Klimatet ritar om kartan för världens fjärilar
De pågående klimatförändringarna har påverkat fjärilars utbredningsområden i betydligt större omfattning än vad man tidigare trott. Det framgår av en stor forskningsstudie som avslöjar en omfattande inverkan på fjärilarnas förekomst runt om i världen.
Studien är den största sammanställning som någonsin har gjorts av hur fjärilars utbredning har förändrats över tid. Forskare från en lång rad länder har hjälpts åt att samla in och analysera informationen. Resultaten är tydliga.
– Fjärilar förändrar sina utbredningsområden över hela världen, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet och en av författarna till studien.
Klimatförändringar och extrema väderhändelser är det som främst anses orsaka fjärilarnas ändrade förekomst. Lars Pettersson förklarar att fjärilar kan ge värdefulla signaler om hur vår natur förändras. De är nämligen en av de bäst undersökta insektsgrupperna och reagerar ofta snabbt på förändringar i klimat och miljö.
– Fjärilar fungerar därför som viktiga indikatorer på hur naturen påverkas av ett varmare klimat, säger Lars Pettersson.
Även förändrad markanvändning, bland annat genom jordbruk, spelar en viktig roll vad gäller fjärilars förekomst, särskilt för arter vars utbredningsområden minskar. Studien omfattar 1 758 fjärilsarter från sammanlagt 105 länder. Av dessa arter hade 80 procent expanderat sina utbredningsområden, medan 27 procent hade minskat sin utbredning. Hos 22 procent såg forskarna också förskjutningar mot högre eller lägre höjd i terrängen.
– Det är alltså både expansioner och tillbakagångar som vi ser, beroende på vilken art och vilken del av världen som vi pratar om, förklarar Lars Pettersson.
Sverige är ett av de länder där förändringarna är särskilt väl dokumenterade. Fjärilarnas förändrade utbredning blir dessutom väldigt tydlig i Sverige på grund av hur avlångt landet är i nord-sydlig riktning.
– Vi ser både arter som breder ut sig norrut och arter som drar sig tillbaka från de södra delarna av landet, säger Lars Pettersson.
Flera fjärilsarter minskar kraftigt i södra Sverige, exempelvis vitfläckig guldvinge, ängsblåvinge och brunfläckig pärlemorfjäril. Samtidigt finns dessa arter fortfarande kvar med starka populationer längre norrut.
– I södra Sverige förlorar vi fler arter än vi vinner, medan det på sina håll längre norrut kan vara tvärtom när sydliga arter breder ut sig norrut, säger Lars Pettersson.
Han konstaterar att det finns ett stort värde i långsiktig övervakning av biologisk mångfald. Studien visar samtidigt att det finns stora kunskapsluckor, särskilt i tropiska områden.
En viktig svensk insats i studien kommer från de flera hundra frivilliga deltagare som under lång tid systematiskt har samlat in data om Sveriges fjärilar. De långa tidsserierna bidrar till möjligheten att följa hur fjärilsfaunan förändras över tid.
– Forskningsstudien visar verkligen hur värdefulla dessa frivilliga insatser kan vara. Både här i Sverige och runt om i världen arbetar forskare och naturintresserade för att lära sig mer om fjärilsfaunan. När sådana observationer samlas under lång tid och från många delar av världen kan vi börja se de stora förändringarna, säger Lars Pettersson.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution: Extensive climate-induced range shifts in butterflies across the globe.
Se en film om arbetet med studien: https://www.youtube.com/watch?v=YhZwiQvD8as
Fakta om studien
Undersökningen är den hittills största sammanställningen av dokumenterade förändringar i fjärilars utbredning världen över. Genom att kombinera information från vetenskapliga studier, expertbedömningar och material på flera olika språk har forskarna sammanställt drygt 6 100 rapporterade utbredningsförändringar hos 1 758 fjärilsarter i 105 länder och territorier. Det ger en ovanligt bred global bild, även från delar av världen som tidigare varit mindre väl dokumenterade. Lunds universitet medverkar genom forskning kopplad till Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som drivs på uppdrag av Naturvårdsverket.
För mer information, kontakta:
Lars Pettersson, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Lena Björk Blixt, presskommunikatör
Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
0709 79 79 70
lena.bjork_blixt@science.lu.se