I våra nutida hav gör den förhärskande oceankemin att de dominerande skaldjuren (koraller, ostron med flera) bygger upp sina kalkskal av så kallad aragonit. Denna lättlösliga form av kalk har tidigare inte hittats i fossila skaldjur äldre än 300 miljoner år. De nya fynden är långt över 100 miljoner år äldre och ger en ny inblick i ett forntida hav som annars dominerades av kalcitskal – en mer svårlöslig form av kalk.
Nya analysmetoder gör det nu möjligt att i detalj undersöka fossila skal ultrastrukturellt och därmed kunna dra nya slutsatser om hur de bildades och även få insikter i oceankemin i forntida hav. I den nya detaljerade studien av 400 miljoner år gamla kalkskal bland annat från Gotland kan man för första gången påvisa välbevarad aragonit, som är en vanlig form av kalk (kalciumkarbonat) i våra dagar. För 400 miljoner år sedan var det dock den andra formen av kalk – kalcit – som totalt dominerande världshaven och inga bevarade aragonitiska kalkskal har tidigare hittats.
– Att försöka förstå hur miljön i forntida hav interagerade med biosfären är spännande. Det har dessutom relevans för den pågående klimatdebatten eftersom de kalkskaliga organismerna då liksom nu tjänar en viktig klimatisk funktion och aktivt medverkar till att binda koldioxid i sina hårddelar, säger Lars Holmer, professor vid Institutionen för geovetenskaper, och en av forskarna bakom studien.
Det här, menar Lars Holmer, är även viktigt för att förstå hur olika kalkskaliga organismer faktiskt har kunnat börja bilda hårddelar av olika typer och öppnar för möjligheten att vidare undersöka ett vitt spektrum av andra äldre och samtida viktiga fossila organismer.
– Gotland är ju världsberömt för sina välbevarade fossila rev och sannolikt kan även fler av de revbyggande organismerna i dessa ha varit aragonitiska, liksom är fallet med de nutida revbyggarna.
För mer information, vänligen kontakta:
Lars Holmer, tel: 018-4712761, 070-468 26 55, e-post: lars.holmer@pal.uu.se
Avhandlingen finner stöd för tesen att skillnader i hälsa mellan kvinnor och män delvis kan härledas till bristande jämställdhet. När män och kvinnor har olika förutsättningar och makt att forma sina liv och delta i samhällutvecklingen påverkas deras hälsa på motsvarande sätt. Ökad jämställdhet kommer då att minska skillnaderna i hälsa mellan kvinnor och män genom konvergens, det vill säga att båda gruppernas värden närmar sig mitten.
I en registerstudie och en enkätstudie jämförs olika mått på jämställdhet och på hälsa samt relationen mellan dem. Registerstudien omfattar information om arbetsplats, lön, sjukfrånvaro, utbildningsnivå, föräldraledighet med mera bland drygt en miljon personer. I enkätstudien samlas svar om skillnader i lön, utbildningsnivå och tjänsteomfattning på arbetsplatsen samt i fördelningen av tid och ansvar i den egna parrelationen. Resultaten i form av två olika jämställdhetsindex har sedan jämförts med den egna upplevelsen, uttryckt i svar på frågan ”Hur upplever du jämställdhet på ditt företag?/i din relation?”.
Inget av jämställdhetsindexen, vare sig på arbetsplatsnivå eller på parrelationsnivå, visar samband med svaren på den enkla frågan om jämställdhet. Anställda upplever sina företag som mer jämställda än registerdata visar. Män upplever sina relationer som mer jämställda än vad som rapporteras från den praktiska verkligheten. Kvinnor däremot rapporterar i allmänhet högre grad av jämställdhet än de upplever. Denna skillnad i upplevelsen av jämställdhet kan vara den praktiska konsekvensen av att jämställdhet avspeglar makt och inflytande och att maktlöshet och brist på inflytande är avgörande för hälsan.
Ann Sörlin, som kommar från Åsele, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi, där hon kan nås på
tel. 090-785 12 95
mobil 070- 252 71 91
e-post: ann.sorlin@epiph.umu.se
Fredag 23 september försvarar Ann Sörlin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Health and the elusive Gender Equality – Can the impact of gender equality on health be measured? (Svensk titel: Hälsa och den gäckande jämställdheten – Kan jämställdhetens påverkan på hälsa mätas?).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Tuija Muhonen, Kultur och samhälle, Malmö högskola.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46298
Knappt två månader efter attackerna den 11 september drev USA igenom nya internationellt bindande regler för sjöfartsskydd, den så kallade ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code).
