En fjärdedel av riskerna i lantbruksarbete är psykosociala – men forskning saknas

Lantbruk är en av de farligaste branscherna i Sverige. Trots detta finns det ytterst lite forskning inom området. I projektet SAFE – säkra och hållbara processer i svenskt lantbruk har forskare vid Högskolan i Halmstad tillsammans med rådgivare ”skuggat” lantbrukare för att kartlägga de risker som förekommer i arbetet.

– Studien visar en tydlig normalisering av risktagande beteende i lantbruk. Det ses som normalt att det är en farlig bransch och det är vanligt att man ignorerar riskerna av olika anledningar, säger Pia Ulvenblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, och projektledare för SAFE-projektet.

En fjärdedel av riskerna är psykosociala

En del i projektet SAFE – säkra och hållbara processer i svenskt lantbruk har varit så kallad skuggning, som har utförts av projektets samarbetspartner. I projektet har forskarna, baserat på tidigare skuggningar som de själva har utfört i andra industrier, utbildat fyra lantbruksrådgivare i skuggningsteknik. Det har gjort det möjligt att skugga fler lantbruksarbetare under fler dagar.

Resultaten visar att några av de vanligast förekommande riskerna är att skada sig vid arbete med djur, och med uppgifter där man riskerar att falla, komma i kläm eller skära sig. Det förekommer även farligt arbete i samband med tunga lyft, höga ljud och hantering av fordon och kemikalier.

Inga av dessa kategorier utgör dock den allra största risken – en fjärdedel av riskerna i arbetet utgörs nämligen av psykosociala aspekter, exempelvis stress och långa arbetsdagar.

Lantbruk en av Sveriges farligaste branscher

Statistik visar att det är många som skadar sig inom lantbruk. Enligt FN:s fackorgan Internationella arbetsorganisationen (ILO) är det minst 170 000 lantbruksarbetare som dör i arbetsrelaterade olyckor varje år runt om i världen. Internationellt sett är lantbruk världens farligaste bransch, och i Sverige är bara transport- och byggbranscherna farligare. Samtidigt finns det ett behov av ett generationsskifte inom lantbruket.

– Sverige behöver fler unga personer som vill driva gårdar och arbeta inom lantbruk. En säker arbetsmiljö både fysiskt och psykosocialt är grundläggande, både för att människor ska må bra och vara trygga på sin arbetsplats, och för att Sverige ska kunna kompetensförsörja lantbruk, berättar Christa Amnell, forskarstuderande vid Högskolan i Halmstad.

Att se till att det finns personal med rätt kompetens på gårdarna runt om i landet är nödvändigt för att det ska finnas svenskproducerade livsmedel i butikerna.

– Det är väldigt relevant, inte minst i beredskapstider. För vår livsmedelsförsörjnings skull behöver vi ha människor som kan och vill jobba i lantbruk, fortsätter Christa Amnell.

Saknas forskning om riskerna i svenskt lantbruk

Som en del i projektet har Christa Amnell, tillsammans med de andra forskarna, undersökt hur tidigare forskning kring säkerhet i lantbruk ser ut. Hon berättar att det är ont om forskning kring nordiska och svenska förhållanden, och att mycket av forskningen från andra delar av världen belyser problematik som inte förekommer i Sverige.

– Den begränsade forskning som finns här i Norden och i Sverige har mycket fokus på den fysiska arbetsmiljön, såsom maskiner och byggnader. Men vi ser att det saknas forskning kring ledarskap, regelverk, jämställdhet och andra frågor som berör den psykosociala arbetsmiljön, säger Christa Amnell.

Behov av praktiska interventioner och mer forskning

SAFE-projektet, som är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har lett fram till en förtydligad och fördjupad bild av vilka risker som finns i det dagliga arbetet i lantbruk. Framöver behövs praktiska interventioner i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, bättre kommunikation, och fler observationer av ledare inom lantbruk för att få en djupare förståelse för ledarskap i praktiken.

– Lantbruksentreprenörerna som har deltagit uttrycker att de har lärt sig väldigt mycket genom studien och att de har fått en ny förståelse för vad som sker i det vardagliga arbetet, säger Pia Ulvenblad.

FAKTA: Projektet SAFE – säkra och hållbara processer i svenskt lantbruk

Deltagande forskare från Högskolan i Halmstad

• Pia Ulvenblad, professor i företagsekonomi

• Henrik Barth, professor i innovationsvetenskap

• Christa Amnell, universitetsadjunkt och forskarstuderande

Samverkanspartner och skuggande rådgivare

• Katarina Steen, Steen Management

• Inga-Lill Bergfors, Hushållningssällskapet Kalmar, Blekinge, Kronoberg

• Åsa-Lina Nordlund, Nordlunds Utveckling AB

• Erland Hedin, VÄXA

Finansiär

• Stiftelsen Lantbruksforskning