad det är för väderförhållanden.
I Viets avhandling presenteras lösningar på olika praktiska problem inom området ultra bredbanding syntetisk aperturradar (UWB SAR). UWB SAR ger mycket högre upplösning än de nuvarande fjärranalyssystemen. Typen av radarsystem som behandlas i avhandlingen är världsunika och har väldigt hög upplösning.
Med hjälp av den höga upplösningen möjliggörs tillämpningar som inte annars vore möjliga. Upplösningen uppnås genom unik hårdvara såsom antenner, men framför allt genom unika signalbehandlingsalgoritmer som behövs för att generera bilden och fokusera alla detaljer. Algoritmerna är dock väldigt komplicerade och Viet har i sitt avhandlingsarbete tagit fram sådana algoritmer.
Inom en mer teoretisk del av avhandlingen presenteras världsunika resultat. Det är första gången någon presenterar en generell matematisk lösning av impulssvaret för ett SAR-system. I denna del presenteras också nya matematiska beskrivningar för upplösningen som enkelt kan användas för UWB SAR.
I avhandlingen presenteras även lösningen till andra praktiska problem såsom störningar från TV-sändare. Ofiltrerat förstörs radarbilden av dessa störningar. I avhandlingen presenteras resultat där störningen från TV-sändare mycket kraftigt reduceras.
Slutligen presenteras världsunika resultat att skapa fokuserade bilder på rörliga mål samt att uppskatta dess hastighet. Objekten som studeras är båtar men man kan tänka sig att samma metoder används mot mindre objekt som människor eller mot mycket större objekt som glaciärer. Metoden kan mäta hastighet med mycket hög noggrannhet.
För mer information, kontakta Viet Thuy Vu på telefon 0455-38 55 79 (engelskspråkig) eller via e-post: viet.thuy.vu@bth.se.
Se även www.bth.se
– Det finns en strävan i förändringarna att skapa psalmer för människor i vår tid, vilket kan ses genom att nutidens frågor och nya teman har getts plats. Exempelvis tas ämnen som fred, miljö, samlevnad och arbetsmiljö upp, säger litteraturvetaren Karin Karlsson som har undersökt de nya psalmerna, såväl texter som melodier.
De nya texterna vara inkluderande och öppna för att ge individen tolkningsföreträde och möjlighet till identifikation. Det kan bland annat ses genom att språket i psalmerna är mer könsneutralt, exempelvis undviks i många fall könsbundna pronomen för Gud och benämningen ”Herren”.
– I vissa texter där könsmarkörer ingår skapas balans genom att kombinera ord som man och kvinna, bror och syster. Den mest frekventa könsmarkören i texterna är ”han”. Samtidigt har kvinnor gjorts mera synliga genom att beskrivas i texter, som i psalm 855 ”Elisabets sång” och i psalm 863 ”Kvinnan som smorde Jesus”, säger Karin Karlsson.
En av ambitionerna för boken var att undvika ett kodartat språk som kunde exkludera de ovana kyrkobesökarna. Språket är därför förenklat i de nya psalmerna. Exempel på vardagligt språk finns i psalm 807 med texten ”När arbetarna som fick jobb i sista stund får samma lön som de som slitit hela dan – vem är den arbetsgivaren?” och i psalm 883; ”Jag hitta’ inte målet utan dej, utan dej. Jag fann mej ingen råd utan dej”.
Även bildspråket har förnyats, framförallt gällande gudsbilder. När Gud beskrivs som en far är det närhet och trygghet som betonas och inte stränghet eller högtidlighet. Gud tilltalas för första gången ”mamma” i en psalm, i psalm 850 ”Mamma! Var är du?”.
– Närheten i gudstilltalet och enkelheten i språket liksom nutida teman bör bidra till att psalmerna kan kännas tillgängliga även för dem som inte är förtrogna med traditionella psalmer, säger Karin Karlsson.
Kontaktinformation
Uppsatsens titel: Psalmer i 2000-talet. Nya psalmer i Svenska kyrkan.
Uppsatsförfattare: Karin V Karlsson, telefon: 0322–130 74, e-post: karinvkarlsson@hotmail.com.
Licenciatuppsatsen är försvarad och kan beställas från institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Mejla Mats Malm, mats.malm@lit.gu.se.
