Fem av sex AI-chattbottar håller sig i politikens mittfåra
https://mb.cision.com/Public/5569/4367738/8b4d7edd9dce934e_800x800ar.jpg
Foto: Valmyndigheten | Fialotta Bratt
Inför höstens riksdagsval undersökte ett Chalmerslett forskarlag hur sex stora språkmodeller förhåller sig i politiska frågor. En granskning av närmare 150 000 AI-genererade texter visade att chattbottarnas svar inte gynnade något enskilt riksdagsparti, utan oftast placerade sig i den svenska politikens mittfåra. Bara en språkmodell stack ut rejält: Grok.
Valet 2026 var det första riksdagsvalet sedan AI-chattbottar på allvar blev en del av vardagen – inte minst för unga och förstagångsväljare. I dag går det att vända sig till en rad tjänster, som exempelvis ChatGPT, för att få information om politik, resonera kring politiska frågor eller få hjälp att fila på argument. Det har också uppstått diskussioner i samhället om huruvida politiska värderingar kommer till uttryck i AI-genererade texter, och i så fall vilka.
För att undersöka detta lät forskare sex stora språkmodeller – Claude, DeepSeek, Gemini, Mistral, GPT och Grok – ta sig an 107 politiska sakfrågor. Modellerna, som ligger till grund för de chattbottar vi använder i vår vardag, fick uppgifter som liknar sådant som människor kan be en AI om hjälp med; från att skriva analyser och ta fram argument till att formulera debattartiklar och inlägg för sociala medier. Med 77 olika skrivuppgifter blev det till slut drygt 148 000 texter att analysera, om frågor som gällde alltifrån om skolan ska förstatligas till om skatten bör sänkas. I ett första skede klassades texterna som antingen neutrala, positiva eller negativa utifrån sakfrågans formulering. I nästa steg jämfördes detta med hur partierna tagit ställning i samma frågor i höstens valkompasser.
Ingen tydlig partipolitisk hemvist
Resultaten visar inte någon tydlig preferens för något enskilt riksdagsparti.
– Det går inte att säga att modellerna stödjer något parti. Snarare ser vi att modellerna ofta hamnar någonstans mot mitten av det svenska politiska landskapet, säger Bastiaan Bruinsma, tekniklektor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Forskarna kunde ändå se vissa skillnader mellan de olika modellerna. GPT, som ligger till grund för ChatGPT, utmärkte sig genom att oftast leverera neutrala och balanserade texter, medan Grok, som utvecklas av Elon Musks AI-bolag xAI, avvek rejält i frågor om migration, kriminalitet och kön.
– De flesta företag bakom modellerna tycks eftersträva ganska neutrala och oförargliga texter. Grok är annorlunda. Elon Musk har uttalat att han vill att modellen ska ligga mer i linje med hans egna politiska uppfattningar, och vi kan också se mer av de värderingarna i texter som genererats av Grok, säger Moa Johansson, professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Forskarnas nya rapport visar också att språkmodellernas svar påverkas av vilken instruktion de får. När modellerna uttryckligen fick i uppgift att argumentera för eller emot ett politiskt förslag följde de i stor utsträckning den riktningen.
Vad händer när AI lär känna användaren?
Forskarna poängterar att det finns en viktig skillnad mellan studiens experiment och hur vanliga användare möter AI i vardagen. När någon använder en chattbot finns ofta en pågående konversation, där tidigare frågor och svar kan bli en del av sammanhanget. Just den delen ingick inte i den här studien, men är något forskarna vill gå vidare med.
– Vi har undersökt språkmodellerna isolerat, men det är annorlunda när man regelbundet använder en chattbot. Då finns också din historik med. Ett nästa steg är att undersöka vad som händer då, men också att titta på hur svaren faktiskt kan påverka hur människor röstar, säger Bastiaan Bruinsma.
I forskargruppen bakom rapporten ”Issue Bias in Generative AI Writing Assistance: Political Issues and LLMs in the Swedish 2026 Election” ingår även statsvetaren Annika Fredén vid Lunds universitet, Paul Röttger som forskar om AI-säkerhet och samhällseffekter vid Hasso Plattner Institut i Tyskland och Asad Sayeed som är professor vid avdelningen för lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Forskningen har fått finansiering från Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program–Humanities and Society (WASP-HS) och av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.
Rapporten presenterades på konferensen American Political Science Association Meeting som hölls i Boston, USA, 3–6 september 2026.
För mer information, kontakta:
Moa Johansson, professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, moa.johansson@chalmers.se, 031 772 10 78
Bastiaan Bruinsma, tekniklektor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, bastiaan.bruinsma@chalmers.se
Moa Johansson talar svenska och engelska. Bastiaan Bruinsma talar engelska, svenska, nederländska och tyska. På Chalmers har vi poddstudior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.