Många sjukdomsframkallande bakterier använder sig av hårliknande utskott, pili, för att kunna gripa tag i värdorganismens celler och infektera dem. Traditionell antibiotikabehandling, så som penicilliner och sulfa, dödar bakterierna eller stoppar deras tillväxt. Problemet är att en sådan behandlig utgör en grogrund för resistenta bakterier. Erik Chorell och hans kollegor har därför i stället riktat in sin forskning på att avväpna bakteriernas förmåga att binda till cellerna, i stället för att döda dem.
– Om bakterien inte kan fästa till värdcellen förlorar den helt sin sjukdomsframkallande egenskap, den “avväpnas” och tas sedan om hand av kroppens eget immunförsvar. Det här är en lovande strategi för att minska uppkomsten av resistenta bakterier, säger Erik Chorell.
I sitt avhandlingsarbete har Erik Chorell designat, tillverkat och utvärderat en klass substanser, som kallas 2-pyridoner. Substanserna har visat sig kunna få E. coli-bakterier, som orsakar urinvägsinfektioner, att tappa sin förmåga att bygga upp de hårliknande utskotten.
– De är i dag inte på något sätt färdiga läkemedel, men de är en viktig utgångspunkt för att vidareutveckla nya antibakteriella substanser, berättar Erik Chorell.
Erik Chorell har i sin avhandling även utvecklat fluorescerande – lysande – substanser av samma klass. De kan användas som “verktyg” för forskarna i deras jakt efter mer förståelse om bakteriens sjukdomsframkallande livscykel.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37161
Erik Chorell är född och uppvuxen i Härnösand och har både en master examen i kemi och en examen som civilingenjör i teknisk kemi från Umeå universitet. Forskningen har utförts på kemiska institutionen, Umeå universitet.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Erik Chorell
Kemiska Institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 6962, 070-5792326
E-post: erik.chorell@chem.umu.se
Om disputationen
Fredagen den 19 november försvarar Erik Chorell, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Pilicides and Curlicides: Design, synthesis, and evaluation of novel antibacterial agents targeting bacterial virulence. Svensk titel: Pilicider & Curlicider – Design, syntes och utvärdering av antibakteriella föreningar mot bakteriell virulens.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora hörsalen, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Professor Stephen Hanessian, department of chemistry, University of Monteral, Canada.
Vissa personlighetsdrag ökar sårbarheten för att insjukna i psykiatriska sjukdomar. Därför ville en forskargrupp vid Umeå universitet studera om denna patientgrupp hade några sårbarhetsfaktorer som kunde förklara insjuknandet. Patientgruppen utmärker sig genom att vara ängsliga och pessimistiska med låg självkänsla, vilket är vanligt vid många psykiatriska åkommor. Det som var speciellt för den här gruppen var att de utmärkte sig som ihärdiga, ambitiösa och pedantiska personer.
Att vara ambitiös, ordentlig och överpresterande förefaller öka sårbarheten för att insjukna i utmattningssyndrom. Patienter med utmattningssyndrom uppvisar enligt Agneta Sandströms avhandling försämrad minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt nedsatt hjärnaktivitet i delar av pannloberna. Regleringen av stresshormonet kortisol är också påverkad i gruppen, med förändrad känslighet i hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln).
I avhandlingen undersöks om det med neuropsykologiska test går att bekräfta och beskriva de kognitiva problem som patienter med utmattningssyndrom rapporterar. Framförallt uppvisar patientgruppen problem med uppmärksamhet och arbetsminne. Patienterna fick också göra arbetsminnestester medan de låg i en funktionell magnetkamera som mäter hjärnans aktivitetsmönster. Patienter med utmattningssyndrom visar sig ha ett annat aktivitetsmönster i hjärnan när de utför ett språkligt arbetsminnestest, och de aktiverar också delar av frontalloben mindre än friska försökspersoner och en grupp nyinsjuknade med depression.
HPA-axeln hos patientgruppen uppvisar nedsatt känslighet i hypofysen med lägre insöndring av adrenokortikotropt hormon (ACTH) efter stimulering med kortikotropin (CRH), samt ökad känslighet i binjurebarken med ökad frisättning av kortisol i förhållande till mängden insöndrat ACTH. Det finns även en skillnad i dygnsrytmiken av kortisol, där patienterna har en flackare insöndringskurva än de andra två grupperna. Forskarna kunde inte se någon minskning i hippokampusvolym i patientgruppen. Andelen patienter med mätbara nivåer av den proinflammatoriska cytokinen interleukin-1 är högre i patientgruppen.
Sammanfattningsvis tyder studierna på att det finns ett samband mellan personlighet, den generella hälsan, kognitiv förmåga och neuroendokrin dysfunktion vid utmattningssyndrom. De kognitiva problem som avspeglar sig i testprestationer avspeglas också i ett annorlunda aktivitetsmönster i hjärnan för patienter med utmattningsdepression. Agneta Sandström har också funnit stöd för att det finns likheter med egentlig depression, men också välavgränsade skillnader.
