Växande arbetsmarknadsregioner gör att allt fler jobbpendlar långa sträckor, och för 11 procent av svenskarna tar det minst 45 minuter att åka till arbetet. Många av dem är småbarnsföräldrar och lever i en relation, och de flesta är män. Kulturgeografen Erika Sandow vid Umeå universitet har i sin avhandling kartlagt långpendlingen i landet, och undersökt dess effekter på inkomst och relationer. Resultaten visar att även om ekonomi och karriär ofta gynnas av pendling, uppstår också sociala kostnader som enligt Erika Sandow borde diskuteras mer.

Män tjänar mest på att långpendla
I studien ingår drygt två miljoner svenskar som var gifta eller sammanboende år 2000, och resultaten baseras på Statistiska centralbyråns registerdata för dessa personer från år 1995 och 2005. Erika Sandow visar att de som långpendlar får tillgång till en större arbetsmarknad, och ofta också bättre karriärmöjligheter och löneutveckling. Men kvinnor och män gynnas olika mycket, och inkomsten ökar mest för långpendlande män. För pendlarnas partners minskar dock inkomsten, och eftersom de flesta långpendlare är män får många kvinnor både mindre i lönekuvertet och ett större ansvar för barn och familj.
– Det är också vanligt att kvinnor tar ett mindre kvalificerat arbete nära hemmet, eller går ner i arbetstid, för att till exempel kunna hämta och lämna på dagis, säger Erika Sandow.

Enligt hennes resultat gynnar alltså växande arbetsmarknadsregioner främst männens karriärer, och en fortsatt ökad långpendling kan både bevara och förstärka könsskillnader i hemmet och på arbetsmarknaden. Samtidigt får de (få) kvinnor som långpendlar nya karriärmöjligheter och högre lön. Men, påpekar Erika Sandow, tidigare studier har visat att långpendlande kvinnor upplever mer stress och tidspress, och känner sig mindre framgångsrika i arbetslivet, än långpendlande män.
 
Att anpassa sig eller skiljas
En stor andel av långpendlarna är småbarnsföräldrar och väl förankrade på en viss plats, och att pendla är därför ett bra alternativ till att flytta. De flesta som har börjat långpendla fortsätter också med det, och mer än hälften har hållit på i minst fem år. Med tiden lär sig långpendlare att anpassa sig, menar Erika Sandow, och erfarenheten gör det lättare att skapa strategier för att lösa vardagspusslet. Men för alla är situationen inte hållbar i längden. Resultaten visar att långpendlare löper 40 procent större risk att separera än andra, och det är de första åren av långpendling som är mest prövande för ett förhållande.

Även om växande arbetsmarknadsregioner är bra för tillväxten, finns det sociala kostnader av långa restider som också bör tas med i regionförstoringsdebatten, understryker Erika Sandow.
– Vi vet inte vad långpendlingen leder till på lång sikt och vilket pris vi får betala för ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att också lyfta fram de sociala konsekvenser som pendling för med sig. Hur påverkas till exempel barn av att växa upp med en eller två långpendlande föräldrar?

Erika Sandow är uppvuxen i Lycksele och bosatt i Umeå sedan 1998.

Fakta om disputationen
Fredagen den 27 maj försvarar Erika Sandow, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln On the road. Social aspects of commuting long-distances to work. Svensk titel: På väg. Sociala aspekter på långväga pendling. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Susan Hanson, School of Geography, Clark University, MA, USA.

För mer information, kontakta:
Erika Sandow
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 5902, 070-256 69 30
E-mail: erika.sandow@geography.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]
Pressbild [Ref 2]

Tiden som för de flesta är känd som ”högstadiet” har i tidigare forskning identifierats som en stark period av språkutveckling. Men få forskare har fokuserat på enskilda individers språkutveckling under denna period.

– På så vis har vi inte haft särskilt precis kunskap om hur språket förändras under dessa skolår, säger avhandlingens författare Mikael Nordenfors.

Han har studerat ett 30-tal elevers texter genom högstadiet (261 texter totalt) och kartlagt ett antal olika mönster för språkutveckling genom att studera ordlängd, ordmängd och ordvariation. Han studerar också vad han kallar för röstanvändning, till exempel växlingar mellan citat, referat och berättarröst. De undersökta texterna kommer från nationella prov, noveller och en mer fackspråklig typ av test, en essä.