– Eftersom 90 procent av all handel sker till sjöss var det viktigt för USA att snabbt se till att sjöfarten inte fick sin egen 11 september-katastrof, säger Mattias Wengelin.
Tidigare fanns inga bindande regler, bara förslag till åtgärder som utarbetats på 80-talet efter det att Palestinska befrielsefronten kapat den italienska kryssaren Achille Lauro. Dessa förslag föll strax i glömska men dammades av i all hast efter den 11 september 2001. Nu utgör det stommen i det nya regelverket.
Enligt det nya sjöfartsskyddet ska alla industrihamnar omges av stängsel, säkerhetsvakter, bevakningskameror och kontrollsystem för in- och utpassering. Detta har inneburit att industrihamnar, som i vissa städer varit en integrerad del av gatubilden, numer är slutna och otillgängliga för vanliga människor.
– Många hamnarbetare har uppfattat säkerhetsreglerna som överdrivna och absurda, säger Mattias Wengelin. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vi har byggt om våra hamnar för att skydda USA mot konsekvenserna av dess egen utrikespolitik.
Bara vissa hamnar får lov att skeppa varor till USA. Göteborgs hamn är en av få europeiska hamnar som har valts ut eftersom den anses sköta säkerheten på ett bra sätt.
– Göteborg agerar tullstation och scannar alla containrar som ska till USA, säger Mattias Wengelin och berättar att detta har inneburit en konkurrensfördel för stadens hamn.
Mattias Wengelin har studerat hamnar och intervjuat hamnarbetare i Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Södertälje etc.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
042-35 66 39, Mattias.Wengelin@ism.lu.se
Mattias Wengelin disputerar snart med avhandlingen Service, Regulations, and Ports, An Actor-Network perspective on the social dimension of the Service Dominant Logic
I den tvärvetenskapliga publikationen medverkar historiker, demografer, sociologer och antropologer från nio länder. Utifrån olika perspektiv behandlas hur stater som Australien, Nya Zeeland, Canada, Ryssland, Norge och Sverige räknat, kategoriserat och diversifierat urfolk. Boken som är den första internationella studien på området visar hur det i varje land funnits ett nära samband mellan folkräkningar, etnisk klassificering och statsmaktens agendor och pekar på de konsekvenser som det fört med sig ända fram till idag. Statsmakterna har i många fall haft svårigheter att på ett pålitligt sätt identifiera och samla statistisk information rörande urfolk och statistiken har gett upphov till stereotyper.
Samtidigt har många urfolk världen över de senaste decennierna fört en växande kamp för självständighet där tillförlitliga kunskaper om befolkningens sammansättning och utbredning är avgörande. Mitt i detta spänningsfält befinner sig forskare som arbetar med dessa frågor och boken åskådliggör därför olika hänsynstaganden och metoder att arbeta med historiskt och nutida demografiskt material rörande urfolk.
Indigenous Peoples and Demography visar på betydelsen av internationella jämförelser för att synligöra nationella mönster och en internationell arena för att diskutera den fortsatta utvecklingen av urfolksdemografi.
Länk till boken på Berghahn Books: http://www.berghahnbooks.com/title.php?rowtag=AxelssonIndigenous
Kontaktinformation
För vidare information kontakta
Per Axelsson (per.axelsson@cesam.umu.se) eller Peter Sköld (peter.skold@cesam.umu.se).
Renskötselns starka koppling till markanvändning, tillsammans med den växande fokuseringen på klimatförändringar har skapat ett ökat intresse för dess socio-ekologiska återhämtningsförmåga och sårbarhet.
I det senaste numret av den ansedda tidskriften Global Environmental Change återfinns en artikel Reindeer management during the colonization of Sami lands: A long-term perspective of vulnerability and adaptation strategies av Isabelle Brännlund och Per Axelsson, vid Centrum för Samisk forskning.
Brännlund och Axelssons artikel som är baserad på 1800-tals och tidigt 1900-tals källor visar att även om det finns uppenbara skillnader mellan rennäringen igår och idag, så är det fortfarande samma ty av begränsningar och anpassningsstrategier.
Den främsta anpassningsstrategi var, och är fortfarande, en flexibel användning av betesmark, och det tydligaste begränsningarna var och är förlusten av makt över jorden och påförda regleringar.
Artikeln för fram att historiskt material måste användas i högre utsträckning för att kunna förstå dagens globala samhällsförändringar.
Isabelle Brännlund är doktorand i historia och kopllad till det tvärvetenskapliga projektet “Adaptations of natural resource-based communities to climatic and societal changes” (FORMAS) och placerad vid Centrum för Samisk forskning.