Agneta Sandström uppvuxen i Sundsvalls kommun. Hon arbetar som psykolog på Stroke och hjärnskade avdelningen Remonthagen i Östersund och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon nås på
telefon 063-15 49 16
mobiltelefon 070-327 93 90
e-post agneta.sandstrom@jll.se
Porträttbild [Ref 1] (Foto: Mikael Stiernstedt)
Fredag 19 november försvarar Agneta Sandström, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, sin avhandling med titeln ”Neurocognitive and endocrine dysfunction in women with exhaustion syndrome”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor emerita Marie Åsberg, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37280 [Ref 2]
På samma sätt som utomeuropeiska efternamn i dagens Sverige kan leda till diskriminering och negativ särbehandling har även Sveriges samiska befolkning märkt av att samisk- och finskspråkiga släktnamn kan vara ett hinder. En undersökning av svenska samers släktnamnbyten från 1920 och framåt visar att många har bytt sina namn mot nybildade svenskspråkiga. Ofta med motiveringen att det ursprungliga namnet är för svårt för svenskar att uttala eller att man vill att det ska låta mer svenskt. Samiska namn har ofta betraktats som utländska, trots att de är inhemska.
Märit Frändén, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, har genom att studera arkivmaterial och intervjua samer kommit fram till att namnbytestrenden nu har vänt. Fler samer än förut behåller sina namn. Många väljer också att byta sina neutrala svenska släktnamn mot samiska. Det har blivit ett sätt att visa tillhörighet till den egna gruppen eller att manifestera sin samiskhet gentemot majoritetssamhället.
– Tidigare har samer ofta dolt sin etniska tillhörighet, men det här är ett sätt att ta tillbaka stoltheten över sitt ursprung, säger Märit Frändén.
Trenden följer en utveckling som innebär större samhällelig acceptans mot samer. Men det finns två sidor av myntet: diskriminering förekommer fortfarande inom de flesta samhällsområden, och ett släktnamn som avslöjar sin bärares samiska identitet innebär därför att man riskerar att utsättas för sämre bemötande eller fördomar.
Disputation på avhandlingen äger rum 20 november på Uppsala universitet. För mer information kontakta Märit Frändén 018-471 13 35, 0705 09 78 87, marit.franden@nordiska.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Kompassen är ett enkelt sätt att mäta riktningen på magnetiska fält och underlätta navigation på land och till sjöss. Vill man mäta med den noggrannhet, känslighet eller snabbhet som krävs av till exempel utforskning av solvinden, det flöde av laddade partiklar från solen som ger bland annat norrsken, behövs mer avancerade instrument. Dessa brukar kallas för magnetfältssensorer eller magnetometrar.
I vanliga fall väger en magnetometer, som ska användas i rymden, runt ett kilo. Uppskjutningskostnaden för material som ska ut i rymden ligger på drygt 100 000 kronor per kilo. Därför kan stora besparingar göras på att utveckla lättare teknik.
På Ångströms rymdtekniska centrum, ÅSTC, vid Uppsala universitet har man nu, med stöd från Rymdstyrelsen och VINNOVA, tagit fram en magnetometer som bara väger ungefär tio gram. Detta har gjorts genom kombinerad mikroteknik och nanoteknik
– Det skulle få plats 10 000 av de minsta sensorelementen i magnetometern på ett knappnålshuvud, säger doktoranden Anders Persson, som med hjälp av plasmateknik och jonstrålar skär ut sensorer i Ångströmlaboratoriets renrum.
Anders Persson belönades i våras med 2010 års innovationsstipendium från Ångström Material Academy för sin insats.
För närvarande drivs arbetet med magnetometern på tre fronter. Forskarna försöker finna sätt att ytterligare reducera bruset i magnetometern. Man jobbar också med den krävande rymdkvalificeringen som nu visat att sensorn är immun mot gammastrålning. Parallellt, undersöker man dessutom hur tekniken kan användas i mer jordnära tillämpningar.
Nyligen uppmärksammades ÅSTC och dess forskning vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst där särskilt stora framsteg inom forskning och teknik redovisades av vd Björn O. Nilsson.
För mer information kontakta Greger Thornell, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper Uppsala universitet, telefon 018 471 7126, e-post greger.thornell@angstrom.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Socialistiska republiken Vietnam har under de senaste decennierna haft en stark ekonomisk tillväxt och uppvisar förhållandevis låga nivåer av mödradödlighet och barnadödlighet jämfört med andra länder i samma nationalinkomstläge. Avhandlingen redovisar och analyserar graviditetsutfallen hos ca 4400 kvinnor i ett jordbruksområde norr om Hanoi samt resultaten från fokusgrupper med gravida kvinnor och hälsovårdspersonal.