– Det går ju inte att manuellt besiktiga varje kvadratmeter i nationalparken. Därför har jag gjort som en erfaren svampplockare gör när hon letar efter kantareller. Jag har tittat på hur bottnarna ska se ut för att olika bottenlevande djur ska trivas, för att kunna förutsäga var olika arter kan finnas, säger Genoveva Gonzalez Mirelis på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Länk till undervattensfilm från Kosterhavets nationalpark:
http://www.youtube.com/watch?v=FYfiyv9Cba8&list=UUt7Waf0JzlPYCgoGKJ9dXsQ&feature=plcp
2 miljoner kartrutor
För att med hjälp av datormodeller baserade på kunskap om djup- och bottenförhållanden kunna förutsäga var olika typer av bottenlevande djur finns i Kosterhavet började Genoveva Gonzalez Mirelis med att dela in hela havsbotten i nationalparken i 15 x 15 meter stora rutor. Hon fick därmed ett underlag bestående av mer än två miljoner kartrutor, som delades in i olika typer av bottnar.
Med ett geografiskt informationssystem, GIS, gjorde hon sedan en karta över förekomsten av nio olika typer av bottensamhällen i Kosterhavet bottensamhällen, däribland samhällen som dominerades av djupvattenkoraller och havskräftor. Metoden som Genoveva Gonzalez Mirelis utvecklat kommer också att kunna användas för andra havsområden.
Länk till den interaktiva kartan:
http://www.geofemengineering.it/geno/openlayer/map/Home.html
Underlag för havsplanering
För att miljöer och arter skall bevaras för framtida generationer gäller speciella regler inom Kosterhavets nationalpark, till exempel för ankring och trålning. En bra förvaltning kräver en havsplan som tydliggör vilka intressen som har företräde i olika områden, därför behövs olika regler för olika zoner i parken. Ny lagstiftning för havsplanering förväntas träda i kraft under 2012.
– Min förhoppning är att mina resultat kan utgöra ett bidrag i den framtida förvaltningen av Kosterhavets nationalpark, så att vi även i fortsättningen kan njuta av Kosterräkor med ett rent samvete för en lång tid framöver.
Avhandlingen Spatial distribution and conservation planning of seabed biological diversity försvaras vid en disputation på Göteborgs universitet den 9 december. Handledare: Mats Lindegarth.
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/27954
Kontaktinformation
KONTAKT:
Genoveva Gonzalez Mirelis, institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0526- 686 81
0730- 59 53 47
genoveva.gonzalez@marecol.gu.se
Tarmcancer av den här typen är ett stort folkhälsoproblem, särskilt i västvärlden. I Sverige insjuknar cirka 6 000 personer varje år, varav nära hälften avlider i sin sjukdom. Kirurgisk behandling innebär att operera bort en del av tarmen och de dränerande lymfkörtlarna. Patienter med tumörspridning till lymfkörtlarna löper större risk för återfall och att kunna spåra tumörceller i lymfkörtlarna anses därför vara den viktigaste faktorn för att rätt bedöma återfallsrisken och därmed kunna välja efterbehandling och uppföljningsstrategi.
För att påvisa tumörceller i lymfkörtlarna används rutinmässigt en mikroskopisk metod som har klara begränsningar. Målet med avhandlingen var att utveckla en metod som kan dels upptäcka tumörceller, dels gradera deras farlighet. Resultaten visar av bestämning av vissa ämnen, biomarkörer, via en molekylärbiologisk metod som kan spåra budbärar-RNA (mRNA) med mycket hög känslighet är ett intressant alternativ. Metoden kallas ”kvantitativ realtid-RT-PCR”. Tre biomarkörer analyserades: Carcinoembryonalt antigen (CEA), som ger ett mått på antalet tumörceller i körteln och visar att tumörcellerna kommer från tjocktarmen; kallikrein 6 (KLK6), som visat sig markera särskilt aggressiva tumörceller; samt mucin 2 (MUC2), som visar att tumörcellerna är mindre farliga.
I utvärderingen av den nya metoden analyserades ett stort kliniskt material med fler än 600 lymfkörtlar från 160 patienter med tjock- eller ändtarmscancer och 20 friska kontroller. Patienter som med rutinmetoden hade bedömts vara fria från tumörceller i sina lymfkörtlar visade sig ändå ha sådana, ofta i stora mängder, när de undersöktes med den nya molekylärbiologiska metoden. Flera av dem avled senare i sin cancer, kanske för att de inte fått någon behandling efter operationen vilket de skulle ha fått om mRNA-analys av biomarkörerna hade använts. Skillnaden i medelöverlevnad efter operation för patienter med CEA-negativa lymfkörtlar jämfört med patienter med CEA-positiva lymfkörtlar var ungefär sex år. Vidare framkom att även patienter med få, men KLK6-positiva tumörceller i lymfkörtlarna hade dålig prognos. Höga nivåer av MUC2 i relation till mängden tumörceller visade sig däremot ha en skyddande effekt och kunde kopplas till en god prognos. Nu planeras en nationell studie för att undersöka den här metodens användbarhet i praktisk sjukvård.
