Hon vill skapa bättre förutsättningar för diabetesvårdens nyckelpersoner

Hur skapar man en hållbar diabetesvård i ett vårdsystem under hård press? I en nya avhandling från Högskolan Väst visar Alma Dautović att diabetesspecialistsjuksköterskor spelar en avgörande roll för både patienter och vårdkvalitet – men också att deras kompetens inte används fullt ut.

Antalet personer som lever med typ 2-diabetes ökar stadigt, både i Sverige och internationellt. Samtidigt beskriver många patienter brist på kontinuitet i diabetesvården. För forskaren Alma Dautović blev det allt tydligare att det fanns något i organisationen som skavde.

– Jag upplevde att patienterna hade stora behov, men att förutsättningarna att möta dem inte alltid fanns. Många diabetessjuksköterskor gjorde ett enormt arbete, men fick allt mindre utrymme för diabetesvård, säger hon.

Alma Dautović tog sjuksköterskeexamen 2005 och har sedan dess arbetat inom flera delar av vården. Hon vidareutbildade sig senare till både distriktssjuksköterska och specialistsjuksköterska inom diabetes.

– Det var första gången jag började tänka att forskning faktiskt kunde vara en väg även för oss sjuksköterskor. Och jag kände att jag ville bidra på det sättet också, säger Alma.

Hon sökte sig till Högskolan Väst med siktet inställt på att forska, och sedan 2022 är hon doktorand inom arbetsintegrerat lärande efter flera år som lärare inom sjuksköterskeutbildningarna. I avhandlingen har hon undersökt diabetessjuksköterskors arbetsvillkor, lärande och möjligheter att bedriva personcentrerad vård.

Patienterna vill möta ”sin” diabetessjuksköterska

En viktig del av forskningen bygger på intervjuer med personer som lever med typ 2-diabetes. Där framträder tydligt att patienternas relation till specialistsjuksköterskan är central. De beskriver att det är den person som bäst ser dem och förstår deras situation i en sjukdom som påverkar vardagen under många år.

– Patienterna vill träffa ”sin” diabetessjuksköterska, inte behöva börja om från början och beskriva sin situation varje gång, säger Alma Dautović.

Det handlar inte bara om medicinska värden. När specialistsjuksköterskan känner sin patient går det att fånga problem tidigare, något som gynnar både individen och samhällsekonomin i stort. Men såväl patienter som sjuksköterskor beskriver en vård där tiden ofta inte räcker till för det personliga mötet dem emellan. Besök skjuts upp, väntelistor växer och patienter får träffa tillfällig personal.

– Det blir väldigt mycket att släcka bränder i stället för att arbeta förebyggande. Och det är just det preventiva arbetet som kan göra enorm skillnad för den enskilda människan, säger Alma.

Vill göra mer – men saknar rätt förutsättningar

I avhandlingen undersöks diabetessjuksköterskornas egna erfarenheter av sitt arbete. Många beskriver att deras specialistkompetens inte används fullt ut inom primärvården.

– Man anställer specialistsjuksköterskor, men sedan jämställs de med allmänsjuksköterskor och förväntas göra allt möjligt annat också i en pressad verksamhet, säger Alma Dautović.

Specialistsjuksköterskorna har vidareutbildning och en fördjupad kunskap som är högt efterfrågad. De upplever att de redan gör väldigt mycket för sin patientgrupp, men att de skulle kunna göra ännu mer om de fick rätt förutsättningar.

– Alla behöver såklart hjälpas åt i vården, men frågan är om det bästa sättet att använda specialistkompetensen är att låta den lösa telefonköer, säger Alma.

Arbetsintegrerat lärande, som är Högskolan Västs profilområde, har blivit en central del av forskningen. Alma Dautović har undersökt hur utrymme för reflektion och lärande påverkar diabetessjuksköterskors arbetssituation. I studien beskriver flera av dem en frustration över att möjligheterna till fortbildning och erfarenhetsutbyte minskar. När de däremot kan utvecklas och reflektera i sitt arbete ökar både arbetstillfredsställelsen och känslan av att kunna ge god personcentrerad vård.

– Det handlar inte bara om formella utbildningar, utan om tid att tänka och hitta nya lösningar i vardagen, säger Alma.

Hoppas bidra till förändring

Diabetesvården utvecklas snabbt med nya läkemedel och ny teknik, och Alma ser att det gör arbetsintegrerat lärande allt viktigare.

– Man blir aldrig färdig i vården. Att lära sig är en del av yrkeslivet och därför måste organisationer skapa utrymme för det.

Trots vittnesmålen om stora utmaningar, och ständigt ökande behov, känner Alma Dautović hopp. Hon ser mycket engagemang hos diabetessjuksköterskorna själva, och drivs av att synliggöra hur viktig yrkesgruppen är.

– Jag vill visa att det inte räcker att bara vilja ge god vård. Man måste också skapa förutsättningarna för att den ska vara möjlig, först då kan vården bli mer hållbar och personcentrerad, avslutar hon.

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid.

Till avhandlingen: Att arbeta som diabetesspecialistsjuksköterska: med fokus på förutsättningar för personcentrerad vård, arbetsintegrerat lärande och arbetstillfredsställelse

Kontakt: Alma Dautović, nybliven doktor i arbetsintegrerat lärande, Högskolan Väst, alma.dautovic@hv.se, 073 901 34 34.