Resultaten visar att kvinnor som är sysselsatta inom jordbruket löper 70 procent ökad risk att föda ett barn med lägre födelsevikt än förväntat samt att kvinnor i någon av de mindre befolkningsgrupperna har en sexfaldigt ökad risk för ett dödfött barn. Barnen med lägre födelsevikt löpte ökad risk för död under graviditet och förlossning eller strax efter förlossningen. Orsakerna till att kvinnorna inom jordbruket är utsatta för denna ökade risk behöver studeras framgent.
I fokusgrupper med gravida och hälsovårdspersonal förmedlade de gravida kvinnorna hur de försökte skapa de bästa förutsättningarna för en normal graviditet genom att bland annat minska sin arbetsbörda samt söka hälsovård i tid. Detta var dock svårt att genomföra i praktiken eftersom det vanligtvis inte fanns någon möjlig avlastning. Det framkom att de gravida kvinnorna hyste en stor tilltro till både mödrahälsovården och förlossningsvården.
Kunskap om graviditetsrelaterade komplikationer och deras symtom samt den höga tilltron till mödrahälsovården och förlossningsvården bidrar sannolikt till de relativt goda resultaten inom mödrahälsovård och förlossningsvård i Vietnam. För att ytterligare kunna förbättra vården behöver en större andel kvinnor och barn få tillgång till kejsarsnitt och bättre vård vid komplikationer. Detta kan uppnås bland annat genom ett förbättrat system för remittering och transporter från hälsostationerna på landsbygden till sjukhusen. I övrigt bör de gravida kvinnornas makar stödjas till ökat engagemang under graviditet och förlossning. Den vietnamesiska kvinnans plats i samhället behöver stärkas ytterligare.
Sophie Graner är uppvuxen och bosatt på Värmdö utanför Stockholm. Hon är verksam som gynekolog och förlossningsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och har tidigare arbetat i Sudan för organisationen Läkare utan gränser. Hon kan nås på
Mobil 0706-849239
e-post sophie.graner@obgyn.umu.se
Porträttbild [Ref 1]
Onsdagen den 17 november försvarar Sophie Graner, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Reproductive outcomes in rural Vietnam. Perspectives and experiences by pregnant women and health care professionals on pregnancy promotion and maternal health care
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Bergasalen, by. 27, NUS.
Fakultetsopponent är docent Elisabeth Darj, Uppsala universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37266 [Ref 2]
Ungdomars upplevelser av stress bör förstås i ett vidare socialt sammanhang, skriver Maria Wiklund i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 november.
Under det senaste årtiondet har flera forskningsrapporter visat på ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och ungdom i Sverige, speciellt hos flickor. Enligt avhandlingen bör denna utveckling ses i ett vidare socialt sammanhang där också genusskapande processer har betydelse. Tjejers upplevelser av att inte duga och att pressa sig för att prestera perfekt i konkurrens med andra kan vara uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer i samhället. Unga förväntas ”skapa sig själva” i förhållande till normer och ideal för hur tjejer och killar ska vara och se ut, vilket kan upplevas som både kravfyllt och övermäktigt.
Att leva nära gränsen är det genomgående temat i 40 unga kvinnors berättelser om stress. Deras stress är fysiskt påtaglig i form av högt tempo, rastlöshet, trötthet, värk eller sömnsvårigheter. Frågor som ”hur ska jag klara det här?” och ”hur ska jag orka?” är vanliga. De unga kvinnor som intervjuats beskriver stressfaktorer på många parallella områden, både här och nu och i tankar om framtiden. De berättar om hur de tar stort ansvar för såväl sociala relationer och egna prestationer som för att vara en ”bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp.
Samtidigt beskriver de vacklande stöd från omgivningen. Smärtsamma erfarenheter av mobbning och ensamhet under skolåren påtalas, liksom sviktande och svikande vuxna. En av de intervjuade kvinnorna konstaterar att ”vuxna är så upptagna med sina egna liv”. Andra talar om att samhället idag är till för dem med vassa armbågar och att det finns en anda av att man helst ska klara sig själv. Flera av kvinnorna utmanar sådana normer i sin omgivning, men känner samtidigt att de betalar ett högt pris för att gå mot strömmen.
Upplevelser av stress är också vanliga bland ungdomar på gymnasiet. Resultaten från en enkät med fler än 1 000 gymnasielever i Umeå visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag, inklusive oro och ångest. Två till tre gånger fler flickor än pojkar rapporterar sådana besvär och skillnaden är statistiskt säkerställd. Mer än hälften av ungdomarna håller ett högt tempo, och många upplever sig pressade av krav från skolan (73%) och av egna inre krav (59%).
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem. Stress bland unga behöver emellertid också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.
