Kan basinkomst bidra till ett grönare samhälle?
Basinkomst brukar främst diskuteras som ett sätt att skapa ekonomisk trygghet. Men skulle en garanterad inkomst för alla även kunna bidra till den gröna omställningen? I ny forskning har Simon Birnbaum, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, undersökt både möjligheterna och problemen med basinkomst som grön reform.
Basinkomst kallas ibland även medborgarlön och innebär att alla människor får en summa pengar varje månad utan krav på arbete eller behovsprövning. Idén har länge varit populär inom delar av den gröna rörelsen. Men vad är det egentligen som skulle göra basinkomst särskilt lämpad för en grön omställning?
– Ett grundtema i debatten är att människor kan få större ekonomisk trygghet och frihet samtidigt som samhället får bättre förutsättningar att hålla sig inom planetens gränser, säger Simon Birnbaum, professor i statsvetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskaper.
Kan göra omställningen lättare
Simon Birnbaum undersöker olika argument i litteraturen om hur basinkomst skulle kunna bidra till ett mer hållbart samhälle. Ett handlar om att kompensera för de kostnader som klimatåtgärder kan föra med sig. Skatter och avgifter på exempelvis fossila bränslen kan slå hårt mot människor med små ekonomiska marginaler. Att kombinera sådana åtgärder med ekonomisk grundtrygghet skulle kunna göra omställningen mer socialt hållbar.
– Basinkomst kan till exempel ses som ett sätt att dela värdet av gemensamma naturresurser mer rättvist. Den kan också göra det politiskt lättare att genomföra klimatåtgärder, exempelvis genom att fungera som en grön återbäring från miljö- och resursskatter. En basinkomst anses också ofta kunna ge människor större möjlighet att styra över hur mycket och med vad man arbetar, underlätta övergångar och att prioritera aktiviteter som skapar välmående och mening utan att samtidigt öka den materiella belastningen på miljön.
Men målen kan krocka
Samtidigt finns det problem med flera av argumenten. Simon Birnbaum identifierar fyra paradoxer där sociala och ekologiska mål kan hamna i konflikt.
– Om en basinkomst finansieras med utsläppsavgifter eller inkomster från utvinning av naturresurser kan en paradox uppstå: välfärden blir då beroende av just de aktiviteter som vi vill minska.
I värsta fall kan man skapa system som minskar människors vilja att ställa om genom att koppla människors trygghet direkt till miljöskadliga verksamheter.
– Ett av de mest framgångsrika sätten att finansiera basinkomstliknande system har varit genom oljeinkomster, som i Alaska och i senare lokala initiativ i Brasilien. Sådana modeller kan fungera väl socialt och politiskt, men ger oss knappast någon självklar väg till en ekologiskt hållbar välfärdsstat.
Det finns samtidigt exempel på andra sätt att utforma systemen. Simon Birnbaum pekar bland annat på projekt i Sydkorea där inkomster från förnybar energi delas med invånarna och bidrar till att påskynda den gröna omställningen.
En annan utmaning handlar om ekonomisk tillväxt. Det hävdas ofta att en hög basinkomst skulle göra det möjligt för människor att arbeta mindre, vilket i sin tur skulle kunna minska fokus på materiell konsumtion och tillväxt. Samtidigt är ett sådant system kostsamt att finansiera. Därmed uppstår frågor om hur minskat arbetsutbud och ett mindre fokus på tillväxt påverkar möjligheterna att finansiera en generös basinkomst inom ramen för en ambitiös välfärdsstat.
Varken mirakellösning eller återvändsgränd
När basinkomst som hållbarhetsreform ställs inför politiska och ekonomiska realiteter framträder återigen tydliga spänningar mellan ekologiska och sociala mål. På kort sikt ser Simon Birnbaum en mindre basinkomst, i kombination med andra reformer, som mer realistisk än en omfattande basinkomst på egen hand.
– Basinkomst som hållbarhetsreform är varken en mirakellösning eller en utopisk återvändsgränd. Dess betydelse för den gröna omställningen avgörs i hög grad av hur den utformas och hur den kombineras med andra åtgärder.
Mer information
Presskontakt Södertörns högskola
Telefon: 072-454 55 14
E-post: press@sh.se