Kontakt:
Lina Ohlsson är doktorand i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, där hon kan nås på
tel. 090-7852345
e-post lina.ohlsson@climi.umu.se
Fredagen den 9 december försvarar Lina Ohlsson, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln den svenska titelnAnvändbarhet av biomarkör-mRNA för stadieindelning och prognos vid kolorektalcancer (Engelsk titel: Biomarker mRNAs for staging and prognosis of colorectal cancer).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal A103 (Astrid Fagraeus-salen), NUS.
Fakultetsopponent är professor John Shively, Duarte, CA, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49742
I sin avhandling undersöker Maria Reis matematiserandet hos barn i åldern 1-3 år. Det är ett område som det inte har forskats så mycket om tidigare. Detta eftersom barn före tre års ålder inte har det språk som har ansetts krävas för att man ska kunna beforska området.
Till skillnad från ämnesinnehållet ”matematik” står ”matematisera” för ett lärande som sker i handling.
– Jag menar att det ordnande som barnen gör med det erbjudna materialet är ett matematiserande, säger Maria Reis som delar in barnens ordnande i ett flertal olika kategorier.
I sin studie utgår hon från 223 episoder ur 47 timmar filmade och barninitierade aktiviteter eller lekar, som visar hur barn arbetar med egenvalt material, burk- och ringtorn. Resultaten visar att de yngsta barnen är strategiska, målinriktade och kunskapsutvecklande.
Förskolans läroplan skärptes 1 juli 2011 vad gäller målen för bland annat barns matematiska utveckling.
– Det har funnits en viss ovilja bland förskolans personal att tala i termer av bland annat matematik när det gäller förskolans verksamhet. Min avhandling vidgar med begreppet matematiserande vilken verksamhet som kan räknas dit. Jag synliggör vissa delar av all den matematik som erbjuds i vardagen och några aktiviteters pedagogiska konsekvenser, så att fler pedagoger kan utveckla sin kunskap och sitt arbete i barngruppen, säger Maria Reis, till vardags verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Borås.
Maria Reis avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Reis, telefon: 033–435 4371, 0708–789 491, e-post: maria.reis@hb.se
Maria Reis lägger fram sin avhandling Att ordna, från ordning till ordning. Yngre barns matematiserande vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 9 december, kl 10.00.
Plats: Högskolan i Borås, Allégatan 1, sal M402
Många ungdomar med allvarliga psykosociala problem vårdas och behandlas på särskilda ungdomshem. För att redan vid inskrivningen få en bred bild av deras situation och aktuella problematik används sedan länge den strukturerade intervjun Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Josefine Börjesson har i sin avhandling granskat och kvalitetssäkrat intervjuinstrumentet, som idag också används av socialtjänsten och på hem för vård eller boende.
– Verktyget ger ett bra mått på ungas allmänna status, och kan också fånga upp viktiga sidor av personens livssituation som annars kanske skulle ignoreras, säger Josefine Börjesson.
Hennes studier baseras på intervjuer med drygt hundra slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun, och omkring tusen ungdomar placerade på särskilda hem. Frågeformuläret innehåller cirka 150 frågor inom nio områden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid/vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. För varje område fås tre mått: intervjuarens skattning av problemen, den ungas egen problemvärdering och slutligen så kallade kompositvärden – ett index som visar på hur allvarliga problemen varit under den senaste månaden.
– Skattningarna överensstämmer väl mellan olika intervjuare, och resultaten är i linje med tidigare internationella utvärderingar som funnit att testet både är pålitligt och praktiskt, säger Josefine Börjesson.
Hon påpekar att en stor fördel med verktyget är att ungdomarna själva får skatta sina problem och hjälpbehov, och på så sätt blir delaktiga i sin egen behandling. Hennes resultat visar också att testet kan underlätta att förutse framtida psykisk ohälsa hos både så kallade normalungdomar och antisociala ungdomar.
De brister som framkommer i utvärderingen rör kompositvärdena, vars mönster skiljer sig åt från intervjuarnas uppskattade bedömningar. Skillnaderna beror troligtvis på att intervjuarna tar hänsyn till ungdomarnas bakgrund, något som är fullt rimligt, menar Josefine Börjesson.
– Avvikelserna bör inte ses som en svaghet hos instrumentet, eftersom värdena inte används av verksamheterna idag.
Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för de särskilda ungdomshem som har till uppgift att vårda och behandla vårdkrävande ungdomar i åldern 13–20 år. Många av ungdomarna kommer från splittrade uppväxtförhållanden och socialt utsatta familjer, och det är vanligt med psykiska problem, kriminalitet och missbruk. I SiS forskningsregister fanns i mars 2009 cirka 8 100 ADAD–intervjuer.