Per Axelsson, Dr. i historia vid Centrum för Samisk forskning och affilierad till Centrum för befolkningsstudier. Hans arbete finansierades av Umeå University Young Researcher Award.
Länk: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095937801100032X
Kontaktinformation
Kontakt:
isabelle.brannlund@cesam.umu.se
per.axelsson@cesam.umu.se
I en avhandling vid Linköpings universitet visar Lars Herlogsson att man kan ta fram snabba, effektsnåla organiska transistorer i billig plast som väl lämpar sig för tryckt elektronik.
Lars Herlogsson visar i sin avhandling att det med hjälp av polymerer, plaster som redan i dag produceras storskaligt i industrin, går att tillverka transistorer som är snabba och som kan drivas med små tryckta batterier, där drivspänningen ligger runt 1 volt.
De är också synnerligen lämpade för tryckt elektronik. Genom på att intelligent sätt utnyttja polymerernas egenskaper kan det effektiva isolatorskiktet mellan gateelektroden och halvledaren bli så tunt som 1 nm, oberoende av transistorns/tryckets tjocklek. Att skiktet är så tunt innebär också att drivspänningen blir låg.
För att komma ner i samma låga drivspänning med tidigare tekniker skulle det krävas nanometertunna skikt. Att trycka så tunna skikt är ogörligt eftersom tryckytan på exempelvis papper eller plastfilm är ojämn. Men att trycka exempelvis 100 nm tjocka skikt, som det handlar om här, låter sig göras med konventionell tryckteknik.
Idén att skapa ett tunt aktivt skikt imponerade på elektronikprofessorn Christer Svensson, Linköpings universitet, numera emeritus, i betygsnämnden.
— Ett vetenskapligt mycket snyggt jobb, en intelligent idé som han också tydligt kunde visa fungerar. Det kan nog finnas applikationer för den här typen av elektronik där kisel inte kan konkurrera, som i stora TV-skärmar, säger han.
Lars Herlogssons avhandling också unik då avhandlingens samtliga sex artiklar publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
— En avhandling som saknar motstycke på LiU, det lär nog dröja ett tag innan vi får uppleva något liknande igen, säger Magnus Berggren handledare och professor i organisk elektronik på institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.
För mer information
Lars Herlogsson, lars@thinfilm.se 0702-31 99 20
eller Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se 011-36 36 37
Länk till avhandling:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=94d1d8ecf5d24587ef8ae3c73332?searchId=1&pid=diva2:432465
Grafen, en tunn flaga kol bara ett atomlager tjockt, har en lång rad ovanliga och högintressanta egenskaper. Det leder elektricitet lika bra som koppar och leder värme mycket bättre än alla andra kända material. Det går att få fram en mängd olika variationer av egenskaperna hos grafen genom att framställa grafen i remsor med olika bredd, något som på engelska kallas nanoribbons. Grafenremsor har fått stort fokus inom nanofysiken eftersom det är mycket lovande material för bland annat elektronikkomponenter och solceller. Men, det är en utmaning att framställa sådana remsor.
Docent Alexandr Talyzin och hans forskargrupp vid institutionen för fysik, Umeå universitet, har tillsammans med kollegor från professor Esko Kauppinens grupp vid Aalto universitet i Finland upptäckt en metod att använda hålrummen i kolnanorören som endimensionella kemiska reaktorer för att framställa inkapslad grafen. En intressant egenskap är att kemiska reaktioner sker annorlunda här jämfört med i tredimensionella utrymmen.
– Vi använde coronen och perylen, stora aromatiska kolväten, som byggmaterial som reagerade till långa och smala grafenremsor inuti nanorören. Idén att använda just dessa molekyler för grafensyntes baserades på erfarenheter från en tidigare studie, säger Alexandr Talyzin.
Studien visade att coronenmolekyler kan reagera med varandra under speciella villkor till dimerer, trimerer och längre molekyler och möjligen användas för syntes av grafen om molekylerna tvingas till att reagera när de placerats geometriskt kant mot kant. Hålrummet i kolnanorör verkade vara ett idealt ställe för en sådan polymeriseringsreaktion.
I den nya studien visar forskarna att detta är möjligt. De första proverna som Ilya Anoshkin vid Aalto universitet körde i elektronmikroskop visade ett spännande resultat: alla nanorör var fyllda med grafenremsor.
– Att experimentet lyckades berodde också mycket på valet av kolnanorör. Våra medförfattare i Finland tillhandahöll nanorör med passande diameter och hög kvalitet, säger Alexandr Talyzin.
