Fritidsfiskare släpper tillbaka allt fler fiskar
En analys av fångstrapporter som omfattar över en miljon fångade fiskar från 1 500 svenska fiskeområden ger nya insikter om hur fritidsfiske påverkar fiskbestånd. Nu presenteras resultaten i en avhandling av Henrik Flink, som visar att allt fler fiskar släpps tillbaka efter fångst och att fiskar ofta kan återhämta sig efter återutsättning.
Fritidsfiske engagerar långt över en miljon människor varje år, och en växande andel rapporterar i dag sina fångster digitalt. I en ny avhandling i ekologi har forskaren Henrik Flink analyserat sådana fångstrapporter från omkring 1 500 svenska fiskeområden för att förstå hur fritidsfiske påverkar fiskbestånd – ett fält där kunskapen länge varit begränsad, bland annat eftersom data om fångster och fisketryck varit svåra att samla in i stor skala.
Materialet bygger på ett forskningssamarbete med iFiske AB, som administrerar fiskekort och digital fångstrapportering, och omfattar uppgifter om över en miljon fångade fiskar de senaste 15 åren. Genom att kombinera dessa data med oberoende provfiskedata och klimatdata sätter avhandlingen fångsterna i relation till hur fiskbestånden faktiskt ser ut och under vilka förhållanden fisket sker.
Större individer och rovfiskar dominerar
Resultaten visar att fritidsfisket inte är slumpmässigt. Fångsterna domineras av större individer och rovfiskar som abborre och gös, medan andra vanliga arter som mört och gärs fångas betydligt mer sällan.
– Fisket riktas mot specifika delar av ekosystemet, vilket kan påverka både beståndens struktur och deras långsiktiga hållbarhet. Över tid kan denna selektivitet leda till evolutionära förändringar i fiskarnas egenskaper, till exempel hur snabbt de växer och när de blir könsmogna, säger Henrik Flink, forskare i ekologi.
Fler släpps tillbaka
Samtidigt visar fångstrapporterna att andelen fisk som återutsätts har ökat kraftigt över tid, från 53 procent 2011 till 71 procent 2024. Exakt vad ökningen beror på framgår inte av materialet, men den ligger i linje med en längre trend som observerats i flera länder, sannolikt driven av förändrade normer inom fritidsfisket.
– I dag släpps en majoritet av den fångade fisken tillbaka, vilket minskar det direkta uttaget men gör det allt viktigare att förstå hur fisken påverkas av själva fångst- och återutsättningsprocessen, säger Henrik Flink.
För att förstå effekterna av återutsättning har Henrik Flink genomfört experimentella studier som visar att fisk ofta kan återhämta sig efter att ha fångats och släppts tillbaka. En studie på gädda, där fisk fångades med spö och återutsattes strax före lek, visade att återutsättning inte gav långsiktiga effekter på fortplantningen. En annan studie på regnbåge visade att kortvarig luftexponering, som kan uppstå i samband med fångst och återutsättning, inte gav några långsiktiga effekter på fiskarnas kognitiva förmåga.
– Fiskar som exponerades för luft under hanteringen uppvisade visserligen tillfälligt försämrat arbetsminne några timmar senare, men återhämtade sig snabbt, säger Henrik Flink.
Fiskfångst och vattentemperatur
Fångsten av olika arter varierar tydligt med vattentemperaturen. Kall- och svalvattenarter som regnbåge, öring och harr fångas i större omfattning vid måttliga temperaturer, men förekommer även när vattnet är varmare. Gädda fångas i störst antal vid något högre temperaturer, medan fångsten av abborre och gös ökar ju varmare vattnet blir.
Fisketrycket varierar också över tid och är starkt kopplat till temperaturen. Generellt fiskas det mer intensivt, och med större fångstframgång, under varmare perioder. Det innebär att trycket på fiskbestånden ofta är som mest intensivt under perioder när fiskar vanligen är mer känsliga för stress i samband med återutsättning.
Bidrar till hållbar förvaltning
Genom att kombinera storskaliga data med experiment och modellering visar avhandlingen att fritidsfiskets effekter inte bara beror på hur många fiskar som tas upp, utan också på vilka som fångas, hur fisket bedrivs och när det sker.
– Det innebär att fiskförvaltningen i större utsträckning behöver ta hänsyn till selektivitet och potentiella konsekvenser av återutsättning. Samtidigt visar mina studier att fritidsfiskare, genom att rapportera sina fångster, bidrar med unik och värdefull kunskap och skapar nya möjligheter för en mer kunskapsbaserad och hållbar förvaltning, säger Henrik Flink.
Mer information:
Läs nyheten och få mer information på Lnu.se
Bilder från fältarbete för nedladdning. Fotograf: Jasper Münnich
Kontakt
Henrik Flink, doktor i ekologi, henrik.flink@lnu.se
Linnéuniversitetets presstjänst, 0470-70 88 77, press@lnu.se