19 november 2026
Linköpings universitet

Kylskåp och förpackningar bidrar till att mat slängs

Matsvinn beror inte bara på vad människor gör, utan också på hur kylskåp och förpackningar är utformade. Det visar en ny studie från Linköpings universitet (LiU). Därför räcker inte informationskampanjer. Kylskåp och förpackningar måste också utformas utifrån hur människor faktiskt beter sig, menar forskarna.

I studien fick 24 hushåll skicka in bilder på hur deras kylskåp såg ut vid olika tillfällen. Deltagarna kom från sju länder, bland annat Sydafrika, Spanien, Iran och Sverige. Totalt samlades 47 bilder in. Därefter intervjuades deltagarna om sina kylskåpsvanor. Resultaten publiceras i tidskriften Sustainability.

Det första som slog forskarna var hur oerhört lika bilderna var, oavsett var deltagarna kom ifrån. Att köpa mycket och proppa kylskåpet fullt var normalt för de flesta.

Det här fick konsekvenser. När kylskåpen blev fulla försämrades överblicken. Det som syntes användes, medan mat som hamnat längst bak kunde glömmas bort och bli så dålig att den måste slängas. Intervjuerna visade att deltagarna ofta förlitade sig på minnet när de handlade, vilket ledde till onödiga dubbelköp, särskilt när kylskåpet redan var överfullt.

Bekvämlighet prioriterades framför andra hänsyn. Varor placerade inte systematiskt utan där de råkade få plats. Mat som användes återkommande ställdes samtidigt gärna lättillgängligt. Det innebar att till exempel mjölk ofta hamnade i dörren, trots att det är en varmare del av kylskåpet och därför sämre för just den typen av vara.

Forskarna konstaterar också att när förpackningar hamnade i kylskåpet förlorade de ofta sin funktion som bärare av information. De kunde vara skrymmande och svårstaplade, vilket gjorde att etiketter, datum och information om förvaring skymdes eller blev svåra att läsa. Vissa förpackningar bidrog regelmässigt till att mat glömdes bort. Det gällde till exempel papperspåsar för frukt och grönsaker.

Nästan ingen av de intervjuade ägnade en tanke åt hur mycket plats som fanns hemma i kylskåpet när de handlade i affären. De utgick från att det alltid fanns plats. Forskarna beskriver kylskåpet som ett slags ”moraliskt svart hål.”

– När folk sätter in varor i kylskåpet verkar de tycka att deras ansvar upphör. Man tycker att det nu är kylskåpets ansvar, säger Babak Nemat, postdoktor vid Avdelningen för produktrealisering vid Linköpings universitet.

Slutsatsen är att matsvinn inte bara är ett informationsproblem utan också ett designproblem. Människor, förpackningar och kylskåp måste ses i ett samspel. Förpackningars utformning behöver till exempel anpassas till trånga och svåröverblickbara kylskåp. Kylskåpen behöver utformas för att styra våra beteenden så att varor placeras rätt.

– En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. I västvärlden sker det mesta av svinnet i affären eller hos hushållen. Det har en enorm påverkan på miljö och klimat, säger professor Renee Wever vid Avdelningen för produktrealisering vid LiU.

Forskarna påpekar att resultatet från studien måste tolkas med viss försiktighet eftersom studien är utforskande och gjord på ett relativt litet underlag.

Kontakt: Babak Nemat, postdoktor, +46 013 282 494, babak.nemat@liu.se; Renee Wever, professor, +46 070 085 08 55, renee.wever@liu.se

Artikel: Food Packaging in the Fridge: Helping or Hindering Sustainable Food Consumption? (2026), B Nemat, R Wever, Sustainability, publicerad 1 september 2026, DOI: 10.3390/su18178954