Senare förstod forskarna att formen på de inkapslade grafenremsorna kan modifieras genom att använda olika sorters aromatiska kolväten. Egenskaperna hos grafenremsorna varierar också med olika form och bredd på kolnanorören. Till exempel kan grafenremsor bete sig som metaller eller vara halvledare beroende på deras bredd och vilka molekyler som använts. På samma sätt kan kolnanorör vara metalliska, halvledare (beroende på diameter) eller isolatorer om de ändras kemiskt.
– Detta skapar en enorm potential för en mängd olika applikationer. Vi kan i framtiden syntetisera hybrider som kombinerar grafen och nanorör i alla möjliga kombinationer för att användas i till exempel belysningskomponenter och elektronikkomponenter, säger Alexandr Talyzin.
Metoden för syntes är mycket enkel, lätt att skala upp och ger nästan 100 procent fyllning i kolnanorören. De teoretiska simuleringarna, som utfördes av Arkady Krasheninnikov i Finland, visar också att grafenremsorna behåller sina unika egenskaper inuti nanorören samtidigt som de skyddas från omgivande miljö genom inkapslingen i nanorören.
– Det nya materialet verkar mycket lovande, men vi har mycket tvärvetenskaplig arbete framför oss inom fysik och kemi. Att syntetisera materialet är bara början. Nu vill vi lära oss dess elektriska, magnetiska och kemiska egenskaper och hur vi kan använda det nya materialet i praktiska applikationer, säger Alexandr Talyzin.
Orginalpublikation:
Tidskrift: Nano Letters: Synthesis of graphene nanoribbons encapsulated in single-walled carbon nanotubes. DOI: 10.1021/nl2024678
Författare: A. V. Talyzin , I. V Anoshkin , A. G. Nasibulin , A. Krasheninnikov , R. M. Nieminen , H. Jiang , and E. Kauppinen.
http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/nl2024678
För mer information, kontakta gärna:
Alexandr Talyzin, docent vid institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: +49 (0)90-786 63 20
E-post: alexandr.talyzin@physics.umu.se
Jordbruket orsakar världen över stora utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan. För att bromsa klimatförändringarna måste utsläppen minskas, men samtidigt behöver mer livsmedel produceras till en ständigt växande befolkning.
– I framtiden kan vi kanske ta fram nya grödor som kan minska utsläppen av växthusgaserna från jordbruket, menar professor Sara Hallin från SLU.
Lustgas (N2O) och metan (CH4) både bildas och återbildas av markens mikroorganismer, och samspelet mellan grödan och mikroberna påverkar utsläppens omfattning mycket.
Sara Hallin har skrivit en artikel i Trends in Plant Science tillsammans med Laurent Philippot, från INRA i Frankrike. Där beskriver de hur metan- och lustgaskretsloppen i marken runt en planta fungerar och hur mikroorganismerna agerar i rotzonen.
Ny forskning visar att växter har specifika egenskaper, som påverkar nettoemissionerna av både lustgas och metan. Det handlar om hur växterna påverkar de mikrobiella processer, som reglerar flödet av dessa växthusgaser från marken. Det handlar också om hur växt och mikroorganismer samspelar i dessa processer.
Man har redan dragit nytta av den nya kunskapen när man överförde ”utsläppssnåla” gener från den vilda vetesläktingen Leymus racemosus till odlat vete, Triticum aestivum L. ’Chinese Spring’. Råg och korn står på tur.
– Det är ett spännande forskningsområde, som banar väg för möjligheten att dämpa utsläppen av växthusgaser från jordbruket, säger Sara Hallin. Nu har vi verktyg för att kunna utveckla grödor för en hållbar produktion av livsmedel och biobränslen.
Professor Sara Hallin
018-67 32 09
sara.hallin@slu.se
Länk till artikeln:
“Towards food, feed and energy crops mitigating climate change“
Jildiz Hamit-Eminovski, forskare vid Malmö högskola, har studerat samspelet mellan biologiska makromolekyler på bakterieytor och hur dessa påverkas av kemikalier. Speciellt har hon intresserat sig för samspelet mellan molekylerna när de är fästa på ytor av olika karaktär.
Hamit-Eminovski har studerat bakterien Microthrix parvicella som bland annat finns i reningsverk. Det är när bakterietillväxten är hög som vattnet i reningsverket skummar.
– Studien är gjord i samarbete med kemiföretaget Kemira, som tillhandahåller de kemikalier man använder för att bekämpa den här bakterien, berättar Hamit-Eminovski. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur kemikalierna fungerar, det vill säga hur de påverkar bakteriens yta.
Ytan av bakterien är täckt av många olika sorters makromolekyler, vilket gör ytans egenskaper komplex. Hamit-Eminovski har därför studerat ett modellsystem som består av en viss makromolekyl bunden till en yta.