Josefine Börjesson är uppvuxen i Örnsköldsvik, och bor för närvarande i Linghem utanför Linköping.
Fakta om disputationen
Torsdagen den 8 december försvarar Josefine Börjesson, institutionen för psykologi, Umeå
universitet, sin avhandling med titeln Psychometric Studies of the Swedish Version of the Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Instrument. Svensk titel: Psykometriska studier av den svenska versionen av Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD). Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är docent Anders Tengström, Karolinska institutet, Stockholm.
Kontaktuppgifter:
Josefine Börjesson
institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: 070-919 00 12
E-post: josefine.borjesson@psy.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet, som i skolan, på museer, i media, på departement, myndigheter och högskolor. Behovet av dessa kunskaper kommer inte att minska, snarare präglas samhället allt mer av globalt sammansatta processer vilket kräver kunskaper om och förmåga till inlevelse i de kulturella dimensionerna av vår tids stora frågor.
– Allt för sällan diskuteras vad humaniora kan betyda för det samhälle som växer fram, i Sverige och världen. Andra kunskapsområden som naturvetenskap, teknik och medicin, diskuteras nästan uteslutande i ljuset av att de är viktiga för samhällets framtid, ekonomins konkurrenskraft eller för människors karriär och yrkesval, säger Anders Ekström.
Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och de är fyra gånger så många som socionomerna. Men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
– Oavsett varför humanister som grupp tjänar sämre än andra högutbildade och varför de också är svagare integrerade i arbetsmarknaden, kan vi konstatera att det strängt taget aldrig ägnas någon större offentlig uppmärksamhet åt gruppen som helhet, på det sätt som sker med jurister, lärare, psykologer, ingenjörer, sjuksköterskor eller ekonomer, säger Sverker Sörlin.
Rapporten ”Humanisterna och framtidssamhället” pekar på forskningspolitikens långvariga försummelser när det gäller humaniora och ger belägg för konsekvenserna – på humanisternas arbetsmarknad, i de humanistiska universitetsmiljöerna och de humanistiska utbildningarna. Rapporten Humanisterna och framtidssamhället kan laddas ner och beställas i tryckt form från www.framtidsstudier.se.
Rapportens innehåll:
Humanisterna och framtidssamhället, inledning
Anders Ekström & Sverker Sörlin
Vilka är humanisterna? Humanisterna och den svenska arbetsmarknaden
Julia Boguslaw & Eskil Wadensjö
Vilka var humanisterna? Miljöer och verksamhet 1900, 1950 och 2000
Lars Geschwind & Miriam Terrell
Vilka blir humanisterna, Humaniora vid svenska lärosäten idag och imorgon
Niklas Stenlås
För mer information kontakta:
Anders Ekström, docent i idé- och lärdomshistoria och verksam vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, 076-790 39 77
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och verksam vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, 070-545 2526
Evidensbaserat arbete innebär att till exempel socionomer och sjuksköterskor förenar brukares och patienters önskemål med egna yrkeserfarenheter och bästa befintliga vetenskapliga kunskap, och därefter följer upp resultaten. Kajsa Svanevie har i sin avhandling studerat introduktionen av arbetsmodellen inom socialtjänsten sedan år 2000, när ett nationellt program sjösattes på uppdrag av regeringen. Anledningen var att det rådde kunskapsbrist om vad socialtjänstens insatser egentligen ledde till.
– Då var det ganska ovanligt att resonera om resultat i social verksamhet. Inte ens socialchefer visste i vilken utsträckning socialtjänsten gjorde någon nytta, och hur det egentligen gick för omhändertagna barn eller för människor med missbruksproblem inom olika former av samhällsvård, säger Kajsa Svanevie.
Hon menar att den största förändringen med införandet av evidensbaserad praktik är den ökade transparensen inom yrkesutövningen.
– Idag förväntas socialarbetare kunna visa på innehållet i olika insatser, vad åtgärderna leder till och också redovisa kunskapsgrunden för sitt beslutsfattande.
Det nya arbetssättet har ökat fokus på om utsatta medborgare får den hjälp som faktiskt möter deras behov, men inom forskarvärlden har tuffa kontroverser blossat upp omkring hur vetenskaplig kunskap om sociala insatser bäst kan genereras, viktas och värderas. Samtidigt har etableringen gynnats av medborgarsamhällets ökande krav på redovisad nytta av skattemedel. Lagstiftning med krav på kvalitet och utvärdering har främjat införandet, liksom yrkesetiska riktlinjer som föreskriver en förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet.
Enligt Kajsa Svanevie är det en bit kvar innan arbetsmodellen är helt etablerad inom socialtjänsten. Evidensbaserat arbete ställer krav på socialtjänstorganisationens klientuppföljning och stimulans till yrkesverksammas forskningsengagemang, något som förutsätter en samverkan mellan universitet och kommuner, och integrering mellan forskning och praktik.
