Bortom det “dåliga” kolesterolet: nya ledtrådar till risken för hjärtsjukdom

https://mb.cision.com/Public/5569/4404059/bce953b4296ff231_800x800ar.jpg

Ett internationellt forskarlag kan nu avslöja viktiga faktorer bakom att risken för hjärtsjukdom kan finnas kvar även efter att det så kallade dåliga kolesterolet har sjunkit till en hälsosam nivå. En ny Chalmersledd studie har kartlagt biologiska processer kopplade till de fettbärande partiklar som tros bidra till den kvarstående risken, och visar också hur partiklarna påverkar kroppen. Resultaten banar väg för mer träffsäkra förebyggande insatser mot hjärtsjukdom, vilket i förlängningen kan rädda fler liv. 

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dör närmare 17,9 miljoner människor varje år av hjärt-kärlsjukdomar. Hjärtinfarkt och stroke står för mer än fyra av fem av dessa dödsfall. Kranskärlssjukdom, som kan leda till hjärtinfarkt om den inte behandlas, utvecklas när fettämnen (kolesterol) ansamlas i de blodkärl som försörjer hjärtat. Därför är höga kolesterolhalter en stor riskfaktor.

Att sänka LDL-kolesterolet, ofta kallat ”dåligt kolesterol” *, minskar risken för hjärtinfarkt kraftigt. Trots det utvecklar vissa personer kranskärlssjukdom även när behandling har sänkt deras LDL-kolesterol till en rekommenderad nivå. Andra partiklar som transporterar fett i blodet kan bidra till denna kvarstående risk, men hittills har det inte varit klarlagt varför.

–  I studien har vi undersökt vad som händer utöver ansamlingen av kolesterol i artärväggarna. Vi ville förstå om olika fettbärande partiklar kan skada blodkärlen på olika sätt och varför det fortfarande finns kvar en risk för hjärtsjukdom, säger Jakub Morze, försteförfattare till studien och postdoktoral forskare vid Chalmers.

Att förstå de viktigaste riskpartiklarna

I studien använde forskarna en analys av proteiner, så kallad proteomisk analys* för att få ny förståelse för hur tre olika fettbärande partiklar* påverkar kroppen och potentiellt leder till hjärtsjukdom.

Alla dessa partiklar kan lämna ifrån sig kolesterol i artärväggarna. LDL, eller lågdensitetslipoprotein, är den vanligast förekommande av dessa partiklar. En tidigare studie av samma forskargrupp visade att mätning av antalet av dessa skadliga partiklar är det mest effektiva sättet att förutsäga framtida risk för hjärtsjukdom.

Utöver LDL finns det två andra viktiga partiklar: triglyceridrikt lipoprotein (TRL) och lipoprotein(a) (Lp(a)). I den tidigare studien visade det sig att dessa är mer skadliga per partikel än LDL, och de tros vara de främsta ”kvarstående riskpartiklarna” för hjärtsjukdom även efter att LDL-kolesterolet har sänkts till en hälsosam nivå.

Ledtrådar hittades i proteinmönster

Proteiner är en viktig beståndsdel i kroppen och de förändras beroende på kost, stress, åldrande eller sjukdom. Genom att analysera dem går det att få en aktuell bild av människors hälsotillstånd. Forskarna kombinerade mätningar av nästan 3 000 blodproteiner med genetiska data och hälsodata över tid. På så vis kunde de identifiera mönster som ger nya ledtrådar till hur dessa partiklar kan skada artärer.

Mönster hos de ”kvarstående riskpartiklarna” verkade tyda på ett samband med framtida uppkomst av hjärtsjukdom. Partiklarna visade sig också innehålla proteiner som attraherar immunceller, vilket skulle kunna bidra till inflammation och en förändring av blodkärlsväggarnas struktur. Trots att TRL och Lp(a) är olika typer av partiklar hade de många gemensamma proteinmönster och skadliga biologiska effekter.

– Detta är ett av de mest intressanta fynden, och tyder på att de två partiklarna kan påverka blodkärlen på samma sätt. Den här kunskapen skulle kunna bidra till mer precist riktade förebyggande insatser i framtiden, säger Jakub Morze.

Studien undersökte inte någon ny behandling eller test för klinisk användning, men resultaten är en viktig grund för att kunna ta fram mer exakta metoder för förebyggande insatser.

– Att sänka LDL-kolesterolet är fortfarande en hörnsten i det förebyggande arbetet. Men våra resultat pekar på biologiska processer som kan förklara en del av den risk som kvarstår. Nästa steg är att fastställa om mätning eller riktade insatser mot dessa processer kan förbättra det förebyggande arbetet vid sidan av befintliga behandlingar, säger Clemens Wittenbecher, som ledde studien och är forskarassistent i precisionsmedicin och diagnostik vid Chalmers.