Maria Wiklund är legitimerad sjukgymnast och uppvuxen i Luleå. Hon är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, och verksam som adjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Kontaktinformation
Maria Wiklund kan nås på
tel. 090-785 27 04,
mobil 070-306 20 14
e-post maria.wiklund@physiother.umu.se
Porträttbild [Ref 1]
Fredagen den 12 november försvarar Maria Wiklund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nära gränsen. Diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens unga (Close to the edge. Discursive, gendered and embodied stress in modern youth).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Rosa salen, Tandläkarhögskolan, 9 tr., NUS.
Fakultetsopponent är professor Charli Eriksson, Örebro universitet.
Avhandlingen kommer att försvaras på svenska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37157 [Ref 2]
Lågt blodtryck kan vara en fara för personer som är 85 år och äldre, skriver Lena Molander i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 13 november.
Det är välkänt att högt blodtryck ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och det är dessutom en riskfaktor för demens. Högt blodtryck är därför förknippat med ökad dödlighet. Enligt avhandlingen verkar det dock som att också lågt blodtryck kan kopplas till både ökad dödlighet och demens hos mycket gamla personer. Avhandlingen redovisar dels hur blodtrycket förändras med åldern, dels sambanden mellan blodtryck och dödlighet respektive demens hos individer som är 85 år eller äldre. Det diastoliska blodtrycket (”undertrycket”) sjönk med stigande ålder hos individer som var 70 år eller äldre, medan det systoliska blodtrycket (”övertrycket”) steg upp till 75 års ålder, när också det började sjunka. Vidare sjönk medelblodtrycket i befolkningen över åren mellan 1981 och 2005, vilket delvis kan förklaras av att användandet av blodtryckssänkande läkemedel ökade.
I en grupp av individer som var 85 år och äldre noterades att dödligheten var större hos både de som hade lägst och de som hade högst blodtryck. Individer med demens hade lägre medelblodtryck än de utan demens, men inget samband kunde ses mellan blodtrycket och risken att insjukna i demens inom fem år. De som fick demens uppvisade en större blodtryckssänkning än de som förblev demensfria, men det är oklart om blodtryckssänkningen kom före eller efter demenssjukdomen.
Underliggande sjukdomar eller dålig hälsa, som både sänker blodtrycket och ökar dödligheten och risken för demens, skulle delvis kunna förklara fynden men det låga blodtrycket i sig kan också medföra ökad risk. Det är ännu oklart om blodtryckssänkande läkemedel kan påverka dessa samband.
Avhandlingen bygger huvudsakligen på den så kallade Umeå 85+/GERDA-studien, som omfattar individer som var 85 år och äldre i Västerbotten och finländska Österbotten 2000–2007. Detta material kombinerades även med blodtrycksvärden från U70-studien som genomfördes i Umeå 1981–1990 på individer som var 70–88 år gamla.
Lena Molander är läkare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik, vid Umeå universitet
Tel: 090-785 87 27
Mobi:l 070-523 40 36
E-pos:t lena.molander@germed.umu.se
Lördag 13 november försvarar Lena Molander, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titelnBlodtryck i hög ålder – med fokus på epidemiologi, kognitiv nedsättning och dödlighet(Blood pressure in advanced age – with focus on epidemiology, cognitive impairment and mortality).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Miia Kivipelto, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37153
Avhandlingen tar upp simulationsträning för att träna som team i en 3-dimensionell, digital miljö med respektive roller på hemmaplan för att mentalt kunna förbereda sig för internationella insatser och få en igenkänning av miljö, landskap, fordon och materiel på förhand. Avhandlingen tar också upp hur en redan existerande kognitionsmodell som kallas BDI (Belief, Desire and Intention) kan utvecklas och visar på hur olika slags beslutslängder kan behöva olika slags stöd i form av apparatur och metod för ett team.
I ett tidigt skede av arbetet med avhandlingen kopplades en av försvarets simulationsmotorer (HiFi) ihop med en eyetracker för att kunna logga objekt i realtid i en digital 3d-miljö. Konceptet kan utvecklas till att även omfatta indata som till exempel tal, hjärtfrekvens och svettning (Galvanic Skin Response, GSR) i varje enskild simulationsuppdatering. Indata kan även påverka inlärningsupplägget genom att ge olika slags feedback och därmed medvetengöra interaktionsbeteenden med till exempel lokalbefolkning, kollegor i teamet och fordon.
Inlärningsmiljöerna som tas upp i avhandlingen kan även användas för träning av till exempel personal på sjukhus, inom medicin, patienter såsom terapi eller flyg.
Disputationen är öppen för allmänheten.
Tid: 10 November kl. 13:15
Plats: sal J1650, BTH, campus Gräsvik, Karlskrona
För mer information kontakta Charlotte Sennersten på telefon 0455-38 59 36.
Se även www.bth.se
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.
Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH har full examinationsrätt inom vetenskapsområdet teknik.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.
Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se [Ref 2]
Utplanteringarna rör i första hand gräsand, rapphöna, fasan, öring, röding, lax, sik, gran och tall. Men effekterna av utplanteringarna är svåra att följa upp eftersom genetisk information saknas för många arter, visar den nya avhandlingen.
– Det är viktigt att den genetiska mångfalden bevaras så att arter har möjlighet att anpassa sig till förändringar i miljön, säger Anna Palmé. Spridning av främmande gener sker i en sådan omfattning att det kan utgöra ett reellt hot mot vår naturliga genetiska mångfald.
Paradoxalt nog leder utplanteringar inte till att mångfalden ökar utan att den minskar, till exempel genom att lokala bestånd konkurreras ut av de utplanterade individerna.
För att förstå de genetiska effekterna av mänskliga aktiviteter krävs information om naturliga genetiska mönster hos arten. Endast ett fåtal svenska arter har undersökts genetiskt vilket försvårar en effektiv övervakning. Anna Palmés forskning bidrar till att öka den genetiska kunskapen om öring i Jämtland samt tumlare och gädda i Östersjön. Resultaten visar på olika genetiska mönster hos de tre arterna och olika grad av genetisk sårbarhet.
Lika men olika
– Vi har till exempel kunnat identifiera att två genetiskt väldigt olika populationer av öring lever sida vid sida i en mycket liten fjällsjö, säger Anna Palmé. Individer från de olika populationerna parar sig inte med varandra trots att de tillhör samma art och ser likadana ut. Det här ger en ny dimension till den artfattighet vi ofta uppfattar att svenska fjällsjöar har. Troligen bidrar dessa populationer på olika sätt till ekosystemets funktion som helhet.
– För tumlare har vi konstaterat att det finns flera populationer i svenska vatten, men i dagsläget saknas det tydliga genetiska belägg för att tumlaren i Östersjön utgör en egen population, fortsätter Anna Palmé.
Anna Palmé har även kartlagt genetiken hos gäddan i Östersjön och resultaten visar att gäddan sprider sina gener inom geografiskt begränsade områden, vilket gör arten lämplig för lokal förvaltning. Ett sådant nyttjande skulle skydda mot skadliga genetiska förändringar som annars kan orsakas av fiske.
Avhandlingens namn: Assessing and monitoring genetic patterns for conservation purposes with special emphasis on Scandinavia (Utvärdering och övervakning av genetiska mönster i bevarandesyfte med speciellt fokus på Skandinavien)
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:353156
Disputation: Fredag 12/11, kl 10.00, De Geer-salen, Geovetenskapens Hus, Svante Arrhenius väg 14, Frescati
Kontaktinformation
Ytterligare information
Anna Palmé, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet
Tel 08-16 42 79
Mobil 070-485 72 67
E-post anna.palme@popgen.su.se
Lisa Björklund Boistrup, som disputerar på fredag, den 12 november, har studerat lärar-elev-kommunikation ur ett bedömningsperspektiv. Hon har gjort en videostudie i fem matematikklassrum i årskurs 4 och specifikt undersökt matematikbedömning och feedback i det dagliga skolarbetet.
I avhandlingen presenteras bland annat fyra bedömningsdiskurser (kulturer) som har gått att uttolka i klassrummen. En av de mest dominerande har Lisa Björklund Boistrup kallat ”Gör det fort och gör det rätt”. Här är det mest läraren som är aktiv med feedback och elevens synpunkter efterfrågas sällan. Fokus i bedömningen ligger ofta på ett reflektionslöst görande.
– Det kan då handla enbart om huruvida svaret på en uppgift stämmer med facit eller inte. Genom tidigare forskning kan det kopplas till en tradition inom matematikundervisningen att det är så det ”ska” gå till på matten, säger Lisa Björklund Boistrup.
Men det är inte bara lärare som ger feedback till elever utan elever kan också ge feedback till lärare om undervisningen. I avhandlingen finns exempel på elever som ber läraren om mer utmanande uppgifter när en viss uppgift upplevs vara för lätt. Eller elever som talar om att en viss uppgift är spännande och engagerande. Hur mycket elever inbjuds att vara aktiva i klassrummet beror på hur bedömningen genomförs i ett matematikklassrum.
I två andra diskurser som presenteras i avhandlingen är elevernas möjlighet till engagemang och lärande i matematik större. I en av dessa, som Lisa Björklund Boistrup kallar ”Resonemang tar tid”, sker feedback i båda riktningarna mellan lärare och elev. Det förekommer då att elevens visade kunnande i matematik tydliggörs av läraren eller av eleven själv. Ibland kopplas elevens kunnande också till uppställda mål. Här är tystnader vanliga och möjligheten – för både lärare och elev – att vara tyst påverkar bedömningens matematiska fokus positivt.
– I de matematikklassrum som jag besökte förekom alltid minst två av de fyra diskurserna, säger Lisa Björklund Boistrup.