En av Mikael Nordenfors slutsatser är att elevernas textproduktion mätt i antal ord ökar kraftigt under de första åren på högstadiet, men att mängden ord sedan tenderar att reduceras i de avslutande texterna i årskurs 9.

– Detta skulle man kunna tolka som att skrivglädjen, eller utvecklingen, stagnerar. Men mer sannolikt är det så att eleverna förmår säga vad de vill ha sagt med färre ord i förtätad meningsbyggnad, det vill säga ett språk som med åren blir mer effektivt, och därmed också präglat av mer ”vuxna” stilistiska val.

I avhandlingen påvisas några sådana stilistiska val, vilka främst går att notera hos de elever som fått högt betyg på sina texter. Ett exempel på val är att formeln för att kommentera ett citat som till exempel ”Dra åt skogen, sa Peter” av somliga avskaffas till fördel för konstruktioner som ”Dra åt skogen. Peters ord sårade honom”. Det vill säga en del elever tillägnar sig ett större stilistiskt register, men alla gör det inte.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att en del elever utvecklas starkt i sitt skrivande medan andra går mycket långsamt fram. Det leder i sin tur till en diskussion om hur man ska kunna få fler elever att nå fram till en mer kontinuerlig och starkare skrivutveckling.

– Eftersom kartläggningen visar hur mångfacetterad elevernas skriftspråksutveckling är, blir kraven på den enskilda svenskläraren därefter. Därför hoppas jag också att den ska kunna fungera som något av förberedelselitteratur för blivande och aktiva lärare. Att undervisa om texter på högstadiet är kort sagt ingen enkel sak, säger Mikael Nordenfors.

Läs avhandlingen:
Skriftspråksutveckling under högstadiet finns på GUPEA – Gothenburg University Publications Electronic Archive.

Mikael Nordenfors är verksam vid institutionen för svenska språket. Han har en bakgrund som svensklärare på högstadiet. Hans doktorsavhandling är skriven inom ramarna för forskarskolan CUL, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Mer information:
Mikael Nordenfors, telefon: 0706-715614, e-post: mikael.nordenfors@svenska.gu.se
Avhandlingens titel: Skriftspråksutveckling under högstadiet
Tid och plats för disputation: lördagen den 28 maj 2011 kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Synnøve Matre, Trondheim
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket, e-post: kristina.holmlid@gu.se (kostnad 350 kr)
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/25300

En forskargrupp från SLU i Alnarp och Umeå har sammanställt litteratur på området, besökt 16 fårbesättningar i Sverige och även tittat på gårdar i Danmark, Norge, Finland och USA.

Det är slakttidpunkten som avgör benämningen på produktionsformen: vår-, höst- eller vinterlamm. Minst byggnadsbehov har höstlammsproducenterna, eftersom lammen då går ute och betar under sommaren och hösten fram tills de ska slaktas.

Vårlamm kräver större byggnader, större arbetsinsats samt mer foder och strömedel, eftersom lammen föds upp inomhus.

Vid egen produktion av vinterlamm behövs det plats i byggnaden för både tackorna och lammen efter betesperioden.

Enkla, oisolerade byggnader är vanligast, eftersom de ekonomiska marginalerna i produktionen inte är stora. Forskarna tar i sin rapport upp byggnadernas utformning och funktion, t.ex. mekaniserad utfodring, frostfritt vatten, en lammkammare dit bara lammen har tillträde, djupströbäddar, permanenta drivningsgångar, uppvärmda utrymmen för sjuka djur eller flasklamm, ventilation och hårdgjorda uteytor.

Kontaktinformation
knut-hakan.jeppsson@slu.se, 040-41 54 84, gun.bernes@slu.se, 090-786 87 44, Byggnader och inhysningssystem för lammproduktion, http://pub.epsilon.slu.se/5885/1/meiner_et_al_110323.pdf

I en SLU-studie, som gjordes under vårvintern 2011 i Västernorrlands och Jämtlands granskogar, hittades flera andra barkborrearter, speciellt den dubbelögade bastborren (Polygraphus poligraphus). Mer utbredda skador av dubbelögad bastborre anses uppkomma när träden är stressade, t.ex. av varma och torra somrar.

