Äckel kan bidra till felaktig sophantering
Att slarv föder slarv är en vanlig förklaring till varför sophantering ibland inte fungerar. Nu visar forskning från Göteborgs universitet att smutsiga soprum kan väcka äckelkänslor som ökar risken för att människor gör fel när de slänger sina sopor.
Tidigare forskning har främst förklarat nedskräpning med sociala normer – att människor gör som andra gör. Men forskning visar också att människors beteende i offentliga miljöer inte bara styrs av regler och normer utan även av känslor och sinnesintryck.
– Om ett soprum är smutsigt och äckligt hjälper det inte alltid att det finns fungerande system för återvinning och avfallshantering. Känsliga personer vill helt enkelt inte vistas där och då ökar risken för felaktig sophantering, säger statsvetaren Jacob Sohlberg.
Nedskräpning stort problem i utsatta områden
I studien undersökte han och seniorprofessor Peter Esaiasson hur äckelkänslighet påverkar människors sophantering. Undersökningen bygger på deras tidigare forskningsresultat som visar att nedskräpning är ett särskilt stort problem i utsatta områden.
– Faktum är att boende i utsatta områden anser att nedskräpningen utgör ett lika stort problem som arbetslöshet och kriminalitet, vilka är två mer välkända utmaningar, säger Jacob Sohlberg.
Forskarna formulerade tre hypoteser:
- Smutsiga sopmiljöer leder till mer felaktig sophantering.
- Personer som lätt känner äckel är mer benägna att slänga sopor fel.
- Effekten av smutsiga miljöer är starkare hos personer med hög känslighet för äckel.
För att undersöka detta genomfördes tre olika studier i socioekonomiskt utsatta bostadsområden i Sverige, Finland och Danmark. I den första studien samarbetade forskarna med ett kommunalt bostadsbolag i Göteborg. Under tre veckor städades två sopstationer extra noggrant varje dag, medan åtta andra fungerade som kontrollgrupp. Forskarna dokumenterade mängden felslängda sopor före och efter insatsen.
– Vid de städade stationerna minskade nedskräpningen tydligt, medan kontrollstationerna såg ut ungefär som tidigare, säger Jacob Sohlberg.
Äckelkänslighet mättes
I den andra studien genomfördes ett experiment med drygt 300 boende i ett utsatt område i Göteborg. Deltagarna fick se bilder av antingen en ren eller en smutsig sopstation och svara på frågor om hur de skulle agera om de behövde använda dem. Samtidigt mättes deras känslighet för äckel genom frågor om exempelvis mögel, hundavföring och kackerlackor.
– Personer som fick se den smutsiga sopstationen var betydligt mindre benägna att säga att de skulle öppna luckan och slänga soporna korrekt. I den studien var effekten särskilt tydlig hos personer med hög äckelkänslighet.
Den tredje studien byggde vidare på samma experiment men genomfördes online med över tusen deltagare i utsatta områden i Sverige, Finland och Danmark. Även här fann forskarna tydligt stöd för att smutsiga miljöer direkt ökade risken för felaktig sophantering.
Flera positiva effekter med välskötta soprum
Sammantaget pekar resultaten på att kommuner och bostadsbolag kan minska nedskräpning genom att hålla soputrymmen rena och välskötta. På samhällsnivå kan det få flera positiva konsekvenser.
– Förutom att miljön och trivseln i bostadsområden förbättras blir det också förmodligen lättare att hålla ordning när ett område upplevs som rent och välskött. Även från ett bredare perspektiv är det alltså viktigt att avfall och återvinning hanteras korrekt, säger Jacob Sohlberg.
Kontakt: Jacob Sohlberg, telefon: 070–594 1318, e-post: jacob.sohlberg@gu.se