– I studierna har jag visat att det sker en strukturändring av de ytbundna makromolekylerna när man tillsätter kemikalier. Samtidigt bildas ett gel på ytan som innebär att näringstillförseln stryps och bakterietillväxten begränsas. Vi har fått bättre kunskap om vad som sker på bakteriens yta och hur kemikalierna verkar.
Disputation
Avhandlingens titel: ”Interactions of biopolymers and metal complexes at biological interfaces”.
Tid: torsdag 15 september, kl. 09.00
Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, Ing 49, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Kontaktinformation
För ytterligare info kontakta Jildiz Hamit-Eminovski på tfn: 0732-427769
Att ha ryggmärgsbråck innebär att ha en medfödd missbildning i ryggraden, vilket oftast leder till förlamning i olika grad i kroppens nedre delar, svårighet att styra blåsa och tarm och risk för så kallad vattenskalle.
Senare forskning visar att ryggmärgsbråck dessutom ofta medför andra neurologiskt betingade svårigheter såsom olika grader av exekutiva funktionsnedsättningar, vilket visar sig som svårighet att utföra saker.
En studie av barn med ryggmärgsbråck genomförd vid Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att en majoritet av barnen hade svårt att på ett självständigt sätt ’få saker gjorda’ i vardagslivet. Oförmågan påverkar både barnens autonomi i vardagslivet och deras delaktighet i olika skolsituationer.
Även om både barnen själva och deras föräldrar uppfattar att barnet rent motoriskt kan utföra vardagsaktiviteter så blir det ändå inte gjort. Många föräldrar uttrycker detta som: ”Han/hon kan nog, men det blir liksom inte av.”
Tidigare har barn med ryggmärgsbråck ofta ansetts överhjälpta på grund av sin motoriska funktionsnedsättning – i vissa fall har barnen till och med ansetts lata. I sin avhandling kan nu Marie Peny-Dahlstrand, leg arbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska akademin, visa att det inte handlar om lathet eller ovilja utan på en oförmåga att självständigt driva igenom aktiviteter från start till mål, att initiera nya steg i en aktivitet och att lösa problem som uppstår under aktivitetens gång.
– För ett barn som är fött med ryggmärgsbråck är den här nedsatta förmågan att ”få något gjort” troligen mer hämmande än de motoriska svårigheterna. Slutsatsen är att många barn och även vuxna med ryggmärgsbråck skulle behöva assistans eller annat stöd som agerar som startmotor och problemlösare, säger Marie Peny-Dahlstrand.
Svårigheterna i vardagslivet som avhandlingen beskriver finns sannolikt även hos barn och vuxna med andra neurologiska skador och sjukdomar. Ofta döljs dessa svårigheter bakom mer synliga motoriska funktionsnedsättningar, vilket medför att personer med dessa svårigheter ofta missförstås som ovilliga eller ovana, säger Marie Peny-Dahlstrand.
Rönen som avhandlingen presenterar är viktiga att förmedla till föräldrar, skol- och habiliteringspersonal, samt inte minst till biståndsbedömare.
– Då kan barn med ryggmärgsbråck få rätt sorts stöd, och därmed möjlighet att utnyttja sin potential och vara så delaktiga som möjligt i vardagsliv, skola och kamratumgänge, och som vuxna även bli delaktiga i arbets- och samhällslivet, säger Marie Peny-Dahlstrand.
Avhandlingen To get things done, the challenge in everyday life in children with spina bifida. Quality of performance, autonomy and participation försvaras (på engelska) den 16 september kl 09.00 i Arvid Carlssons hörsal, Academicum, Medicinaregatan 3.
Kontaktinformation
Kontakt:
Marie Peny-Dahlstrand, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0703-97 69 28
marie.peny-dahlstrand@neuro.gu.se
Handledare; Gunilla Gosman-Hedström, docent. Mobil 0703-484306 e-postadress; gunilla.gosman-hedstrom@neuro.gu.se
Fakta
Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning i ryggkotorna och deras taggutskott. I Sverige föds varje år ett tjugotal barn med ryggmärgsbråck. Oftast opereras barnet under det första levnadsdygnet för att sluta bråcket.
Norge och Danmark har lärlingsbaserad yrkesutbildning medan den i Finland och Sverige primärt är skolbaserad. Fr.o.m. hösten 2011 har lärlingsutbildningar införts också i Sverige.
