Biologisk mångfald fortfarande en sidofråga för många storbolag
Biologisk mångfald får allt större utrymme i företagens rapportering. Trots det är frågan fortfarande sällan integrerad i affärsstrategi och finansiering på samma sätt som klimatfrågan. Det visar en ny studie av 33 svenska storbolag från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
– Det är positivt att biologisk mångfald får större uppmärksamhet. Men att frågan nämns oftare betyder inte automatiskt att den påverkar hur företagen fattar beslut eller bedriver sin verksamhet, säger Kristina Jonäll, universitetslektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Tydliga skillnader mellan branscher
Kristina Jonäll har analyserat 196 årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och integrerade rapporter från 2019 till 2023. I studien ingår de 29 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen samt ytterligare fyra naturintensiva företag inom skogs- och gruvsektorn.
Hon ser tre nivåer av engagemang för biologisk mångfald: perifer, operativ och strategisk. På den perifera nivån nämns frågan främst i övergripande hållbarhetsmål. På den operativa nivån kopplas den till konkreta åtgärder i verksamheten, medan biologisk mångfald på den strategiska nivån är tydligare integrerad i styrning, långsiktig planering och beslutsfattande.
– Vi ser tydliga skillnader mellan branscher. Företag som använder mark och naturresurser direkt beskriver oftare konkreta åtgärder för biologisk mångfald. I många andra branscher stannar rapporteringen fortfarande vid mer övergripande hållbarhetsmål, säger Kristina Jonäll.
Grön finansiering går främst till klimatmål
Studien visar också att finansiering som är specifikt inriktad på biologisk mångfald fortfarande är ovanlig. Gröna obligationer och andra hållbarhetsrelaterade finansieringsformer är i dag allt vanligare, men är då framför allt inriktad på klimatrelaterade mål. Det är dessutom ofta svårt att koppla finansieringen till mätbara resultat för arter och ekosystem.
– Klimatutsläpp kan mätas och jämföras på ett ganska enhetligt sätt. Biologisk mångfald är mer platsbunden och en förlust på en plats kan inte självklart vägas upp av en insats någon annanstans, säger Kristina Jonäll.
Förlusten av biologisk mångfald innebär stora ekonomiska risker för företag, investerare och samhällen. Företagens beroenden kan finnas i olika delar av verksamheten, så som leverantörskedjor, råvaruflöden och investeringar.
– Biologisk mångfald är inte bara en miljöfråga. Företag behöver också se den som en affärs- och riskfråga, eftersom förlust av natur kan innebära både ökade kostnader och större sårbarhet i verksamheten, säger Kristina Jonäll.
Studie: Corporate biodiversity accountability in Sweden: reporting challenges and financial mechanisms for conservation är publicerad i Accounting, Auditing & Accountability Journal.
Kontakt: Kristina Jonäll, universitetslektor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 0721-74 07 23, kristina.jonall@handels.gu.se