Byggstopp på Europas sandstränder?

– Det är lätt att tro att hårda skydd är stabila, men det är en falsk trygghet. När havet stiger behövs mer dynamiska lösningar. Det är hög tid att börja arbeta mer med naturens egna processer som skyddar mot översvämningar och erosion och samtidigt fungerar för dem som bor och verkar längs kusten, säger Caroline Hallin.

Hon är forskare i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola och har fått 10 miljoner euro för att samordna det fyraåriga EU-projektet HARCCA, som ska utveckla metoder för att skala upp användningen av naturbaserade lösningar för klimatanpassning av Europas kuster.

Naturbaserade lösningar kan handla om allt från strandfodring, där sand tillförs för att bygga upp eroderade stränder, till återställda sanddyner och vegetation som binder sanden. Forskarna ska också undersöka hur sjögräsängar, kustnära växtlighet, artificiella rev och åtgärder mot saltvatteninträngning i grundvattnet kan minska kusternas sårbarhet för ett förändrat klimat.

Projektet samlar forskare, myndigheter och kommuner från nio europeiska länder. Tillsammans ska de utveckla digitala verktyg som visar hur olika kustområden påverkas av stigande havsnivåer, erosion, översvämningar och saltvatteninträngning, och jämföra effekten av olika skyddsåtgärder.

Ett av projektets studieområden är Trelleborgs kust, där erosion och stigande havsnivåer redan påverkar stränderna. Målet är att hitta lösningar som fungerar både för naturen och för de människor som lever och arbetar längs kusten.

Caroline Hallin menar att kusternas problem ofta uppstår genom många små ingrepp.

– Det är bara att titta på en karta. Zooma in och se alla bryggor, kustskydd och hamnar som byggts längs med kusten. De gör att grunda områden blir djupa och orsakar beskuggning av bottnar med höga naturvärden. Det påverkar växt- och djurlivet mycket mer än man kanske tror, säger hon.

Projektet i korthet

• HARCCA står för Hotspot Resilience: Co-Construct Approaches to Coastal Climate Adaptation.
• Lunds universitet leder projektet och koordinerar 22 organisationer från nio europeiska länder.
• Budgeten är på 10 miljoner euro, motsvarande drygt 100 miljoner kronor.
• Projektet pågår i fyra år.
• Målet är att hjälpa Europas mest utsatta kustområden att hantera översvämningar, erosion och stigande havsnivåer.
• Forskare, myndigheter, kommuner och invånare ska tillsammans ta fram och testa lösningar som fungerar lokalt.
• Fokus ligger på naturbaserade lösningar som strandfodring, sanddyner, sjögräsängar, kustvegetation och rev.
• Ett av de åtta studieområdena finns i Trelleborg.

Fakta i urval

• Omkring två tredjedelar av Europas sandstränder är så påverkade av kajer, hamnar, strandpromenader eller andra konstruktioner att de har svårt att anpassa sig naturligt till stigande havsnivåer.
• Europas kuster står inför ökade risker från erosion, översvämningar, saltvatteninträngning och stigande grundvattennivåer.
• Projektet ska utveckla ett öppet digitalt verktyg, DIGI-ADAPT, som visar hur klimatförändringar påverkar olika kustområden och vilka åtgärder som fungerar bäst.
• Forskarna ska inte bara analysera klimatrisker fram till år 2100, utan även undersöka hur naturbaserade lösningar klarar förhållandena fram till 2150.
• Fem kustområden i Europa används som demonstrationsområden och tre som replikeringsområden.
• Förutom Trelleborg ingår bland annat kustområden i Nederländerna, Portugal, Spanien, Polen, Italien och Martinique i Karibien.
• Projektet ska även undersöka hur klimatanpassning kan finansieras och hur lokala invånare kan involveras i arbetet.

Vad är strandfodring?

Strandfodring innebär att sand tillförs till en strand som förlorat material genom erosion. Metoden används redan på flera håll i Europa för att stärka stränder och sanddyner, samtidigt som stranden behåller sitt naturliga utseende och sin rekreativa funktion.