I rapporten undersöks hur väl övergången mellan skola och arbetsliv påverkas av hur yrkesutbildningen organiseras. Slutsatsen blir att andelen som examineras från yrkesutbildningen på den svenska gymnasieskolan är på samma nivå som i Danmark, lägre än i Finland, men betydligt högre än i Norge. Svenska avhoppare från den gymnasiala yrkesutbildningen löper också en lägre risk att långvarigt stå utanför arbetsmarknad och studier än i våra grannländer.
– Anledningen till att de svenska avhopparna klarar sig så pass bra är att vår vuxenutbildning tycks vara bättre på att fånga upp avhoppare och erbjuda dem en andra chans än vad som är fallet i våra grannländer, säger Olof Bäckman, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av författarna till rapporten.
De lärlingsbaserade utbildningarna i Danmark och Norge har alltså inte någon högre andel examinerade än de skolbaserade utbildningarna i Finland och Sverige. I Norge har man tvärtom stora problem med avhopp från yrkesutbildningarna.
– I ljuset av de resultat som presenteras i vår rapport är det svårt att se hur den i höst införda lärlingsbaserade yrkesutbildningen i Sverige skulle kunna bidra till ökad andel examinerade. Utifrån vad vi ser i Norge är det faktiskt mer troligt att det blir tvärtom, säger Olof Bäckman.
Rapporten visar däremot att för dem som examinerats från utbildningen verkar övergången till arbetslivet gå smidigare i Danmark och Norge. De utexaminerade från finsk och särskilt svensk yrkesutbildning går å andra sidan i högre utsträckning vidare till högre studier.
Arbetsrapport Nr 2011:8, Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden är skriven av
Olof Bäckman, Vibeke Jakobsen, Thomas Lorentzen, Eva Österbacka, Espen Dahl och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Olof Bäckman, olof.backman@framtidsstudier.se 08 – 402 12 18.
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Harpestbakterien är extremt smittsam, och så kallade Igl-proteiner är avgörande för dess sjukdomsalstrande förmåga. Det visar den avhandling som Linda Tancred försvarar vid Umeå universitet 16 september.
Harpestbakterien, Francisella tularensis, är en mycket smittsam bakterie som orsakar sjukdomen tularemi, även kallad harpest, hos djur och människa. Harpest är en allvarlig sjukdom, och infektion orsakad av en nordamerikansk variant av bakterien leder ofta till döden om den inte behandlas med antibiotika.
Harpestbakterien tillväxer inuti så kallade makrofager – de värdceller som normalt försvarar kroppen mot infektioner. Vanligtvis äter makrofager upp bakterier och andra kroppsfrämmande ämnen genom att de innesluts i ett speciellt membran där de sedan bombarderas med skadliga substanser och bryts ned. Harpestbakterien har förmåga att motverka denna membraninneslutning och nedbrytning.
I avhandlingsarbetet har en makrofagmodell använts för att identifiera harpestproteiner som är viktiga för dess sjukdomsalstrande förmåga. Linda Tancred visar i avhandlingen att Igl-proteinerna, en grupp av fyra proteiner som är unika för harpestbakterien, är avgörande för dess sjukdomsalstrande förmåga. Harpestbakterier som saknar något av Igl-proteinerna har kraftigt minskad sjukdomsalstrande förmåga, och saknar möjlighet att motverka ett antal av värdcellens försvarssystem såsom produktion av syreradikaler och utsöndring av inflammationsstimulerande ämnen. Detta leder till att harpestbakteriernas tillväxt inuti makrofager kraftigt hämmas samtidigt som skadan på värdcellen minskas. Den minskade sjukdomsalstrande förmågan kan förklaras av att bakterier utan Igl-proteiner inte längre kan motverka membraninneslutningen i värdcellen.
Linda Tancred visar också att tillsats av signalsubstansen interferon-gamma, som aktiverar immunförsvaret, leder till att värdcellerna effektivt kan avdöda harpestbakterier både med och utan Igl-proteiner. Den avdödande effekten kan kopplas till att värdcellen producerar mer kväveradikaler. På samma sätt visar hon också att tillsats av en substans som bildar kväveradikaler inuti infekterade värdceller skadar harpestbakterien, vilket i likhet med avsaknaden av Igl-proteiner minskar bakteriens möjlighet att stå emot ett flertal av värdcellens försvarssystem.
Resultaten visar att den sjukdomsalstrande förmågan hos harpestbakterien beror på att den överlever i makrofager, de immunceller som normalt är ett av kroppens främsta verktyg för att oskadliggöra mikrober. Förmågan att överleva är helt beroende av bakteriella Igl-proteiner.