Granbarkborren förökade sig dåligt i fjol, och bara en tiondel av dem övervintrade under barken på de dödade granarna. Resten övervintrade i marken. Att avverka dödade träd under vintern är alltså ingen effektiv bekämpningsmetod. Huvuddelen av granbarkborrens naturliga fiender stannar dessutom kvar och övervintrar under barken. Om träden avverkas riskerar man därför att fienderna, och inte skadegörarna, försvinner ut ur skogen.

Kontaktinformation
Martin.Schroeder@slu.se, 018-67 23 32,
Inte bara granbarkborrar i norra Sverige, http://www.slu.se/dubbelogad-bastborre

Knubbved består av 5-15 cm träbitar, dvs. storleken mellan träflis och pannved, och kan levereras till en lägre kostnad än de traditionella bränsleslagen. Den självtorkar vid lagring minst lika bra som pannved, enligt en studie från SLU i Alnarp i samarbete med Högskolan Dalarna. Det innebär att den inte möglar som fuktiga flishögar ofta gör.

Knubbveden kan eldas satsvis som pannved eller matas in automatiskt i pannan från en bränslebehållare. Med viss teknisk utveckling skulle den manuella hanteringen vid satseldning kunna minskas, så att man slipper jobba med skyffel och skottkärra.

I många panncentraler och närvärmeverk eldar man med träpellets och briketter, lätthanterliga bränslen, som nu har blivit dyrare på grund av högre råvarupriser. Även i denna något större skala skulle knubbved kunna prövas.

Kontaktinformation
Jan.Erik.Mattsson@slu.se, 040-41 51 39, Knubbved istället för vanlig ved?, http://pub-epsilon.slu.se:8080/2605/01/mattsson_et_al_110125.pdf

Resultaten av experimenten har tillsammans med den teoretiska analysen precis publicerats i den erkända akademiska tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences). Konsekvenserna av upptäckten är flera och viktiga.

– Vi kan förbättra sällsynta jordartsmetallers prestanda då vi förstår vad som händer och sker i dem. Det skulle förhoppningsvis kunna leda fram till exempelvis bättre bilkatalysatorer, där cerium i den oxiderade fasen ceria används för avgasrening, säger Börje Johansson, professor i materialvetenskap vid KTH.

Han tillägger att cerium också är en viktig komponent i stål för att förbättra stålets egenskaper, vilket gör upptäckten intressant även för detta material. Forskare vid KTH och Uppsala har dessutom gjort teoretiska arbeten kring bränsleceller där man också använt sig av ceriumoxid och som dopats med lantanider.

Kina är fullständigt dominerande på världsmarknaden när det gäller utvinningen av sällsynta jordartsmetaller. I höstas flaggade landet för en begränsning av sin export, något som spred oro i resten av världen. Detta med tanke på den stora mängd av högteknologiska applikationer som fordrar dessa metaller, som exempelvis batterier, magneter, solceller, lågenergilampor och optiska fibrer. Börje Johansson menar att han och hans kollegors upptäckt i förlängningen skulle kunna vara viktig för Sveriges framtida ekonomi.

– Detta är ett steg i rätt riktning för Sverige att bli starkare på området. Vad vi lär oss om cerium har vi också nytta av vad gäller de andra 17 sällsynta jordartsmetallerna då de alla är rätt lika. Dessutom finns det möjlighet att bedriva gruvor för sällsynta jordartsmetaller i Sverige, bland annat i Västerbotten. Faktum är att majoriteten av dessa metaller ursprungligen hittades allra först i Sverige, säger Börje Johansson.

För mer information, kontakta Börje Johansson på 08 – 790 88 23, 070 – 417 54 52 eller borje@mse.kth.se.

Rekryteringen av nya årsklasser av europeisk ål har minskat under lång tid och idag utgör de endast några få procent av vad den var för 30 till 50 åren sedan. Ålen är särskilt känslig för överfiske eftersom den blir könsmogen vid hög ålder, men det finns också andra orsaker till nedgången. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har sedan länge varnat för konsekvenserna av den pågående negativa beståndsutvecklingen och rådet har sedan 1998 rekommenderat att en förvaltningsplan för ål tas fram på europeisk basis. Sedan 2007 kräver EU-kommissionen också att alla ålfiskande medlemsstater ska utveckla en plan för att minska den mänskligt orsakade dödligheten av ålen. I Sverige har Fiskeriverket fått regeringens uppdrag att ansvara för en nationell ålförvaltningsplan.

