Forskning om skolbarn får fem miljoner från Aktiestinsens stiftelse

På mindre än tio år har antalet barn med intellektuell funktionsnedsättning som skrivs in i anpassad grundskola ökat med mer än 50 procent enligt Skolverket. Barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade och andelen pojkar ökar mer än flickor. Men ingen vet med säkerhet vad som ligger bakom utvecklingen.

Många frågor

Det här är utgångspunkten för ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som leds av Matilda Frick, docent i psykologi och legitimerad psykolog. Hon vill bland annat undersöka hur barnen diagnosticeras och vilka sociala mekanismer som påverkar utvecklingen.

– Det finns många frågor och en är säkerheten i diagnostiken. Det är till exempel oklart varför det är fler barn med utomeuropeisk bakgrund som skrivs in i anpassad grundskola. Men när man får en diagnos bedöms kognitiv nivå och en sak som ingår är verbal förmåga. Det finns en risk att en del barn är feldiagnostiserade och det är en viktig fråga att undersöka.

Ny diagnosmanual

Hon vill nu intervjua psykologer som utreder och vårdnadshavare till barn som har fått diagnosen för att få deras perspektiv. Dessutom kommer man att gå igenom utredningar som skedde före och efter 2013 när en ny diagnosmanual infördes. Forskarna vill även göra experimentella studier av ögonrörelser hos barn för att undersöka om det går att skilja barn med intellektuell funktionsnedsättning utan och med autism, från barn som endast har autism. Allt för att öka säkerheten i diagnostiken.

Stort ingrepp

Tanken med att sätta barn i anpassad skola är att de ska få hjälp att utvecklas utifrån sin förmåga. Men det kan påverka deras möjligheter att få jobb i framtiden och de kommer inte att kvalificera sig för en vanlig gymnasie- eller högskoleutbildning, berättar Matilda Frick.

– Det är ett stort ingrepp och därför är det väldigt viktigt att vi ger korrekta diagnoser så att vi inte godtyckligt placerar barn, eller inte placerar barn, i den här skolformen, säger hon.

Anslaget på två och en halv miljon kronor kommer nu att göra det möjligt att komma i gång med studien som kommer att ske i flera kommuner, där Uppsala är först ut.

Påverkan av socioekonomisk bakgrund

Det andra projektet vid Uppsala universitet som även det tilldelas två och en halv miljon kronor ur Aktiestinsens stiftelse leds av Roujman Shahbazian, docent i sociologi. Han vill undersöka hur elever påverkas av var deras familj befinner sig i den socioekonomiska hierarkin på skolan. I projektet kommer han bland annat att använda olika former av registerdata. Målsättningen är att studera vilken inverkan det har på barnen både på kort sikt, i form av betyg och hälsa, och på lång sikt, i form av framtida inkomster och yrkeskarriärer.

FAKTA/Aktiestinsens anslag

Lennart Israelsson var stationsföreståndaren på SJ i småländska Malmbäck utanför Nässjö som började intressera sig för aktier och fick smeknamnet Aktiestinsen. År 2008 donerade han 30 procent av sin aktieportfölj till forskning för ”utbildningssystemets fromma”. Anslag till grundforskning inom området utdelas i vanliga fall årligen från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons stiftelse Individ och samhälle. År 2025 delades dock inte något anslag ut, istället delas nu två anslag ut för 2026. Kungl. Vetenskapsakademien utser mottagarna.

Kontakt

Matilda Frick, docent i psykologi, Uppsala universitet
E-post: matilda.frick@neuro.uu.se

Roujman Shahbazian, docent i sociologi, Uppsala universitet
E-post: roujman.shahbazian@uu.se

Presskontakt

Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
Tele: 070-878 67 63,
E-post: eva.nevelius@kva.se