Linda Tancred är uppvuxen i Göteborg och har magisterexamen i molekylärbiologi från Göteborgs universitet. För mer information, kontakta henne gärna på
telefon 090-785 17 53
mobiltelefon 073-686 21 03
e-post linda.tancred@climi.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-45869
Fil Dr Victoria Blom har tittat närmare på tänkbara orsaker till att en del personer blir sjuka av stress.
— En förklaring till att unga kvinnor blir sjuka av stress återfinns i självkänslan, eller snarare brist på den. I stället för att ha en inneboende trygghet att man duger som man är så har en del personer en villkorlig, så kallad prestationsbaserad, självkänsla. Man strävar då ständigt efter att erhålla den självkänsla man saknar genom att hela tiden ställa höga krav på sig själv. Samtidigt finns ofta en rädsla för att misslyckas hos dessa personer då egenvärdet är avhängigt prestationens resultat, säger Victoria Blom.
I sin avhandling Striving for self-esteem – Conceptualizations and role in burnout visar Victoria Blom att framgång och yttre bekräftelse blir en kompensation för bristande självkänsla. Man blir då också beroende av att vara duktig för att känna att man duger.
— En god grundläggande självkänsla i botten kan istället skapa en buffert mot misslyckanden och nederlag. Det blir då inte den yttre bekräftelsen som definierar hela ens egenvärde och man kan hålla en sundare distans till sina prestationer. I en experimentell studie visade det sig att individer med denna typ av villkorad självkänsla reagerade med förhöjd fysiologisk och psykologisk anspänning i en prestationssituation där de blev utvärderade, särskilt då de inte har full kontroll över situationen.
Att det framförallt är duktiga, engagerade och prestationsinriktade personer som blir sjuka av stress är en utbredd uppfattning inom utbrändhetsforskningen. Men hur kan detta dysfunktionella engagemang vändas till ett positivt engagemang utan att individen driver sig själv för hårt?
— En av mina studier visar att prestationsbaserad självkänsla tycks triggas i en miljö med otillräckligt stöd från chef och familj, motstridiga krav samt otillräckligt med resurser för att göra ett bra jobb och hög arbetsbelastning. Detta leder i sin tur till ökad risk att bränna ut sig. När det kommer till könsskillnader visar studien att det för män i hög grad är arbetsstress som leder till utbrändhet, medan det är de inre kraven i form av prestationsbaserad självkänsla som främst leder till att kvinnor bränner ut sig. De är ’duktiga flickor’ som riskerar att driva sig själva så hårt att de blir sjuka av stress, säger Victoria Blom.
För mer information kontakta gärna: Victoria.blom@psychology.su.se alt: 070-7213029
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Östersjöns förmåga att ta upp koldioxid utan att samtidigt försura vattnet kraftigt har förändrats de senaste 100 åren. I Bottenviken har motståndskraften mot förändringar minskat medan den har ökat i de sydöstra delarna av Östersjön, säger Karin Wesslander på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar stadigt på grund av mänsklig påverkan, de globala klimatmodellerna är ännu osäkra och kusthaven ingår sällan i de stora klimatmodellerna. För att bättre förstå hur koncentrationen av koldioxid påverkar haven och vår miljö har Karin Wesslander undersökt koldioxidsystemet i Östersjöns ytvatten.
Koldioxid ingår som en viktig del i fotosyntesen, som omvandlar energin från solljuset. I havet sköts fotosyntesen av växtplankton. Under vårens och sommarens algblomning förbrukas koldioxid i havet. Eftersom andelen koldioxid då blir mindre i vattnet än i atmosfären sker ett flöde av koldioxid till havet, som fungerar som en sänka för atmosfäriskt koldioxid. När plankton sedan dör bryts de ner och koldioxid kommer tillbaka ut i vattnet. Under höst och vinter när det blåser mycket blandas vattnet om och koldioxiden kommer upp till ytan igen. Därför är havet dessa årstider oftast en koldioxidkälla.
– Studien bygger på 15 års mätningar i havet utanför Gotland, 1994-2009, och visar att det finns stora variationer mellan årstider, olika år och olika områden. Skillnaderna beror bland annat på hur stor algblomningen är. Vinden har också stor betydelse.
Eftersom Östersjön är ett väl avgränsat innanhav som får ett stort tillskott från de många floder som rinner ut där, får flodvattnets sammansättning stor påverkan. Karin Wesslanders resultat visar att Östersjöns förmåga att ta hand om koldioxid utan att öka försurningen är betydligt högre i de sydöstra delarna och kring Finska viken än i Bottenviken.
– Vi tror att skillnaderna beror på att floderna i Finska viken och längs baltkusten får med sig kalk då de rinner genom kalkhaltigt berg. Floderna som rinner ut i Bottenviken har inte alls samma kalkhalt.