Många åtgärder är listade inom ramen för planen: förbud mot fritidsfiske på ål, speciella yrkesfiskelicenser för ål, förändrade fisketider, stängning av gulålsfisket på västkusten, ökade utsättningar av ålyngel. Det finns också en avsiktsdeklaration av Fiskeriverket tillsammans med sex kraftbolag att vidta åtgärder för att minska den dödlighet som beror på att ålar sugs in i vattenkraftverkens turbiner.

Havsmiljöinstitutets analys av den svenska ålförvaltningsplanen visar på en rad brister. Nedan listas några:

· Det finns klara målkonflikter mellan att bevara arten och att bevara fisket. Förvaltningen vill medverka till att ”dämpa” de negativa effekterna av fiske och annan mänsklig verksamhet istället för att garantera att bevarandemålet uppfylls. Som en jämförelse har både Norge som Irland infört totalstopp för allt ålfiske för att öka återvandringen till Sargassohavet.

· Underlagsmaterialet till planen är bristfälligt och saknar kritisk genomlysning. Det finns en osäkerhet i beståndsuppskattningen som man inte tagit hänsyn till. Risken är därför stor att man överskattar beståndets storlek och fortsätter överexploateringen.

· Operationaliseringen av mål till krav och åtgärder är otillräcklig — de vinster man anser sig göra från utsättningar, fiskeregleringar och minskad turbindödlighet bygger mer på förhoppningar än stabila faktaunderlag. Implementeringen av planen sker eller avses ske under en mycket lång tidsperiod. Även om planen till slut skulle följas, är det inte troligt att 2,6 miljoner blankålar kommer att kunna utvandra, vilket är Sveriges mål. Det beror bland annat på att ett relativt omfattande ålfiske fortfarande tillåts, samt på osäkra resultat av utsättningen av franska och engelska ålyngel i svenska vatten; ålen kan vara desorienterad och det är tveksamt om den hittar tillbaka till Sargassohavet för att leka.

Kontakt på Havsmiljöinstitutet: Henrik Svedäng, docent i marin ekologi vid Göteborgs universitet. 031-7866645, 0703-536804, henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se”>henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se
Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.

Tina Johansen
Havsmiljöinstitutet
Box 260
405 30 Göteborg
tfn. 031-7866560
mob. 0733-467513
tina.johansen@havsmiljoinstitutet.se”>tina.johansen@havsmiljoinstitutet.se
www.havsmiljoinstitutet.se

– I många fall behandlas patienten för antingen smärtan eller depressionen men att behandla smärtan botar inte depressionen och tvärtom, säger Steven J. Linton, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet.

I en ny rapport från Försäkringskassan framgår det att depression och ryggvärk är de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet. Ö

rebroforskarna undersöker hur smärta och depression påverkar varandra och sjukdomsförloppet för patienter med besvär i rygg och nacke.

– Om depressionen inte behandlas kan den bli en katalysator som förvärrar problemen i rygg och nacke vilket gör att riskerna för att patienter utvecklar kronisk smärta ökar, säger Steven J. Linton.

Klara bakslag
– Det vi främst har sett är att en patient som har fått hjälp med depressionen klarar bakslag mycket bättre. Att plötsligt drabbas av smärta när man tror att man är på bättringsväg kan annars väcka starka negativa känslor och minnen av tidigare smärtupplevelser. Har patienten inte verktyg att hantera det kan det leda till att man fastnar i en ond cirkel som förvärrar såväl depression som smärta, säger Steven J. Linton.

Forskarna ser en tydlig koppling mellan en tidig behandling och förbättring av depressionen och framsteg i smärtbehandlingen. Ju tidigare depressionen behandlas desto bättre.

– Man bryter då det mönster som både kronisk smärta och depression följer med återkommande perioder av intensivare smärta eller negativa känslor direkt.

Just den här cirkeln är central och den illustreras i den modell vi har tagit fram i Örebro för att tydliggöra problemen, säger Steven J. Linton.

– Det gör att det också blir lättare att förstå vilken roll andra faktorer som till exempel stress på arbetsplatsen spelar för sjukdomsbilden, säger Steven J. Linton.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Steven J. Linton steven.linton@oru.se, 019-303505

Man kan likna jorden vid en gigantisk magnet vars fält utgör en magnetisk bubbla som skyddar oss från kosmisk strålning. Ibland syns strålningen när laddade partiklar letar sig ned vid de magnetiska polerna där bubblan är som svagast och skapar norrsken. Även om det vi ser är ofarligt ljus, kan fenomenet orsaka strömavbrott och störa instrument på exempelvis flygplan. Det är därför viktigt att övervaka rymdens magnetfält. Sedan rymdålderns begynnelse har därför forskare skickat magnetfältssensorer med satelliter för att kartlägga magnetfältet. Sensorerna var från början stora och tunga. Nyligen har forskarna börjat intressera sig för lättare instrument som ryms på mindre, billigare satelliter.