– Här finns en del att göra, om man tror på vikten och värdet av evidensbaserad praktik i socialt arbete, säger Kajsa Svanevie.
Fakta om disputationen
Fredagen den 9 december försvarar Kajsa Svanevie, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Evidensbaserat socialt arbete: Från idé till praktik. Engelsk titel Evidence-based social work: From idea to practice. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Lars Oscarsson, Ersta Sköndal högskola.
Kontakta gärna:
Kajsa Svanevie, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Mail: kajsa.svanevie@socw.umu.se
Telefon: 090-786 57 48, 070-271 7930
Läs hela eller delar av avhandlingen
Det ger ett bättre beslutsunderlag för myndigheter och skogsägare, skriver Sören Wulff i sin doktorsavhandling vid SLU.
Riksskogstaxeringens stickprovsinventering används varje år för att övervaka skogsskador i Sveriges skogar, t.ex. av älgbete eller Gremeniella-svamp. Målet med övervakningen är att ge myndigheter och skogsägare underlag för strategiska beslut.
I sitt doktorsarbete vid SLU har Sören Wulff utvärderat dagens storskaliga övervakning av skogsskador. Han har undersökt tillförlitligheten i bedömningar och precisionen i skattningarna. Resultaten visar på skillnader mellan olika observatörer, men också att observatörernas bedömningar i genomsnitt inte signifikant skiljer sig från en nationell referens.
Riksskogstaxeringens övervakning visar goda möjligheter att beskriva den geografiska spridningen, arealer, och orsaker till större skadeutbrott. Även förändringar i skadenivåer kan skattas med god precision.
Riksskogstaxeringen använder dock ett relativt glest stickprov och precisionen i skattningar av klustrade och regionala skadeutbrott blir därför av för dålig kvalitet.
– Eftersom de regionala skadeutbrotten förväntas öka i klimatförändringarnas spår finns det ett ökat behov av regional information med god precision, konstaterar Sören Wulff.
För att kunna möta dessa behov föreslår han en förändring i skogsskadeövervakningen. Förutom den långsiktiga, nationella övervakningen av de vanligaste skadorna och skadesymptomen, skulle det nya systemet innehålla riktade regionala inventeringar.
– Dessa skulle kunna skräddarsys för specifika skadeutbrott i olika landsdelar, säger han.
Med den riktade inventeringen skulle man kunna få fram underlag till operativa beslut av skötsel- och saneringsåtgärder på regional nivå. Den första indikationen om utbrott av skador kan komma från SkogsSkada, SLU:s webbaserade rapporterings- och diagnosticeringssystem . En sådan indikation kan sedan följas upp med regionala och riktade inventeringar.
Syftet med det nya övervakningssystemet är att i första hand att kunna tillgodose myndigheter och skogsägare med ett ändamålsenligt beslutsunderlag.
– Samtidigt kan vi tillhandahålla bättre kunskaper om skador på skog, eftersom fler observationer på regional nivå ger en tydligare bild av utbredning och spridningshastighet, säger Sören Wulff.
Projektledare Sören Wulff vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Monitoring Forest Damages – Methods and development in Sweden”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Tid: fredag 9 december klockan 10:00
Länk till avhandlingen
Kontaktinformation
Mer information
Sören Wulff, soren.wulff@slu.se, 090-786 83 52
Hemort: Umeå
Sverige och övriga nordiska länder är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för Framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder.
– Det försteg i fattigdomsbekämpning som de nordiska länderna generellt sett har, tycks inte gälla för dessa nya riskgrupper. Om vi vill att arbetsmarknaden och välfärdsstaten även ska omfatta unga vuxna och invandrare är de höga fattigdomstalen för de här grupperna i Sverige oacceptabla, säger Olof Bäckman, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.
Även om det på många sätt kan vara svårt att jämföra grupper som invandrade och unga ensamstående vuxna är ändå de nordiska ländernas oförmåga att inkorporera invandrare i sin fattigdomsstrategi ett misslyckande.
– Det är alldeles uppenbart att de höga fattigdomstal som redovisas är en stor utmaning och knappast i längden förenligt med grunderna i den nordiska modellen, menar Johan Fritzell, professor i sociologi och knuten till Institutet för framtidsstudier.
Forskningen visar också att ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat.
– Om vi tar ut den procent av befolkningen med högst disponibla inkomster har den gruppen nästan fördubblat sin del av de totala inkomsterna sedan början av 1990-talet, säger Johan Fritzell.
För mer information kontakta:
Olof Bäckman, olof.backman@framtidsstudier.se 08 – 402 12 18.
