Alkohol kan både stärka och försämra ungas välbefinnande

Forskarna har följt en grupp unga människor i Sverige under sju år. Genom kvalitativa intervjuer har de undersökt hur deltagarnas substansanvändning och välbefinnande förändrades över tid. Studien bygger på intervjuer med 29 deltagare, som intervjuades vid upprepade tillfällen mellan 2017 och 2023.

Fyra deltagare följdes särskilt ingående, vilket gav forskarna möjlighet att undersöka olika sätt på vilka alkohol och andra substanser, till exempel cannabis, utgjorde en del av deras liv.

– Det som skiljer den här studien från tidigare studier av ungdomars droganvändning är att de senare ofta fokuserar på negativa effekter och sällan på positiva. Resultaten av vår studie utmanar bilden av alkohol som något entydigt positivt eller negativt, säger Jukka Törrönen, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Positiva upplevelser kan ha en baksida

Deltagarna beskrev hur alkohol och droger i vissa situationer tillfälligt kunde förändra hur de upplevde sig själva och hur de umgicks med andra. Alkohol kunde exempelvis göra att deltagarna kände sig mer avslappnade, sociala, självsäkra, uttrycksfulla och flirtiga. För vissa innebar drickandet också en tillfällig möjlighet att komma bort från stress och grubblande och skapa en känsla av frihet.

Samtidigt var de positiva upplevelserna ofta sammanflätade med negativa konsekvenser. Mer omfattande användning kunde exempelvis följas av ångest, sorg, skam, rastlöshet och känslor av svaghet eller obalans.

En deltagare beskrev hur han blev mer social och självsäker när han var berusad, men samtidigt kunde känna ångest, sorg och skam efteråt. En annan upplevde att alkohol tillfälligt hjälpte henne att komma bort från stress, medan längre perioder av omfattande drickande ökade ångesten och bidrog till viktuppgång.

Erfarenheterna fick deltagarna att gradvis ompröva när, var och hur mycket de drack.

– Vår studie visar att alkoholkonsumtion kan ha både positiva och negativa effekter för unga, och att dessa effekter kan påverka deras substansvanor över tid. Ungdomarna lär sig gradvis att väga för- och nackdelar mot varandra och hantera de ambivalenta effekterna, vilket också påverkar deras användningsmönster, säger Jukka Törrönen.

Det sociala sammanhanget spelar rollStudien visar också att användning av alkohol och andra substanser inte sker isolerat från resten av livet. Effekterna påverkades bland annat av var och med vilka deltagarna använde substanser, men också av deras relationer, arbete, vardagsrutiner, psykiska mående och andra omständigheter.

En deltagare förknippade exempelvis drickandet med socialt umgänge, nya upplevelser och en känsla av frihet. Under covid-19-pandemin försvann många av dessa sociala sammanhang på grund av restriktionerna. Drickandet blev då mindre lustfyllt och lusten att dricka minskade.

För en annan deltagare innebar pandemin en mer balanserad vardag, med mindre arbetspress och mer tid för träning och fritidsintressen. Under den perioden försvann behovet av att använda alkohol eller andra substanser. När arbetets krav återkom efter pandemin kom också substansanvändningen tillbaka.

– Ungdomars alkoholkonsumtion påverkas i hög grad av de sociala sammanhangens karaktär och av omgivningens villkor. När dessa förändras tar även alkoholkonsumtionen nya former, säger Jukka Törrönen.

Måttligt drickande lättare att förena med välbefinnande

Forskarna såg också skillnader mellan måttligt och mer omfattande drickande.

En deltagare undvek till en början alkohol eftersom hon förknippade berusning med förlust av kontroll och potentiellt negativa konsekvenser. När hon senare började dricka måttligt tillsammans med vänner och familj upplevde hon att en mindre mängd alkohol kunde göra henne gladare och mer uttrycksfull, samtidigt som hon kunde behålla kontrollen. När hennes drickande senare ökade och hon oftare drack sig berusad upplevde hon däremot oönskad berusning och ökad ångest. Erfarenheterna ledde till att hon slutade dricka stora mängder vid enstaka tillfällen och återgick till mer måttliga alkoholvanor.

Studien visar även hur alkohol och andra substanser kan bli en del av människors sätt att hantera krävande livssituationer.

En deltagare beskrev hur han använde alkohol och cannabis i samband med ett stressigt arbete. Han upplevde att substanserna hjälpte honom att slappna av och hantera långa arbetsdagar. Samtidigt hade han perioder då daglig cannabisanvändning, tillsammans med problem på arbetsplatsen, bristande rutiner och andra svårigheter, gjorde att han kände sig apatisk och ”som en zombie”. Erfarenheterna fick honom att se sambandet mellan substansanvändningen och hans livssituation i stort. Han började därför ägna större uppmärksamhet åt sin arbetsmiljö, sina vänskapsrelationer, rutiner, kost och sitt psykiska mående.

En mer nyanserad bild behövs

Forskarna betonar att studiens resultat inte ska tolkas som att alkohol eller andra droger är bra för unga eller att det bör uppmuntras. Poängen är i stället att förstå varför unga använder substanser och hur deras användningsmönster förändras.

– Den här studien visar att substansanvändning ofta innebär en balans mellan positiva och negativa effekter. Studier som bara fokuserar på den ena sidan riskerar därför att ge en förenklad bild och missa att effekterna kan vara både komplexa och motstridiga, säger Jukka Törrönen.

Deltagarna lärde sig gradvis att identifiera vilka omständigheter som var förknippade med positiva respektive negativa upplevelser och anpassade sin användning därefter. Vissa drack mer sällan, andra slutade dricka stora mängder vid enstaka tillfällen, medan ytterligare andra blev mer uppmärksamma på de relationer och livsomständigheter som omgav deras substansanvändning.

Forskarna menar att förebyggande insatser och andra åtgärder behöver ta hänsyn till denna komplexitet. Ett ensidigt fokus på negativa konsekvenser riskerar att missa varför alkohol och andra substanser kan upplevas som attraktiva, medan ett fokus på positiva upplevelser riskerar att tona ned hälsoriskerna, menar de. Ett mer heltäckande förhållningssätt behöver därför, enligt forskarna, ta hänsyn till båda sidorna och till de sociala och andra livsomständigheter som kan påverka hur substansanvändning påverkar välbefinnandet.

För mer information, kontakta professor Jukka Törrönen: tfn: 0737078750 , e-post: jukka.torronen@su.se

Fakta

Studien Substance use assemblages as producers of healthy and unhealthy bodies: What do young people do with substances, and what do substances do to them? publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften SSM – Qualitative Research in Health.

Utöver professor Jukka Törrönen deltog följande forskare i arbetet med studien: Ulrika Winerdal, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, Josefin Månsson, universitetslektor vid Institutionen för social arbete vid Stockholms universitet, Filip Roumeliotis, forskare vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, samt Eva Samuelsson, universitetslektor vid Institutionen för social arbete vid Stockholms universitet.