Med så kallad mikro- och nanoteknik har Anders Persson, Ångströms rymdtekniska centrum, Uppsala universitet, utvecklat en sensor som är så liten att hundratals ryms tvärs över ett hårstrå. Sensorn bestämmer styrka och riktning hos ett magnetfält med sina ytterst tunna magnetiska och ickemagnetiska lager.

– Om man låter alla Nationalencyklopedins band, staplade på varandra, motsvara tjockleken hos vanlig aluminiumfolie, skulle magnetfältsensorns tunnaste lager svara mot en enda sida,  berättar Anders Persson.

Eftersom dess signal måste isoleras och förstärkas, har sensorn integrerats med elektronik i ett system – en så kallad magnetometer – som väger mindre än ett gram och får plats på en fingertopp. I slutet av året ska denna magnetometer göra sin jungfrufärd med en vietnamesisk satellit som väger ett kilo – ungefär en tusendel av en vanlig satellit. Även det japanska rymdprogrammet är intresserat av att använda magnetometern inom kort.

Anders Perssons avhandling försvaras den 1 juni 2011.  

Läs eller ladda ner avhandlingen [Ref 1] från universitetets hemsida.

För mer information, kontakta Anders Persson, tel: 018-471 3111, 070-253 56 70, e-post: anders.persson@angstrom.uu.se


Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Tidigare forskning visar på att situationen i skolklassen är viktig för hälsan bland barn och ungdomar, men få studier har undersökt ifall det finns långsiktiga hälsokonsekvenser. Resultaten från studierna i min avhandling tyder på att så är fallet, säger Ylva Almquist doktorand vid Stockholms universitet. Ylva Almqvist presenterar de nya resultaten i sin avhandling som lagts fram vid Centre for Health Equity Studies (CHESS) som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Avhandlingen undersöker vilken betydelse situationen i skolklassen kan ha för elevers hälsa senare i livet. Skolklassen utgör ett intressant socialt sammanhang i och med att elever inte väljer sina klasskamrater. Ändå tillbringar eleverna i en klass mycket tid tillsammans under många år. Över tid växer ett nätverk av vänskapsrelationer fram.

– Min forskning visar att de elever som har färre vänner i sin skolklass rapporterar sämre hälsa som vuxna. De som har lägre status bland sina klasskamrater har högre risk att senare bli inlagda på sjukhus för till exempel psykiska problem, alkohol- och drogmissbruk, hjärtsjukdomar och diabetes. Bland de elever som är särskilt utanför i skolklassen är det inte bara vanligare att hamna på sjukhus som vuxna, de har också betydligt fler sjukhusvistelser. Slutligen verkar den övergripande situationen i skolklassen påverka alla elever: elever i klasser med en ojämlik fördelning av status rapporterar överlag sämre hälsa i vuxen ålder, oberoende av deras egen status, säger Ylva Almqvist.

Avhandlingen bygger på två datamaterial av individer födda på 1950-talet i Stockholm respektive Aberdeen (Skottland). Information kring kamratrelationer i skolklassen samlades in under 1960-talet och man har kunnat följa upp individernas hälsa i vuxen ålder.

– Utbildningssystemet har förändrats sen de elever som undersökts i den här avhandling gick i skolan, men det finns ingen anledning att tro att situationen i skolklassen skulle ha blivit mindre viktig. Tvärtom lyfts kamratrelationer ofta fram av elever själva som en central aspekt av skolgången. Skolan handlar om mycket mer än betyg och jag hoppas att min avhandling lyfter fram vikten av att även fokusera på det sociala samspelet mellan eleverna, säger Ylva Almquist.

Läs avhandlingen:
A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective finns på DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet.  

