Fortfarande höga halter PFAS i Sveriges uttrar
Trots att halterna av flera PFAS-ämnen har sjunkit är den samlade belastningen hos svenska uttrar fortfarande hög. En studie av 447 uttrar visar också på att olika PFAS-ämnen sprids på olika sätt i landet.
PFAS är en grupp svårnedbrytbara kemikalier som har använts i bland annat brandskum, textilier och många konsumentprodukter. Ämnena finns kvar länge i miljön, och flera av dem kan ansamlas i levande organismer. Nu visar en studie av svenska uttrar att den sammanlagda PFAS-belastningen inte har minskat, trots att halterna av flera enskilda ämnen har gått ned.
I en studie finansierad av 16 länsstyrelser, har forskarna analyserat leverprover från 447 uttrar som hittats döda i Sverige mellan 1970 och 2020.
-Med hjälp av material från vår miljöprovbank kunde vi lägga ett ”nät” av utter över landet för att följa geografiska och historiska skillnader i belastning, säger Anna Roos, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Vissa PFAS minskar – andra fortsätter att öka
PFOS var det vanligaste PFAS-ämnet hos uttrarna och uppmättes i de högsta halterna. Halterna steg fram till slutet av 1990-talet och minskade därefter. Även flera andra PFAS-ämnen har minskat.
Men utvecklingen ser inte likadan ut för alla ämnen. Halterna av PFOA och PFNA har fortsatt att öka under hela den undersökta perioden. Det innebär att den sammanlagda PFAS-belastningen, beräknad med hänsyn till ämnenas relativa giftighet, inte har minskat.
Olika PFAS-ämnen har olika spridningsmönster
Studien visar också tydliga geografiska skillnader. Halterna av PFOS var generellt högre i södra Sverige, där befolkningstätheten är större. Höga halter kan ofta kopplas till utsläpp från mänsklig verksamhet i tätorter och industriområden. PFNA uppvisade däremot förhöjda halter i delar av det glesbefolkade nordvästra Sverige.
-PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa, säger Suzanne Faxneld, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och huvudförfattare till rapporten.
Studien tyder på att PFNA kan spridas över långa avstånd genom atmosfären. För flera PFAS-ämnen fann forskarna ett möjligt samband med nederbörden. Det stärker bilden av att atmosfärisk transport kan bidra till att föroreningar når även avlägsna vattenmiljöer.
Uttern visar hur föroreningarna förändras över tid
Resultaten från studien understryker värdet av långa tidsserier och långsiktig miljöövervakning för att följa hur PFAS sprids och förändras i miljön.
-Uttern är en utmärkt miljöindikator, den förekommer i hela landet och ansamlar ofta höga halter av miljögifter eftersom den är en toppredator. Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter, säger Suzanne Faxneld.
Om studien
DOI: 10.1016/j.envpol.2026.129418
Studien bygger på analyser av 447 leverprover från europeisk utter (Lutra lutra) insamlade i Sverige mellan 1970 och 2020. Forskarna analyserade 15 PFAS-ämnen och undersökte hur halterna varierade över tid och mellan olika geografiska områden. Som jämförelse användes halterna av PFAS i abborre, data från den svenska nationella miljöövervakningen.
Studien är finansierad av länsstyrelserna i: Gävleborg, Västerbotten, Blekinge, Norrbotten, Västmanland, Jämtland, Östergötland, Dalarna, Jönköping, Västernorrland, Kronoberg, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Värmland och Örebro.
Kontakt:
Anna Roos, Naturhistoriska riksmuseet, 08-519 542 23, anna.roos@nrm.se
Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet, 08-519 541 14, suzanne.faxneld@nrm.se
Föredragskväll på museet
Den 19 november är det föredragskväll på museet Tysta gifter i naturen – hur påverkar de djur, natur och oss människor? Vad kan uttrar, sälar och tumlare avslöja om miljögifterna i vår natur? Och hur påverkar gifterna djuren, våra vatten och i förlängningen oss människor? Medverkar gör: Suzanne Faxneld, Anna Roos och Tove Rosenblom.