Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
– Genom att bättre ta tillvara barnens perspektiv kan vården minska lidande och bidra till bättre återhämtning efter intensivvård, säger Sara Åkerman, specialistsjuksköterska på barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
I studien använde forskarna den deltagarbaserade metoden Photovoice, där barnen efter vårdtiden fick besöka BIVA, fotografera saker i vårdrummet som de mindes och sedan berätta vad fotografierna visade. Genom dessa fotografier och intervjuer skapades en förståelse för hur barn minns och upplever sin tid på en barnintensivvårdsavdelning.
Barnen som ingick i studien hade vårdats på barnintensivvårdsavdelningen, Akademiska sjukhuset, bland annat efter att ha genomgått större operationer eller på grund av luftvägsinfektioner som krävt respiratorvård. Samtliga barn hade under vårdtiden haft delirium; en svikt av hjärnans funktioner som kännetecknas av förändrade funktioner i uppmärksamhet, vakenhet och kognition. Delirium är vanligt hos barn som är svårt sjuka eller i samband med användning av vissa läkemedel, såsom bensodiazepiner (lugnande preparat).
– Resultaten pekar på förbättringspotential i den barncentrerade vården. Trots goda intentioner saknas ofta insatser som stärker barnens delaktighet och känsla av kontroll, framhåller Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet som varit handledare.
Forskargruppen rekommenderar att barnintensivvårdsavdelningar stärker det barncentrerade arbetssättet genom konkreta åtgärder såsom att skapa tryggare vårdmiljöer, införa förutsägbara rutiner, möjliggöra barns delaktighet i enkla uppgifter samt säkerställa kontinuerlig närvaro av närstående. Även utbildning av personal och riktade insatser för att förebygga och lindra delirium lyfts fram som viktiga steg.
Läs den vetenskapliga artikeln i Sage Journal.
För mer information/intervju, kontakta:
Sara Åkerman, specialistsjuksköterska på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet; sara.akerman@akademiska.se, 072-002 15 27
Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef på Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet som varit handledare;ylva.thernstrom_blomqvist@uu.se, 018-6115831 eller 073-866 96 20
