Din tarmflora kan förutsäga risken att insjukna i diabetes – flera år i förväg

https://mb.cision.com/Public/5569/4370834/980254d8a4f16a65_800x800ar.png

Människor som drabbas av typ 2-diabetes uppvisar förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen bryter ut, visar en Chalmersledd studie. En bakterie som vanligtvis förknippas med hälsofördelar visade sig vara skadlig när kostens fiberinnehåll är för lågt, och studien stödjer generellt dagens rekommendationer om att äta mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn. Bilden som visar tarmbakterier är inte tagen från studien. Foto: Donny Bliss, National Institute of Health, och Wikimedia Commons Licens: Creative Commons

Tydliga förändringar i tarmfloran och störningar i kroppens ämnesomsättning går att spåra hos människor som långt senare insjuknar i typ 2-diabetes. Det visar en stor svensk studie som letts av forskare från Chalmers tekniska högskola. Upptäckten banar väg för att i ett tidigt skede identifiera personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes, och därmed kunna sätta in förebyggande åtgärder.

– Vår studie kunde påvisa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen bröt ut. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar roll för utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktoral forskare inom livsmedelsvetenskap vid institutionen för life sciences på Chalmers.

Antalet vuxna med diabetes har mer än fördubblats sedan 1990-talet, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. I dag lever 800 miljoner människor med sjukdomen, och mer än 90 procent av fallen utgörs av typ 2-diabetes. Studier av människans mikrobiom, alltså de bakterier och andra mikroorganismer som lever i vår tarmflora, har visat att vissa förändringar i tarmfloran kan ses hos människor som har typ 2-diabetes.

Gemensamma bakterier vid diabetes

Nu visar en omfattande studie att förändringar hos de bakterier som finns i tarmfloran kan ses flera år innan sjukdomen bryter ut, och alltså skulle kunna förutsäga vem som kommer att insjukna. Inom ramen för EU-projektet Health Ferm ledde Chalmersforskarna en stor epidemiologisk studie, där 4 685 svenska vuxna ingick och vars mikrobiom undersöktes i avföringsprover. Av alla deltagare i studien utvecklade 383 diabetes efter i snitt fem års uppföljningstid, och hos dem sågs tidigt gemensamma nämnare i tarmfloran.

– Vi observerade nio bakterier som associeras med sjukdomen. Ett väldigt intressant fynd är att individens kostvanor verkar spela roll, och att de avgör om bakterierna som finns i tarmen gör nytta eller skada, säger Gaël Toubon.

Kosten spelar roll

Något som förvånade forskarna var att de som utvecklade diabetes hade höga halter av bakterien Akkermansia muciniphila i sin tarmflora. Den bakterien förknippas vanligtvis med hälsofördelar.

– Vid gynnsamma förhållanden äter den här bakterien de fibrer vi får i oss genom kosten. Men när vårt fiberintag är för lågt går den i stället över till att bryta ner tarmens skyddande slemlager. Detta kan leda till att andra bakterier kommer i kontakt med tarmslemhinnan och orsakar inflammation och andra metabola störningar som kopplas till insulinresistens och typ 2-diabetes, säger Gaël Toubon.

En sorts bakterie, Coprococcus catus, kunde kopplas till diabetes i de fall bakterien bara förekom i mycket små mängder i tarmfloran. Över en viss bakteriemängd syntes inte den risken.

– Forskning på tarmfloran har tagit stora steg den senaste tiden, men den nya kunskapen har knappt någon klinisk användning än. I framtiden skulle de här bakterierna kunna användas som biomarkörer för att identifiera personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes. Riskfaktorer som övervikt, ärftlighet och blodsockernivå skulle kunna kompletteras med ett avföringsprov för att bättre förutsäga risken att insjukna och för att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in, säger Gaël Toubon.

Tarmflora kan bli mål för behandling

Chalmersforskarnas resultat behöver valideras i fler stora studier. Om tarmflorans roll för utvecklingen av diabetes bekräftas skulle vårt mikrobiom kunna vara måltavla för individanpassade förebyggande strategier, eftersom tarmfloran, till skillnad från våra gener, går att modifiera genom kosten.

– Den typen av kostråd kan vi inte ge än, men på en övergripande nivå stödjer resultaten från studien dagens rekommendationer om att äta mat som är rik på fibrer från frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn. Våra resultat betonar hur viktigt det är att studera mikrobiomet i tarmen tillsammans med andra livsstilsfaktorer, eftersom de tillsammans kan påverka risken att drabbas av diabetes typ 2, säger Rikard Landberg, professor vid institutionen för life sciences på Chalmers och ansvarig för studien.

Mer om diabetes:

• Antalet vuxna med diabetes i världen har mer än fördubblats sedan 1990.
• År 1990 hade cirka 7 procent av världens vuxna befolkning diabetes – år 2022 var siffran omkring 14 procent.
• I dag lever över 800 miljoner människor med sjukdomen globalt.
• Mer än 90 procent av fallen utgörs av typ 2-diabetes. Denna diabetesform drabbar främst vuxna och kännetecknas av en minskad insulinkänslighet, så kallad insulinresistens, vilken kan uppkomma till följd av till exempel övervikt, stillasittande och rökning.
 

Källa: Världshälsoorganisationen (WHO) och Karolinska Institutet

Mer om studien:

Studien Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort har publicerats i Cell Reports Medicine och har skrivits av Gaël Toubon, Fredrik Boulund, Cecilia Martinez Escobedo, Carl Brunius, Lars Engstrand, Susanna C. Larsson, Elise Nordin, Ina Schuppe-Koistinen, Alicja Wolk, Clemens Wittenbecher och Rikard Landberg.

Forskarna är aktiva vid Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

Forskningen har mottagit finansiering från EU-projektet Health Ferm inom Horizon Europe, samt från Swiss State Secretariat for Education, Research and Innovation (SERI).

För mer information, vänligen kontakta:

Gaël Toubon, postdoktor, avdelningen för livsmedelsvetenskap, institutionen för life sciences, Chalmers tekniska högskola: gael.toubon@chalmers.se

Rikard Landberg, professor, avdelningen för livsmedelsvetenskap, institutionen för life sciences, Chalmers tekniska högskola: rikard.landberg@chalmers.se, 031 772 27 32

Gaël Toubon talar franska och engelska, Rikard Landberg talar svenska och engelska. På Chalmers har vi poddstudior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.