Mer om forskningsstudien

Studien, Apolipoprotein B-containing lipoproteins: distinct roles in atherosclerosis revealed by plasma proteomic profiling, har publicerats  i  European Heart Journal.

Författarna är Jakub Morze, Elias Björnson, Michael Y Mi, Martin Adiels, Giorgio E Melloni, Gonçalo Rosas da Silva, Andrzej Rynkiewicz, Nicholas A Marston, Marta Guasch-Ferré, Michael Y Tsai, Jerome I Rotter, Robert E Gerszten, Qi Sun, Frank B Hu, Rikard Landberg, Göran Bergström, Chris J Packard, Jan Borén och Clemens Wittenbecher.

Under studien var forskarna verksamma vid följande lärosäten: Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet; Harvard Medical School, USA; AstraZeneca, Sverige; Municipal Hospital, Olsztyn, Polen; Köpenhamns universitet, Danmark; University of Minnesota, USA; The Lundquist Institute at Harbour-UCLA Medical Center, Torrance, USA; Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, USA; University of Glasgow, UK. 

För mer information kontakta:

Jakub Morze, läkare och forskare inom kardiovaskulär precisionsmedicin, institutionen för life sciences, Chalmers tekniska högskola, jakub.morze@chalmers.se , 076 740 97 00

Clemens Wittenbecher, forskarassistent i precisionsmedicin och diagnostik, institutionen för life sciences, Chalmers tekniska högskola, clemens.wittenbecher@chalmers.se , 031 772 50 80

Båda forskarna talar engelska. Jakub Morze talar även polska och ryska och Clemens Wittenbecher talar tyska och spanska. På Chalmers har vi poddstudior och sändningsutrustning på plats och kan hjälpa till vid förfrågningar om tv-, radio- eller podcastintervjuer.

Bildtext huvudbild: Ett internationellt forskarlag, lett av Chalmers tekniska högskola, analyserade nästan 3 000 proteiner i blodprover från cirka 35 000 tidigare hjärtfriska deltagare i UK Biobank.  Målet var att se om skillnader i blodproteiner kunde ge ledtrådar till varför risken för hjärtsjukdom fortfarande finns kvar hos vissa personer efter att nivåerna av det dåliga kolesterolet har sänkts till en hälsosam nivå.

Foto: Wikimedia commons | Vegasjon

Fakta

*Vad är dåligt kolesterol?

Kolesterol är ett fettliknande ämne i blodet som är nödvändigt för att bygga upp celler och producera vissa vitaminer och hormoner. Men när nivåerna är för höga kan kolesterolet ansamlas i blodkärlens väggar och bilda avlagringar, så kallade plack. Om plack brister kan en propp snabbt bildas och helt blockera kärlet, vilket leder till hjärtinfarkt eller stroke.

Kolesterol och andra fetter transporteras genom blodet av specialiserade partiklar som kallas lipoproteiner. Tre klasser av lipoproteiner har ett speciellt protein på ytan som kallas apolipoprotein B (apoB). När de finns i överskott kan dessa lipoproteiner avsätta kolesterol i blodkärlens väggar. Därför kallas det kolesterol de innehåller ofta för ”dåligt kolesterol”.

*Om proteomisk analys:

Proteomisk analys är en storskalig, systematisk studie och mätning av alla proteiner som finns i en cell, vävnad eller kroppsvätska vid ett specifikt tillfälle.

Genomiken studerar människors stabila DNA, medan proteomiken granskar de dynamiska, fungerande delarna av människors biologi. Proteiner bygger upp vävnader, bryter ner mat, skickar hormonella signaler och bekämpar infektioner. Eftersom människors proteinsammansättning förändras beroende på kost, stress, åldrande eller sjukdom kan analyser av proteiner ge en aktuell bild av vår hälsa.

Resultaten från proteomisk analys kan användas för att diagnostisera sjukdomar, övervaka behandlingar och hitta kliniska biomarkörer.

*Om de studerade partiklarna:

LDL, TRL och Lp(a) är alla lipoproteiner som transporterar kolesterol och andra fetter genom blodet. De innehåller ett strukturellt protein som kallas apolipoprotein B, eller apoB, och bidrar alla till ansamlingen av fett i blodkärlens väggar: en process som kallas ateroskleros och som ökar risken för kranskärlssjukdom.

LDL transporterar majoriteten av kolesterolet i blodet. LDL-kolesterol är ett mått på det kolesterol som transporteras i dessa partiklar.

TRL innehåller triglycerider, en viktig energikälla, samt kolesterol. När triglyceriderna avlägsnas lämnar partiklarna kvar rester som kan lämna ifrån sig kolesterol i artärväggarna. I den här studien representerade TRL-måttet främst partiklar som bildas i levern, så kallade VLDL, och deras rester.

Lp(a) är en LDL-liknande partikel med ett extra protein som kallas apolipoprotein(a). Förhöjda nivåer är en känd riskfaktor för kranskärlssjukdom.