Både hon och de lärare hon har träffat anser att det är viktigt att lärare är medvetna om att deras eget agerande påverkar elevernas engagemang och lärande.
– När man ska hjälpa elever att förbättra sina resultat behöver man samtidigt reflektera över sitt sätt att bedöma, och då kan de fyra diskurserna vara ett bra underlag, säger Lisa Björklund Boistrup.
I avhandlingen betonas att det är inte bara lärare som behöver reflektera. Även för beslutsfattare på olika nivåer är det viktigt att känna till hur matematikbedömning går till i praktiken.
– Den som fattar beslut om matematikundervisning måste tänka utifrån elevens bästa och se till att besluten stöttar ett så bra bedömningsarbete som möjligt i klassrummen, säger Lisa Björklund Boistrup.
Avhandlingen som heter Assessment Discourses in Mathematics Classrooms. A Multimodal Social Semiotic Study går att ladda ner på Diva-portal.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Lisa Björklund Boistrup, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
Tel: 070-21 32 812
E-post: lisa.bjorklund@mnd.su.se
För pressbild kontakta
Cecilia Parkert, pressinformatör
E-post: cecilia.parkert@luk.su.se
Tel 08-163428, 073-707 88 90
Kakao har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar, det har flera studier visat. Orsaken har nu klarlagts av forskare vid Linköpings universitet. När en grupp försökspersoner fick mumsa i sig en ordentlig bit mörk choklad hämmades ett enzym i kroppen som bidrar till att höja blodtrycket.
Bakom studien vars resultat nu publiceras i tidskriften Journal of Cardiovascular Pharmacology står en grupp läkemedelsforskare under ledning av Ingrid Persson.
– Vi har tidigare visat att grönt te hämmar enzymet ACE, som är involverat i kroppens vätskebalans och blodtrycksreglering. Nu ville vi undersöka effekten av kakao eftersom de aktiva substanserna katechiner och procyanidiner är besläktade, säger Ingrid Persson.
Fick inte dricka kaffe på två veckor
Forskarna rekryterade 16 friska frivilliga försökspersoner till studien. De var rök- och snusfria och fick under två veckor inte äta några läkemedel. De två sista dygnen fick de heller inte äta choklad eller något som innehåller liknande ämnen, däribland många sorters bär och frukter och inte heller dricka kaffe, te eller vin.
Vid studietillfället fick alla i gruppen – tio män och sex kvinnor mellan 20 och 45 år – äta 75 gram mörk sockerfri choklad med en kakaohalt på 72 procent. För att analysera vad som hände med enzymet ACE togs blodprover i förväg och sedan en halvtimme, en timme och tre timmar efteråt.
I de prover som togs efter tre timmar påvisades en signifikant hämning av ACE-aktiviteten. Medelvärdet var 18 procent lägre aktivitet än före kakaodosen, fullt jämförbart med effekten av läkemedel som hämmar ACE och som används som förstahandsbehandling av högt blodtryck.
Livsstilsförändringar fungerar
När enzymets aktivitet avtar sjunker blodtrycket på sikt. Någon sådan effekt sågs som väntat inte hos försökspersonerna. För att påvisa detta krävs att studien pågår en längre tid.
Trots att Ingrid Persson är läkemedelsforskare är det inte i första hand nya läkemedel som är målet med hennes studier.
– Våra resultat tyder på att livsstilsförändringar med hjälp av livsmedel som innehåller höga halter av katechiner och procyaninider förebygger hjärt- och kärlsjukdom, säger hon.
Artikel:
Effects of cocoa extract and dark chocolate on angiotensin-converting enzyme and nitric oxide in human endiothelial cells and healthy volunteers av Ingrid A-L. Persson, Karin Persson, Staffan Hägg och Rolf G.G. Andersson.
Praktisk förlossningsförberedelse erbjuds vid 70 procent av alla mödravårdcentraler i Sverige idag, något som ofta innebär förberedande psykoprofylax. Malin Bergström, doktorand vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, har i tidigare studier visat att det inte finns något samband mellan psykoprofylaxträning innan förlossning och kvinnor och mäns upplevelser av själva förlossningen, användning av epiduralbedövning eller förlossningens förlopp. Men nu visar hon att de som däremot blir hjälpta av psykoprofylax är förlossningsrädda män.
– Det här är en ny grupp som faktiskt kan bli hjälpta av psykoprofylax och det är viktigt att uppmärksamma. De här männen hamnar lätt i skymundan och får de ingen hjälp är risken stor att de inte berättar för någon om sin rädsla och förutom att det påverkar dem själva kan det även påverka både relationen till mamman och barnet, säger Malin Bergström.
För att kategorisera män som rädda eller inte rädda fick männen beskriva sina känslor i mitten av graviditeten. Samma instrument som tidigare använts på förlossningsrädda kvinnor användes i studien, men innehållet hade anpassats till männens situation. I instrumentet fanns totalt 25 frågor och påståenden om känslor och tankar inför förlossningen. Av de totalt 762 män som svarade på enkäten kategoriserades 83 som rädda, vilket motsvarar ungefär 11 procent.