För ytterligare information, kontakta:
Ylva Almquist, Centre for Health Equity Studies (CHESS)
E-post: ylva.almquist@chess.su.se, Tel: 08-674 79 69; 0706-014 114
 

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Uppdraget som mentor har tidigare även benämnts som klassföreståndare. I mentorns uppdrag ingår att fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Uppdraget tycks innebära, åtminstone formellt sett, att mentorn är elevernas primära kontakt mellan eleven och skolan. Men vad innebär uppdraget till innehåll och funktion och vad betyder det för elever som har svårigheter att uppnå målen?

Elisabeth Nordevall har under ett läsår följt fyra gymnasielärare i deras uppdrag som mentorer. Förutom deltagande observationer har olika former av samtal och intervjuer med mentorerna, deras elever samt rektorer genomförts.

Avhandlingen visar att när mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina ansvarselevers skolsituation. Detta ger mentorn möjligheter att bygga upp ett kunskapssystem kring den enskilde eleven. Studien synliggör hur mentorn sedan använder kunskapssystemet för att skapa strukturer och strategier kring elevens lärandesituation och därmed bidrar till att elevens utrymme för lärande och delaktighet ökar.

Elisabeth Nordevall är specialpedagog och har sedan 1979 arbetat på Kungsängsskolan, en kommunal 7-9 skola i Jönköping. Från och med våren 2010 är hon anställd vid Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Elisabeth antogs till forskarutbildningen vid HLK i augusti 2006. Handledare har varit professor Ann Ahlberg och professor Claes Nilholm.

Läs avhandlingen:
Gymnasielärarens uppdrag som mentor — En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet finns på DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
 
Elisabeth Nordevall försvarar sin avhandling fredagen den 27 maj 2011 kl. 13.15 i sal Hc113 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Jerry Rosenqvist, Högskolan i Kristianstad.

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 registrerade studenter, cirka 170 anställda och omsätter 160 mnkr.

Kontaktinformation
För ytterligare information, välkommen att kontakta:
Elisabeth Nordevall, tfn 070-517 61 40, elisabeth.nordevall@telia.com

Professor Ann Ahlberg, tfn 031-786 20 81, ann.ahlberg@ped.gu.se

Avhandlingens fokus är att förstå hur människor i olika samarbetssituationer själva anpassar sin arbetsplats eller omgivning för att kunna samarbeta med varandra.

– Utgångspunkten är att denna förståelse är viktig för utvecklingen av IT-verktyg som stödjer samarbete, menar Alexandra.

Avhandlingen baseras på följande fyra studier av olika samarbetssituationer inför utveckling av IT-verktyg eller efter det att IT-verktyg har införts:

Avhandlingen för fram ett synsätt för att förstå samarbetssituationer när man vill utveckla IT-verktyg för dessa. Synsättet kallas ”Places of Collaboration” där man speciellt tittar på hur människor själva skapar och anpassar sin miljö för att samarbete ska fungera. De anpassningar som människor gör, inklusive de verktyg de själva tar fram såsom papperssystem, pärmar med mera, är också viktiga att analysera för att förstå vilka samarbeten som egentligen sker.

– Samarbeten sker baserat på människors faktiska behov av att få jobbet gjort och inte baserat på hur organisationsstrukturer formellt ser ut på papper. Om IT-verktyg införs på en arbetsplats kommer människorna att anpassa sin miljö och skapa nya verktyg för att stödja de aspekter i samarbetet som inte stöds av IT-verktyget. Slutsatsen är att framtida forskning och utveckling inom IT också bör fokusera på att stödja människor i deras eget skapande av samarbets-verktyg. Detta innebär bland annat att vi bör utveckla IT-verktyg som människor själva kan anpassa utifrån egna behov för samarbete, avslutar Alexandra.

Disputationen är öppen för allmänheten.

Dag: Tisdagen den 24 maj 2011
Tid: Klockan 13:15
Plats: Sal J1650, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

För ytterligare information kontakta Alexandra Petrakou via e-post:
alexandra.petrakou@lnu.se

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.

Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se

Idag används riksdagens olika kontrollverktyg till synes slumpmässigt och det saknas en tydlig tanke om vilket verktyg som fyller vilken funktion.

För att kunna utkräva ansvar och korrigera felaktigheter krävs information om hur regeringen använder sin makt. Detta är kontrollmaktens viktigaste funktion, att samla information om makthavarna. Denna information är även viktig för folket för att det ska kunna ta ett så väl underbyggt beslut som möjligt på valdagen.

