Ilska mot eliten och hopp för de egna – så används känslor i högerpopulistisk kommunikation

Två forskare verksamma vid finländska universitet har analyserat 524 inlägg på X, Facebook, Instagram och TikTok från sex personer i Sannfinländarnas partiledning under de tre veckorna före det finska riksdagsvalet 2023. Resultaten visar att känslor spelar en central roll i kommunikationen – och att olika känslor riktas mot tydligt skilda grupper.

– Vi är båda intresserade av politisk kommunikation och av hur politiska aktörer bygger upp berättelser kring sin politik. Populistisk kommunikation bygger på en stark berättelse om ett ”vi” och ett ”dom”, där politiken ofta framställs som en kamp mellan ”folket” och dess motståndare. Denna berättelse har en stark emotionell uppdelningen mellan två sidor och är enligt oss en viktig del av det som gör den populistiska berättelsen så slagkraftig, säger Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, och Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.

Sociala medier är särskilt intressanta i det här sammanhanget eftersom de har gett politiska aktörer nya möjligheter att bygga och sprida politiska berättelser direkt till sina följare och andra användare.

– På sociala medier kan politiker kommunicera direkt med människor och kombinera text, bilder och känslor för att skapa berättelser om politiken, säger Jesper Eklund.

Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken bestod av ilska, förakt samt rädsla och osäkerhet. Men kommunikationen handlade inte enbart om negativa känslor. Även hopp, stolthet, glädje och andra positiva känslor förekom återkommande.

– Vår studie visar att känslomässiga budskap är en viktig del av hur Sannfinländarna kommunicerar i sociala medier, och att vilka känslor som används beror helt på vem kommunikationen riktar sig mot, säger Jon Järviniemi.

Negativa känslor riktas mot ”de andra”
Studien visar ett tydligt mönster i vem de olika känslorna riktas mot. Ilska och förakt riktades framför allt mot grupper som framställdes som eliter. Dit hörde till exempel den dåvarande finska regeringen och statsminister Sanna Marin, men också medier, EU, kulturella och vetenskapliga institutioner.

Rädsla och osäkerhet riktades i stället främst mot grupper som i kommunikationen framställdes som hot, däribland invandrare, muslimer, gäng och könsminoriteter.

Positiva känslor riktades åt motsatt håll – mot det egna partiet, dess anhängare och ”folket”. Även ideologiskt närstående politiska aktörer, däribland Sverigedemokraterna, var föremål för positiva känslouttryck.

– Det viktiga är alltså inte bara att populistisk kommunikation är känslomässig, utan vilka känslor som används och vem de riktas mot. Det ger oss en mer nyanserad förståelse av hur känslor bidrar till att skapa motsättningen mellan ”vi” och ”dom”, säger Jon Järviniemi.

Mest ilska på X – positivare känslor på Instagram
Studien visar också att den känslomässiga kommunikationen skiljer sig mellan olika sociala medier. På X var ilska och förakt vanligare och kommunikationen riktades oftare mot eliter. Instagram innehöll däremot en större andel positiva känslouttryck och budskap riktade mot den egna gruppen.

Facebook och TikTok uppvisade mer blandade mönster, med både positiva och negativa känslor och olika typer av måltavlor.

– Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund.

Kontakt  

• Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, telefon: +358 504 400 486, e-post: jesper.m.eklund@abo.fi

• Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, telefon: +358 44 298 0140, e-post: jon.jarviniemi@helsinki.fi

Läs mer: Studien “Feelings among friends and foes in populist communication: The Finns Party leadership’s emotional appeals on social media during the 2023 Finnish parliamentary election” av Jesper Eklund och Jon Järviniemi är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.  

Läs studien här:  https://reference-global.com/article/10.2478/nor-2026-0017

Foto

• Jon Järviniemi (taget av Veikko Somerpuro och får användas fritt. Fotografens namn bör anges när det är möjligt, men kan utelämnas om detta inte är praktiskt genomförbart).
• Jesper Eklund (privat)