– Det är en betydande andel av männen som är rädda. Vår studie visar att de här männen också hade högre generell oro under graviditeten och att de i lägre utsträckning trodde att de skulle bli bra föräldrar, berättar Malin Bergström.
Män som led av förlossningsrädsla under graviditeten upplevde oftare förlossningen som mer skrämmande än män utan sådan rädsla. Föräldrautbildningen med psykoprofylax påverkade dock förlossningsupplevelsen positivt.
– Genom strukturerade övningar och samtal får de reda på hur kvinnan vill ha det under förlossningen och hur de kan hjälpa till på bästa sätt. De blir mer förberedda inför förlossningen och det minskar antagligen deras rädsla och oro, säger Malin Bergström.
I sin forskning visar hon också att var tredje förlossningsrädd man också har en kvinna som är rädd. En sårbar grupp som i värsta fall drar ned varandra, säger hon och poängterar hur viktigt det är att modern föräldrautbildning riktar sig till dem som mest behöver det – så ser det inte alltid ut idag.
– Idag är psykoprofylax ett oerhört populärt inslag i föräldrautbildningen. Men vår forskning har visat att den inte har några positiva effekter för det stora flertalet. Tvärtom riskerar man att förstärka det mönster som redan finns av att inte nå socialt utsatta grupper, eftersom psykoprofylax är mest populärt bland de socialt välsituerade. Men människor har olika behov, det visar bland annat min forskning. Och för pappor som är rädda inför förlossningen kan den metoden passa bra, säger Malin Bergström.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Bergström, doktorand
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Mobil: 073-68 80 682
E-post: malin.bergstrom@ki.se
BILD: Malin Bergström, foto av Ann Rudman
För första gången finns nu en flora över Norrbottens kärlväxter, deras utbredningar, ekologi och historia. Lennart Stenberg vid Naturhistoriska riksmuseet har drivit arbetet med boken i över 20 år och resultatet innebär ett gigantiskt kliv framåt för kunskapen om vegetationen i regionen. Bokverket Norrbottens Flora presenteras den 13 november på florafestivalen på Norrbottens länsmuseum i Luleå.
I boken beskrivs till exempel strandviva, finnmyrten, finnstjärnblomma, hänggräs och bottnisk malört, fem av 30-talet växter som inte finns i något annat landskap i Sverige. Under inventeringen påträffades ca 600 växter som ”nya” för Norrbotten, 30 av dessa är även nya för landet, medan 10 är nya för vetenskapen.
– Totalt är fler än 1650 kärlväxter nu kända från landskapet, säger projektledaren Lennart Stenberg vid Naturhistoriska riksmuseet. Norrbottningarna har all anledning till att känna sig stolta över sin nya, praktfullt illustrerade flora…
Läs hela pressmeddelandet på www.nrm.se/press
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!
Företagsekonomen Einar Iveroth visar i en artikel som idag publiceras i den välrenommerade tidskriften California Management Review hur man i praktiken driver lyckosamma och storskaliga IT-baserade förändringsprojekt. Den modell han presenterar kan både användas för att utarbeta konkreta checklistor och för strategiska diskussioner.
Forskning har visat att så mycket som 70 procent av IT-baserade förändringsprojekt misslyckas. Merparten av tidigare forskning har fokuserat på dessa procent och således undersökt vad som kan gå fel i teknikrelaterade förändringar. Einar Iveroth har istället fokuserat på de resterande 30 procenten, de som lyckas.
Underlaget till artikeln är en global transformation av F&A-verksamheten (finance and accounting) på Ericsson, från en decentraliserad organisation till ett globalt nätverk av så kallade Shared Service Centers. Förändringen understöddes av att man införde ett enhetligt affärssystem och kan anses vara ett framgångsexempel på IT-understödd förändring.
För att lyckas måste IT-understödda organisationsförändringar ha en balans mellan de tekniska och hårda faktorerna och de mjukare organisatoriska och sociala faktorerna, menar Einar Iveroth. Han visar i artikeln hur man i praktiken tillämpar samspelet mellan förändringens hårda och mjuka faktorer.
– Det är endast i samspel som hela vinsten med förändringen uppnås. Tidigare forskning har visserligen argumenterat för detta samspel men helt missat hur det egentligen går till i praktiken, säger han.
Tidigare forskning har fokuserat på abstrakta teorier och strategier för IT och förändring, medan den verklighetsnära tillämpningen av en IT-förändring inte beskrivits. Kunskaperna har därför hittills varit bristfälliga om vad man faktiskt gör i praktiken när man leder en lyckosam IT-understödd förändring.