Avhandlingen innehåller även en modellstudie som visar att övergödningen av Östersjöns ytvatten kan ha motverkat den försurning som koldioxidökningen i atmosfären annars skulle ha gett upphov till. De nya resultaten ingår i arbetet med att utveckla bättre miljö och klimatmodeller för Östersjön.
Avhandlingen The carbon dioxide system in the Baltic Sea surface waters försvarades framgångsrikt på en disputation vid göteborgs universitet. Handledare: Anders Omstedt. Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/25442
Kontaktinformation
KONTAKT:
Karin Wesslander, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2873
0702- 76 75 66
karinw@gvc.gu.se
– Vi vill bland annat undersöka om och i så fall hur införandet av nationella prov i dessa ämnen har förändrat lärarnas syn på vad som ska läras ut och hur, säger Eva Lundqvist, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och huvudansvarig för studien.
Nationella prov ska vara ett stöd i lärarnas arbete och för elevernas lärande. De ska också utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom införandet av nationella prov i fysik, kemi och biologi ville regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen och skapa en mer likvärdig betygssättning av elever. Allt detta beskrivs som nödvändigt eftersom svenska elever når sämre resultat i nationella och internationella mätningar än tidigare.
Uppsalaforskarna ska undersöka om, och i så fall på vilket sätt, införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena påverkar lärarnas undervisning. Ändrar de uppfattning om vad som är bra NO-undervisning? Påverkar proven hur lärarna bedömer eleverna? Påverkas elevernas lärande? Forskning om detta saknas nästa helt idag.
I september skickas en enkät ut till lärare verksamma i Mälardalen och i övriga Sverige för att identifiera olika undervisningstraditioner i NO-lärarkåren. Ett urval lärare kommer också att intervjuas och följas i klassrummet. Syftet är att det ska bli möjligt att se om proven påverkat lärare med olika undervisningstradition olika.
Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation till varandra och till den nationella och internationella forskningen om ”scientific literacy”. Scientific literacy handlar om visioner för vad som skall utgöra de kunskaper alla medborgare bör få med sig i naturorienterande undervisning. Studien kommer att bli ett viktigt underlag för att diskutera provens effekter och utveckling, men kommer också att kunna vara ett stöd i lärares yrkesutövning.
Studien finansieras av Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta Eva Lundqvist, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, tel: 018-471 24 28, eva.lundqvist@edu.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Professor Milan Veljkovic vid Luleå tekniska universitet leder
forskningen om modulhus som kan användas för flexibla bostäder.
Särskilt lämpligt för studentbostäder, ett hus i moduler, byggt på ett stålskelett, som är lätt att bygga och flytta, särskilt i tätbebyggda områden. Det är idén med ett nytt stort EU finansierat forskningsprojekt som leds av Luleå tekniska universitet, i samarbete med bl a Kalixföretaget Part AB.
– Det är en ny typ av hus som är gjort av prefabricerade 3D rumsmoduler som tillverkas av Part AB i Kalix och stålskelettet ska levereras av världens största stålrörstillverkare, Vallourec & Mannesmann Tubes, säger Milan Veljkovic, Professor i stålbyggnad vid Luleå tekniska universitet.
Varje höst och vårterminsstart på olika universitets- och högskoleorter i Sverige är studentbostadsbristen ett stort problem, särskilt senare år med stora studentkullar. Vad kan då vara lämpligare än att hitta ett flexibelt sätt att bygga och flytta hus som löser bostadsbristen. Den 17-18 augusti hölls en ”kick off” för ett projekt som finansieras av EU-medel och partners egna resurser. Det leds av Luleå tekniska universitet. I projektet, som ska pågå i tre år, ingår sju forsknings- och industripartners från Tyskland, Portugal, Belgien, Spanien och Sverige.
– Vi söker mark för att uppföra en pilotbyggnad, helst nära LTU eller i Kalix och huset kommer att testas så att det uppfyller krav för energieffektiva byggnader och hållbart byggande, säger Milan Veljkovic. Vi vill gärna ha huset i bruk efter forskningsprojektet, som studentboende, hotell eller för spin-off företag.
Forskningen ska leda fram till ett sätt att bygga flervåningshus i moduler, med kort byggtid och med möjlighet till att återanvända stora delar. Användning av höghållfasta stål kommer att undersökas i nya förbandsdetaljer. Det ska bli hus som uppfyller krav på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det betyder med andra ord att de ska vara bra för människa, miljö och den privata ekonomin.
För mer information kontakta
Milan Veljkovic
Professor i stålbyggnad
Luleå tekniska universitet
070-6084731
