Kontrollerat jordnötsintag kan minska allergi hos små barn

– Alla barn som följde protokollet klarade målet att äta tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, och de flesta klarade upp till 25 jordnötter. Vi bedömer att behandlingen är säker om den genomförs under kontrollerade former i vården, säger Caroline Nilsson, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och överläkare vid Sachsska barn och ungdomssjukhuset.

Jordnötsallergi är ofta livslång och kan innebära en ständig oro för svåra allergiska reaktioner. I april 2026 presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för allergivård som rekommenderar att fler patienter erbjuds behandlingar som kan förändra sjukdomens förlopp. Det innefattar oral immunterapi för barn med svår jordnötsallergi, som går ut på att vänja immunsystemet vid jordnöt genom regelbundet intag.

Jordnötspuffar var lätta att äta

Den aktuella studien omfattar 75 barn i åldern 1–3 år i Stockholm med konstaterad jordnötsallergi av olika svårighetsgrad, från milda besvär till svåra allergiska reaktioner vid intag. 50 barn fick aktiv behandling med oral immunterapi i form av jordnötspuffar, medan 25 barn i kontrollgruppen helt undvek jordnötter.

Behandlingen inleddes på sjukhus med en mycket låg dos och fortsatte därefter hemma med dagligt intag. Var fjärde till sjätte vecka ökades dosen tills barnen nådde en låg underhållsdos motsvarande cirka en och en halv jordnöt per dag.

– Detta är den första randomiserade studien av oral immunterapi på små barn med långsam upptrappning och låg underhållsdos. Jordnötspuffarna upplevdes som lätta att äta, vilket gjorde det enkelt för familjerna att följa behandlingen, och vi blev överraskade av hur positiva resultaten var, säger Caroline Nilsson.

Efter tre års behandling kunde 82 procent av barnen i behandlingsgruppen äta minst tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, även efter ett fyra veckors uppehåll. I jämförelse tålde endast 12 procent av barnen i kontrollgruppen sådana mängder.

Biverkningar förekom men var i de flesta fall lindriga, till exempel klåda i munnen eller hudutslag. Allvarligare reaktioner inträffade främst under perioder då dosen ökades. Några enstaka barn i behandlingsgruppen behövde adrenalininjektion för att motverka svår allergisk reaktion under studiens gång.

Nära kontakt med vården krävs

Forskarna betonar att behandlingen alltid ska ske under kontrollerade former, i nära kontakt med vården och med medicinsk uppföljning.

– Det försiktiga behandlingsupplägget verkar spela en viktig roll för säkerheten, men det här är inget som föräldrar ska experimentera med hemma själva eftersom allvarliga reaktioner ändå kan uppstå, säger Anna Asarnoj, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, som lett studien tillsammans med Caroline Nilsson.

Nästa steg är att analysera hur immunförsvaret förändras under behandlingen och att följa barnen över längre tid för att se om toleransen kvarstår.

Barnen identifierades via Karolinska Universitetssjukhusets laboratorium, som analyserar prover från olika vårdnivåer, och barnen behandlades sedan vid forskningsenheten på Sachsska barn och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset i Stockholm. Forskningen finansierades av en privat donation, Region Stockholm (ALF‑medel) samt Astma‑ och Allergiförbundet. Några av artikelförfattarna uppger att de mottagit arvoden från läkemedelsföretag, men utan koppling till den aktuella studien.

Publikation

“Safety and efficiency of peanut oral immunotherapy in preschool children with slow up-dosing and low maintenance dosing: a randomised controlled trial”Susanna Klevebro, Carina Uhl, Jon Roald Konradsen, Josefin Ullberg, Sandra Ganrud Tedner, Idun Holmdahl, Isabella Badolati, Rui Da Silva Rodrigues, Eva Sverremark-Ekström, Caroline Nilsson, Anna Asarnoj, The Lancet Regional Health – Europe, online 7 maj 2026, doi: 10.1016/j.lanepe.2026.101690.

Pressbilder

Kontaktuppgifter