Detaljerna som gör en text
Varför känns en text stram och formell, en annan konstnärligt känslosam och en tredje rå och kantig? Det handlar om betydligt mer än ordval. I den nya boken Konsten att bygga meningar visar språkforskaren Ylva Byrman vid Göteborgs universitet hur olika stilar skapas genom sådant som meningsbyggnad och skiljetecken.
Att känna igen en texts stil är ofta lättare än att förklara vad det är i språket som skapar den. I boken ger Ylva Byrman läsaren verktyg för att upptäcka och sätta ord på sådana detaljer.
– Genom att läsa och diskutera texter med andra blir man bättre på att få syn på intressanta detaljer i dem. Det jag gör i min bok är att peka ut detaljer att titta efter – och namnge dem så att läsaren får ord för att prata om dem, säger Ylva Byrman, lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet och språkexpert i det populära radioprogrammet Språket i P1.
Det kan handla om satsradningar, inskott och skiljetecken, men också om mer oväntade stilgrepp. Ett sådant är det som Byrman kallar ”Carl Bildt-adverbial”: när ett adverbial placeras på ett sätt som är ovanligt i talspråk och gör texten mer formell och skriftspråklig.
Boken analyserar också hur etablerade författare använder syntax och interpunktion. Lotta Lotass skapar rytm med asyndes, P O Enquist bygger meningar genom successiva tillägg och Jonas Hassen Khemiri använder parenteser för att lägga kommenterande lager ovanpå varandra.
Hos Karin Smirnoff är det de uteblivna kommatecknen som får en särskild betydelse.
– Smirnoffs utelämnade kommatecken gör texten mindre tydlig och lägger över ett större ansvar på läsaren att gissa hur saker hänger ihop. Det kan skapa en slags intimitet, eftersom författaren anförtror åt läsaren att göra tolkningen. Samtidigt är det ett brott mot grundläggande skiljeteckensetikett och kan ge ett rått, kantigt och avståndstagande intryck, säger Ylva Byrman.
Just spänningen mellan närhet och avstånd menar hon passar berättarjaget i Smirnoffs böcker om Jana Kippo. Meningsbyggnaden och interpunktionen blir därmed en del av gestaltningen.
– Att välja att arbeta med punkt som enda skiljetecken är som att försöka skapa konst med bara trubbiga verktyg. Det är svårt att få till, men när någon får till det blir det desto mer imponerande.
Vill ge fler ett språk för stil
Boken vänder sig inte bara till den som själv vill skriva bättre. Ylva Byrman ser också ett behov av mer precisa språkliga analyser inom litteraturkritiken.
– Det vore kul om litteraturkritiken inte bara nöjde sig med formuleringar som ”underbart språk” eller ”säreget språk”, utan också kunde utveckla vad det är som gör språket underbart eller säreget.
För att kunna göra sådana analyser behövs grammatisk kunskap. Därför går boken igenom grunderna från början och förklarar begrepp som huvudsats, fundament, relativsats och adverbial.
Ylva Byrman har undervisat i skrivande och stilistik sedan 2007. Idén till boken växte bland annat fram ur återkommande kommentarer på studenters texter.
– Jag märkte att jag ofta gav råd som ”sätt som huvudregel komma efter den första huvudsatsen” eller ”undvik satsradning i den här typen av formell text”. Men råden går inte att använda om man inte kan känna igen en huvudsats. Därför ville jag skriva en bok som både lär ut grammatiken och visar hur samma språkliga grepp kan vara lysande i en roman men fungera dåligt i en text där man eftersträvar en objektiv stil.
Konsten att bygga meningar. Om grammatik, interpunktion och stilistisk finess ges ut av Morfem förlag.
Kontakt:
Ylva Byrman, tel: 0706-39 26 90, e-post: ylva.byrman@svenska.gu.se
Vill du veta mer?
Läs en längre intervju med Ylva Byrman om boken, inklusive en ordlista med de vanligaste begreppen som används: https://www.gu.se/nyheter/detaljerna-som-gor-en-text