Johan Fritzell, johan.fritzell@framtidsstudier.se, 0733-91 09 54.
Recensionsexemplar, bilder och övriga frågor: Kontakta Jolanta Wadensjö, Dialogos Förlag, tel.08-15 46 97, mobil 0730-49 77 25 eller jolanta.wadensjo@comhem.se
Nicaragua är det land i Latinamerika som har de högsta självmordstalet bland ungdomar. Eftersom landets befolkning överlag är väldigt ung är det ett viktigt hälsoproblem. Avhandlingen bygger på studier i Léon, Nicaraguas näst största stad med ca 200 000 invånare. Syftet var att undersöka faktorer som påverkar unga människor beslut att ta livet av sig. Avhandlingen bygger på fyra delarbeten.
Två delstudier genomfördes i form av enkäter och intervjuer om självmordstankar och självmordsbeteende bland elever på en nivå motsvarande svenskt högstadium och ett delarbete analyserar förhållanden i Nicaragua och det andra arbete är en jämförelse mellan Nicaragua och ett annat låginkomstland, Kambodja.
Det tredje delarbetet bygger på intervjuer av unga män som gjort ett självmordsförsök och i det fjärde delarbetet intervjuas läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler i León om deras syn på ungas psykiska hälsoproblem.
Resultaten visar att självmordsuttryck – livsleda, dödslängtan, självmordsplaner och självmordsförsök – förekommer i lika hög grad i Nicaragua som i höginkomstländer. Oro, depression, kroppliga besvär var vanliga bland dem som rapporterade allvarliga självmordsuttryck. Att ha en vän eller nära släkting som försökt begå självmord var också en viktig faktor.
Förhållandena skilde sig inte mycket mellan Nicaragua och Kambodja, men i det sistnämnda landet rapporterade ungdomar mer av psykiska problem. Könsskillnaderna var små inom respektive land, men vilka faktorer som mest påverkade självmordsuttrycken skilde sig mellan de båda länderna. Därför är det viktigt att självmordsförbyggande insatser tar hänsyn till det kulturella sammanhanget i respektive land.
Unga mäns beslut att försöka begå självmord hängde samman med flera olika faktorer, bland annat frustration över fattiga livsvillkor, traumatisk barndom med instabila familjeförhållanden, svåra ekonomiska villkor men också könsbundna sociala förväntningarna som unga män kan uppleva. Den vårdpersonal som intervjuades upplevde sig sakna kunskap och kompetens för att närma sig ungdomar med psykiska problem och efterlyste ett mer teambaserat och integrerat arbetssätt.
Mer information
Fredagen den 9 december försvarar Claudia Medina, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln den svenska titeln När ingen ser… Studier av självmordsbeteende bland unga i Nicaragua (Engelsk titel: When no-one notices… Studies on suicidal expressions among young people in Nicaragua).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Sal A, by. 23, NUS.
Fakultetsopponent är professor Heidi Hjelmeland, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norge.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49750
Kontaktinformation
Claudia Obando Medina är doktorand i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap och kan nås via e-post: claudia.obando@psychiat.umu.se
Robert Parker har kallats världens mest inflytelserika vinskribent. Hans vintidskrift The Wine Advocate har mer än 50 000 prenumeranter i ett fyrtiotal länder. Hans recensioner har blivit så inflytelserika att de prestigefyllda franska Bordeaux-vinerna anpassas efter Parkers smak för att sälja bra på dagens alltmer globaliserade vinmarknad. Parkers ord har fått en betydande påverkan på den värld där hans texter förekommer.
Parkers retorik studeras mot bakgrund av de senaste decenniernas exploderande intresse för vin som produkt och markör för en framgångsrik livsstil. För att känna sig säkra på att de väljer rätt förlitar sig många av dagens konsumenter på konsumtionsexperters omdömen. Jämfört med andra produkter är valet av vin särskilt komplicerat, eftersom man måste använda sig av fyra av de mänskliga sinnena för att kunna uppskatta det till fullo. För de flesta människor är det svårt att skilja olika sinnesintryck när syn, lukt, smak och känsel aktiveras samtidigt. Dessutom är den komplexa sensoriska upplevelsen intimt förknippad med tidigare erfarenheter och kulturella referensramar. Det blir därför särskilt angeläget med en pålitlig bedömare i detta sammanhang. Parker har uppfattats som en trovärdig kritiker eftersom han positionerar sig som en oberoende konsumentrådgivare som inte låter sig påverkas av vedertagna kategoriseringar baserade på nedärvda traditioner. Samtidigt är det kanske just mystiken och förfiningen i de anrika traditionerna som dagens alltmer globaliserade konsumentgrupp söker när de väljer att investera i prestigefyllda viner.