Einar Iveroth presenterar en konkret modell, kombinerat med analys utifrån den senaste forskningen. Modellen, som illustreras med rika och detaljerade exempel från Ericsson, visar att IT-understödda förändringar består av fyra olika dimensioner, där varje dimension kräver sina unika strukturer, roller, aktiviteter och fokus. Kopplat till varje dimension finns ett antal centrala frågor som ledningen måste ta hänsyn till vid storskaliga IT-förändringar.
– Modellen är ett konkret verktyg som kan användas för att utveckla, förbättra och utvärdera storskaliga IT förändringar. Den kan ligga till grund för både checklistor och för strategiska diskussioner i styrelserummet, säger Einar Iveroth.
Sammantaget ger artikeln ett dubbelt bidrag till både företagsekonomi och IT-området för både teoretiker och praktiker.
Referens: Iveroth, E. (2010) Inside Ericsson: a framework for the practice of leading global IT-enabled change, California Management Review, Vol. 53, No. 1.
För mer information, kontakta Einar Iveroth, tel: 070-449 75 10, einar.iveroth@fek.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.
Forskarna har undersökt effekten av mutationer på Salmonellabakteriens tillväxthastighet och visar att de flesta mutationer har oväntat små negativa effekter. Dessutom är de negativa effekterna av samma storlek för förändringar som leder till utbyten av aminosyror i proteiner (s k icke-synonyma mutationer) som för mutationer som inte förändrar proteiner (s k synonyma mutationer).
– Resultatet öppnat ett helt nytt kapitel för experimentella studier av mutationer och visar att vi behöver ändra vår syn på hur mutationer leder till negativa effekter, säger professor Dan Andersson, huvudansvarig för studien.
En central fråga inom evolutionär biologi, medicinsk genetik, artbevarande biologi och djuravel är hur och varför mutationer påverkar en organisms överlevnadsförmåga. Vanligen har dessa frågor studerats genom DNA-sekvensanalyser från vilka man dragit slutsatser om vilka mutationer som är vanligast och har fixerats i organismens DNA.
Uppsalaforskarna har använt en annan, experimentell, metod där man genom olika genetiska tricks kan introducera slumpmässiga enskilda mutationer i vilken gen som helst, något som tidigare främst har använts i virus. Två gener, som kodar för proteiner som ingår i ribosomen, muterades och med hjälp av mycket känsliga tillväxtmätningar visade doktoranden Peter Lind att de flesta mutationerna sänkte bakteriernas tillväxthastighet med endast 0.5-1 procent. Inga mutationer förstörde helt proteinernas funktion och väldigt få saknade effekter helt.
Ännu mer förvånande var att mutationer som inte förändrar proteinsekvensen hade liknande negativa effekter som de mutationer som ledde till utbyten av aminosyror. En möjlig förklaring är att de flesta mutationer kan ha sin negativa effekt genom att påverka mRNA, och inte proteiner som man vanligen antar.
Läs artikeln på Science webbplats [Ref 1].
För mer information, kontakta Dan Andersson, inst. för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tel. 018-471 41 75, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Syftet med studien som ligger till grund för avhandlingen är att undersöka matrelaterat arbete som inhandling av matvaror och matlagning samt matvanor. Det utifrån att de flesta med utvecklingsstörning i dag bor i egna bostäder inom en gruppbostad eller i servicelägenhet där maten ska lagas i hemmet.
I studien deltog 32 personer varav 14 kvinnor och 18 män. Hälften av personerna i studien var överviktiga. De flesta åt för lite frukt och grönt vilket ledde till att de fick i sig för lite fibrer. Det var också vanligt att deltagarna fick i sig så pass lite vitaminer och mineraler att det kan innebära hälsorisker. Lägst intag av fibrer, vitaminer och mineraler fanns bland de personer som var normal- eller underviktiga.
Förutom svårigheter med kostens näringsmässiga sammansättning visade studien också på problem med hur måltiderna intogs. Det var svårt att erbjuda tillfredsställande måltidssituationer. Många av deltagarna som åt ensamma hade hellre ätit tillsammans med andra. Samtidigt erbjöds personer med stort behov av stöd sällan möjligheten att få äta enskilt.
Päivi Adolfsson vid institutionen för kostvetenskap är den som ansvarar för studien. Hon anser att det är otillfredsställande att deltagarnas individuella behov inte var det som i första hand tillgodosågs vid måltiderna. Detta eftersom matens innehåll och måltidernas utformning spelar en viktig roll för en god hälsa. Därför menar Päivi Adolfsson att det behövs en ökad förståelse för matens betydelse för hälsan både hos personer med utvecklingsstörning och hos den personal som arbetar med dem.
Disputationen äger rum den 12 november på BMC sal C8:305.
För mer information kontakta Päivi Adolfsson, doktorand vid institutionen för kostvetenskap
Telefon: 018-471 2395 eller E-post: paivi.adolfsson@ikv.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