– Kontrollmaktens resultat måste göras mer tillgängliga för medborgarna. I avhandlingen föreslår jag bland annat att riksdagens hemsida bör nyttjas på ett bättre sätt för att underlätta tillgängligheten av de resultat som framkommer i granskningen, säger Patrik Bremdal.

I avhandlingen visas bland annat att konstitutionsutskottets granskning i stora delar inte är politiserad på det sätt som den ofta framställs. Utskottet är enigt över partigränserna i de allra flesta ärenden. Det konstateras även att antalet frågor och interpellationer som ställs i Sverige, internationellt sett, inte är anmärkningsvärt många. I Sverige ställs mellan 1500 och 2000 skriftliga frågor. Motsvarande i till exempel Storbritannien är drygt 50 000 och i Danmark 6-7000.

Några av de förändringar Patrik Bremdal föreslår är en förändring av interpellationsinstitutet så att de kopplas närmare KU:s granskning och införande av en ny frågeform, skriftliga frågor för muntliga svar. Han föreslår även ändrade regler kring hur och när en anmälan till KU ska ske och en utökad användning av utskottens möjlighet till uppföljning och utvärdering. Avslutningsvis föreslås även ett nytt riksdagsutskott med uppgift att kontrollera delegerad normgivning.


För mer information kontakta Patrik Bremdal, tel: 018-471 7991, 0709-721813
patrik.bremdal@jur.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Jos hade länge setts som en plats där Nigerias alla religiösa och etniska grupper levde tillsammans i fred, men den 7 september 2001 skulle den bilden slås i spillror. Förödande sammanstötningar bröt ut mellan etniska och religiösa grupper som gjorde olika anspråk på staden, och våldsspiralen som vidtog tycks fortfarande efter snart tio år bara eskalera.

I efterdyningarna av ”The crisis”, som händelserna kom att kallas, flyttade tidigare grannar isär och områden fick nya, religiöst färgade namn, som till exempel ”New Jerusalem” eller ”Jihad Zone”, beroende på om kristna eller muslimer var i majoritet. Den traumatiska händelsen kom att upplevas som en brytpunkt med en fredlig historia och en förlust av vad staden en gång varit. Vänner blev till fiender och nyss trygga platser blev livsfarliga att besöka. Tidigare sanningar omkullkastades. Invånarna i Jos fann sig tvungna att finna nya vägar i en värld färgad av ilska och rädsla och där oförutsägbarhet präglade livet.

Ulrika Anderssons avhandling bygger på 18 månaders fältarbete i Jos mellan åren 2000 och 2007. Avhandlingen analyserar de processer som formade staden och dess invånare efter krisen. I centrum står en krets utövare av traditionell medicin. Som helare och siare med tillgång till ”mediciner” som kunde skydda mot angrepp, skada fiender och lösa konflikter, hade de speciella färdigheter att påverka och hantera framtider som blev mer och mer oförutsägbara och riskfyllda. Samtidigt var de precis lika sårbara inför de föränderliga omständigheterna som alla stadens invånare. Deras dagliga liv och kamp över att finna fotfäste och vägar framåt i detta osäkra landskap används i boken som en utgångspunkt för att utforska större sammanhang: livsvillkor i en tillvaro karakteriserad av osäkerhet, sönderfall, rädsla och konflikt – i Jos som stad och Nigeria som nation.

– Den ständiga ovissheten om vad framtiden ska bära med sig, vad det förflutna har varit, och vad som sker i nuet gäller inte bara Jos utövare av medicin. Vi kämpar alla med hur oviss och tvetydig världen framstår. Tidigare försök till tolkningar faller snabbt samman och ersätts med nya men i tider av kris är detta processer som framträder i all sin kraft, säger Ulrika Andersson Trovalla.

För mer information, kontakta Ulrika Andersson Trovalla, tel: 018-244394, 073-346 60 96, e-post: ulrika.andersson@antro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Anna Ullström vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet har gjort en unik undersökning om de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Hon har även själv jobbat som politiskt sakkunnig. 

I sin avhandling analyserar Anna Ullström Styrning bakom kulisserna, Regeringskansliets politiska staber och regeringens styrningskapacitet en av de mer outforskade delarna av svensk politik, de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Ingen har tidigare gjort denna typ av undersökning i Sverige. Det är vardagslivet i de politiska staberna som uppmärksammas. Vad gör statssekreterare, planeringschefer, pressekreterare och politiskt sakkunniga? Hur är arbetet i de politiska staberna organiserat? Hur styr de politiskt anställda tjänstemännen?