Kärnan i avhandlingen utgörs av språkvetenskaplig analys av ett antal utvalda vinrecensioner som utsätts för mycket närgången granskning där olika verktyg för textanalys tillåts komplettera varandra. De analysmetoder som används för att detaljstudera texterna gör det möjligt att få syn på underliggande värden och förgivettaganden som ligger dolda i texten. Undersökningen lyfter fram en rad språkliga drag i Parkers vinrecensioner som kan kopplas till texternas potential att övertyga. Sammantaget visar analysen att Parker lyckas utnyttja de retoriska resurser som det engelska språket erbjuder utan att avvika från de konventioner som är typiska för den aktuella genren.
Parkers texter ses som ett exempel på exceptionellt framgångsrik samtida retorik, och på så sätt bidrar studien till mer generell kunskap om hur retorisk övertalning kan gå till. Genom valet av tema i avhandlingen betonas också den allt större betydelse för våra livsbetingelser som konsumtionen kommit att få. Även om studiens empiriska resultat är begränsade till språkvetenskapliga iakttagelser syftar avhandlingen till att väcka eftertanke om hur globala konsumtionsmönster påverkar kulturers existens.
Avhandlingen ”Persuasivenvess in the discourse of wine. The rhetoric of Robert Parker” försvaras den 9 december 2011, sal Homeros, Växjö. Opponent är Geoff Thompson, University of Liverpool.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Charlotte Hommerberg, telefon: 0470-70 89 31 eller mobil: 0702-15 19 81, e-post: charlotte.hommerberg@lnu.se.
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
Med en magnetkamera kan man studera hur ett kontrastmedel tas upp i vävnaden, vilket beskriver en tumörs funktion. Mätningen är komplicerad och innehåller många felkällor som kan göra resultaten opålitliga. I sin avhandling, som han försvarar vid Umeå universitet 10 december, studerar Anders Garpebring några viktiga felkällor och dess inverkan på slutresultatet, allt med syfte att förbättra tekniken.
För att en tumör ska kunna växa sig större än omkring 0,1 – 0,2 mm krävs att nya blodkärl bildas. Framgångsrik nybildning av blodkärl behöver en väl avstämd balans mellan ett flertal ämnen. I tumörvävnad är den balansen satt ur spel, vilket gör att blodförsörjning i tumören är mycket dysfunktionell med kärl som är delvis trasiga och blodflöden som är instabila. Dessa egenskaper har i ett flertal studier visat sig vara kopplade till tumörens aggressivitet och patientens prognos.
Dynamisk kontrastförstärkt magnetresonanstomografi (engelska: Dynamic Contrast-Enhanced Magnetic Resonance Imaging [Ref 1], DCE-MRI) kan användas för att mäta dessa funktionella aspekter av tumörbiologin i patienter. Tekniken kan exempelvis användas för beräkning av blodflöde, hur trasiga blodkärlen är (läckage) och andel kapillära blodkärl i vävnaden. Idén bakom DCE-MRI bygger på att man med en magnetkamera studerar hur ett magnetiskt kontrastmedel tas upp från blodet till tumören. Tidsförloppet avbildas med ett par sekunders upplösning och med hjälp av matematiska modeller kan blodflöde, läckage och andel kapillärer i tumören beräknas.
Mätning av exempelvis blodkärlsläckage med DCE-MRI är indirekt och bygger på en kombination av mätdata med osäkerheter samt antaganden som kan vara mer eller mindre korrekta. Syftet med avhandlingen är att bidra till förbättrad kvantitativ DCE-MRI genom att studera ett antal viktiga källor till osäkerheter, vilken påverkan dessa har samt ge förslag till förbättringar. Bland annat har en ny algoritm för beräkning av biologiska parametrar tagits fram och en metod för bedömning av osäkerhet i parametrarna har utvecklats.
Den senare av metoderna gör det möjligt för slutanvändaren av tekniken att avgöra hur mycket resultaten går att lita på i varje enskilt fall, samt var förbättringar skulle göra störst nytta.
Mer information
Anders Garpebring kommer ursprungligen från Älvsbyn i Norrbotten. Vid frågor, kontakta honom gärna på
090-785 38 91, 070-274 30 19
anders.garpebring@radfys.umu.se
Lördag 10 december försvarar Anders Garpebring, Institutionen för strålningsvetenskaper, radiofysik, sin avhandling med den svenska titelnKaraktärisering och vidareutveckling av kvantitativ dynamisk kontrastförstärkt magnetresonanstomografi (engelsk titel: Contributions to quantitative dynamic contrast-enhanced MRI). Disputationen inleds klockan 10.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologihuset (hus 27), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Steven Sourbron, PhD, Division of Medical Physics, University of Leeds, Leeds, Storbritannien. Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49773
Men det finns tre tumregler för hur man ska göra, beroende på hur stora träden är enligt Skogforsks Mia Iwarsson Wide som studerat saken närmare.
