Digital påverkan räcker inte för att locka ungdomar till kriminella nätverk

Det är andra faktorer än bara konsumtion av kriminellt förhärligande digitalt innehåll som kan bidra till kriminalitet hos ungdomar. Det är en slutsats från FOI-forskare som på uppdrag av regeringen undersökt hur kriminell livsstil marknadsförs i sociala medier och andra digitala miljöer samt hur detta kan påverka barns och ungas attityder till våld och kriminalitet.

FOI fick uppdraget från regeringen den 30 januari 2025 och i uppdraget ingick även att undersöka vilken roll som användningen av sociala medier har i eskaleringen av konflikter i kriminella miljöer.

– Det är socioekonomiska, lokala och demografiska faktorer som bidrar när ungdomar hamnar i kriminalitet. Det är felaktigt att påstå att vilket barn som helst riskerar att bli rekryterat till kriminella gäng i digitala miljöer. De sårbarheter som gör barn och ungdomar utsatta online är samma sårbarheter som gör dem utsatta i deras lokala miljö, säger Johan Evasdotter Dencker, analytiker på FOI och medförfattare till studien.

Som exempel på sårbarheter anger han att leva i relativ fattigdom jämfört med andra, att ha lågutbildade och frånskilda föräldrar, att ha ett funktionshinder och att själv ha utsatts för våld och kriminalitet.

För att få fram resultatet har forskarna låtit drygt 6 000 elever i grundskola och gymnasium besvara en enkät. Forskarna har även haft samtal med flera pojkar placerade på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem, personal på dessa hem, fältassistenter och fritidsgårdspersonal.

Våldsaccepterande ungdomar konsumerar mera digitalt våld

Studien visar att ungdomar med en positiv eller förlåtande inställning till våld eller kriminalitet liknar varandra också på andra sätt. Ett av dessa är att de i högre grad än andra ser våldsamt innehåll i sociala medier. Men också att de tycker att status är viktigt i kompiskretsen, de har könskonservativa värderingar och en låg tilltro till samhället och dess institutioner.

– Samtidigt kan sådana värderingar ses som en del av en utbredd samhällskontext där pengar, framgång och maskulinitet är centrala element, säger Johan Evasdotter Dencker.

Enligt forskarna är det tydligt att det krävs insatser för att skydda barn och unga från våld, kränkningar och kriminalitet, både digitalt och lokalt.

– Det behövs en ny diskussion om digital närvaro för personal i fritidsgårds- och fältverksamhet. Under intervjuerna mötte vi stor frustration från fältassistenter och fritidsgårdspersonal över att de ofta inte får lov att finnas på digitala plattformar. Det behövs också en diskussion om hur kulturen som kretsar kring pengar och status kan balanseras av andra drivkrafter, säger Johan Evasdotter Dencker.

Forskarna undersökte även vilken roll som användningen av sociala medier har i eskaleringen av konflikter i kriminella miljöer.

– Sociala mediers roll i kriminella konflikter var inte framträdande i studiens material. Däremot visar den att spridning av våldsamma eller förnedrande bilder och videor, oftast utanför kriminella miljöer, är en del av många ungdomars vardag. Det kan handla om videor på exempelvis misshandel eller sexuella övergrepp från den egna skolan eller det egna närområdet. Spridningen tycks ofta göra större skada för den som utsatts än våldet i sig vilket kan leda till spridning och eskalering av konflikter, säger Johan Evasdotter Dencker.

Läs rapporten

FOI får löpande uppdrag att utreda oli…Läs mer