Undersökningen baseras på ett omfattande material, som samlats in med hjälp av en enkätundersökning, deltagande observation, fokusgrupper och kvalitativa intervjuer. Analysen kompletteras med dagboksutdrag från deltagande observation i Jordbruksdepartementets politiska stab 2005 och 2006, då Anna Ullström arbetade där som politiskt sakkunnig.

– Min studie bidrar särskilt till förståelse av de politiskt sakkunnigas deltagande i styrningen av departementen. De politiskt sakkunnigas närvaro i Regeringskansliet utmanar det traditionella förhållandet mellan statsråd och tjänstemän. Eftersom politiskt sakkunniga inte ingår i departementens linjeorganisation, ingår de inte i den parlamentariska styrningskedjan som helhet och kan inte utkrävas ansvar av riksdagen. Det är självklart intressant då att veta hur mycket de influerar eller styr, säger hon.

Studien visar att politiskt sakkunniga i Regeringskansliet kan påverka policyprocesser, och i egenskap av statsrådets nära medarbetare, även statsrådets åsikter. Studien visar också att politiskt sakkunniga deltar i styrningen av departementen, men att det finns normer som reglerar hur detta sker.

– De politiskt sakkunniga kan i princip inte driva en egen politisk agenda som statsrådet inte samtycker till. Närhet och möjligheten att ta reda på statsrådets åsikt är en viktig förutsättning för att staberna ska fungera, säger Anna Ullström.

För mer information kontakta gärna:
Anna Ullström, Statsvetenskapliga institutionen och Score, Stockholms universitet, telefon 08-674 74 09, 070-3099168, e-post anna.ullstrom@score.su.se
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Patientens erfarenheter och synpunkter på vården är viktiga i arbetet med att förbättra vårdens kvalitet. Varje år kontaktar cirka 26 000 personer i Sverige patientnämndens kansli med klagomål, var sjunde (15 %) upplever att det funnits brister i bemötandet i kontakten med personal i hälso- och sjukvården.

Syftet med Eva Janglands avhandlingsprojekt har varit att få en fördjupad bild av möten mellan patienten och hälso- och sjukvårdpersonal inom vården, och då specifikt inom kirurgisk vård. Studierna är baserade på intervjuer med patienter och sjuksköterskor samt på en enkätstudie med patienter. Avhandlingen innehåller även en studie där en enkel förbättringsåtgärds påverkan på patientens delaktighet undersöktes.

Brister i information, i respekt och i empati var de vanligaste orsakerna till att patienter och anhöriga kontaktat patientnämndens kansli med klagomål på bristande bemötande.

–    I intervjuerna framkom att bristande bemötande och delaktighet gör att patienter tappar förtroende för vården, vilket skapar osäkerhet, onödig oro och lidande både under vårdtiden och efter utskrivning, säger Eva Jangland.

Flertalet patienter var nöjda med den medicinska delen av vården, men upplevde brister i det psykologiska stödet eller i den information de fått i samband med beskedet om sin diagnos. En studie gjordes därför på två kirurgiska vårdavdelningar. Patienterna fick varje dag skriva ned sina frågor och funderingar på ett för studien utarbetat ”patientkort”. Detta fungerade sedan som ett verktyg i dialogen med sjukvårdspersonalen, exempelvis vid ronder och utskrivningssamtal. Utvärderingen visade att de patienter som använde patientkortet under sin tid på sjukhuset upplevde att de haft bättre möjlighet att delta i beslut vad gäller både omvårdnaden och den medicinska vården jämfört med dem som inte fått kortet.

–    Mina studier pekar på betydelsen av ett gott bemötande och att patientens delaktighet kontinuerligt prioriteras och diskuteras i vården. Men också att patientens delaktighet i vården kan förbättras genom en enkel och resurssnål åtgärd, säger Eva Jangland.

Patienters berättelser om negativa möten i vården kan användas som utgångspunkt för reflektion i utbildning och i handledning för alla yrkeskategorier i hälso- och sjukvården, menar Eva Jangland.

– Att under handledning få reflektera över patientens erfarenheter i vården kan vara ett bra verktyg för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesroll.

Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 30 maj. Läs avhandlingen  [Ref 1]på universitetsbibliotekets webbplats.

För mer information, kontakta Eva Jangland, tel: 072-235 93 33, eva.jangland@surgsci.uu.se 
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se