1. I bestånd med medelstam över 0,05 m3fub i uttaget lönar sig
massaved.
2. I de riktigt klena bestånden med medelstam 0,02-0,03 m3fub får
man högsta drivningsnetto om allt blir skogsbränsle.
3. Däremellan – i bestånd med medelstam 0,03-0,05 m3fub – är det ofta bra att välja massaved i barrbestånd och skogsbränsle i lövdominerade bestånd. Om antalet uttagna stammar per hektar är fler än 2 000 kan det löna sig med ett kombinerat uttag av massaved och skogsbränsle.
– De här tumreglerna gäller för dagens prisrelationer mellan massaved och skogsbränsle, säger Mia Iwarsson Wide. Men priserna kan förstås ändras och då flyttas gränserna mellan massaved och skogsbränsle.
Kontaktinformation
Kontakt:
Mia Iwarsson Wide, Skogforsk: 018-18 85 99, maria.iwarsson-wide@skogforsk.se
Angiogenes är nybildningen av blodkärl utgående från äldre blodkärl. Processen är ett av de viktigaste forskningsområdena för behandling av så skilda tillstånd som cancer, metastaser, fetma, hjärtsjukdom, stroke, diabetes och kronisk inflammation. Även hos friska individer är angiogenes viktigt och inblandat bland annat i sårläkning och menstruationscykeln. Professor Yihai Cao och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet studerar angiogenes och dess koppling till cancer, och i den studie som nu publiceras i Nature Medicine visar de betydelsen av en tillväxtfaktor, PDGF-BB.
– Det är en medlem i familjen PDGF, som härstammar från blodplättarna i blodet och som reglerar cellens tillväxt och reglering. Det spelar också en viktig roll i utvecklingen av blodkärl och bidrar till okontrollerad blodkärlsutveckling som är ett kännetecken för cancer. Våra prekliniska fynd antyder att PDGF-BB orsakar systemiska effekter hos personer med cancer, det vill säga det verkar inte bara lokalt, utan det går ut i blodet och påverkar flera organs funktion så att hela kroppen påverkas, berättar Yihai Cao.
Studierna är utförda på möss och de kan i studien visa att när tillväxtfaktorn PDGF-BB binder sin receptor stimuleras blodproteinet EPO (erytropoietin), som i sin tur kontrollerar produktionen av de röda blodkropparna och det får tumören att växa – ju mer blodkroppar som finns desto mer syre kan tumörerna få och då gynnas tumörtillväxten.
– EPO har flera funktioner, dels producerar det mer blod och stimulerar angiogenes. Vi visar mekanismerna bakom; dels en närliggande stimulering av tumörangiogenes genom att det direkt får endotelceller att föröka sig, förmåga att flytta på sig, gro och bilda den så kallade tubformen, och dels att PDGF-BB främjar stimulering av extramedullär hematopoies – förstoring av lever och mjälte – som leder till ökad syreperfusion och skydd mot anemi, berättar Yihai Cao.
Införande av PDGF-BB i möss ökar således erytropoietinproduktionen och de hematopoetiska parametrarna.
– Vi tror att ökningen av EPO kan ligga bakom tumörernas resistens mot antiangiogenesbehandling som bara går på PDGF. Genom att kombinera läkemedel riktade mot både PDGF och EPO skulle kunna ge terapeutiska fördelar och kan komma att kringgå de idag stora resistensproblemen, säger Yihai Cao, och tillägger att de nu kommer att fortsätta att studera musmodeller, samt att titta på möjligheter för fortsatta kliniska studier på patienter.
Professor Yihai Cao är även knuten till Linköpings universitet. I arbetet med studien har forskare från Karolinska Institutet, Linköpings universitet och universitetet i Toyama, Japan deltagit.
Publikation: Yuan Xue, Sharon Lim, Yunlong Yang, Zongwei Wang, Lasse Dahl Ejby Jensen, Eva-Maria Hedlund, Patrik Andersson, Masakiyo Sasahara, Ola Larsson, Dagmar Galter, Renhai Cao, Kayoko Hosaka & Yihai Cao, ”PDGF-BB modulates hematopoiesis and tumor angiogenesis by inducing erythropoietin production in stromal cells”, Nature Medicine AOP 4 December 2011.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor i vaskulär biologi Yihai Cao
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)
Arbete: 08-524 875 96
Mobil: 070-559 75 96
E-post: Yihai.Cao@ki.se
